Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 emins grunder: 1. emikunskap är makt. Atomer och molekyler 3. Grundämnen Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-, och du måste använda dig av läroboken och periodiska systemet för att lösa dessa. Din lärare avgör vilka uppgifter du ska göra. Samtliga uppgifter bygger på fakta i kursen för kemi på högstadiet åk - som du bör känna till. Detta gäller även till viss del för gymnasiekursen kemi 1 men ibland som repetition. De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. 1 1 1 3 11 a 1 3 Rb s Fr 3 3 11 1 13 1 1 1 1 PERIDISA SYSTEMET Be 1 0 a 3 Sr Ba Ra e 1 Sc 3 Y Ti 0 Zr f Rf 3 V 1 b 3 Ta Db r Mo W Sg Mn 3 Tc Re Bh Fe Ru s s o Rh Ir Mt i Pd Pt 1 Ds u Ad Au 111 Rg 30 Zn d 0 g 11 n B 13 Al 31 Ga In 1 Tl 113 Uut La Ac e 0 Th Pr 1 Pa 0 d U 1 Pm 3 p Sm Pu 3 Eu Am Gd m Tb Bk Dy f o Es 1 1 Si 3 Ge 0 Sn Pb 11 Fl 1 P 33 As 1 Sb 3 Bi 11 Uup 1 S 3 Se Te Po 11 Lv F 1 l 3 Br 3 I At 11 Uus Er 0 Fm Tn 1 Md 0 Yb o 1 Lu 3 Lr e 1 Ar 3 r Xe Rn 11 Uuo
DEL A Gör de uppgifter din lärare anser lämpliga. I de 3 första filmerna nämns följande ämnen; guld (i mynt), nitroglycerin som finns i hjärtmedicin och i sprängämnen (innehåller atomslagen kol, kväve, väte och syre), järn som finns i exempelvis muttrar samt svavelsyra som finns i bilbatterier (innehåller atomslagen svavel, syre och väte). 1. Vilka är de kemiska symbolerna för följande atomslag? a) guld b) kol c) kväve d) syre e) väte f) svavel. Fullborda tabellen till höger. Skriv in namn respektive symbol. Försök lära dig så många namn som möjligt utantill av dessa. Alla dessa grundämnen finns i din kropp, men då som en del i kemiska föreningar. Symbol a Ag amn ol Syre oppar lor Fluor Fosfor isel atrium 3. ur många olika sorters grundämnen finns det totalt? Välj det mest troliga svaret. Siffran ändras då och då eftersom man hittar nya. a) 0 st b) 0 st c) st d) 11 st e) 03 st
. ågra av ämnena skrivs som molekyler. Det gäller bl.a. väte, syre, kväve, fluor, klor och svavel. ur betecknas respektive ämnen som molekyler? Skriv formler för samtliga molekyler.. är vätgas reagerar med syrgas så bildas vattenmolekyler. ar man vätgas i en ballong så blir det en liten knallgasexplosion när man hettar upp ballongen så vätgasen kommer i kontakt med luften. Skriv en reaktionsformel för denna reaktion. Ur Area 1 emins grunder, - Atomer och molekyler 1 3 11 1 13 1 1 1 1 1 1 1 3 3 11 a 1 3 Rb s Fr Be 1 0 a 3 Sr Ba Ra 1 Sc 3 Y Ti 0 Zr f Rf PERIDISA SYSTEMET 3 V 1 b 3 Ta Db r Mo W Sg Mn 3 Tc Re Bh Fe Ru s s o Rh Ir Mt i Pd Pt 1 Ds u Ad Au 111 Rg 30 Zn d 0 g 11 n B 13 Al 31 Ga In 1 Tl 113 Uut 1 Si 3 Ge 0 Sn Pb 11 Fl 1 P 33 As 1 Sb 3 Bi 11 Uup 1 S 3 Se Te Po 11 Lv F 1 l 3 Br 3 I At 11 Uus e e 1 Ar 3 r Xe Rn 11 Uuo La Ac e 0 Th Pr 1 Pa 0 d U 1 Pm 3 p Sm Pu 3 Eu Am Gd m Tb Bk Dy f o Es Er 0 Fm Tn 1 Md 0 Yb o 1 Lu 3 Lr 3
DEL B Gör endast de uppgifter din lärare anser lämpliga.. är ett kolväte (en förening mellan kol och väte) förbränns fullständigt bildas olika kemiska föreningar. Det kan ske t.ex. när bensin förbränns. a) Vilka kemiska föreningar bildas? b) Är föreningarna som bildas molekyler eller grundämnen?. I försöket i filmen förbränns bara några gram av föreningen nedan. Ur Area 1 emins grunder, - Atomer och molekyler a) Är denna förening en molekyl? b) ur många kolatomer finns i denna förening? c) ur många väteatomer finns i denna förening? d) ur många syreatomer finns i denna förening? e) Vid förbränningsreaktionen bildas bl.a. en kvävgasmolekyl. Vilken formel har en kvävgasmolekyl? Svar: a) b) c) d) e)
