Bränningsplan. Koordinat: N , E Lägesbeskrivning: 18 km NO om Liden, Timrå kommun, Västernorrland

Relevanta dokument
Naturvårdsbränning, Långmons naturreservat 29 maj 2013

Bränningsplan Detaljunderlag och kartor för bränningens genomförande Med underlag från fältblankett/gis Målgrupp: Bränningsledare, Förvaltare

Naturva rdsbra nning den 2 juli 2015 inom Life Taiga och i Natura omra det Helvetesbra nnan, Å kroken.

Bränningsplan Vänsö. Detaljunderlag och kartor för bränningens genomförande Med underlag från fältblankett/gis Målgrupp: Bränningsledare, Förvaltare

Bränningsplan Nynäs - Frillingmossen

Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta.

Bränningsplan Ämtö. eldskäl

LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN. Naturvårdsbränningar i projektet Life Taiga sommaren Publ nr: 2015:28

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

Skogens miljövärden Medelpad

Bränningsplan. Beskrivning av bränningsobjektet. Dnr

1(9) 2005 Stormyran-Lommyran 0,5 hektar

Skogsbruksplan. Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Sven Åke Martinsson

Restaureringsplan Värmlandsskärgården

Naturvårdsbränningar utförda av länsstyrelsen i Gävleborg 2006

Översiktlig naturinventering Dingelsundet västra 2016

Riktlinjer för bränning i skog och mark

Beskrivning av uppdrag, inklusive foton

BILAGOR A. Översiktskarta B. Avgränsning, information och anläggningar

Uppfö ljning av naturva rdsbra nning i Skattlö sbergs störmösse, Ludvika kömmun, den 21 augusti 2015, delöbjekt Bastumössen

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Restaureringsplan Kalvö skärgård

Riktlinjer för bränning i skog och mark inom Jämtlands län

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer

Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun

Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde kommuner

Lustigkulle domänreservat

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka.

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

Naturreservat i Hamrångeområdet

Yttrande över förslag till beslut om naturreservatet Örnsätraskogen

SKÖTSELPLAN Dnr

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening

Skoglig inventering/naturvärdesinventering inom Grundviken

Tillhörande detaljplan för Kojan 2 och del av Eda Nolby 1:38, Charlottenberg, Eda kommun

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun

Naturreservatet Pipmossens domänreservat

Naturvärdesinventering

1.1 Arbogaån. Karta över LIS-området. övergår till björk.

Morakärren SE

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016

Ekologisk landskapsplan Hedlandet

Skogsbruksplan. Fastighet Församling Kommun Län. Krökersrud 1:25 Skållerud Mellerud Västra Götalands län. Ägare

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun

Restaureringsplan Värmlandsskärgården

Naturreservatet Orrkojgölarnas domänreservat

Version 1.20 Projekt 7460 Upprättad Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

!!! Naturvärdesinventering (NVI) och landskapsanalys med anledning av detaljplan Söderby Huvudgård 2:1.! Haninge kommun!!!

Detaljplan för Skutbergets friluftsområde. Naturvärdesbedömningar

Kompletterande Naturvärdesinventering vid E18 Tullstation Hån, Årjängs kommun

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Översiktlig naturvärdesbedömning, Träslöv 10:19 (Helgesbjär)

Skötselplan för Naturreservatet Bergträsket. Kalix kommun. Fastställd den:

Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl.

Räddningsverket Leif Sandahl

Bilaga. Beskrivningar av naturvärdesobjekt Björnekullarna

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

Eldning utomhus Vägledning för Dalarnas län

Natur- och kulturmiljöintressen i tabeller och kartor

Beskrivning av naturmarken i det område av flygfältet (f.d. F15) som är aktuellt som motorstadion.

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING

Översiktlig naturinventering Vansta 3:1

SKOGSVÅR D. som ger nytt liv

Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004.

Beslut om utvidgning av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde kommuner

Version 1.00 Projekt 7426 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering Hammar 1:62 m.fl., Hammarö Kommun

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Bevarandeplanen är under uppdatering

Översiktlig avgränsning av naturvärden och gröna samband inför detaljplanering Alfred Nobels allé

Beskrivning av skogen kring vägbygget på östra Ringsö Fältbesök

Bevarandeplan Natura 2000

PM DETALJPLAN KVARNBÄCK, HÖÖR. BEDÖMNING AV NATURVÄRDEN

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425)

Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Naturreservatet Alterberget

Bevarandeplan Natura 2000

Tätortsnära skogar i Skellefteå stad. Del 3.

Pelagia Miljökonsult AB

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

Naturvärdesinventering del av Dal 5:100 m fl, Finnkroken, Söderköpings kommun inför fortsatt arbete med detaljplan

Granskning av Holmen Skogs skogsbruk i Härjedalen. Rapport från Fältbiologernas skogsnätverks inventeringsresa augusti 2015

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken i Karlstads kommun

Bilaga 3 Naturinventering

Markägardeklaration vid hygges- och naturvårdsbränning

UTÖKNING AV NATURRESERVATET SKÅRTARYDS URSKOG I VÄXJÖ KOMMUN

1(6) Riktlinjer för bränning i skog och mark i Dalarnas län

Ansökan om dispens från artskyddsförordningen (2007:845)

Naturvärdesinventering område A söder om Kartåsen

Restaureringsplan för Natura 2000-området Gropahålet, SE i Kristianstad kommun

Skötselplan för naturmark N i detaljplanen Knutsbo

NATURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN NIKLASDALS LÖVSKOG

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Verkeåns dalgång, SE , delområde Drakamöllan och Kumlan.

Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: /

Transkript:

Bilaga 1 Fagera sens naturreservat Bränningsplan Fastighet: Bredsjöbygden 2:5 Markägare: Staten Natura 2000 SE0710038 Koordinat: N 6965376, E 605965 Lägesbeskrivning: 18 km NO om Liden, Timrå kommun, Västernorrland Beskrivning av bränningsobjektet Allmänt Fageråsen är ett heterogent område, småkuperat och mosaikartat med myrar och fuktiga granskogar samt torra talldominerande skogar på höjdlägena. Skogen är naturskogsartad och påverkad av återkommande bränder framför allt efter den senaste från slutet av 1800-talet. I reservatet finns spår av tidigare bränder genom äldre tallöverståndare med brandljud, kolade högstubbar och lågor i olika nedbrytningsstadier. I området förekommer den brandberoende arten slät tallkapuschongbagge (Stephanopachys linearis) Myrarna som täcker nästan en tredjedel av reservatet är hydrologiskt orörda och en viktig biotop för många fågelarter. Reservatets naturvärden ska enligt beslut och skötselplan förvaltas bland annat genom naturvårdsbränningar. Naturvårdsbränningar har genomförts i området under 2006 och 2007. Sydvästra delen av beståndet från Hittamyran

Specifikt för bränningsområdet Större delen av området som är på 11 hektar är präglat av återkommande bränder och domineras idag av tallskog. Framför allt i norra och nordvästra delen, finns tallöverståndare, vissa med en ålder av 250 år med brandljud. I området finns också en god tillgång på grova torrakor. Här består markskiktet främst av lingon och renlavar. På något friskare marker ökar andelen gran. Markskiktet ändrar också karaktär då blåbärsriset tar över. På vissa håll är andelen gran hög. I området delas upp i mindre ytor av stigar och fuktigare partier. Det finns delar av bränningsobjektet som inte kommer att brinna då markskiktet består av vitmossor. En del tallöverståndare har frihuggits från gran för att lättare överleva branden. Värdefulla substrat ca 20 stycken framför allt grova torrakor och högstubbar är markerade och ska skyddas inför bränningen. Området är överlag lättgånget och mestadels flackt men en del mindre höjdskillnader och slänter förekommer främst mot bäcken och fuktsvackor. Beståndet är påverkat av stormen 2013 då en hel del träd rasade i området. Beståndet/tallåsen sydost om bränningsområdet brändes 2007. Ett fint parti i nordvästra delen av området. En torraka som ska skyddas innan bränningen. 1

Beskrivning av bränningsorganisation Bränningsdagen bemannas med minst 8 personer med grundläggande utbildning och erfarenhet av naturvårdsbränning. Bränningsledaren bör ha erfarenhet av minst fem tidigare bränningar. Samtlig personal ska ha lämplig personlig skyddsutrustning (hjälm, ansiktsmask, första hjälpen, glasögon, brandtåliga kläder) vatten och mat. Extra färskvatten ska tillhandahållas på plats. Helikopter bör finnas på plats under bränningsdagen då området är svårtillgängligt och allt för långt till väg. Helikoptern är också bra för att öka säkerheten då andelen gran i området är hög och risken för gnistkast från gran är högst sannolikt. Målsättningar med naturvårdsbränningen Återskapa en brandpräglad beståndsstruktur med avseende på grova träd, torrakor och brända substrat. Skapa förutsättningar för tallkapuschongbaggar, genom att skapa träd med brandljud Genomförandet av bränningen ska resultera i att mängden gran framför, allt yngre, reduceras avsevärt i området. Beståndet ska helt enkelt öppnas och bli mer solbelyst och få ett mer varierat trädskikt. Mortaliteten under bränningen för tall bör ligga runt 5 %. Merparten av tallöverståndare och markerade substrat ska överleva branden. Mer död ved och öppna ytor skapas genom att 4-5 mindre områden (50 x 50 m) bränns med högre intensitet där syftet är att döda merparten av träden. Vattenkällor Vatten finns i djupa gölar på Hittamyran i sydvästra kanten av området. Vatten finns också i bäcken som också är bränningsområdets gräns österut. Mindre fördämningar har gjorts för att öka mängden tillgängligt vatten. I normala fall bör tillrinningen vara tillräckligt god för en större pump i bäcken. Brandgränser Området begränsas framför allt av myrmark. Myren sydost om området är förhållandevis torr och med rikligt inslag av ljung, denna kant är osäker. I norr går bränningsområdet i en fuktigare svacka med vitmossor. Åt öster avgränsas området av bäcken. I södra änden av området består gränsen likaså av en fuktigare svacka. Gränsen är snitslad i fält med gul/blårandig snitsel. Alla gränser med träd är rensade på mindre gran och större granar är stamkvistade. 2

