Märkning av växtskyddsmedel RÅD TILL FÖRETAG SOM TILLVERKAR ELLER SÄLJER VÄXTSKYDDSMEDEL 1
Märkning av växtskyddsmedel RÅD TILL FÖRETAG SOM TILLVERKAR ELLER SÄLJER VÄXTSKYDDSMEDEL 2
Text: Kemikalieinspektionen Foto: Eva Orsmark sid 10, Jens Tønnesen/Dansk Landbruks Medier sid 13, övriga bilder: Ina Agency Form: Ingse & Co ab Artikelnummer: 511 158 Broschyren finns på www.kemikalieinspektionen.se/broschyrer-och-foldrar 3
Innehåll Förord 5 Växtskyddsmedel 6 Hur påverkas människor? 6 Hur påverkas miljön? 7 EU-regler för att minska riskerna 7 Vad kan företag göra? 7 Att utforma en etikett 9 Att utforma en bruksanvisning 12 Här finns mer information 19 BRUKSANVISNING STOB SVAMPMEDEL Företaget AB STOB SVAMPMEDEL Företaget AB PRODUKTFAKTA Medlets verkan: Svampmedel Registreringsnummer: 1234 Behörighetsklass: 1L Formulering: Suspensionskoncentrat (SC) Verksamt ämne: 200 g/l (20 vikt-%) stobstrobin Förpackning: 1 liter ANVÄNDNINGSVILLKOR Särskilda villkor ska följas vid användning av växtskyddsmedel. Villkoren framgår av Kemikalieinspektionens godkännande av medlet och är grundade på medlets hälso- och miljörisker samt god jordbrukarsed. Gröda Skadegörare Tillåten behandling Dos max Spridningsmetod l/ha Tidpunkt Karenstid Max Intervall utv.stadium dygn antal antal beh. dagar Höstvete Svamp DC 30 60 2 21 30 1,0 Bomspruta Vårvete Svamp DC 30 60 2 21 30 1,0 Bomspruta Höstkorn Svamp DC 30 60 2 21 30 1,0 Bomspruta Vårkorn Svamp DC 30 60 2 21 30 1,0 Bomspruta Havre Svamp DC 33 61 1 0,5 Bomspruta Rågvete Svamp DC 32 61 2 21 30 1,0 Bomspruta Råg Svamp DC 32 61 1 0,5 Bomspruta Åkerböna Svamp DC 51 65 14*/35* 1 0,5 Bomspruta Reg. nr 1234. Behörighetsklass 2L. Godkänd för bekämpning av svampangrepp i odlingar av: Läs medföljande anvisningar före användning Riskupplysningar VARNING Skadligt vid inandning. Mycket giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter. Skyddsanvisningar Första hjälpen * Behandling får inte ske senare än 14 dagar före skörd av färska bönor med skida, 35 dagar före skörd av torkade bönor. Övriga villkor ningar iakttas som framgår av allmänna råd 97:3 och den hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd som hör till Naturvårdsverkets föreskrifter (snfs 1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel. Observera att användningsvillkor och övriga villkor är lagkrav och måste följas av den som använder medlet. För att undvika risker för människa och miljö, följ bruksanvisningen. Innehåll: Satsnummer: Tomemballage: Tillverkare/innehavare av godkännandet 1 liter 4
Förord n hållbar produktion i jordbruket är viktigt för att kunna skydda den omgivande miljön. Växtskyddsmedel används i jordbruket för att förhindra att skadeorganismer och konkurrerande växter orsakar skörde- och kvalitetsförluster. Men farliga kemiska ämnen i växtskyddsmedlen kan innebära risker för människan och miljön. Därför krävs regler som ska minska riskerna, exempelvis genom att förebygga felaktig användning. Företag som tillverkar eller säljer växtskyddsmedel har ett ansvar att förmedla kunskap om korrekt hantering till lantbrukare och andra användare. Den här broschyren ger råd om hur man utformar tydliga och lättlästa etiketter och bruksanvisningar. Den vänder sig till företag som tillverkar, säljer eller tar in växtskyddsmedel till Sverige från ett annat land utanför EU eller EES 1 och ansvarar för märkningen av växtskyddsmedel. Informationen i broschyren omfattar växtskyddsmedel som är kemiska produkter eller biologiska växtskyddsmedel som innehåller mikroorganismer och som omfattas av EU-regler. Biologiska växtskyddsmedel som består av makroorganismer som nematoder (rundmaskar), insekter eller spindeldjur omfattas av nationella regler och tas inte upp i den här broschyren. 1. Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). 7