Atomer betecknas ofta med masstalet som är summan av antalet protoner p och neutroner n i atomkärnan och atomnumret som anger antalet protoner p. masstal!antal protoner!neutroner! atomnummer!antal protoner! e Grundämne T. ex.! betyder en kolatom med protoner och med masstalet 1. Atomkärnan innehåller alltså stycken neutroner n också.. Ange antalet protoner och neutroner för isotopen kol-1 som betecknas!.. ur stort är antalet protoner och neutroner i följande isotoper? a) Isotopen atrium-3 som betecknas!! a Svar: protoner p = neutroner n = b) Isotopen alium-0 som betecknas Svar: protoner p = neutroner n = c) Isotopen Syre-1 som betecknas! Svar: protoner p = neutroner n = d) Isotopen Väte- som betecknas!! Svar: protoner p = neutroner n = e) Isotopen Väte-1 som betecknas!! Svar protoner p = neutroner n = f) Isotopen rypton- som betecknas r Svar protoner p = neutroner n =. Atomer som står i grupp 1 bildar positiva joner med laddning +1. Atomer i grupp bildar positiva joner med laddning +. Fullborda tabellen till höger. Lös denna uppgift med hjälp av periodiska systemet. Försök lära dig så många namn och formler som möjligt utantill av dessa. Jonbeteckning + + a + l - Br - amn Magnesiumjon atriumjon Vätejon Fluoridjon oxidjon
1 3 11 1 13 1 1 1 1 1 1 1 3 3 11 a 1 3 Rb s Fr Be 1 0 a 3 Sr Ba Ra 1 Sc 3 Y Ti 0 Zr f Rf PERIDISA SYSTEMET 3 V 1 b 3 Ta Db r Mo W Sg Mn 3 Tc Re Bh Fe Ru s s o Rh Ir Mt i Pd Pt 1 Ds u Ad Au 111 Rg 30 Zn d 0 g 11 n B 13 Al 31 Ga In 1 Tl 113 Uut 1 Si 3 Ge 0 Sn Pb 11 Fl 1 P 33 As 1 Sb 3 Bi 11 Uup 1 S 3 Se Te Po 11 Lv F 1 l 3 Br 3 I At 11 Uus e e 1 Ar 3 r Xe Rn 11 Uuo La Ac e 0 Th Pr 1 Pa 0 d U 1 Pm 3 p Sm Pu 3 Eu Am Gd m Tb Bk Dy f o Es Er 0 Fm Tn 1 Md 0 Yb o 1 Lu 3 Lr
DEL te svårare uppgifter. Görs endast om din lärare anser detta. Vissa uppgifter kräver relativt mycket insikter och kan hoppas över. 11. edan finns en lista med isotopbeteckningar för några vanliga joner. Ange antal protoner, neutroner samt elektroner för dessa isotoper. a) atriumjon!! a! Svar protoner p + =,neutroner n =, elektroner e - b) aliumjon! Svar protoner p + =,neutroner n =, elektroner e - c) xidjon!!! Svar protoner p + =,neutroner n =, elektroner e -! d) Vätejon!! Svar protoner p + =,neutroner n =, elektroner e -! e) Vätejon!! Svar protoner p + =,neutroner n =, elektroner e - f) Aluminiumjon Al!! g) aliumjon! h) alciumjon a!! Svar protoner p + =,neutroner n =, elektroner e - Svar protoner p + =,neutroner n =, elektroner e - Svar protoner p + =,neutroner n =, elektroner e - i) loridjon med masstal 3 Svar protoner p + =,neutroner n =, elektroner e - j) loridjon med masstal 3 Svar protoner p + =,neutroner n =, elektroner e - 1. Det är ovanligt med rena grundämnen i naturen som t.ex. natrium, kalium, järn och klor. Däremot finns det många kemiska föreningar som natriumklorid, järnoxid, koldioxid, koffein, socker osv. Ange någon trolig orsak till att så få grundämnen inte har reagerat med andra ämnen. 13. är ett kolväte (förening mellan kol och väte) förbränns eller exploderar fullständigt bildas stycken ämnen. Det kan ske t.ex. när bensin förbränns. Förklara på något sätt varför den koldioxid som bildas har en större massa än det kolväte (ex.vis bensin vi ger den formeln 1 eller ) som förbränns. Bensin består av mängder med olika kolväten men oftast ca - kolatomer och väteatomer Ge någon rimlig förklaring varför den bildade koldioxiden har större massa än det ursprungliga kolvätet.
