Ove Svenson, utvecklingsstrateg 021-39 79 45 2016-03-29 Mötesanteckningar Lärande och Arbetsmarknadsberedningen (LoA) Mötesdatum: 2016-03-17 Tid: 9-11 Ledamöter Carin Lidman (S), ordförande Jesper Songer (KD), vice ordförande Reijo Tarkka (V) Carl-Inge Westberg (S) Västerås Västerås/Ltv Hallstahammar Köping Frånvarande Ingrid Noord Silversten (S) Åsa-Märta Sjöström (S) Gunilla Wolinder (FP) Johan Stråhle (S) Anders Wigelsbo (C) Laila Jarstorp (FPL) Tobias Nordlander (S) Hans Jansson (V) Jenny Landernäs (M) Arboga Fagersta Kungsör Norberg Sala Skinnskatteberg Surahammar Landstinget Hallstahammar Vägledning Västmanland Anette Jonsson, projektledare Länsstyrelsen presenterade sitt uppdrag. Studieoch Yrkesvägledning (SYV) är ett prioriterat område inom länets RUP (Regionalt Utvecklingsprogram). Vägledningsprojektet är kopplat till länsstyrelsens statliga Kompetensplattformsuppdrag och har möjliggjorts via medel från Tillväxtverket. Kompetensplattformsuppdraget kommer med stor sannolikhet att övergå till Region Västmanland 2017. I såväl RUP som i Vägledningsprojektet ingår att se över förutsättningarna och möjligheterna till ett regionalt stöd för syv-funktionen. Att utveckla syv kan ses ur flera perspektiv enligt projektledaren. Dels att ungdomar/studerande får vägledning inför sina studie och yrkesval är viktigt för att minimera andelen felval och möjliga avhopp från studier och dels att ingå i strategiska frågor runt kompetensförsörjning i Västmanland. Projektmedlen från Tillväxtverket avslutas till halvårsskiftet 2016 och frågan om en förlängning till hela 2016 har väckts. Skälet till en önskan om förlängning är att projektet satt igång olika processer bland de inblandade, nätverksbildande, webb-portal, informationsmöten mm som möjligen Region Västmanland finner angeläget att fortsätta ha ett regionalt ansvar för. Frågan om en förlängning har
Ove Svenson, utvecklingsstrateg 021-39 79 45 2016-03-29 förts till VKL:s styrelse. Styrelsens beslut 11 mars blev att uppdra till VKL:s direktör att finna en ekonomisk lösning för en fortsättning av projektet till 31 december 2016. Förlängningen innebär även tid för att diskutera den framtida regionens ansvar för frågan. PP-bilder bifogas Regionala utbildnings och arbetsmarknadsprognoser 2014 2025 Simon Bölling, analytiker vid länsstyrelsens stab presenterade projektet. Västmanland, Sörmland, Östergötland och Örebro län samarbetar i ett projekt som ska ta fram kunskapsunderlag som kan bidra till en bättre kompetensförsörjning och matchning i regionen. Liknande prognoser tas fram av regionerna Skåne, Västra Götaland samt Stockholm. Materialet kommer att innehålla prognoser för antalet sysselsatta inom olika utbildningsgrupper och antalet personer med dessa utbildningar samt den efterfrågan som kommer att finnas. Den grafiska presentationen för respektive utbildning i förhållande till förväntad efterfrågan ger en bra bild av förväntat överskott eller brist. Det färdiga kunskapsunderlaget kommer att presenteras i början av juni. PP-bilder bifogas. Lägesrapport gällande bildandet av Region Västmanland Ett förslag över den politiska organisationen för Region Västmanland finns och är just nu ute på remiss i länets kommuner. Närvarande beredningsledamöter uttryckte funderingar över var nuvarande LoA-beredningens frågor hamnar i Region Västmanland bland annat frågorna om kompetensförsörjning mm. En idé väcktes att ta upp frågan till diskussion vid inledningen av presidiekonferensen den 27 april. Ove undersöker möjligheterna för det. Övriga frågor Ordförande Carin Lidman redovisade VKL:s styrelsebeslut gällande redovisningen av LoA-beredningens uppdrag att utreda läget inom yrkesinriktad sfi. VKL:s styrelse anser att frågan är viktig och att den bör tillägnas en workshop under hösten. VKL:s kansli tar ansvar för att genomföra en workshop med en bred inbjudan och att bredda innehållet till att omfatta hela vuxenutbildningen inklusive folkhögskolor. Nästa LoA-beredning är 3 maj kl 9 11 då vi hoppas på en bättre uppslutning Mötet avslutades med att ordförande tackade närvarande ledamöter samt inbjudna föredragare och förklarade mötet avslutat. Carin Lidman, ordförande För anteckningarna Ove Svenson
