Naturvärdesinventering inför detaljplan för Smedsmora 1:13 och 1:15

Grap Naturvärdesinventering inför detaljplan för Smedsmora 1:13 och 1:15 Tommy Lundberg Cecilia Sköld Geosigma 2012-10-11

SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING Uppdragsledare: Tommy Lundberg Uppdragsnr: Grap nr: : Antal Sidor: 30 Antal Bilagor: 3 Beställare: Lantmännen fastigheter AB Beställares referens: Bo Lindskog Beställares referensnr: Titel och eventuell undertitel: Naturvärdesinventering inför detaljplan för Smedsmora 1:13 och 1:15 Författad av: Tommy Lundberg, GIS - Cecilia Sköld Datum: 2012-10-11 GEOSIGMA AB www.geosigma.se geosigma@geosigma.se Bankgiro: 5331-7020 PlusGiro: 417 14 72-6 Org.nr: 556412-7735 Uppsala Postadress Box 894, 751 08 Uppsala Besöksadress Vattholmavägen 8, Uppsala Tel: 010-482 88 00 Teknik & Innovation Seminariegatan 33 752 28 Uppsala Tel: 010-482 88 00 Göteborg Stora Badhusgatan 18-20 411 21 Göteborg Tel: 010-482 88 00 Stockholm Sankt Eriksgatan 133 113 43 Stockholm Tel: 010-482 88 00 Sidan 2 (30)

Sammanfattning Vid inventeringen har 16 naturvärdesområden avgränsats. Ett område utgörs av flera hällmarker som ligger utspridda på höjderna. De har fått samma numrering och klassning samt fått en samlad beskrivning eftersom de utgjort likvärdiga miljöer. Två områden har fått högsta skyddsklassning, mycket högt naturvärde, varav ett som i sin helhet ligger utanför programområdet. Sju områden har fått klassningen högt naturvärde. Sju områden har klassats som naturvärde. Elva skyddsvärda träd har identifierats. De har alla getts hög prioritet och bör sparas och föras in i detaljplanen. Utöver att alla diken i jordbrukslandskapet omfattas av det generella biotopskyddet så har åtta områden eller objekt identifierats som omfattas av biotopskyddet Inga rödlistade arter har rapporterats i området. Tornseglare har setts i området. Utöver att ask återfanns på en plats så har inga rödlistade eller indikatorarter återfunnits. Merparten av bebyggelsen placeras på höjdernas sluttningar där de skogliga värdena i allmänhet är låga. 7 fastigheter kommer att bildas i före detta betesmark med numera låga naturvärden. Exploateringen kan medföra en positiv påverkan på den öppna marken eftersom beteshävden kommer att återupptas med hästar. Det är dock svårt att i dagsläget bedöma hur stor denna kan bli eftersom verksamhetens omfattning och art ännu är oklar. Med naturvårdshänsyn i djurhållning och markskötsel kan naturvärden återskapas snabbt och även öka jämfört med tidigare. Detta gäller särskilt en hagmark, område 1, som gränsar mot sjön Sparren. Båtklubbsverksamheten som planeras i anslutning till hagmarken och vid stranden bör planeras och placeras med stor hänsyn. Detta gäller klubbhus och parkering i hagmarken men också bryggor och båtplatser. Det bör beaktas att båtar behöver uppläggningsplats för vintern, vilket kräver yta. Av de klassade områdena och objekten är det endast i den västra delen där det finns ett lövskogsbryn med två gamla ekar samt ett biotopskyddat dike som bedöms kunna påverkas negativt utifrån programförslagets nuvarande utformning, avseende tomtmark och GC-väg. Även längst i nordost finns ett lövskogsbryn och ett dike (möjligen biotopskyddat) som kan påverkas negativt av den nuvarande placeringen av en av byggnaderna för ridanläggning. Planerad exploatering berör inte några riksintressen. Närliggande riksintresse för naturvården, Smedsmoraskogens Natura 2000-område, påverkas inte, förutsatt att skyddsavstånd till värdefulla miljöer hålls. Ett minsta generellt skyddsavstånd om 30 m från skyddsvärda träd och värdefulla miljöer till tomtmark, bostäder samt övrig exploatering bör eftersträvas. Kan bebyggelseförslaget justeras så att man minimerar eller undviker påverkan på redovisade miljöer och objekt samt följer de rekommendationer om skyddsavstånd, åtgärder och hänsyn som ges i rapporten så är bedömningen att en kommande exploatering får ringa konsekvenser för naturvärdena i området. Sidan 3 (30)

