Boende 2016 Bostäder och boendeförhållanden, översikt Allt fler fritt finansierade hyresbostäder Enligt Statistikcentralen färdigställdes totalt 27 000 nya bostäder år, av vilka 7 procent var hyresbostäder. Av de färdigställda bostäderna var omkring 8 000 fritt finansierade hyresbostäder, vilket är nästan fyra gånger fler än hyresbostäderna med statens räntestöd. Bland de byggnader som färdigställts under detta decennium finns de i genomsnitt två gånger fler frittfinansierade hyresbostäder än räntestödsbostäder. Av dessa frittfinansierade hyresbostäder finns procent inom huvudstadsregionen och av hyresbostäderna med räntestöd procent. Permanent bebodda bostäder som färdigställts under åren efter upplåtelseform Helsingfors 1.10.2016 Uppgifterna får lånas med uppgivande av Statistikcentralen som källa.
Innehåll 1. Bostadsbeståndet... Nästan 2,9 miljoner bostäder... Fyrtiofem procent av alla bostäder fanns i flervåningshus... Medelytan i bostäderna 80 kvadratmeter... År färdigställdes totalt omkring 27 000 bostäder... 2. Bostadshushåll och boendeförhållanden...5 Bostadshushållets storlek är i genomsnitt 2,0 personer...5 Omkring hälften av finländarna bor i småhus...5 Nästan femtedel av finländarna bodde trångt...6 I hyresbostäderna bor huvudsakligen 1 2 personers bostadshushåll...6 En fjärdedel av befolkningen bodde i hyresbostäder...7 År köpte 20 500 personer första bostad...7 Relativt många flervåningshus saknar hiss...8 Tabeller Tabell 1. Golvyta per bostad (m2) efter hustyp 1970... Tabell 2. Bostadshushåll och personer efter hustyp...5 Tabell. Golvyta per person (m2) efter bostadshushållets storlek 1985...6 Tabellbilagor Tabellbilaga 1. Bostadshushåll efter storlek och medelstorlek 1960...9 Tabellbilaga 2. Bostadshushåll efter boenderymlighet landskapsvis 1.12...10 Tabellbilaga. Bostadshushåll och personer efter upplåtelseform 1970...10 Tabellbilaga. Golvyta (m2) i genomsnitt 1970-, hela bostadsbeståndet...11 Tabellbilaga 5. Bostäder och utrustning 1960...12 Tabellbilaga 6. 20 29 åriga bostadsbefolkningen med familjestatus, upplåtelseform och region 2005...12 Tabellbilaga 7. Köpare av första bostad 2006, personer...1 Figurer Figur 1. Bostäder som färdigställdes år, st... Figur 2. Bostadshushåll efter storlek 1970, antal...5 Figur. Bostadshushåll i hyresbostäder efter bostadshushållets storlek, ()...6 Figur. Bostäder efter upplåtelseform 1960...7 Figur 5. Köpare av första bostad efter bostadskommun 2006, personer...8 2
1. Bostadsbeståndet Nästan 2,9 miljoner bostäder I slutet av år fanns det 2 9 000 bostäder i Finland. Av dessa var 00 000 bostäder utan permanent boende. Bostadsbeståndet ökade med 16 000 bostäder från året innan. Sedan år 1990 har bostadsbeståndet ökat med 725 000 bostäder, dvs. med i genomsnitt 29 000 bostäder årligen. År fanns det 121 000 fler bostäder utan permanent boende än år 1990. Ökningen av bostadsbeståndet har avtagit jämfört med föregående decennier. Flest bostäder byggdes under 1970- och 1980- talen. Bostadsbyggandet har koncentrerats till urbana kommuner. Av de bostäder som färdigställdes under åren 1995 är 78 procent belägna i urbana kommuner. Fyrtiofem procent av alla bostäder fanns i flervåningshus Ännu år 