Bränsletyp /struktur Talldominerat bestånd men där igenväxningen av gran är bitvis hög. Området är torrt till friskt. Men det förekommer också fuktigare svackor i området som inte kommer att brinna. Öppen tallskog men där andelen gran ökar i bakkanten av bilden då marken blir friskare och andelen blåbärsris ökar. Den östra kanten av området är något friskare överlag och här är också andelen gran högre. En mindre del löv finns också i området. 3

I området finns en del träd som rasat under de senaste stormarna. Skyddsobjekt I området finns ett antal äldre tallöverståndare som ska överleva. Andra substrat i form av torrakor och högstubbar är märkta med naturvårdssnitslar som ska skyddas innan bränning. Riskobjekt och kalkylerade risker Gran som kan ge gnistkast. Mindre områden har mycket granunderväxt vilket ökar risken för att kronbränder. Svårtillgängligt område då det är 400 m till närmaste väg. Björk som kan orsaka flygande brinnande näver. Myren i södra änden av bränningsobjektet är torr och riklig med ljung, kräver hög bevakning. Förberedande åtgärder Före bränningsdag: 1. Förbättra gränserna genom huggning/röjning av gran längst kanterna. (genomförs av länsstyrelsen) 2. Hugg fram enstaka tallöverståndare i granpartier (genomförs av länsstyrelsen) 3. Montera informationstavla om bränningen (genomförs av länsstyrelsen) 4. Bygg en landningsplats för helikopter på Hittamyran (genomförs av länsstyrelsen) 5. Anlägga enkla dämmen i bäcken kan vara aktuellt strax innan bränningsdagen. 6. Ta bort stighänvisningsskyltar 4

7. Anmäl till Räddningstjänsten i Medelpad Bränningsdag: 1. Placera ut pumpar, slang etc. 2. Anmäl till Räddningstjänst 3. Vattna och säkra skyddsobjekt med JAF 1210 (JAF kan erhållas från länsstyrelsen) Efter bränningen: 1. Montera varningstavla efter bränningen vid entrétavlan och stigarna 2. Sätt tillbaka hänvisningsskyltar 3. På längre sikt märk upp stigen (länsstyrelsen) Bränningsföreskrifter / bränningsfönster Tid på säsongen: hela säsongen DMC: > 30 FFMC: > 80 men < 92 RH: Lika med eller högre än yttertemperatur i C. Vind: > 1 men < 5 m/sek Bränningen genomförs som en punktantändning i linje. I början kryper elden mot vinden. Efter att en säker gräns finns mot bakkanten kan antändningslinjen flyttas fram succesivt till upp mot 10-15 meter. På strategiska platser/områden på ca 50 x50 m ska antändningen intensifieras för att skapa en på sikt öppen glänta. Länsstyrelsen kan komma att föreslå lämpliga platser. Intensiv antändningen av dessa områden får endast ske om säkerheten medger detta. Smitningsplan Vid en smitning skall personal snabbt släcka detta genom att först blötlägga marken i vindriktningen. Extra slang skall finnas i vindriktningen som snabbt kan anslutas till extern eller befintlig pump. All antändning upphör och alla annan personal än de som håller kanterna skall snabbt infinna sig vid escapen Helikopter angriper escapen så snabbt som möjligt. Extra utrustning, minst en större pump och 500 m slang, finns i beredskap nära tillgängligt I bilen finns också större kartor över ett större område för att snabbt kunna tolka brandförloppet och riskerna. 5

Utrustning Slag 38 25 mm läggs ut på strategiska sträckor utifrån vindriktning, minst 1000 m slang behövs. Minst en större pump används. En mindre pump och 200 m slang 19-25 mm placeras på andra sidan bäcken. Sannolikt i vindriktningen, denna är också reserv vid eventuell escape. Helikopter Under normala förhållanden kommer helikopter att användas på detta objekt. Framför allt på grund av ökad säkerhet men också för att lyfta ut utrustning och medverka i bevattning av kanter. Uppföljning under bränningen Aktuella FWI-värden för bränningsdagen laddas ned och sparas. Var 60:e minut under bränningen noteras relativa luftfuktigheten (Rh), lufttemperatur, vindriktning samt vindhastighet samt flamlängd och brandfrontens läge ritas in på karta. Efterbevakning Efterbevakning av området ska ske ända till tre dagar efter sista synlig rök. Första natten ska personal finnas på plats hela tiden och släcka ner all brand längst alla kantzoner. Det vill säga en zon på 15-20 meter in i det brända området. Under normala och stabila väderförhållanden och vindriktning kan från och med dag två efterbevakningen ske under dagtid. Från och med då solen går upp till dess att det blir skymning. Om vinden ändras eller byter riktning skall extra bevakning ske och vara beredd på att nya antändningar och eldar kan bildas. Eftersläckning Eventuell eftersläckning (förutom kantzoner) sker först efter tre dagar. 6

7

8