Anette Jonsson
2014? Mars -15 Dec -15 Juni -16 Stödfunktion Handlingsplaner Vägledarforum Kompetens för tillväxt Nätverksträff Webb Processledarutbildning Implementering Carin Lidman Ingrid Noord-Silversten Tobias Nordlander Åsa-Märta Sjöström Monna Ridderström Reijo Tarkka Gunilla Wolinder Carl-Inge Westberg Johan Stråhle Anders Wigelsbo Laila Janstorp Jenny Landernäs Agneta Bode Pelle Strengbom Elizabeth Salomonsson Åsa Eriksson Marino Wallsten Tobias Nordlander Catarina Pettersson Carina Sandor Anders Teljebäck Carola Gunnarsson Roger Eklund Ingrid Noord-Silversten Johanna Odö Kent Christensen Tobias Jarstorp Leif Carlberg Vicki Skure Eriksson Irene Hagström Peter Molin Sala Anders Cagerman (L), Arboga Kjell Ivemyr hallsta JuneAnne Wincent Conny Ström Ingrid Nord Lena Millberg Kicki Svensson Thomas Lindberg Fredrik Bergh Erik Johansson Teddy Söderberg Ylva Åkerberg Torkel Nilsson Mats Berglund Arne Larsson Kristine Fernerud Per Gawalieson Leif Larsson Ann-Charlotte Hellberg
Fler elever som når målen Färre omval Färre 4:de skolår Vi minskar avhoppen Fler går ut med gymnasieexamen Fler väljer teknik- samt vård och omsorgsyrken Könstraditionella val minskar Individer får metoder för att hantera nuvarande och framtida valsituationer
Våra utmaningar? Styrdokumenten är inte alltid kända på skolorna Syv s roll är förändrad Syv, en outnyttjad resurs
Utifrån slutsatser i projektet Vägledning Västmanland föreslås att Länsgemensam stödfunktion för studie- och yrkesvägledning inrättas Framtagen regional handlingsplan för studie- och yrkesvägledning används som utgångspunkt för stödfunktionen Mall för kommunala handlingsplaner för studie- och yrkesvägledning erbjuds samtliga kommuner
Regionala trender och prognoser Mars 2016 Simon Bölling
Kompetensplattformsuppdraget ska bidra till: Ökad kunskap och översikt inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet Samordning av behovsanalyser inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet Ökad samverkan kring kompetensförsörjning och utbildningsplanering Ökad kunskap om utbud och efterfrågan av utbildningsformer, med utgångspunkt i de olika utbildningarnas nationella mål samt myndigheternas ansvar
Regionala trender och prognoser 2014-2025 Projektet Regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser år 2014-2025 för Västmanland, Sörmland, Örebro och Östergötland syftar till att ta fram kunskapsunderlag som kan bidra till en bättre kompetensförsörjning och matchning. Delvis finansierat av Tillväxtverket. Även Skåne, VG-regionen och Stockholms län tar fram prognoser inom samma process Bedömningsgrund för utbud/efterfrågan på ett stort antal utbildningsgrupper för regionen Ett länsöverskridande likformigt och kvalitativt säkerställt underlag kan användas som en utgångspunkt för att diskutera olika huvudmän för att skaffa sig en bild om framtida kompetensbehov i ett regionalt perspektiv. Fyller ett glapp mellan Arbetsförmedlingens yrkesbarometer som ger regional information på kort sikt och SCB:s nationella prognos som ger information på längre sikt men på nationell nivå
Användningsområden Ger en väl underbyggd bild av utsikterna för olika yrken/utbildningar Ger en aktuell bild av arbetsmarknaden generellt i regionen Ger en gemensam bild på regional nivå Materialet kan diskuteras i olika branschforum och där vara grunden för en fördjupad analys Underlag till studie- och yrkesvägledare Underlag till utbildningsplanerare