13. En vanlig jon i naturen är natriumjonen. Den finns ju löst i alla hav som innehåller saltvatten. ur ser en natriumjon ut? Ange ett förslag på isotopbeteckning och ange elektronfördelning på de olika skalen för en natriumjon. 1. Svar på dessa frågor kan du finna i det periodiska systemet. a) Vad har grundämnena som finns i grupp 1 gemensamt? b) Vad har grundämnena som finns i period 3 gemensamt? c) Ange några formler och namn på grundämnen som är metaller. d) Ange några formler och namn på grundämnen som är ickemetaller. e) Ange några formler och namn på grundämnen som är gaser i rumstemperatur. f) Ange något grundämne som är flytande vid rumstemperatur. g) Ange några formler och namn på grundämnen som är halvmetaller. h) Fullborda tabellen med att ange kemiska formler eller namn till de kemiska föreningarna. amn atriumklorid atriumbromid atriumjodid aliumklorid Magnesiumklorid alciumklorid Formel a a 1 3 11 1 13 1 1 1 1 1 1 1 3 3 11 a 1 3 Rb s Fr Be 1 0 a 3 Sr Ba Ra 1 Sc 3 Y Ti 0 Zr f Rf PERIDISA SYSTEMET 3 V 1 b 3 Ta Db r Mo W Sg Mn 3 Tc Re Bh Fe Ru s s o Rh Ir Mt i Pd Pt 1 Ds u Ad Au 111 Rg 30 Zn d 0 g 11 n B 13 Al 31 Ga In 1 Tl 113 Uut 1 Si 3 Ge 0 Sn Pb 11 Fl 1 P 33 As 1 Sb 3 Bi 11 Uup 1 S 3 Se Te Po 11 Lv F 1 l 3 Br 3 I At 11 Uus e e 1 Ar 3 r Xe Rn 11 Uuo La Ac e 0 Th Pr 1 Pa 0 d U 1 Pm 3 p Sm Pu 3 Eu Am Gd m Tb Bk Dy f o Es Er 0 Fm Tn 1 Md 0 Yb o 1 Lu 3 Lr
FAIT ÅGRA FÖRSLAG TILL LÖSIGAR 1. a) guld Au b) kol - c) kväve - d) syre - e) väte - f) svavel S. 3. c - 11 st Beteckning a Ag u l F P Si a amn Magnesium alium alcium tium Silver ol Syre oppar lor Fluor Fosfor isel atrium. väte, syre -, kväve -, fluor - F, klor - l, svavel - S. +. a) koldioxid och vatten b) molekyler. a) molekyl b) 3st c) st d) st e). Antal protoner: st Antal neutroner: st (1-) 3. a) atrium 3 isotopen som betecknas 11a protoner p = 11 neutroner n = 1 0 b) alium 0 isotopen som betecknas 1 protoner p = 1 neutroner n = 1 1 c) Syre 1 isotopen som betecknas protoner p = neutroner n = d) Väte isotopen som betecknas 1 protoner p = 1 neutroner n = 1 1 e) Väte 1 isotopen som betecknas 1 protoner p = 1 neutroner n = 0 f) rypton isotopen som betecknas 3r protoner p = 3 neutroner n = 3
. Jonbeteckning + + a + + a + + l - Br - F - - amn tiumjon aliumjon alciumjon Magnesiumjon atriumjon Vätejon loridjon Bromidjon Fluoridjon oxidjon 11. a) atriumjon!! a! Svar protoner p + = 11 neutroner n = 1 elektroner e - = b) aliumjon! Svar protoner p + = 1 neutroner n = 1 elektroner e - = 1 c) xidjon!!! Svar protoner p + = neutroner n = elektroner e - =! d) Vätejon!! Svar protoner p + = 1 neutroner n = 1 elektroner e - = 0! e) Vätejon!! Svar protoner p + = 1 neutroner n = 0 elektroner e - = 0 f) Aluminiumjon Al!! Svar protoner p + = 13 neutroner n =1 elektroner e - = g) aliumjon! Svar protoner p + =1 neutroner n = 1 elektroner e - = 1 h) alciumjon a!! Svar protoner p + = 0 neutroner n =1 elektroner e - = 1 i) loridjon med masstal 3 Svar protoner p + = 1 neutroner n =1 elektroner e - = 1 j) loridjon med masstal 3 Svar protoner p + = 1 neutroner n = 0 elektroner e - = 1 1. är finns massor av olika svar så ett helt korrekt svar finns inte. Exempel 