VALFORSKNINGSPROGRAMMET

Relevanta dokument
Rapport 2018:7. Svenska väljares politiska kunskaper Per Hedberg Sören Holmberg Henrik Oscarsson. Valforskningsprogrammet

Svenska folkets bedömning av skol- och utbildningsfrågor som viktiga frågor för partival i riksdagsvalen Per Hedberg

Är det partiledarna som avgör valet?

FOLKETS UPPSKATTNING, PARTILEDARNAS BELÖNING?

Svenska folkets bedömning av Socialdemokraternas, Folkpartiets och Moderaternas politik i skoloch utbildningsfrågor Per Hedberg

Moderaterna tappar. Juli YouGov Sweden AB Holländargatan 17B Stockholm

Riksdagsvalet 2014 på karta

Valdeltagande i Sverige

Skåneopinion i samarbete med Sydsvenskan Oktober 2011

Varför tror vi att Värmland lutar åt vänster? Knappast på grund av de stora författarna

Väljaropinion i samarbete med Metro Juni 2013

Valdeltagande i Sverige

Göran Perssons uppgång och fall. Sören Holmberg

Svenska folkets bedömning av skol och utbildningsfrågor som viktiga frågor för partival i riksdagsvalen

Väljaropinion i samarbete med Metro Juli 2011

Väljaropinion i samarbete med Metro Januari 2013

svenska valrörelsen Ulf Bjereld

Väljaropinion i samarbete med Metro Maj 2011

Väljaropinion i samarbete med Metro September 2011

Rubrikerna.

Svenska folkets bedömning av Socialdemokraternas, Folkpartiets och Moderaternas politik i skol och utbildningsfrågor

Väljaropinion i samarbete med Metro November 2011

Vems ekonomiska kris? Sören Holmberg

SVT:s vallokalsundersökning Riksdagsvalet 2014

Väljaropinion i samarbete med Metro December 2011

Väljaropinion i samarbete med Metro April 2012

Väljaropinion i samarbete med Metro. Augusti 2015

Vägning för politiskt intresse med hänsyn taget till svarsbortfallet i Valundersökningarna

Svensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron

Så går det i riksdagsvalet!

Medborgarpanelen. Valpanelens åsikter över tid. Titel: Valpanelens åsikter över tid. University of Gothenburg Sweden Box 100, S Gothenburg

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Partiledare,Expr Internetundersökning med allmänheten 9-12 aug 2012 Copyright (c) 2012 Demoskop AB ----Kön Ålder -----

Så styrs Sverige. #Idas-plugg-akut

Statsvetenskapliga institutionen

Unga väljare i Sverige Mikael Persson & Henrik Oscarsson Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet

Väljaropinion i samarbete med Metro December 2012

Rubrikerna.

Reinfeldt mer populär, Sahlin mindre populär

Väljaropinion i samarbete med Metro Juni 2012

Väljarnas partier Malin Forsberg Per Hedberg Henrik Oscarsson

FÖGA POPULÄRA PARTILEDARE

Supervalåret 2014 LINDA BERG HENRIK OSCARSSON. Svenska valforskningsprogrammet Göteborgs universitet.

Eftervalsundersökning Byggnads Byggnads medlemspanel eftervalsundersökning

Ipsos Sakfrågeägarskap i politiken

Appendix 1. Valresultatet i kommuner och landsting

MINSKAT FLYKTINGMOTSTÅND SVÅR MARKNAD FÖR FRÄMLINGSFIENTLIG POLITIK

Allmänna val. General elections

Monarkins ställning i Sverige

Väljarkontraktet Karin Nelsson

Lärarbarometern. Eftervalsenkät

Valundersökning 2014: Till dig som blivit intervjuad

TV4/NOVUS VÄLJARBAROMETER

SVT:s Vallokalsundersökning Riksdagsvalet 2018

EU och småföretagen. - EU-valet och Sveriges småföretagare

SKOP:s EU-barometer kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker

Riksdagens protokoll 1994/95:5. Torsdagen den 6 oktober. Protokoll 1994/95:5. Kl Prövning av förslaget om statsminister