Exempel: apotekare och biomedicinsk analytiker Överskott Underskott Se SCB: Trender och prognoser för riket 2014
Exempel utbildningssida
Kort om metoden I stora drag gör SCB en prognos för utvecklingen av arbetsmarknaden (efterfrågan) och utbildningen (tillgång) som tillsammans ger en bild av kommande bristyrken och yrken med överskott Utbildningsutbudet på sikt ges av hur studenter väljer idag samt dagens stock. Dvs. utbudet i slutet av prognosperioden ser ut som det gör givet att preferenserna inte ändras. För efterfrågan tas hänsyn till nya trender; om andra utbildningar än tidigare knyts till ett visst yrke
Prognosmodellen-i stora drag Tillkommer inrikes in- och utflyttning samt in- och utpendling Källa SCB: Trender och Prognoser
Befolkning och sysselsättning Det hänger ihop Basscenario för produktion och sysselsättning per näringsgren från LU 2015 i. Sysselsättningsprognosen baserar på en ny regional befolkningsframskrivning i. Anpassning till regional branschstruktur
Rapportdisposition (SCB) Förord Sammanfattning (regionsspecifik samt jämförelse mellan regionerna) Befolkningsstruktur idag och utveckling Näringsgren- och yrkesstruktur idag och utveckling Regionala utbildningsmönster Gymnasieskolan Högskolan Yrkeshögskolan (MYH ansvariga) Utsikterna på arbetsmarknaden Befolkningens utbildning idag och utveckling Sammanfattning över prognosutfallen per ämnesområde Utbildningssidor (ca 50 st) Temaavsnitt Sjuksköterskor Temaavsnitt Ingenjörer Modellbeskrivning, Bilagor, Tabeller
Arbetsmarknadsläget just nu
Ökad sysselsättning i länet Tusental (vänster skala) resp. andel av befolkningen (höger skala) 15-74 år 140 70 130 68 120 66 110 64 100 62 90 80 Antal sysselsatta Västmanland Andel sysselsatta Västmanland 60 58 70 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna till och fjärde kvartalet 2015 Kommentar: Streckade linjer= 4 kvartals glidande medelvärde 56
Utlandsfödda har bidragit starkt till sysselsättningsökningen de senaste åren Antal förvärvsarbetande, nivå och årsförändring, Västmanland 5000 115000 4000 3000 2000 1000 0-1000 -2000-3000 -4000-5000 Utlandsfödda kvinnor Utlandsfödda män Svenskfödda kvinnor Svenskfödda män Antal sysselsatta totalt 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 113500 112000 110500 109000 107500 106000 104500 103000 101500 100000 Källa: SCB/RAMS 20-64 år (nattbefolkning)
Potential för integration Andel sysselsatta av befolkningen 90 85 80 75 70 65 60 55 90 85 80 75 70 65 60 55 50 45 40 Svenskfödda kvinnor Utlandsfödda män Utlandsfödda kvinnor Totalt Svenskfödda män 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 50 45 40 Källa: SCB/RAMS 20-64 år (nattbefolkning)
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Arbetslöshet ligger kvar på hög nivå Arbetslösa som andel av den registrerade arbetskraften (16-64 år) 16.0 14.0 Riket Västmanland 16.0 14.0 12.0 12.0 10.0 10.0 8.0 8.0 6.0 6.0 4.0 4.0 2.0 2.0 0.0 0.0 Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade data, tom februari 2016
Arbetslösheten högre än i fjol Arbetslösa som andel av den registrerade arbetskraften (16-64 år) Västmanlands län 11.0 11.0 10.5 10.5 10.0 10.0 9.5 9.5 9.0 9.0 8.5 8.0 7.5 2013 2014 2015 2016 Af prognos 2016 kv4 8.5 8.0 7.5 7.0 jan feb mars apr maj jun jul aug sept okt nov dec Källa: Arbetsförmedlingen, tom februari 2016 7.0
Stora skillnader inom länet, och högre arbetslöshet bland män Arbetslösa som andel av den registrerade arbetskraften (16-64 år) 18.0 16.0 14.0 12.0 10.0 8.0 6.0 4.0 2.0 0.0 Kvinnor Män Totalt Källa: Arbetsförmedlingen, tom februari 2016
Svårigheter att finna rätt person Andel av arbetsställen procent 60 50 Offentligt drivna verksamheter Privat drivna verksamheter 60 50 40 40 30 30 20 20 10 10 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 0 Källa: Arbetsförmedlingen. Avser andel arbetsställen som har angett att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret
God efterfrågan på arbetskraft men höga varseltal i februari Antal personer, varsel höger skala 2500 2000 Kvarstående platser Nyanmälda lediga platser Varsel Västmanland (höger skala) Genomsnitt varsel 2000-2015 1 000 900 800 700 1500 600 500 1000 400 300 500 200 100 0 0 Källa: Arbetsförmedlingen, sex månaders glidande medelvärde, data tom februari 2016
Många har svårt att komma i arbete Antal arbetslösa (16-64 år) Västmanlands län 14000 12000 Med utsatt ställning Övriga inskrivna arbetslösa Totalt inskrivna arbetslösa 14000 12000 10000 10000 8000 8000 6000 6000 4000 4000 2000 2000 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Källa: Arbetsförmedlingen, trendade värden till och med februari 2016 0
Stora grupper har svårt att komma in Antal arbetslösa (16-64 år) Västmanlands län 9000 8000 7000 6000 Utomeuropeiskt födda Arbetslösa 55-64 år Högst förgymnasialt utbildade Personer med funktionsnedsättning Totalt antal utsatta individer 9000 8000 7000 6000 5000 5000 4000 4000 3000 3000 2000 2000 1000 1000 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Källa: Arbetsförmedlingen, trendade värden till och med februari 2016 0
Extrabilder
Tillgången på utbildade Tillkommer inrikes in- och utflyttning samt in- och utpendling Källa SCB: Trender och Prognoser
Efterfrågan på utbildade Källa SCB: Trender och Prognoser
Nummer 1, mars 2016 LÄGET I LÄNET - SAMHÄLLSUTVECKLING Foto: Per Nilsson Starkt näringsliv men hög arbetslöshet i Västmanland Sveriges tillväxt har utvecklats mycket starkt. Sista kvartalet ökade BNP starkare än normalt och under helåret 2015 ökade Sveriges BNP med över fyra procent (se diagram 1). Både hushållens och det offentligas konsumtion ökar, samtidigt som även näringslivets investeringar och exporten bidrar starkare än tidigare. Även om konjunkturutsikterna har försvagats något globalt, så fortsätter ändå återhämtningen i de länder som Sverige exporterar mest till. Varuexporten är viktig för tillväxten i Västmanlands län. Nya siffror visar att varuexporten svarar för nära hälften av bruttoregionalprodukten i länet. I takt med att efterfrågan på investeringsvaror ökar förbättras efterfrågan från svenska exportmarknader. Det är positivt för länets utveckling. Den ökning som skett av arbetslösheten de senaste månaderna tycks ha bromsat in något. Arbetslösheten i Västmanlands län är dock högre än för ett år sedan. I riket totalt har arbetslösheten minskat under samma period. I fjol ökade befolkningen i alla länets kommuner. Sammanlagt ökade Västmanlands befolkning med nästan 2 600 personer. Bostadsbyggandet tog också fart och nära 1 200 bostäder började byggas. Samtliga kommuner i länet uppger dock att de har brist på bostäder. I den här analysen vill vi lyfta några av de faktorer som påverkar länets samhällsutveckling. Diagram 1. BNP för riket totalt. Kvartalsförändring i procent respektive nivå miljoner kronor (säsongsrensade data, fasta priser) 1 250 000 1 200 000 1 150 000 1 100 000 1 050 000 1 000 000 950 000 900 000 850 000 800 000 750 000 BNP-kvartalsförändring BNP-nivå Genomsnitt 1993-2015 Källa: SCB Nationalräkenskaperna. Data till och med fjärde kvartalet 2015 5.0 4.0 3.0 2.0 1.0 0.0-1.0-2.0-3.0-4.0-5.0 Fortsatt positivt läge i näringslivet Stämningsläget bland företagen i Östra Mellansverige 1 förbättrades ytterligare under fjärde kvartalet i fjol. Konfidensindikatorn för näringslivet totalt ökade till 109 vilket indikerar att tillväxten är starkare än normalt (se diagram 2). Även för riket totalt förbättrades stämningsläget inom näringslivet. Under fjärde kvartalet stärktes situationen inom handeln och tillverkningsindustrin. Inom handeln är läget nu mycket starkare än normalt. Inom tillverkningsindustrin där läget tidigare