Växtskyddsmedel För att skydda människors hälsa och miljö finns bestämmelser om att växtskyddsmedel ska vara godkända av Kemikalieinspektionen (KemI) innan de får säljas eller användas i Sverige. KemI bedömer vilka hälso- och miljörisker användningen av växtskyddsmedlet kan medföra och om medlet är tillräckligt effektivt. Även ett godkänt växtskyddsmedel kan innebära risker för hälsan och miljön. För att minska riskerna finns användningsvillkor, det vill säga särskilda regler för den som använder produkten. Villkoren anger bland annat behörighetsklasser och åtgärder för att minska exponeringsrisker för användaren, resthalter i livsmedel, påverkan på fåglar, däggdjur, vattenlevande organismer, läckage till grund- och ytvatten med mera. Hur påverkas människor? Växtskyddsmedel innehåller kemiska ämnen som kan vara hälsofarliga för människor. Riskerna beror bland annat på ämnenas toxiska egenskaper och hur man utsätts för dem. Människor kan utsättas för växtskyddsmedel genom exempelvis spill och stänk på huden, inandning av sprutvätska eller oavsiktlig förtäring. Vissa växtskyddsmedel får bara användas yrkesmässigt av någon som har tillstånd och utbildning. När man talar om kemiska ämnens farlighet brukar man skilja på akut farliga och kroniskt farliga ämnen. Med de sistnämnda menas ämnen som orsakar skada vid långvarig exponering. Exempel på kroniskt farliga ämnen är sådana som är cancerframkallande, kan påverka arvsmassan eller störa fortplantningen. Kemiska ämnen kan också orsaka frätskador, hudirritation och allergier. Rester av växtskyddsmedel kan förekomma i livsmedelsprodukter. För att begränsa riskerna finns gränsvärden för resthalter av växtskyddsmedel. Livsmedelsverket är den myndighet som kontrollerar resthalter i livsmedel. 8
Hur påverkas miljön? Flera av de ämnen som används i växtskyddsmedel är miljöfarliga. Det innebär att de kan vara svårnedbrytbara, ansamlas i levande organismer eller vara direkt giftiga för till exempel vattenlevande organismer. Svårnedbrytbara ämnen ansamlas i miljön under många år. Växtskyddsmedel kan genom vindavdrift, avdunstning, ytavrinning eller utlakning i marken föras ut i vattendrag eller till grundvattnet och kan på längre sikt påverka vattenkvalitén. Rester av kemiska ämnen påträffas regelbundet i yt- och grundvatten. Målet är att minska onödig spridning av växtskyddsmedel till miljön så att förekomsten av resthalter i yt- och grundvatten ska vara så liten som möjligt. Gemensamma EU-regler ska minska riskerna EU arbetar gemensamt för att förbättra bestämmelserna kring växtskyddsmedel. Ett viktigt mål är att minska mängden farliga kemiska ämnen. EU:s växtskyddsmedelsförordning 2 innebär bland annat att farliga ämnen ska ersättas med mindre farliga ämnen. EU:s granskningsprogram för växtskyddsmedel medför att särskilt farliga ämnen inte får användas. Ett direktiv för hållbar användning av bekämpningsmedel 3 finns inom EU. Två förordningar reglerar tillsammans klassifiering, märkning och förpackning av växtskyddsmedel 4. Vad kan företag göra? De företag som tillverkar eller säljer växtskyddsmedel ansvarar, enligt gällande regler, för att märka dem på ett korrekt sätt. Reglerna för märkningen är omfattande, vilket bland annat innebär speciella krav på hur den information som når användaren ska vara utformad. Uppgifterna på etiketten och i den tillhörande bruksanvisningen ska ge information om vilka risker användning av produkten innebär samt hur man ska skydda sig för onödig eller skadlig exponering. Genom att utforma etiketter och bruksanvisningar på ett tydligt och lättläst sätt kan tillverkare och försäljare av växtskyddsmedel bistå lantbrukare och andra användare att minska riskerna vid hanteringen. 2. Förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddssmedel på marknaden. 3. Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/eg om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning för bekämpningsmedel. 4. Förordning (EG) 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar. Förordning (EU) 547/2011 vad gäller märkningskrav för växtskyddsmedel. 9
Råd till tillverkare och försäljare av växtskyddsmedel! Se till att uppgifterna är korrekta på etikett och bruksanvisning.! Utforma etiketterna enhetligt så att lantbrukaren och andra användare snabbt och enkelt kan hitta viktig information.!! Använd! Följ! Placera de uppgifter som är mest viktiga i början av bruksanvisningen. tabellformat för beskrivning av användningsvillkor så att lantbrukaren och andra användare lättare ska kunna följa reglerna. de huvudrubriker som finns i exemplet för bruksanvisning (se sida 12) för att vara säker på att få med den viktigaste informationen. Var tydlig med vad som är regler och vad som är anvisningar i bruksanvisningen. För att illustrera hur ovanstående råd kan användas finns i nästa avsnitt exempel på en etikett och en bruksanvisning. Exemplen utgör mallar som man kan utgå ifrån vid utformning av märkningen. 10
Att utforma en etikett Märkning av växtskyddsmedel ska följa reglerna i artikel 65 i EU:s växtskyddsmedelsförordning (förordning (EG) 1107/2009), EU:s förordning om märkningskrav för växtskyddsmedel (förordning (EU) 547/2011) och förordning (EG) 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar. Uppgifter som ska finnas på, enligt förordning (EU) 547/2011: Handelsnamn eller beteckning. Namn och adress till den som fått godkännandet. I förekommande fall, namn och adress till den som är ansvarig för den slutliga märkningen. Registreringsnummer. Namn och halt för varje verksamt ämne. Nettomängd. Satsnummer och produktionsdatum. Uppgifter om första hjälpen. Uppgifter om att förpackningen inte får återanvändas utom för innehavaren av produktgodkännandet och på villkor att förpackningen är särskilt avsedd att återanvändas av innehavaren av produktgodkännandet. Särskilda risker för människor, djur eller miljö till exempel Kontakt med ångor orsakar frätskador på hud och ögon. eller Kontakt med vätska orsakar förfrysningsskador.. Särskilda skyddsfraser för skydd av människa, djur eller miljö till exempel Förorena inte vatten med produkten eller dess behållare. Rengör inte sprututrustning i närheten av vattendrag. eller För att skydda bin och andra pollinerande insekter, använd inte den här produkten på blommande gröda.. Funktion (till exempel svampmedel, insektsmedel eller ogräsmedel) och verkningsmekanism. Beredningsform, till exempel suspensionskoncentrat, granulat eller sprutpulver. Godkänd användning. Anvisningar om användning och dosering. Uppgifter om karenstid. Uppgifter om möjlig fytotoxicitet. Texten Läs medföljande anvisningar före användningen, om produkten åtföljs av ett informationsblad med vissa delar av märkningen. 11