12:1 Riksdagsval General elections

Rapport från SKOP om Betyg på regering och opposition, 18 november kommentar av SKOP:s Birgitta Hultåker

Resultat. Förtroendet för regeringen och de politiska företrädarna. Oktober 2014

Rapport från SKOP om Betyg på regering och opposition, 30 juni kommentar av SKOP:s Birgitta Hultåker

Svenskarnas syn på politiska frågor

Under det senaste året har debatten om invandring intensifierats. Efter valrörelsen

Nytt läge i väljaropinionen

Förutsättningarna, agendan och mobiliseringen

Väljarbarometern CAWI Kön Ålder Man-ålder Kvinna-ålder

Under hösten 2006 byttes den svenska socialdemokratiska regeringen ut. Valdagens

Slutlig rösträkning och mandatfördelning

Europavalet 2009: Ett genombrott för nya kampanjmetoder?

Almedalen Om ingen vinner valet Kompromisser i politiken

DN/Ipsos: Förtroendet för partiledarna

Skåneopinion. Mars 2012

MEDLEMSUNDERSÖKNING 2012

Utvecklingen av partisympatier : Socialdemokraterna

Väljaropinion i samarbete med Metro. September 2015

En majoritet av svenska folket vill fortfarande på lång sikt avveckla kärnkraften.

Ien debattartikel i Dagens Nyheter strax före valet 1991 förespråkade dåvarande

Väljarkontraktet Karin Nelsson

OSKARSON PRESENTATION SNS 13 APRIL Hur väljer vi parti? Maria Oskarson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet

Kommunala väljare? Röstdelning i svenska riksdags- och kommunval

SIFOs Telefonbuss 2010

SVT:s vallokalundersökning EUP-valet 2014

Väljaropinion i samarbete med Metro. December 2016

SVENSKA FOLKET OCH NATO

Slutlig rösträkning och mandatfördelning

Självklart spelar personerna en roll i historien. Allt är inte struktur, aktörer

Väljaropinion i samarbete med Metro Augusti 2013

Variabelförteckning Open Opinion Uppdaterad

Folkvalda politiker bör vara kända av folket?

Fortsatt kraftigt fall för socialdemokraterna - Skillnaden mellan blocken halverad sedan juni

Startskott inför valet 2018

Ökat Nato-motstånd och minskat stöd

Utvecklingen av partisympatier : Kristdemokraterna

Dagens begrepp och Dröm om demokrati

Utvecklingen av partisympatier : Moderaterna

Rapport från SKOP om Betyg på regering och opposition, 8 juli kommentar av docent Örjan Hultåker

ISverige byggs vindkraften ut. I Vindkraftsutredningen slås fast att vindkraften

Slutlig rösträkning och mandatfördelning

AVVECKLA KÄRNKRAFTEN

Ipsos opinionsmonitor

Transkript:

Väljarkunskap Uppdaterad tabellsammanställning byggd på resultat redovisade i kapitlet Okunniga väljare? i boken Väljare. Svenskt väljarbeteende under 50 år (Norstedts Juridik 2004) VALFORSKNINGSPROGRAMMET Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet Henrik Oscarsson Sören Holmberg Februari 2008