beskrevs som normalt, skedde en kraftig förstärkning av stämningsläget som nu är starkare än normalt. Det var omdömet kring orderstocken som förbättrades samtidigt som även omdömet kring färdigvarulagren bidrog positivt. Förväntningarna kring produktionsvolymen låg dock på ungefär samma nivå som tidigare. Inom bygg och anläggning och privata tjänstenäringar försämrades stämningsläget något. Inom bygg och anläggning beskrivs läget trots det fortfarande som starkare än normalt. Diagram 2. Konfidensindikatorn för näringslivet 130 120 110 100 90 80 Totala näringslivet (Östra Mellansverige) Bygg och anläggning Handel Privata tjänstenäringar Tillverkningsindustri 70 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Källa: Konjunkturinstitutet. Data till och med fjärde kvartalet 2015 1. Västmanlands län, Örebro län, Södermanlands län, Uppsala län samt Östergötlands län bildar tillsammans Östra Mellansverige. 130 120 110 100 90 80 70 Läget i länet - samhällsutveckling är en kvartalsanalys som Länsstyrelsen i Västmanlands län publicerar fyra gånger per år.
Arbetslösheten i länet ligger kvar på en hög nivå Den ökning av arbetslösheten som skett det senaste året tycks ha bromsat in något (se diagram 3), men arbetslösheten är fortfarande högre än för ett år sedan. Den senaste tiden har arbetslösheten i Västmanlands län legat på 9,7 procent av arbetskraften, vilket är högre än för riket i genomsnitt. Arbetslösheten varierar kraftigt inom länet (se diagram 4). Högst var arbetslösheten i Fagersta kommun och Norbergs kommun, medan andelen arbetslösa var lägst i Surahammars kommun. Liksom i riket totalt är andelen arbetslösa högre bland män än bland kvinnor. Arbetslösheten bland unga (18-24 år) har sjunkit den senaste tiden. I februari var 2365 ungdomar i länet arbetslösa enligt Arbetsförmedlingen. En stor andel av de arbetslösa tillhör grupper som har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen beskriver dem som grupper med utsatt ställning. Hit räknas förgymnasialt utbildade, äldre än 55 år, Foto: Arbetsförmedlingen, Camilla Vejde utomeuropeiskt födda samt personer med funktionsnedsättning som medför minskad arbetsförmåga. De upplever i högre grad längre tid i arbetslöshet och står längre från arbetsmarknaden. Antalet arbetslösa med utsatt ställning har ökat den senaste tiden, medan övriga arbetslösa har minskat (se diagram 5). Av de arbetslösa totalt är det omkring 40 procent som har varit utan arbete längre än tolv månader. Även om arbetslösheten är hög finns tecken på att efterfrågan på arbetskraft är god. Antalet lediga platser hos Arbetsförmedlingen ligger på fortsatt höga nivåer. Många organisationer har också svårt att hitta personal. Trots detta kommer inte alla i arbete på en gång, vilket innebär att arbetslösheten ligger kvar på en hög nivå. Under februari månad var antalet varsel jämförelsevis högt. Totalt uppgick antalet varsel i länet till drygt 308 under februari. Diagram 3. Andelen arbetslösa av arbetskraften 16-64 år, procent, säsongsrensat. 16.0 14.0 12.0 10.0 8.0 6.0 Riket Västmanland 16.0 14.0 12.0 10.0 8.0 6.0 4.0 4.0 2.0 2.0 0.0 0.0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Foto: Arbetsförmedlingen, Camilla Vejde Källa: Arbetsförmedlingen, egna bearbetningar. Data till och med februari 2016 Diagram 4. Andelen arbetslösa av arbetskraften 16-64 år, per kommun och kön, februari 2016 Diagram 5. Arbetslösa med utsatt ställning och ej utsatt ställning, Västmanlands län 18,0 16,0 14,0 Kvinnor Män Totalt 14000 12000 Med utsatt ställning Övriga inskrivna arbetslösa Totalt inskrivna arbetslösa 14000 12000 12,0 10000 10000 10,0 8,0 8000 8000 6,0 4,0 6000 6000 2,0 4000 4000 0,0 2000 2000 Källa: Arbetsförmedlingen. Data avser februari 2016 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Källa: Arbetsförmedlingen. Data till och med februari 2016 0