Anvisningar om lämpliga lagringsförhållanden och slutligt omhändertagande av växtskyddsmedlet och förpackningen. Vid behov, sista användningsdag, vid normala lagringsförhållanden. Texten För att undvika risker för människors hälsa och miljön, följ bruksanvisningen.. Användarkategori. Klassificering och märkning enligt förordning (EG) nr 1272/2008 i form av faropiktogram, signalord, faroangivelser och skyddsangivelser. Om utrymmet på förpackningen är otillräckligt kan en del av de här uppgifterna lämnas på ett separat informationsblad, som följer med varje förpackning. Mer finns att läsa i förordning (EU) 547/2011. Att tänka på vid utformningen av en etikett Placera växtskyddsmedlets namn på en framträdande plats på etiketten. Godkänt användningsområde bör placeras i början av etiketten men övriga användningsvillkor kan placeras i bruksanvisningen om det inte finns tillräckligt med plats på etiketten. Rama gärna in riskupplysningar, skyddsanvisningar och uppgifter om första hjälpen för att förtydliga informationen. 12
Exempel på hur en etikett kan se ut STOB SVAMPMEDEL Företaget AB Reg. nr 1234. Behörighetsklass 2L. Godkänd för bekämpning av svampangrepp i odlingar av: Läs medföljande anvisningar före användning Riskupplysningar VARNING Skadligt vid inandning. Mycket giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter. Skyddsanvisningar Första hjälpen För att undvika risker för människors hälsa och miljön, följ bruksanvisningen. Innehåll: Satsnummer: Tomemballage: Tillverkare/innehavare av godkännandet 1 liter 13
Att utforma en bruksanvisning En bruksanvisning ska innehålla all viktig information som behövs för en lämplig hantering. Anvisningen ska vara unik för varje enskild produkt. Undvik därför alltför många generella uppgifter. Förslag på hur bruksanvisningen kan struktureras och vilket innehåll som är mest relevant för lantbrukaren och andra användare: Produktfakta uppgifter om växtskyddsmedlets verkan, registreringsnummer, behörighetsklass, verksamt ämne etcetera. Användningsvillkor beskrivning av de användningsvillkor som följer godkännandet för växtskyddsmedlet. Det är regler som användaren är skyldig att följa vilket också bör framgå tydligt. Restriktioner uppgifter om särskilda restriktioner i samband med användningen av växtskyddsmedlet. Direkta eller indirekta skadliga sidoeffekter på växter eller växtprodukter etcetera. Om inga restriktioner finns bör också det framgå. följande rubriker föreslås för att användaren ska förstå produktens funktion på bästa sätt: Verkningssätt Beskrivning av hur medlets verkningssätt påverkar målsättningen med behandlingen. Exempelvis förebyggande eller kurativ effekt, kontaktverkande eller systematiskt verkande. Resistensrisk Uppgifter om risk för resistens finns samt en strategi för hur detta ska undvikas. Om resistensen är allvarlig kan det också framgå på etiketten under Skyddsanvisningar. Optimala verkningsförhållanden Uppgifter om hur behandlingen påverkas av vind, nederbörd, temperatur, luftfuktighet med mera och hur användaren kan utföra den mest effektiva behandlingen. Uppge också regnfasthet. Dos, vattenmängd och behandlingstidpunkt Anvisningar om vilken dos som ska användas, vilken vattenmängd som är lämplig att använda samt när behandling ska ske med hänsyn till smittotryck för att få den optimala behandlingen. Spridningsteknik Uppgifter om vilken sprututrustning som behövs samt rekommenderad körhastighet, vattenmängd, tryck, duschkvalitet och bomhöjd. I de fall som det finns användningsvillkor om avdriftsreducerad sprututrustning kan det också framgå här. Hänvisa i bruksanvisningen till broschyren Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd vid användning av lantbruksspruta med bom. Broschyren finns på www.greppa.nu. 14