Innehåll Sammanfattning... 3 1 Uppdraget... 5 1.1 Syfte... 5 1.2 Avgränsning av uppdraget... 5 1.3 Beskrivning av programområdet... 5 2 Metodik... 8 3 Resultat... 9 4 Slutsatser och rekommendationer... 10 5 Påverkan på skyddsförordnanden och intressen... 12 6 Områdesbeskrivningar... 13 7 Referenser... 29 Bilagor... 30 Sidan 4 (30)

1 Uppdraget I augusti 2012 fick Geosigma AB i uppdrag att utföra en naturinventering av fastigheterna Smedsmora 1:13 och 1:15 inom Norrtälje kommun ca 5 km från Rimbo. Fastigheterna utgör programområde inför en kommande detaljplan för småhusbebyggelse och hästgård. Fastigheten utgörs av ett upphävt naturreservat och angränsar till ett Natura 2000-område. Under programarbetet har därför uppmärksammats på att möjliga naturvärden inom området bör undersökas noggrannare. Uppdraget innebar att göra en sammanställning av naturvärdena i området samt att göra en översiktlig naturinventering med naturvärdesbedömning. Inventeringen ligger till grund för en bedömning av om kommande bebyggelse och markanvändning kan påverka naturmiljöerna inom fastigheten samt i angränsande Natura 2000- område och naturreservat, Smedsmoraskogen. 1.1 Syfte Syftet är att avgränsa värdefull natur i området och redovisa hur en kommande detaljplan och ändrad markanvändning kan påverka naturvärdena i programområdet och dess närområde. Viktiga värden lyfts fram och förslag på hänsyn och åtgärder redovisas. 1.2 Avgränsning av uppdraget I naturinventeringen sammanställs befintlig kunskap om naturvärden i programområdet och dess närområde. Området fältbesöks men någon detaljinventering av förekommande arter görs inte. Skyddsvärda objekt, biotoper avgränsas. 1.3 Beskrivning av programområdet Programområdet utgörs av en jordbruksfastighet, Smedsmora 1:13, benämnd Smedsmora försöksgård, där försöksverksamhet pågått mellan 1955-2007. På gården har hållits nötkreatur, fjäderfä, grisar, mink etc. Försöksverksamheten omfattade främst fodertester. Före 1955 bedrevs konventionellt jordbruk på gården som då hette Smedsmora gård. De centrala delarna, huvudsak i nordostlig/sydvästlig riktning utgörs av öppna marker med rasthagar i nordost, i anslutning till försöksanläggningen. Resterande utgörs av beteshagar och odlingsmark. Markerna är även öppna ned mot sjön Sparren där det finns igenväxande strandängar. Verksamheten har avvecklats under en längre tid innan den lades ned helt för 5 år sedan, vilket fått till följd att markerna börjat växa igen. Programområdets utkanter, i söder, nordväst och norr utgörs av trädbeklädda höjder. Fastigheten 1:15 ingår även i programområdet vilken utgörs av Smedsmora konferensgård. Mitt i området finns även 6 fastigheter med småhus, vilka ingår i programområdet. Dessa är tidigare friköpta arbetarbostäder som hörde till gården. Även längst i söder finns ett område med 11 fastigheter med småhus som ingår i programområdet. Fastigheten Smedsmora 1:13 var tidigare naturreservat som upphävdes 2007. Sidan 5 (30)

I norr och nordost gränsar programområdet till Smedsmoraskogen som är ett Natura 2000-område och naturreservat samt innehåller nyckelbiotoper. En hästanläggning med plats för ett trettiotal hästar planeras. Härutöver planeras för 50 nya småhus i området samt en småbåtshamn i sjön Sparren med klubbhus, gemensamhetslokal och parkering. Nya vägar kommer att anläggas för att angöra de olika småhusområdena. Vägarna utgår från befintliga vägar i området vilka förlängs in i den planerade bebyggelsen. Bebyggelsen placeras framförallt på de skogbeklädda höjderna, med undantag för sju fastigheter som förläggs i före detta betesmark. Ridstigar och GC-vägar anläggs i området. Figur 1. Utredningskiss över programområdet. Sidan 6 (30)