Tabell 9.2 Svenska folkets kännedom om vilka ståndpunkter partierna hade i fråga om svenskt medlemskap i EU respektive EMU vid riksdagsvalen 1991, 1994, 2002 och 2006 (procent) andel av samtliga svarspersoner som angav rätt ståndpunkt för respektive parti EU-medlemskap EMU-medlemskap EU-medlemskap 1991 1994 2002 2006 vänsterpartiet 39 56 54 52 socialdemokraterna 66 75 55 71 miljöpartiet 35 60 48 49 centerpartiet 29 39 11 48 folkpartiet 59 58 47 58 kristdemokraterna 28 36 35 47 moderaterna 78 83 62 67 genomsnitt 48 58 45 56 Kommentar: Resultaten bygger på svaren på öppna intervjufrågor: Vilket eller vilka partier är enligt Din uppfattning för/emot? Samtliga svarspersoner från såväl förvals- som eftervalsstudierna ingår i procentbasen. Tabell 9.3 Politisk personkännedom 1985 2006: Andel rätt svar (procent) person 85 88 91 94 98 02 06 rätt parti Bosse Ringholm - - - - - 78 84 s Anna Lindh - - - - - 83 - s Karin Söder 81 - - - - - - c Erik Åsbrink - - - - 80 - - s Åsa Domeij - - - - - 76 - mp Göran Persson - - 54 76 - - - s Ingvar Carlsson 75 - - - - - - s Thage G Petersson - 75 - - - - - s Eva Göes - 69 75 - - - - mp Birgit Friggebo 65 71 68 68 - - - fp Jan Eliasson - - - - - - 67 s Lars Tobisson 64 60 64 58 57 - - m Carin Jämtin - - - - - - 54 s Karl-Erik Olsson - 39 37 46 - - - c Andreas Carlgren - - - - 40 - - c Marianne Samuelsson - - - 16 39 - - mp Inger Davidsson - - - 37 34 30 26 kd Karin Pilsäter - - - - 16 21 36 fp Johan Lönnroth - - - 11 34 35 - v Yvonne Ruwaida - - - - - - 25 mp Gudrun Schyman - - 23 - - - - v Gunilla Carlsson - - - - - 14 23 m Lena Ek - - - - - 16 - c Alice Åström - - - - - - 12 v Fredrik Federley - - - - - - 6 c Kommentar: Ledande politiker som inte är partiledare vid mättillfället är inkluderade i analysen. Observera dock att Marianne Samuelsson (mp) var språkrör både 1994 och 1998. Svarspersonerna presenterades för namnen och tillfrågades om vilket parti personerna tillhörde. Procentbasen utgörs av samtliga svarspersoner. 2

Tabell 9.4 Politisk sakkunskap 1985 2006: Andel rätt svar (procent) 85 88 91 94 98 02 06 påstå-endet är rätt eller fel Den öppna arbetslösheten i Sverige är idag mindre än 5 procent 40 59 58 92 87 45 26 varierar Danmark är med i EG - - 88 - - - - rätt Man måste kryssa för en person på valsedeln, annars blir - den ogiltig - - - - 88 - - fel Sjukersättningen från försäkringskassan är idag 90 procent av lönen från den första sjukdagen 76 82 65 81 83 81 83 varierar Spanien är med i EU - - - 69 75 80 83 rätt En euro är idag värd mer än tio svenska kronor - - - - - 77 - fel Sveriges Riksdag har 349 ledamöter - - 69 69 74 72 74 rätt Riksdagen har bestämt att det högaktiva avfallet från de svenska kärnkraftverken skall slutförvaras utomlands - 52 46 58 72 - fel Betyg i skolan får tidigast ges på höstterminen i årskurs 8 - - - - - - 67 rätt Cirka 10 procent av alla som bor i Sverige är födda utomlands - - - 45 59 - - rätt Prisökningen (inflationen) har hittills under 1985/1988 varit över nio procent 57 56 - - - - - fel Det finns en löntagarfond i varje län 56 45 43 - - - - fel Under valperioden 1998 2002 hade Sverige en socialdemokratisk enpartiregering - - - - - 47 45 rätt Förra året sökte drygt 20 000 personer asyl i Sverige - - - - - 42 - rätt Det svenska statliga biståndet till utvecklingsländerna uppgår idag till en procent av bruttonationalinkomsten (BNI) - - - - - 34 44 varierar Under förra året tog Sverige emot mer än 50 000 flyktingar från andra länder - - 33 - - - - fel Fastighetsskatten för villor, radhus och fritidshus är idag 2,0 procent av taxeringsvärdet - - - - - - 42 fel Underskottet i statens budget har ökat det senaste året 26 - - - - - - fel Kommentar: Resultaten visar andelen rätt svar på de indikerade frågorna. Procentbasen utgörs av samtliga svarspersoner. Intervjufrågan löd: På det här kortet finns några påståenden. Kan Du för vart och ett av dem säga om det är riktigt eller felaktigt. Om Du är osäker på svaret kan Du säga att Du inte känner till om påståendet är riktigt eller felaktigt. Andelen fel svar 2002 varierar från 8 procent för sjukersättningen till 44 procent för arbetslöshetsfrågan. Andelen vet ej-svar 2002 varierar från 8 procent för frågan om eurons värde till 37 procent för frågan om antalet asylsökande. Påståendet om arbetslösheten var rätt 85, 88, 91, 02 och 06, men fel 94 och 98. Påståendet om sjukersättningen var rätt 85 och 88, fel övriga år. Påståendet om biståndet till utvecklingsländerna var fel 2002 men rätt 2006. Tabell 9.8 Andel icke-röstare (IR) respektive blankröstare (Bl) efter grad av politisk kunskap 1985 2006 (procent) 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 IR Bl IR Bl IR Bl IR Bl IR Bl IR Bl IR Bl mycket goda 1 1 4 1 4 0 0 1 5 0 4 1 6 0 ganska goda 4 1 9 1 8 1 6 3 7 2 9 1 11 1 mellan 8 1 12 1 10 1 10 1 13 2 16 2 13 1 ganska dåliga 14 0 20 1 18 2 19 2 22 3 28 1 22 3 mycket dåliga 22 2 31 1 31 3 25 2 46 3 42 4 42 2 Kommentar: Resultaten är vägda när det gäller valdeltagande. Andelen icke-röstare är alltså inte underskattad. Valdeltagandet är dessutom kontrollerat mot röstlängderna. 3