1990 fanns det nästan lika många bostäder i fristående småhus som i flervåningshus. Då fanns det 99 000 bostäder i flervåningshus och bara 000 färre i fristående småhus. Under 1990-talet ökade emellertid andelen bostäder i flervåningshus. I slutet av år var andelen bostäder i flervåningshus 5 procent av alla bostäder, dvs. 1 26 000, vilket är 5 000 fler bostäder i flervåningshus än i fristående småhus. Antalet radhus har mer än tiodubblats sedan år 1970. Då fanns det bara 0 000 radhusbostäder, i slutet av år var antalet redan 01 000. Medelytan i bostäderna 80 kvadratmeter År var den genomsnittliga lägenhetsytan i bostäder 80,0 kvadratmeter. Medelytan i bostadsbeståndet har ökat med ungefär 20 kvadratmeter sedan år 1970. Medelytan i enrummare var m2, i tvårummare 5 m2 och i bostäder med tre rum och kök 79 m2. Trots att den genomsnittliga storleken på bostäder ökat fanns det ungefär 120 000 bostäder som var mindre än 0 m2. Å andra sidan var bara 27 procent av bostäderna m2 eller över. Bostäderna med ett rum och kök eller kokvrå var 0 000 till antalet, dvs. 15 procent av bostadsbeståndet. Den vanligaste bostadstypen var två rum och kök eller kokvrå. Totalt fanns det 879 000 bostäder av den här typen, dvs. omkring 0 procent av hela bostadsbeståndet. Tabell 1. Golvyta per bostad (m2) efter hustyp 1970 År Hustyp Totalt Fristående småhus Rad- och kedjehus Flervåningsbostadshus Övriga byggnader 1970 60,0 66,0 7,0 51,0 5,0 1980 69, 8,6 71,7 5,8 55,5 1990 7, 95, 70,2 55,8 59,7 2000 76,5 101,9 70,0 56,1 59,8 79,5 108, 71,2 60,7 80,0 111,0 71, 56, 60,9 Medelytan i ägarbostäder var 96 m2 och största delen av ägarbostäderna finns i småhus. Däremot är största delen av hyresbostäderna flervåningshusbostäder, vars medelyta är 5 m2. I bostadsbeståndet har upplåtelseform i regel bara definierats för bostäder med permanent boende. För bostäder utan permanent boende har upplåtelseform definierats då bostaden är belägen i arava- eller räntestödshyresbostad eller bostaden har tillfälligt boende. Av alla bostäder var omkring 90 000 hyresbostäder i slutet av år och 88 000 av dem hade permanent boende. Antalet hyresbostäder har ökat med 57 000 bostäder från år 1990.
År färdigställdes totalt omkring 27 000 bostäder År färdigställdes totalt omkring 27 000 bostäder, av vilka 8 000 var småhusbostäder, 000 radhusbostäder och 16 000 flervåningshusbostäder. I huvudstadsregionen färdigställdes omkring 8 000 nya bostäder och av dem var 6 000 bostäder i flervåningshus. Av dessa nya flervåningshusbostäder var 57 procent hyresbostäder i slutet av år Figur 1. Bostäder som färdigställdes år, st I de nya flervåningshus som färdigställdes år fanns det 9 000 hyresbostäder. Av dem var omkring 2 000 räntestödshyresbostäder som understöds av staten.