Figur 2. Karta - utskrift från Skogsstyrelsens/Skogens pärlor. Programområdet utgörs i stort sett av det område som betecknas som Naturreservat i kartan (grön streckad linje). Reservatet är upphävt. Natura 2000-området syns med blågrön avgränsning direkt västerut innehållande sumpskog och nyckelbiotoper. Sidan 7 (30)

2 Metodik Litteratur om området har gåtts igenom och kontakter har tagits med Länsstyrelsen, m. fl. för att samla in dokumentation om området. Uppgifter om rödlistade arter och träd har erhållits via artportalen. Uppgifter om skyddade områden har erhållits från skogsstyrelsens och länsstyrelsernas GIS-databaser. Området har besökts i fält i två omgångar. Syftet var att kartlägga natur med högre värden. Normalt läggs större fokus på signal- och indikatorarter som kan kopplas till naturtyper med högre naturvärden. Detta har dock gjorts endast i begränsad omfattning, främst beroende på den sena tiden på säsongen men också på grund av områdets relativt stora areal. Särskilt kärlväxter är svårt att observera på hösten. Däremot kan lavar, mossor och svampar vara lättare att observera under höst. Fokus i inventeringsarbetet har legat på den norra delen där programområdet ansluter till Smedsmoraskogens Natura 2000-område. I övrigt har fokus i inventeringsarbetet lagts på de ytor som kommer att tas i anspråk för ny bebyggelse, vägar och parkeringar etc. Naturtyper har avgränsats i fält. Intressanta objekt och företeelser noterades. Även enstaka arter noterades men fokus låg inte på detta i inventeringsarbetet. Mer värdefulla delar av området har avgränsats i delområden med beskrivning av områdenas karaktär, värden, objekt och komponenter. Områdena har klassats enligt nedanstående kategorier. A Område med mycket höga naturvärden B Område med höga naturvärden C Område med naturvärden Området är av regional och nationell dignitet. Förekomsten av signalarter ska vara god (många arter eller livskraftiga populationer). Det ska även finnas rödlistade arter. Stor betydelse som värdekärna eller spridningscentra. Naturtypen är sällsynt. Området är av regional betydelse och har en dokumenterad förekomst av viktiga strukturer eller arter. Det ska finnas signalarter eller området bedöms fylla en viktig ekologisk funktion som spridningscentra eller värdekärna. Området har lokal, kommunal betydelse för spridning av arter och variationen i landskapet. Arealen av områden med naturvärden bör öka för att de nationella miljömålen ska uppfyllas. Områdena har jämförts med marker som bedöms sakna naturvärde i ett lokalt, kommunalt perspektiv. Ett sådant område kan utgöras av produktionsskog, åker eller andra mycket vanliga eller artfattiga miljöer. Sidan 8 (30)