Tabell 9.5 Andel personer med god politisk kunskap efter grad av utbildning, subjektivt politiskt intresse och läsning av politik i dagspressen (procent) andel med goda 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 utbildning hög 41 57 45 40 52 49 43 medel 20 35 23 20 30 27 27 låg 20 30 22 19 35 30 32 politiskt intresse mycket stort 47 69 64 55 68 64 64 ganska stort 32 48 34 31 47 42 41 inte särskilt 12 27 14 9 22 20 16 inte alls 3 6 3 3 6 8 9 läser politik i pressen det mesta 42 61 51 47 62 58 56 ofta 37 55 38 36 53 49 50 någon gång 14 27 15 12 22 21 19 aldrig 6 6 9 6 13 10 9 samtliga 24 38 28 24 37 34 34 Kommentar: Personer med på de två högsta nivåerna på våra femgradiga kunskapsindex har klassificerats som innehavare av goda. Kunskapsindexen bygger inte på exakt samma frågor genom åren. Tabell 9.6 Andel personer med god politisk kunskap efter kön, ålder och yrkesgrupp (procent) andel med goda 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 kön man 35 53 38 31 45 42 39 kvinna 12 21 16 17 29 25 27 ålder 18-21 5 10 4 6 12 2 2 22-30 16 23 13 14 22 19 11 31-40 29 41 27 20 27 26 27 41-50 30 47 36 29 42 32 32 51-60 32 47 43 37 52 50 43 61-70 25 45 34 36 53 54 50 71-80 16 38 32 28 52 44 51 yrkesgrupp industriarbetare 20 31 20 17 33 30 27 övriga arbetare 12 23 16 14 25 18 20 lägre tjänstemän 17 28 16 13 27 26 30 mellantjänstemän 29 45 35 33 47 45 40 högre tjänstemän 48 69 53 45 55 56 53 småföretagare 18 38 27 30 45 33 36 jordbrukare 27 52 36 19 50 49 73 studerande 24 30 20 15 24 12 8 samtliga 24 38 28 24 37 34 34 Kommentar: Se under tabell 9.5 för en definition av god politisk kunskap. 4

Figur Politisk allmänkunskap och mellan val och under valrörelse 2002 och 2006 (procent) % 50 40 30 40 39 Valet 2006 39 38 36 2002 2006 n = 1 394 20 10 25 21 23 23 17 under valrörelsen n = 830 0 mycket dålig dålig mitten god mycket god allmän politisk kunskap Valet 2002 % 50 40 30 20 10 45 41 42 31 37 31 22 21 27 15 1998 2002 n = 1 560 under valrörelsen n = 879 0 mycket dålig dålig mitten god mycket god allmän politisk kunskap Kommentar: Figuren finns inte redovisad i Väljare. 5