Positiv sysselsättningsutveckling i Västmanland De senaste åren har både antalet sysselsatta och andelen sysselsatta av befolkningen i Västmanlands län utvecklats i förhållandevis god takt, enligt Arbetskraftsundersökningarna (AKU). Andelen sysselsatta av befolkningen har också ökat de senaste åren och uppgår till nära 65 procent av befolkningen (se diagram 6). AKU beskriver utvecklingen på arbetsmarknaden och de officiella uppgifterna för arbetslösheten i riket kommer från denna undersökning. För en regional analys kan det vara svårt att dra slutsatser från AKU eftersom det är en stickprovsundersökning, vilket innebär att skillnader mellan åren måste vara förhållandevis stora för att kunna vara statistiskt säkerställda. Ändå kan AKU ge viss information om utvecklingen även på regional nivå. Diagram 6. Antal respektive andelen sysselsatta av befolkningen i åldern 15-74 år 140 130 120 110 100 90 Antal sysselsatta Västmanland 80 Andel sysselsatta Västmanland 70 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna, data till och med fjärde kvartalet 2015 70 68 66 64 62 60 58 56 Fokus: Varuexporten viktig för Västmanlands län Tillverkningsindustrin är viktig för Västmanlands län. Omkring en femtedel av de förvärvsarbetande i länet arbetar inom industrin. En stor andel av det som produceras i länet går på export. Värdet av varuexporten motsvarar nära hälften av den totala produktionen i länet. Till detta kommer exporten av tjänster 1. Under 2015 uppgick varuexporten från Västmanlands län till drygt 42 miljarder. Tillverkningsindustrin svarar för en dominerande del av exportvärdet från Västmanland. I fjol exporterades datorer och andra elektronikvaror till ett värde av 19 miljarder. Även kemikalier och kemiska produkter samt olika bearbetade metallvaror är viktiga för exporten (se diagram 7). Det totala värdet av varuexporten ökade med en miljard 2015 jämfört med året innan. Kemikalier och kemiska produkter svarade för den största delen av ökningen. Även exporten av motorfordon och andra relaterade produkter ökade. De tre största mottagningsländerna för varuexporten 2015 var USA, Tyskland och Kina. Det är viktiga exportländer även för riket totalt. Jämfört med andra län är Västmanlands län ett mycket exportintensivt län. Varuxporten motsvarar nära hälften av bruttoregionalprodukten (se diagram 8). Även räknat i förhållande till befolkningen är exporten stor. Diagram 7. Varuexport Västmanlands län 2012-2015 60000 Kemiska produkter och läkemedel Metaller och metallvaror Datorer och elektronikvaror, m.m. Motorfordon o.dyl. Övriga maskiner och tillverkade varor Övrigt 50000 40000 30000 20000 10000 0 2012 2013 2014 2015 Källa: SCB Utrikeshandelsstatistik med varor, egna bearbetningar, 1000 SEK Diagram 8. Varuexport som andel (procent) av BRP 2014 (Brutto regional produkt) 60 50 40 30 20 10 0 60 50 40 30 20 10 0 1. För internationell handel med tjänster saknas regionalt fördelad statistik. För riket totalt svarade tjänsteexporten för nära en tredjedel av den totala exporten 2015. Källa: SCB Utrikeshandelsstatistik med varor, egna bearbetningar
Västmanlands befolkning ökade med 2573 personer under 2015 Västmanlands befolkning uppgick till 264 276 personer 2015. Det innebär en ökning på 2573 personer jämfört med 2014. Länets befolkning ökade med 1,0 procent. Under 2015 föddes 2898 barn i länet. De flesta föddes i Västerås som är länets största kommun. Samtidigt flyttade 7692 personer till Västmanland från andra delar av landet. Det var även 3429 personer som flyttade hit från andra länder. Sammanlagt innebär det omkring 14 000 personer som tidigare inte bodde i länet. Diagram 9. Befolkningsförändringen 2015, antal personer Västerås Surahammar Skinnskatteberg Sala Norberg Köping Kungsör Det var också många som lämnade länet under 2015. Drygt 