3 Resultat Programområdet är sammanlagt ca 70 ha stort, varav de två fastigheterna utgör ca 56 ha och resterande utgör privat tomtmark och vattenområde. Området är delvis svårframkomligt beroende på flertal avskärande och djupa diken. Flödena var höga under fältbesöken. Gräset stod mycket högt i de öppna markerna vid det första besöket. På höjderna där bebyggelsen planeras var det delvis oländig och svårorienterad terräng med en hel del ogallrad ungskog och sly. Det första besöket syftade till att skapa en översiktlig bild av området. Det andra besöket fokuserade mer på de ytor som kommer att tas i anspråk för ny bebyggelse, tomtmark, vägar, parkeringar, etc. Vid det andra besöket hade gräset lagt sig vilket gjorde fältarbetet enklare. Det gick dock inte att göra någon artinventering i den öppna marken. Bedömningen är att betesmarkerna delvis har innehållit naturvärden. När hävden upphör minskar dock dessa snabbt. Området som helhet har relativt begränsade naturvärden. Den öppna marken har betats intensivt och skötts under rationella former vilket medfört att den är relativt ensartad. Under de senaste 20 åren har verksamheten vid Smedsmora försöksgård minskat. De sista åren innan verksamheten lades ned helt så gjordes endast underhållsklippning av betesmarken. De sista åren verkar inget ha gjorts vilket fått till följd att marken nu börjar växa igen så sakteliga. Här och där finns tendenser till uppslag av sly. Den bristande skötseln av diken har medfört att de mest låglänta områden börjat försumpas. Naturen håller gradvis på att ta över området igen, vilket inte enbart är negativt. Vad gäller skogen så synes det som att ett skogsbruk har pågått men utifrån vad man kan se i markerna så har det varit begränsat de senaste årtiondena. Skogen har ett relativt litet naturvärde och är ensartad. Olikåldriga bestånd förekommer men förvånansvärt många bestånd har likåldriga träd och gallringar har inte skett. De flesta bestånden består av ung till medelålders skog. Stora delar av skogsmarkerna ligger på marker med tunt jordtäcke. Positivt är att skogen är mosaikartad, delvis på grund av de topografiska förhållandena med omväxlande höjder med tunt jordtäcke och svackor med mer bördig skogsmark. Vid inventeringen har 16 naturvärdesområden avgränsats. Ett område utgörs av flera hällmarker som ligger utspridda på höjderna. De har fått samma numrering och klassning samt fått en samlad beskrivning eftersom de utgjort likvärdiga miljöer. Två områden har fått högsta skyddsklassning, mycket högt naturvärde, varav ett i sin helhet ligger utanför programområdet. Sju områden har fått klassningen högt naturvärde. Sju områden har klassats som naturvärde. Elva skyddsvärda träd har identifierats. De har alla getts mycket hög prioritet och bör sparas och föras in i detaljplanen. Se även förteckning i bilaga 3. Utöver att alla diken i jordbrukslandskapet omfattas av det generella biotopskyddet så har åtta områden eller objekt identifierats som omfattas av biotopskyddet. Se även avsnitt 4 samt bilaga 1b och bilaga 2. Inga rödlistade arter har rapporterats i området. Tornseglare har setts i området. Utöver att ask återfanns på en plats så har inga rödlistade eller indikatorarter återfunnits. Sidan 9 (30)

4 Slutsatser och rekommendationer Ny bebyggelse kommer att uppföras framförallt uppe på höjdernas sluttningar. Naturvärden finns här men de är relativt begränsade. En hel del skogsmark kommer att tas i anspråk för bebyggelse, ca 13 ha. Påverkan utifrån naturvärdeskriterierna bedöms ändå bli relativt liten. Inga unika eller höga naturvärden av nationell eller regional dignitet har återfunnits. De naturvärden som kan ha ett kommunalt intresse är mycket begränsade och är inte på något sätt unika för kommunen. I den öppna marken kommer bebyggelse endast att placeras i den östra delen av området. Fem tomter tillskapas i en beteshage direkt sydväst om Smedsmora konferensgård och ytterligare två tomter tillkommer i en f.d. rasthage nordost om densamma. Hagarna bedöms ha små värden. Detta har dock inte helt kunnat verifieras eftersom området besökts så sent på året. Örter och gräs var vid inventeringstillfället i princip helt nedvissnade. Hagarna har dock som nämnts tidigare skötts rationellt och därefter har hävd och skötsel upphört vilket fått till följd att de värden som funnits troligen till stora delar försvunnit. Fjolårsgräs som får ligga kvar år efter år kväver snabbt den flora som finns i en betesmark. En parkering och en gemensamhetslokal placeras i en hagmark sydost om konferensanläggningen. Denna hagmark bedöms ha visst naturvärde men de högsta värdena ligger närmare sjön. Ett skyddsavstånd om 30 m till de träd som beskrivits i avsnitt 1, bör hållas. Ny bebyggelse för ridverksamhet inom försöksgården kommer endast att ta en igenväxande gårdsmiljö i anspråk. Detta bedöms inte påverka några naturvärden negativt. Möjligen bör den ostligaste byggnadens läge justeras för att inte riskera att inkräkta på skogsbrynet i nordost. Flertalet vägar inom området kommer i stort att följa befintliga vägars sträckning och förlängas upp mot respektive bebyggelseområde. Gång- och cykelvägar i området nyanläggs i väster för att dels förbinda två områden men också för att skapa en förbindelse med Lista golfbana Ridstigarna planeras i den norra halvan av området. I nordväst bör man se till så att inte stigen hamnar för nära en mosselagg eller sumpskog inom Smedsmoraskogen. Hästverksamheten bedöms i stort medföra positiva effekter för naturmiljön. Hävden återupptas, det är dock oklart i detta läge om all tidigare betesmark kommer att utgöra betesmark eller om delar kommer att bli äng/vall och hur de i så fall kommer att skötas. Kan en del av marken hävdas i naturvårdssyfte så kan området på sikt få en del positiva naturkvaliteter. Båtklubbsverksamheten bör planeras och placeras med stor hänsyn. Detta gäller klubbhus och parkering i hagmarken men också bryggor och båtplatser. Det bör beaktas att båtar behöver uppläggningsplats för vintern, vilket kräver yta. En risk finns att ett dike i åkerkanten längst i väster kan behöva läggas i trumma med nuvarande förslag. Detta är i så fall en dispenspliktig åtgärd. Vid samma plats finns även ett lövbryn med en skyddsvärd ek, område 10. En gångstig som planeras för att förbinda två av bebyggelseområdena med varandra och med golfbanan i anslutning till samma dike i väster kan komma i konflikt med biotopskydd och brynmiljöer, område 10 och 11. Åtgärden kan vara dispenspliktig. Sidan 10 (30)