1 Alla ämnen vill vara så stabila som möjligt och ha en ädelgasstruktur. tium har en valenselektron och reagerar med de flesta ämnen som finns i dess närhet. tium reagerar till exempel omedelbart med vatten och syre. Järn reagerar med till exempel syre och bildar järnoxider. Exempel Alla ämnen vill ha en ädelgaskonfiguration eller struktur och få en full oktett. Det finns bara några sådana ämnen till exempel elium, eon, Guld, väve och syre m.fl. 13. är finns också många bra svar. Exempel 1 Från en 1 - molekyl bildas det stycken molekyler. En molekyl 1 har mindre massa än de - molekylerna som bildas. Exempel molekylen reagerar ju med syre och då bildas -molekyler. Väte är ju lättare än de syreatomer som finns i koldioxidmolekylen.
1. Även här finns många bra svar. En natriumjon har en positiv laddning. Den har 11 protoner men bara elektroner. Då finns det i -skalet elektroner samt elektroner i L-skalet. m den har masstalet 3 finns 1 neutroner och den kan betecknas så här!! a!. m den har masstalet finns 13 neutroner och den kan betecknas så här!! a!. 1. a) Alla har 1 valenselektron. b) Alla har valenselektroner i M-skalet. c) är finns massor med svar, t.ex. järn Fe, koppar u, guld Au, natrium a. d) är finns många svar, t.ex. svavel S, syre, väve. e) T.ex. vätgas, syrgas, helium e, eon e. f) Bara kvicksilver (g) och Brom (Br) är flytande vid rumstemperatur. g) T.ex. kisel Si, Germanium, Ge. h) amn Formel atriumklorid al atriumbromid abr atriumjodid ai aliumklorid l Magnesiumklorid l alciumklorid al atriumoxid a alciumoxid a 1 3 11 1 13 1 1 1 1 1 1 1 3 3 11 a 1 3 Rb s Fr Be 1 0 a 3 Sr Ba Ra 1 Sc 3 Y Ti 0 Zr f Rf PERIDISA SYSTEMET 3 V 1 b 3 Ta Db r Mo W Sg Mn 3 Tc Re Bh Fe Ru s s o Rh Ir Mt i Pd Pt 1 Ds u Ad Au 111 Rg 30 Zn d 0 g 11 n B 13 Al 31 Ga In 1 Tl 113 Uut 1 Si 3 Ge 0 Sn Pb 11 Fl 1 P 33 As 1 Sb 3 Bi 11 Uup 1 S 3 Se Te Po 11 Lv F 1 l 3 Br 3 I At 11 Uus e e 1 Ar 3 r Xe Rn 11 Uuo La Ac e 0 Th Pr 1 Pa 0 d U 1 Pm 3 p Sm Pu 3 Eu Am Gd m Tb Bk Dy f o Es Er 0 Fm Tn 1 Md 0 Yb o 1 Lu 3 Lr 11
LGR 11 emi - entralt innehåll årskurs - emin i naturen Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar. emiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och jonföreningar genom kemiska reaktioner. Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark. olatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer. olatomens kretslopp. Fotosyntes och förbränning samt energiomvandlingar i dessa reaktioner. emin och världsbilden Aktuella forskningsområden inom kemi, till exempel materialutveckling och nanoteknik Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv Gy011 entralt innehåll - emi 1 (EMEM01) Materia och kemisk bindning Modeller och teorier för materiens uppbyggnad och klassificering. Reaktioner och förändringar Tolkning och skrivning av formler för kemiska föreningar och reaktioner. Analytisk kemi emins karaktär och arbetssätt Modeller och teorier som förenklingar av verkligheten. ur modeller och teorier kan förändras över tid. Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller. Planering och genomförande av experiment samt formulering och prövning av hypoteser i samband med dessa. 1