7590 personer valde att flytta till andra delar av landet, medan 1271 personer flyttade till utlandet. Det var även 2607 personer som avled. Att det var fler personer som föddes, samtidigt som det var fler personer som flyttade Hallstahammar Fagersta Arboga 49 153 227 hit än antalet personer som flyttade härifrån Källa: SCB, egna bearbetningar. Data till och med december 2015. Summan av staplarna utgör befolkningsförändringen innebär att befolkningen ökade. Länet hade ett totalt som är angiven med siffra positivt flyttnetto mot resten av landet på 102 personer och ett positivt flyttnetto på drygt 2158 personer mot utlandet. Se diagram 9 där dessa uppgifter illustreras per kommun. -15 000-10 000-5 000 0 5 000 10 000 15 000 Västerås kommun, där omkring hälften av länets befolkning bor, stod för den största delen av befolkningsökningen i länet. I Västerås ökade invånarantalet med drygt 1500 personer. Arboga kommun hade den högsta ökningstakten. Endast Västerås och Fagersta hade ett positivt födelseöverskott, dvs. det var fler som föddes än som avled under året. Sammantaget var dock befolkningsutvecklingen positiv i alla länets kommuner. Sveriges befolkning totalt ökade under 2015 till 9 851 017 personer, enligt SCB. Det innebär en ökning med över 103 000 personer jämfört med året innan. Folkökningen är den antalsmässigt hittills största förändringen mellan två år. 67 38 84 74 184 181 Döda Födda 1 516 Utflyttade övriga riket totalt Inflyttade från övriga riket totalt Utflyttade till utlandet Inflyttade från utlandet Befolkningsförändring totalt Samtliga länets kommuner uppger nu brist på bostäder Enligt SCB steg småhuspriserna i landet med drygt tre procent under tremånadersperioden december 2015-februari 2016, jämfört med den föregående tremånadserperioden. Mellan de två senaste tremånadersperioderna redovisas stigande priser i 17 av Sveriges 21 län. I Västmanlands län steg priserna med tre procent, vilket alltså är samma ökningstakt som för riket totalt. Fördelat regionalt på läns och årsbasis steg priserna i samtliga 21 län. Den största prisuppgången redovisas i Stockholms län med 19 procent. I Västmanlands län steg priserna med 14 procent, vilket är något starkare än för riket totalt där priserna ökade med 12 procent. Småhuspriserna i länet har alltså fortsatt att öka i god takt. Enligt preliminära uppgifter från SCB började det byggas rekordmånga nya bostäder i länet i fjol. Nära 1 200 påbörjade bostadslägenheter rapporterades in från länets kommuner till SCB. Det är mer än på mycket länge och man får gå tillbaka till början på 1990-talet för att hitta motsvarande nivåer. 2014 påbörjades bara hälften så många bostäder. Därför var det inte alls lika många bostäder som blev färdigställda 2015 - endast 581 stycken. Det innebär att antalet färdigställda bostäder 2015 troligen kommer att vara på ungefär samma nivå som de senaste åren. Att befolkningen ökar och att bostadsbyggandet är lågt påverkar länets kommuner. I den senaste bostadsmarknadsenkäten uppger nu samtliga kommuner i länet att det råder brist på bostäder i kommunen som helhet. Samtliga kommuner uppger även specifikt att det är brist på bostäder i centralorten/innerstan. Majoriten av kommunerna förväntar sig ett fortsatt underskott på bostäder. I en enkät som genomfördes av Länsstyrelsen och Landstinget i höstas framgår att drygt hälften av länets invånare bedömer det som svårt eller mycket svårt att hitta ett nytt boende i den egna kommunen. Läget i länet - samhällsutveckling är en kvartalsanalys som Länsstyrelsen i Västmanlands län publicerar fyra gånger per år. www.lansstyrelsen.se/vastmanland Analytiker: Simon Bölling, telefon: 010-224 92 29 Redaktör: Åsa Erikols, telefon: 010-224 64 45 Vill du få Läget i länet - samhällsutveckling via e-post, mejla simon.bolling@lansstyrelsen.se.