Längs upp i nordost finns även ett skogsbryn med lövträd, område 14, och ett dike som kan omfattas av biotopskydd. Dessa miljöer kan påverkas av en planerad byggnad för ridverksamhet. I övrigt berörs inte identifierade biotopskyddsobjekt. Närliggande miljöer med höga naturvärden i Smedsmoraskogens Natura 2000- område såsom en tallmosse och en sumpskogsmiljö bedöms ligga på så stort avstånd från planerad exploatering att dessa inte påverkas. En planerad ridstig bör dock mer noggrant planeras så att den inte råkar i konflikt med eventuella naturvärden i mosse och sumpskogsmiljöer t. ex genom slitage, avverkning eller gödsling. Ett minsta generellt skyddsavstånd om 30 m från skyddsvärda träd och värdefulla miljöer till tomtmark, bostäder samt övrig exploatering bör eftersträvas. Kan bebyggelseförslaget justeras så att man minimerar eller undviker påverkan på dessa objekt och miljöer samt följer de rekommendationer om skyddsavstånd, åtgärder och hänsyn som ges i rapporten så är bedömningen att en kommande exploatering får mycket små konsekvenser för naturvärdena i området. Sidan 11 (30)

5 Påverkan på skyddsförordnanden och intressen De intressen som är aktuella är Smedsmoraskogens Natura 2000-område som också är ett riksintresse för naturvården. Enligt miljöbalken får inga åtgärder vidtas som kan påverka området negativt. Bedömningen är att exploateringen och den verksamhet som kommer att bedrivas inte kommer att påverka förutsättningarna för gynnsam bevarandestatus i området. Inga riksintressen i övrigt påverkas. I övrigt så finns det objekt som lyder under det generella biotopskyddet i jordbrukslandskapet. Dessa är: 1. Björkallé 2. Åkerholmar 3. Odlingsrösen 4. Diken 5. Damm Biotopobjekten redovisas på karta i bilaga 1B. Se även förteckning i bilaga 2. Eftersom en avbruten hävd nu kommer att återupptas så skapas bättre förutsättningar att utveckla och upprätthålla de värden som är förknippade med dessa biotoper. Ett dike i väster kan beröras eftersom det synes som att tomtmark inkräktar på detta. Om diket ska läggas i trumma så är detta en dispenspliktig åtgärd. Likaså kan en planerad GS-väg i väster komma i konflikt med ett dike som ligger i kanten av den öppna marken. Om diket påverkas så är det dispenspliktigt. Ytterligare ett dike finns längst i nordost som kan påverkas av exploatering. Det är dock en osäkert om diket omfattas av biotopskyddet eftersom det ligger ett stycke in i skogen. Inga direkta, fysiska konflikter mellan biotoperna och kommande exploatering har i övrigt kunnat identifieras. Sidan 12 (30)