2. Bostadshushåll och boendeförhållanden Bostadshushållets storlek är i genomsnitt 2,0 personer Antalet bostadshushåll med 1 2 personer har ökat redan i flera decennier och i slutet av år utgjorde de 75 procent av alla bostadshushåll. I slutet av år fanns det totalt 2 6 000 bostadshushåll, av vilka 1 112 000, dvs. 2 procent, var enpersons bostadshushåll. Bostadshushållens storlek var i genomsnitt 2,0 personer år, medan den ännu år 1970 var tre personer. Figur 2. Bostadshushåll efter storlek 1970, antal Bostadshushållens storlek varierade efter region. I urbana kommuner var bostadshushållens genomsnittliga storlek 2,00 personer, medan den genomsnittliga storleken i landsbygdskommuner var 2,1 personer. Bostadshushållets sammansättning är olika på landsbygden och i städerna. I städerna finns det fler ( ) enpersons bostadshushåll än i landsbygdskommunerna (9 ). Omkring hälften av finländarna bor i småhus I slutet av år bodde omkring hälften av finländarna i fristående småhus, trots att bara 0 procent av bostäderna med permanent boende fanns i fristående småhus. De bebodda radhusbostäderna var 60 000 till antalet och utgjorde 1 procent av bostadsbeståndet. Av bostäderna med permanent boende fanns 5 procent i flervåningshus, även om en tredjedel av befolkningen bodde i flervåningshus. Detta förklaras av att bostäderna i flervåningshus är mindre och att det bor mindre familjer eller bostadshushåll i dem än i rad- och småhus. Tabell 2. Bostadshushåll och personer efter hustyp Hustyp Bostadshushåll Personer Alla bostadshushåll 2 6 9,0 5 6 67 Fristående småhus (egnahemshus eller parhus) 1 052 851 0,0 2 682 165 50,0 Radhus 61 507 1,7 709 6 1,2 Flervåningsbostadshus 1 686,6 1 892 78 5, Övriga byggnader (affärsbyggnader o.d.) 6 295 1,8 79 61 1,5 Ett bostadshushåll förfogade över en bostadsyta på ungefär 82 kvadratmeter, och 0 kvadratmeter per person. Räknat per person minskar bostadsytan betydligt då bostadshushållets storlek ökar. Ensamboende hade i genomsnitt 60 kvadratmeter till sitt förfogande, bostadshushåll bestående av två personer kvadratmeter, men bostadshushåll på sex personer hade däremot bara 21 kvadratmeter per person till sitt förfogande. 5
Tabell. Golvyta per person (m2) efter bostadshushållets storlek 1985 År Bostadshushållets storlek Alla bostadshushåll 1 person 2 personer personer personer 5 personer 6 personer 7+ personer 1985 28,9 8,6, 27,6 2,1 21,2,7 15,2 1990 1, 51,8 7,0 29, 25,0 21,7 19,0 1,8 1995, 5,0 9,2 0, 25, 21,9 19,0 15,0 2000 5, 55,6 0,8 1, 26,0 22,5 19, 15, 2005 7,5 57,0 2, 2, 27, 2,7 20, 16, 9,1 58,6,6,0 28,2 2, 21,0 16,9 0,1 59,8,, 28, 2,6 21,0 16,9 Nästan femtedel av finländarna bodde trångt I slutet av år fanns det 228 000 trångbodda bostadshushåll och totalt 90 000 personer bodde trångt. Ett bostadshushåll är trångbott, då det bor fler än en person per rum i det. En person som bor ensam anses alltså inte bo trångt. Nästan var femte finländare bodde i en trång bostad. Antalet trångbodda bostadshushåll har minskat årligen men år 201 började antalet at öka. År trångbodda bostadshushåll ökade med 1 000 från året innan och antalet trångbodda personer med ungefär 000. Räknat enligt lägenhetsytan per person var boendetätheten mindre i ägarbostäder än i hyresbostäder. Ett bostadshushåll i en ägarbostad förfogade över i genomsnitt kvadratmeter lägenhetsyta per person, medan ett bostadshushåll i en hyresbostad bara förfogade över i genomsnitt 2 kvadratmeter per person. Av hyresbostäderna var boendetätheten minst i fritt finansierade hyresbostäder, dvs. kvadratmeter per person. Skillnaderna mot andra hyresbostäder var inte stora. I arava- och räntestödshyresbostäder