Skyddsutrustning Beskrivning av den personliga skyddsutrustningen vid de olika arbetsmomenten som påfyllning, behandling och rengöring av utrustning med hänsyn till vilken typ av spruta som används, exempelvis lantbruksspruta eller ryggspruta. Blandningar Anvisningar om produkten är fysikaliskt blandbar med andra växtskyddsmedel. Beredning av sprutvätska Uppgifter om hur lantbrukssprutan, ryggsprutan etcetera ska fyllas på ett säkert sätt. Rengöring av sprututrustning Anvisningar om hur sprututrustning ska rengöras på ett säkert sätt. Tomemballage Uppgifter om hanteringen av rester och spill av växtskyddsmedlet samt tomemballage; ange om restprodukerna kan återvinnas eller om de ska hanteras som farligt avfall. Förvaring Beskrivning av sådant som är specifikt för produkten, exempelvis frostfri förvaring. 15
Exempel på hur en bruksanvisning kan se ut STOB SVAMPMEDEL Företaget AB PRODUKTFAKTA Medlets verkan: Registreringsnummer: Behörighetsklass: Formulering: Verksamt ämne: Förpackning: ANVÄNDNINGSVILLKOR Särskilda villkor ska följas vid användning av växtskyddsmedel. Villkoren framgår av Kemikalieinspektionens godkännande av medlet och är grundade på medlets hälso- och miljörisker samt god jordbrukarsed. Spridningsmetod Gröda Skadegörare Tillåten behandling Dos max Tidpunkt Karenstid l/ha utv.stadium dygn Max antal beh. Intervall antal dagar Höstvete Vårvete Höstkorn Vårkorn Havre 1 Rågvete Råg 1 Åkerböna 1 Övriga villkor ningar iakttas som framgår av vägledning och den hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd som hör till Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2015:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel. Observera att användningsvillkor och övriga villkor är lagkrav och måste följas av den som använder medlet. 16
Restriktioner Stob, som används enligt rekommenderad mängd, har i utförda försök med stråsäd inte visat några skadeverkningar. Det finns inga restriktioner gällande omsådd eller efterföljande gröda. Anvisningar om användning Verkningssätt Stob verkar systematiskt (förs via saftströmmarna) i växten men har också en translaminär (bladgenomträngande) effekt. Produkten används framförallt i förebyggande syfte. Den bästa effekten uppnås vid direkt behandling det vill säga när de första angreppen börjar synas på plantan. Efter behandling skyddas plantan mot svampangrepp i 4 6 veckor. Resistensrisk Resistens visar sig genom dålig eller bristande effekt vid behandling. Stob innehåller det verksamma ämnet stobstrobin som tillhör Qol fungicider (strobiluriner). Resistens mot strobiluriner har påvisats i stråsäd vid angrepp av mjöldagg och svartpricksjuka i vete. Undvik resistens genom att: fungicider. grepp. Optimala verkningsförhållanden Behandling bör ske då skadesvampens angrepp är små och grödan är vid god tillväxt. För optimal verkan används Stob när temperaturen är 15 18 grader och luftfuktigheten är över 70 procent. Undvik att behandla vid extrema väderförhållanden, exempelvis vid torka eller hög temperatur (>25 grader). Stob är regnfast efter en timme vid behandling på torra blad och vid torr väderlek. 17
Dos, vattenmängd och behandlingstidpunkt Följ anvisningarna i tabellen nedan. Kontrollera effekten av behandlingen genom att lämna en obehandlad yta på minst 25 kvadratmeter i fält. Gröda Skadegörare Dos l/ha Vattenmängd l/ha Höstvete/ vårvete Tidpunkt utv.stadium Anmärkningar Höstkorn/ vårkorn Havre Rågvete Råg Åkerböna 18