6 Områdesbeskrivningar 1. Strandnära hagmark B Naturvärde Områdets värde utgörs av närheten till vatten och de solitära björkar och alar som växer i en rad längs vattnet. Området har tidigare betats vilket gör att en del naturvärden kvarstår som beror av tidigare strandnära bete. Beskrivning Området är en hagmark där fuktigheten tilltar ned mot Rimboviken. Närmast sjön är förhållandena fuktiga och övergången mot vattnet är ställvis relativt diffus. Flackt sluttande översvämningsmark förekommer i norr närmast sjön. Större delen av hagen är öppen med endast enstaka träd. I söder övergår hagmarken till en glest trädbevuxen hagmark. Här är även förhållandena torrare. Björk och klibbal utgör karakteristiska arter. Bild 1. Igenväxande hagmark. Klibbal till höger. Sjön Sparren i bakgrunden. Känslighet Området påverkas negativt av den avbrutna hävden och särskilt i den södra delen finns uppslag av sly. Om hävden återupptas så kommer värdena snabbt att öka igen. Åtgärder/hänsyn Direkt nordväst om området planeras för en parkeringsplats och klubbhus/gemensamhetslokal. Dessa ligger direkt utanför området och relativt nära alarna och björkarna. Om ett skyddsavstånd om 30 m till träden kan hållas så sker ingen påverkan på dessa. Helt avgörande för området är dock om betet kan återupptas. Det är viktigt att komma ihåg att betestrycket för häst ser annorlunda ut än för nötkreatur. Hästar orsakar i allmänhet större gnagskador på träd och betar närmare grässvålen samt lämnar mer buskar och sly. Det är också viktigt att inte Sidan 13 (30)

hästarna får gå för tidigt eller sent på året i hagmarken eftersom det då finns risk för att marken trampas sönder. Dessa problem kan minimeras genom en lägre djurtäthet och återkommande slyröjning. 2. Naturminne B Naturvärde Området mellan vägen och stranden är ett naturminne på grund av ett stort flyttblock och förekomst av havtorn. En stor ask och underväxt av uppväxande ask motiverar ytterligare naturvärdet eftersom asken numera betraktas som sårbar enligt den nationella rödlistan. Havtorn kunde inte återfinnas på fastigheten 1:13, endast ett mindre bestånd på fastigheten 1:10. Beskrivning Den norra delen av området är igenvuxet med bl a hallon och hägg. Sly av hassel och ask har slagit upp i undervegetationen. Närmast vattnet finns två större intill varandra växande alar. Närmast vägen växer två intill varandra större björkar. Bredvid flyttblocket finns som nämnts en stor ask men också rönn. Närmast vattnet finns en yta bevuxen med gräs som används som uppläggningsplats för ekor. Bild 2, 3. Havtornsbestånd till vänster. Flyttblock till höger med ask i bakgrunden. Känslighet Området bedöms vara mindre känsligt för mänsklig påverkan under förutsättning att omfattningen inte ökar eller karaktären ändras av pågående verksamhet. Ett parti närmast hagen i norr håller på att växa igen, vilket är negativt för helheten. Åtgärder/hänsyn Den igenväxande dungen i norr som gränsar mot hagen bör röjas för att släppa fram enstaka askar samt alar närmast vattnet. I övrigt bedöms inte någon särskild åtgärd/hänsyn behöva vidtas. Sidan 14 (30)

Bild 4. Klibbal. Vass och sjön Sparren i bakgrunden. 3. Mindre damm C Naturvärde Naturvärdet är begränsat men av lokal dignitet i det öppna odlingslandskapet. Dammen är nära total igenväxning. Vid fältbesöket var dammen vattenfylld men det är möjligt att den torkar ut under sommaren. Vanlig groda observerades, vilken är en indirekt hävdgynnad art. Dammar i jordbrukslandskapet är särskilt viktiga lokaler för bl a groddjur, kräldjur mollusker samt vattenlevande och vattenanknutna insekter. Dammen omfattas av det generella biotopskyddet. Beskrivning Dammen är ca 500 kvm stor. Den synes vara kraftigt uppgrundad och är under stark igenväxning. Sidan 15 (30)