var bostadsytan 1 kvadratmeter per person. I bostadsrättsbostäder var den kvadratmeter per person. I hyresbostäderna bor huvudsakligen 1 2 personers bostadshushåll Av de bostadshushåll som bor i hyresbostäder var största delen, 86 procent, en- eller tvåpersoners bostadshushåll. I ägarbostäderna var motsvarande andel 70 procent. Av bostadshushåll i hyresbostäder utgjorde större bostadshushåll bestående av minst fyra personer 6 procent och av bostadshushåll i ägarbostäder var andelen procent. I slutet av år var antalet permanent bebodda hyresbostäder totalt omkring 88 000, varav 29 000 var arava- eller räntestödshyresbostäder och 509 000 var bostäder på privata marknaden. Figur. Bostadshushåll i hyresbostäder efter bostadshushållets storlek, () 6
Totalt fanns det 2 6 000 bostäder med permanent boende i slutet av år. Av en dryg miljon permanent bebodda flervåningshusbostäder var mer än hälften hyresbostäder. Av radhusbostäderna var omkring 1 000 hyresbostäder, vilket är omkring en tredjedel av alla bebodda radhusbostäder. I egnahems- och parhusen fanns 000 hyresbostäder. En fjärdedel av befolkningen bodde i hyresbostäder Av de permanent bebodda bostäderna var andelen hyresbostäder 2 procent. 1, miljoner personer, dvs. en fjärdedel av befolkningen, bodde i hyresbostäder. Bostadshushållen i hyresbostäder består av färre personer än bostadshushållen i ägarbostäder.i slutet av år var antalet permanent bebodda hyresbostäder totalt omkring 88 000, varav 9 procent var statsstödda arava- eller räntestödshyresbostäder. Andelen arava- och räntestödshyresbostäder av alla permanent bebodda hyresbostäder minskade från året innan, eftersom de bostäder som befriats från begränsningar ökade det övriga hyresbostadsbeståndet. I slutet av år fanns det 0 000 bostadsrättsbostäder med permanent boende och av dem var nästan 5 procent belägna inom huvudstadsregionen. Figur. Bostäder efter upplåtelseform 1960 I synnerhet unga bostadshushåll bor i hyresbostäder. När åldern på den äldsta personen i bostadshushållet stiger minskar andelen bostadshushåll i hyresbostäder. Av de bostadshushåll där den äldsta personen är under 0 år hyrde 76 procent sin bostad. Av bostadshushåll bestående av personer i åldern 0 år hyrde nästan en tredjedel sin bostad och av bostadshushåll bestående av 5-åringar eller äldre bara 22 procent. Mest sannolikt var det att ett bostadshushåll där den äldsta personen var 5 7 år var husägare. Av bostadshushållen i denna åldersklass bodde procent i ett hus som de själva ägde. Däremot var det mer sällsynt att ett bostadshushåll som bestod av äldre var husägare. Den mest allmänna boendeformen bland äldre var ägande av bostadsaktie. År köpte 20 500 personer första bostad Enligt Statistikcentralen omfattade bostadsbefolkningen år totalt 20 500 köpare av första bostad i form av aktie. Antalet personer som köper sin första bostad har minskat med 1 000 (0 procent) jämfört med år 2006. Med köpare av första bostad avses här en person som har köpt en bostad i aktieform och är befriad från överlåtelseskatt som första bostadsköpare. Personer som köpt en första bostad i fastighetsform ingår inte i statistiken. Köpare av första bostad i aktieform är koncentrerade till städer. Största delen, 62 procent, av dem som köpte sin första bostad bodde under köpåret i Finlands tio största kommuner. 19 prosent bodde i Helsingfors. 7