Tabell 9.9 Andel väljare som röstar på de olika partierna 1985 2006 efter grad av politisk kunskap (procent) vänsterpartiet socialdemokraterna (1) goda 7 7 6 7 9 7 6 41 38 35 37 35 34 28 (3) mellan 5 5 3 7 14 8 5 42 47 37 46 35 42 33 (5) dåliga 3 4 2 8 14 13 6 50 54 41 52 40 43 42 skillnad (1) (5): +4 +3 +4-1 -5-6 ±0-9 -16-6 -15-5 -9-14 miljöpartiet centerpartiet (1) goda 1 6 4 4 3 5 6 9 13 8 8 5 6 9 (3) mellan 2 7 4 6 6 7 6 10 12 10 8 6 7 11 (5) dåliga 2 6 4 7 4 9 8 13 10 8 9 5 5 5 skillnad (1) (5): -1 ±0 ±0-3 -1-4 -2-4 +3 ±0-1 ±0 +1 +4 folkpartiet kristdemokraterna (1) goda 17 14 11 12 7 22 12 2 2 8 4 13 10 8 (3) mellan 18 12 9 7 4 12 7 2 2 7 4 10 10 8 (5) dåliga 14 9 8 6 4 11 5 4 4 8 4 10 8 7 skillnad (1) (5): +3 +5 +3 +6 +3 +11 +7-2 -2 ±0 ±0 +3 +2 +1 moderaterna ny demokrati sd (1) goda 22 21 24 26 25 13 28 5 1 (3) mellan 21 14 23 21 24 14 26 7 1 (5) dåliga 14 13 18 15 20 10 19 10 4 skillnad (1) (5): +8 +8 +6 +11 +5 +3 +9-5 -3 Kommentar: Ett positivt skillnadsmått (+) visar att ett parti får starkast stöd bland politiskt kunniga väljare medan ett negativt skillnadsmått (-) tvärtom visar att partiet är starkast bland politiskt okunniga väljare. 6

Tabell 9.10 Partiernas vinster (+) eller förluster (-) om alla väljare röstade som de mest politiskt allmänkunniga under kontroll för klasstillhörighet (procentenheter) parti 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 v +1,3 +1,4 +2,6 +1,4-2,2-0,9 ±0,0 s +3,8-4,9 +0,2-4,5 +1,5-1,8-3,0 mp ±0,0 +0,1 +0,1-0,4-1,2-2,0 ±0,0 c -2,0 +1,6-0,9-1,0 ±0,0 +0,1-0,1 fp -1,6 +0,7 +0,2 +1,8 +1,3 +5,3 +3,0 kd -0,8-0,8-0,4 +0,4 +1,3-0,1 +0,2 m -0,6 +2,3 +0,2 +2,1-0,1-0,4 +1,5 nyd 91/sd 06 - - -1,9 - - - -1,0 övriga -0,1-0,4-0,1 +0,2-0,6-0,2-0,2 Kommentar: Kunskapsindexen har tredelats och den mest kunniga gruppen (=cirka topptredjedelen) har definierats som de mest politiskt allmänkunniga. Deras partivalssannolikheter bland arbetare och medelklassväljare har använts för att beräkna ett hypotetiskt valutslag som sedan jämförts med det faktiska valutslaget i respektive valundersökning. Minussiffror visar att de aktuella partierna skulle förlorat röster i de studerade valen om väljarna hade varit mer politiskt kunniga medan plussiffror indikerar att partierna hade vunnit röster om väljarna varit mer politiskt kunniga. Läs mer om väljares : Holmberg, Sören & Henrik Oscarsson (2004). Väljare. Svenskt väljarbeteende under 50 år. Stockholm, Norstedts Juridik. Oscarsson, Henrik (2004). Väljarnas EU- [Voters EU-knowledge]. I Henrik Oscarsson & Sören Holmberg, Red. (2004). Kampen om euron [The Battle of the Euro]. Göteborg university, Department of Political Science. Oscarsson, Henrik (2007). "A matter of fact? Knowledge effects on the Vote in Swedish General Elections 1985-2002." Scandinavian Political Studies 30(3): 301-322. 7