Spridningsteknik Vid användning av Stob är det viktigt att sprutvätskan täcker grödans alla delar. Är beståndet frodigt bör en större vätskemängd användas då det ger en bättre täckning. En lägre körhastighet ger också en bättre täckning samt val av större munstycken som ger ökad vätskemängd. Exempel på spridare: Spridare ISO 110 025 (lila) ISO 110 03 (blå) Körhastighet Vattenmängd Tryck Duschkvalitet Bomhöjd över grödan Sprutning ska ske under förhållanden som inte ger upphov till vindavdrift. Följ rekommendationen enligt broschyren Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd vid användning av lantbruksspruta med bom. Sprutan ska vara funktionstestad och rätt kalibrerad för att få bästa resultat. Skyddsutrustning Vid påfyllning och rengöring av lantbrukssprutan ska följande skyddsutrustning användas: 2. av nitrilgummi). Följ allmänna hygienåtgärder genom att: Blandningar Stob kan blandas med andra växtskyddsmedel utan att kemiska utfällningar bildas. 19
Beredning av sprutvätska Vid påfyllning av tank: Sprutvätskan ska vara under omrörning vid transport och sprutningsarbete. Vid tillredning av sprutvätska får ingen vätska komma ut i avlopp, åar eller vattentäkter. Använd en biobädd eller en platta med uppsamling. Rengöring av sprututrustning Rengör sprututrustningen både utvändigt och invändigt. Börja med invändig rengöring av sprutan: 1. Töm sprutan. 2. Tillsätt därefter en tredjedel av sköljvattentankens innehåll och skölj igenom sprutan. 3. Spruta ut det använda sköljvattnet i grödan. 4. Fyll på med ytterligare en tredjedel vatten. 5. Tillsätt lämpligt rengöringsmedel till andra sköljningen. 6. Cirkulera medlet och vattnet i systemet och sprid ut. 7. Fyll på med en sista tredjedel vatten. 8. Cirkulera vätskan i systemet och sprid ut. Fortsätt med utvändig rengöring av spruta och traktor. Rengör sprututrustning direkt efter användning för att minska risken för kvarlämnade rester av andra medel. Medel som inte är avsedda att användas till vissa grödor kan medföra skador och skördeminskning. Tomemballage Tom förpackning får inte återanvändas. Preparatrester och brukad förpackning är farligt avfall och ska lämnas för destruktion. Kontakta kommunens miljö- och hälsoskyddsförvaltning för information om avfallshantering. Förvaring Förvara produkten på en torr, sval och frostfri plats för att på bästa sätt bevara dess hållbarhet. 20
Här finns mer information Kemikalieinspektionen ansvarar bland annat för godkännande av växtskyddsmedel samt regler om klassificering, märkning och förpackning. Läs mer på Kemikalieinspektionens webbplats: www.kemikalieinspektionen.se Naturvårdsverket ansvarar bland annat för att minska påverkan på den yttre miljön från användning och spridning av växtskyddsmedel samt avfallsfrågor. Läs mer på Naturvårdsverkets webbplats: www.naturvardsverket.se Jordbruksverkets växtskyddscentraler ger råd om behandling av ogräs, svamp- och skadedjursangrepp med mera. Läs mer på Jordbruksverkets webbplats: www.jordbruksverket.se Livsmedelsverket ansvarar för säkra livsmedel och kontrollerar bland annat resthalter av växtskyddsmedel i livsmedel. Läs mer på Livsmedelsverkets webbplats: www.livsmedelsverket.se Arbetsmiljöverket arbetar för rätten till sunda, säkra och utvecklande arbetsförhållanden och hanterar bland annat skyddsutrustning vid användning av växtskyddsmedel. Läs mer på Arbetsmiljöverkets webbplats: www.arbetsmiljoverket.se Svenskt växtskydd är en branschorganisation som arbetar för en säker användning av växtskyddsmedel. Läs mer på Svenskt Växtskydds webbplats: www.svensktvaxtskydd.se Greppa växtskyddet är en informations- och utbildningskampanj som syftar till att förbättra hanteringen av växtskyddsmedel i svenskt jordbruk. Läs mer på Greppa Växtskyddets webbplats: www.greppa.nu 21
Esplanaden 3A, Box 2 172 13 Sundbyberg www.kemikalieinspektionen.se 22