Figur 5. Köpare av första bostad efter bostadskommun 2006, personer År var den genomsnittliga åldern för personer som köpte sin första bostad i aktieform 28 år. Totalt 16 000 personer som köpte sin första bostad bodde i bostaden i slutet av året. Personerna fördelades på 1 000 bostadshushåll, varav 900 var enpersons bostadshushåll. Från överlåtelseskatt befrias 9-åringar som inte tidigare ägt bostad och som köper bostaden för eget bruk. Flytten till första bostaden ska ske inom sex månader från köptidpunkten, vilket innebär att alla som köper sin första bostad inte bor i bostaden under statistikens referenstidpunkt. Personer som stadigvarande bor på anstalt eller som bor i internat eller utomlands eller är bostadslösa hör inte till bostadsbefolkningen. Huvudstadsregionen innehåller Helsingfors, Esbo, Grankulla och Vanda. Relativt många flervåningshus saknar hiss Ungefär 2 000 flervåningshus hade fler än tre våningar. Av dessa saknade 200 hiss. I de flervåningshus som hade fler än tre våningar och saknade hiss fanns det 10 000 bostäder och totalt 12 000 boende. Av dessa hade 2 000 fyllt 65 år. I hus med exakt tre våningar var det ännu mer sällsynt med hiss. Av de 9 000 bostäder som fanns i trevåningshus var 16 procent belägna i hus med hiss. I trevåningshusen utan hiss bodde 16 000 finländare, av vilka 80 000 hade fyllt 65 år. 8
Tabellbilagor Tabellbilaga 1. Bostadshushåll efter storlek och medelstorlek 1960 Bostadshushåll totalt 1 person 2 personer personer + personer Medelstorlek 1960 1 20 85 8 995 25 921 229 82 59 65, 1970 1 20 72 288 970 2 60 28 6 52 777 2,99 1975 1 567 91 76 90 92 67 22 21 76 9 2,7 1980 1 781 771 82 76 57 667 5 769 95 859 2,6 1985 1 887 710 52 09 51 825 7 127 9 66 2,56 1986 1 916 606 551 69 52 17 5 669 87 21 2,5 1987 1 97 57 57 28 551 60 287 79 99 2,50 1988 1 981 69 600 7 569 977 9 981 71 0 2,6 1989 2 008 51 62 762 58 89 5 155 6 720 2, 1990 2 06 72 66 229 597 928 2 295 60 280 2,2 1991 2 065 97 668 967 610 619 0 2 56 1 2,0 1992 2 09 20 69 825 619 098 27 772 5 509 2,8 199 2 119 691 716 052 625 89 26 651 51 99 2,6 199 2 527 70 87 68 086 2 80 801 2, 1995 2 0 9 766 66 652 608 2 921 7 769 2,1 1996 2 198 791 781 901 66 929 21 986 0 975 2,29 1997 2 221 191 799 7 676 22 20 79 25 05 2,28 1998 2 27 206 819 692 650 82 296 2,25 1999 2 272 910 89 16 708 112 15 6 09 89 2,2 2000 2 295 86 856 76 722 7 12 66 0 557 2,21 2001 2 29 882 559 71 726 10 19 9 909 2,19 2002 2 5 082 90 0 75 595 07 21 89 806 2, 200 2 78 079 92 26 766 068 0 55 85 221 2,15 200 2 02 091 92 711 777 790 00 91 81 099 2,1 2005 2 29 500 96 79 789 950 297 276 77 55 2,12 2006 2 5 826 98 626 801 068 29 5 7 61 2,11 2007 2 76 505 999 812 811 596 292 10 72 957 2,10 2008 2 99 2 1 01 97 822 69 290 820 70 899 2,09 2009 2 5 9 1 025 658 80 8 291 056 69 86 2,08 2 57 197 1 00 78 87 2 290 767 68 8 2,07 2011 2 556 068 1 05 070 86 679 289 600 66 719 2,07 2012 2 579 781 1 069 9 855 816 289 058 6 97 2,06 201 2 599 61 1 082 996 86 59 287 960 6 06 2,05 201 2 6 780 1 098 02 869 5 286 621 6 682 2,0 2 6 9 1 112 2 87 880 285 61 68 2,0 9
Tabellbilaga 2. Bostadshushåll efter boenderymlighet landskapsvis 1.12. Landskapen Hela landet Nyland Egentliga Finland Satakunta Egentliga Tavastland Birkaland Päijät-Häme Kymenlaakso Södra Karelen Södra Savolax Norra Savolax Norra Karelen Mellersta Finland Södra Österbotten Österbotten Mellersta Österbotten Norra Österbotten Kajanaland Lapland Åland Bostadshushåll 2 6 9 76 896 2 7 109 95 8 577 26 2 102 020 90 87 66 677 76 805 122 5 82 12 1 78 88 009 82 081 29 92 989 7 268 87 1 1 568 Personer 5 6 67 1 575 79 62 8 2 0 1 60 95 156 197 709 81 128 58 17 82 22 765 161 79 270 65 9 90 8 785 67 906 0 9 7 706 6 020 28 50 Golvyta/bostadshushåll Golvyta/person Trångbodda bostadshushåll 81,7 75,9 8, 88,5 8,9 80,1 80, 82,0 80,9 8,7 81,1 81,2 81,2 9,6 91, 95,0 86,8 8,8 8,5 96,8 0,1 6,8 2,0,5 1,8 9,8 1, 2,5 1,9,6 0,9 1,5 0,0,5 1,9 1,8 9,5 2, 1,9 5,9 228 098 78 287 852 8 01 7 01 20 975 7 268 6 161 507 5 0 9 60 6 86 11 6 6 90 7 191 2 69 16 7 2 52 6 920 1 019 Trångbodda personer 99 806 08 51 7 02 2 02 29 129 8 768 29 9 25 27 995 20 90 9 29 27 70 8 0 0 75 0 6 1 116 8 7 11 065 0 07 10 Tabellbilaga. Bostadshushåll och personer efter upplåtelseform 1970 Upplåtelseform 1970 1980 1990 2000 Bostadshushåll Totalt 1 19 082 1 781 771 2 070 07 2 295 86 2 57 197 2 6 9 Ägarbostad 856 61 1 120 128 1 76 782 1 57 9 1 661 80 1 698 102 Hyresbostad 56 7 56 827 5 59 70 5 772 10 87 882 Annan eller okänd 15 751 12 816 59 986 97 692 10 61 98 55 Personer Totalt 00 97 6 781 927 0 5 081 5 5 26 580 5 6 67 Ägarbostad 2 86 89 19 720 800 16 56 6 792 96 81 5 Hyresbostad 1 50 95 1 270 756 1 027 228 1 66 99 1 278 2 1 6 22 Annan eller okänd 59 658 15 05 99 786 150 898 19 11 6 078 10
Tabellbilaga. Golvyta (m2) i genomsnitt 1970-, hela bostadsbeståndet Golvyta m2/person Övriga byggnader Flervåningsbostadshus Rad-och kedjehus Fristående småhus Alla byggnader,9 5,0 51,0 7,0 66,0 60,0 1970 26, 55,5 5,8 71,7 8,6 69, 1980 28,9 59,1 56, 72,0 92,8 7,9 1985 0,5 60, 55,8 70,8 9,8 7,8 1988 1,0 60,2 55,8 70,5 9,9 7,2 1989 1, 59,7 55,8 70,2 95, 7, 1990 1,9 59,6 55,8 70,1 96,6 7,8 1991 2, 56,9 55,8 70,1 97,1 7,8 1992 2,7 55,9 70,1 98,0 75,1 199,0 55,9 70,1 98,7 75, 199, 56,7 55,9 70,1 99,2 75,5 1995,7 59,0 56,0 70,2 99,7 75,7 1996,1 58,6 56,0 70,2,1 75,8 1997,5 59,0 56,0 70,,6 76,0 1998,9 60, 56,1 70,7 101,1 76,5 1999 5, 59,8 56,1 70,0 101,9 76,5 2000 5,8 61,2 56,1 70,1 102,6 76,8 2001 6, 59,9 56,2 70,2 10,5 77,0 2002 6,7 59,7 56,2 70, 10,1 77, 200 7,2 59,6 56,2 70, 10,9 77,6 200 7,5 59,2 56,2 70,6 105, 78,1 2005 8,0 60, 56, 70,7 106,5 78, 2006 8, 60,6 56, 70,9 107,1 78,8 2007 8,6 60,8 56, 71,0 107,8 79,1 2008 8,9 60,9 71,1 108,0 79, 2009 9,1 60,7 71,2 108, 79,5 9, 61,2 71,2 109,0 79,8 2011 9,6 61,1 71, 109,5 79,9 2012 9,8 60,6 71, 109,9 79,9 201 9,9 60,7 56, 71, 110,8 80,0 201 0,1 60,8 56, 71, 111,0 80,0 11
Tabellbilaga 5. Bostäder och utrustning 1960 1960 1970 1980 1990 2000 Utrustning Bostäder totalt 1 211 200 1 6 221 1 88 058 2 209 556 2 512 2 2 807 505 2 9 0 Avlopp 62 927 1 088 789 1 659 765 2 12 671 2 75 77 2 75 168 2 895 019 Vattenledning 569 96 1 05 01 1 62 8 2 105 701 2 6 916 2 760 02 2 902 52 WC 28 2 897 768 1 52 51 2 052 829 2 9 99 2 711 60 2 870 558 Varmvatten 281 2 760 8 1 65 7 1 98 878 2 00 982 2 727 87 2 871 62 Bad-/duschrum 190 057 571 5 1 256 6 1 98 628 2 87 992 2 782 085 2 915 869 Centralvärme 77 158 819 665 1 7 25 1 96 819 2 01 90 2 62 08 2 777 792 Bastu i lägenhet.... 58 26 91 908 1 212 227 1 501 567 1 607 279 Procent Bostäder totalt,0,0,0,0,0,0,0 Avlopp 51,5 7, 90, 96,5 98,5 98,1 98,7 Vattenledning 7,1 72,1 89, 95, 98,1 98, 98,9 WC 5, 61, 8,9 92,9 95, 96,6 97,8 Varmvatten 2,2 52,0 79,7 89,8 95,6 97,2 97,9 Bad-/duschrum 15,7 9,1 68, 87,7 99,0 99,1 99, Centralvärme 1,1 56,0 80,2 88,9 91,6 9,5 9,7 Bastu i lägenhet.... 29,8 2,2 8, 5,5 5,8 12
Tabellbilaga 6. 20 29 åriga bostadsbefolkningen med familjestatus, upplåtelseform och region 2005 Självständigt boende personer Område År Bor med sina föräldrar Ägarbostad Hyrebostad Annan eller okänd Totalt Hela landet 2005 126 929 19 1 857 26 29 76 51 2 28 651 787 2006 120 82 19 560 28 2 726 50 19 99 69 10 2007 116 59 191 156 0 20 8 50 19 1 67 907 2008 11 00 19 255 0 22 61 50 20 871 651 09 2009 11 86 192 5 29 26 91 50 21 07 65 68 11 078 9 666 29 72 51 20 165 657 651 2011 112 871 191 22 29 6 976 51 19 627 660 697 2012 112 070 8 8 28 0 52 20 11 66 69 201 111 88 0 706 27 51 25 5 19 276 66 065 201 11 06 1 81 26 62 80 55 15 51 2 66 6 112 5 165 298 25 69 122 56 15 72 2 662 597 Huvudstadsregionen 2005 20 28 1 001 22 92 70 61 5 898 152 01 2006 19 812 1 72 22 9 577 61 5 569 152 0 2007 19 916 1 68 22 9 211 61 5 280 15 775 2008 20 65 1 96 22 96 12 62 5 659 156 202 2009 21 06 1 51 21 96 95 62 5 61 157 1 22 120 1 2 66 21 98 02 62 5 686 158 66 2011 22 77 1 2 577 20 99 22 62 5 621 160 195 2012 2 9 1 1 75 20 101 60 6 5 778 162 520 201 2 196 15 0 116 10 682 6 5 925 16 919 201 25 129 15 28 650 106 70 6 987 165 70 25 798 15 27 915 108 65 5 19 167 22 Övriga Finland 2005 106 501 21 856 28 27 059 7 0 99 756 2006 101 011 20 151 088 0 20 19 6 1 25 96 67 2007 96 677 20 156 788 2 226 6 6 1 0 9 12 2008 9 85 19 159 09 2 226 81 6 15 212 9 87 2009 92 50 19 158 6 2 229 979 6 15 2 96 515 91 958 157 00 1 25 7 7 1 79 99 5 2011 90 097 158 66 2 27 75 8 1 006 500 502 2012 88 676 156 70 1 21 15 8 1 5 501 129 201 87 652 150 590 0 27 55 50 1 51 99 16 201 87 95 1 191 29 256 126 51 10 6 2 97 716 86 655 8 28 260 805 5 10 51 2 95 7 1
Tabellbilaga 7. Köpare av första bostad 2006, personer 2006 2007 2008 2009 2011 2012 201 201 Förstabostadsköpare Bostadskommun bland de tio största totalt kommunerna 159 01 28 1 27 68 26 90 29 52 26 88 20 7 20 05 20 59 19 209 881 15 255 16 268 15 297 16 911 15 12 12 11 98 12 72 56,2 55,5 5, 58,8 56,8 57, 57,1 58,6 59,8 62,2 Bostadskommun i huvudstadsregionen 10 82 0, 9 9 29,2 7 900 28,1 8 99 2,5 8 52 1,0 9 021 0,6 8 09 0,6 6 8 1,1 6 576 2,8 7 169 5,0 Förstabostadsköpares genomsnittsålder 27,7 27,5 27, 27,8 27,9 27,6 27,8 28,0 28,2 28, 1
Boende 2016 Förfrågningar Juho Keva Marja Hermiö Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma 029 551 601 029 551 211 info@stat.fi www.stat.fi Källa: Bostäder och boendeförhållanden, Statistikcentralen Kommunikation och informationstjänst, Statistikcentralen tel. +58 29 551 2220 www.stat.fi Beställning av publikationer, Edita Publishing Oy tel. +58 20 50 05 www.editapublishing.fi ISSN 96-079 = Finlands officiella statistik ISSN 98-675 (pdf)