Bild 5. Damm i sent igenväxningsstadium. Känslighet Dammen kommer inte att påverkas av planerad exploatering. Däremot kan en återupptagen och förändrad djurhållning påverka dammen. Det är dock svårt att bedöma om och i vilken omfattning, men om dammen inte stängslas in så kommer djur att gå ut i den på grund av det ringa djupet. Åtgärder/hänsyn Eventuellt behöver dammen stängslas in. Dammen kommer att torka ut om inte en rensning utförs. Eventuellt kan den fördjupas och användas för rent dagvatten från hästgården. Sidan 16 (30)

4. Ensidig allé C Naturvärde Lokalt naturvärde. Allén består av en enkelsidig rad med björkar. Björkarna bedöms vara ca 50 år och några är ansatta av röta. Tidigare grenbeskärningar har lett till håligheter i flera av träden. Dessa hål nyttjas troligen av fåglar som boplats. Allén lyder under det generella biotopskyddet. Bild 6. Björkallé. Beskrivning Miljö utgörs av en enkelsidig allé längs en gårdsväg, sammanlagt 13 björkar. Känslighet De främsta hoten är avverkning eller felaktig beskärning. Åtgärder/hänsyn Avverkning eller beskärning bör undvikas. I övrigt föreslås inga åtgärder eller särskilda hänsyn. Sidan 17 (30)

5. Hällmarkskog C Naturvärde I norr finns ett mer omfattande område med hällmarkstallskog. Insprängt i den övriga skogsmarken finns ett flertal mindre områden med hällmarkstallskog vars naturvärden kopplas till tallarna som börjar bli gamla och är senvuxna. Dessa kan få ett framtida värde för kryptogamer och insekter knutna till solbelysta äldre tallar. Vissa träd har mycket lav. Död ved förekommer, vilken är av betydelse för insekter. Bild 7. Beskrivning Områdena är typiska höglänta hällmarkspartier med tall som dominerande trädslag. En förekommer som enstaka exemplar här och där. Yngre asp och ek förekommer ställvis. Berg i dagen varvas med svackor med blandskog. Denna skog bedöms som olikåldrig, ung till medelålders. Även partier med enbart gran förekommer och då som ren likåldrig produktionsskog. Mindre isolerade partier av naturskogskaraktär förekommer, bestående av olikåldriga träd och en del död ved. Känslighet Områdets potential försvinner om höjderna bebyggs och tallarna avverkas. Hänsyn/åtgärder Vissa partier bör om möjligt sparas och om möjligt undantas från bebyggelse. Endast en begränsad del av de hällmarksskogar som finns i området kommer dock att påverkas. 6. Fuktäng/kärr C Naturvärde Området är under omvandling till en sumpig kärrlik miljö. På sikt kan området återgå till en mer naturlig kärrmiljö. I den centrala delen finns en större åkerholme/bredare bård av träd som växer längs med ett djupare dike. Holmen och diket har inte undersökts närmare men omfattas av det generella biotopskyddet. Sidan 18 (30)

Beskrivning Områdets avvattning är försämrad på grund av eftersatt underhåll vilket fått till följd att området försumpats. En kärrmiljö håller på att utbildas. I övrigt är området mycket blött med undantag av kanterna. Mitt i området finns en åkerholme/trädbård som löper längs ett djupare dike vilka lyder under det generella biotopskyddet. Holmen och diket har inte undersökts. Känslighet Området bedöms ha en biotopmässigt högre potential som en blöt miljö än som en avvattnad betesmark. Områdets utveckling är avhängig av att diken inte längre underhålls. Utvecklingen kan påskyndas genom pluggning av dike, vilket även marginellt kan verka positivt på uppströms liggande sumpskog. Åtgärder/Hänsyn Upphörd hävd och underhåll. Eventuell kan önskvärd utveckling påskyndas genom pluggning av dike. 7. Sumpskog A Naturvärde Sumpskogen angränsar till en nyckelbiotop och är en del av Smedsmoraskogens Natura 2000-område (SE0110274) samt ingår i den del som betecknas som 91D0 i bevarandeplanen. En mindre del av sumpskogen löper in i programområdet. Sumpskogen kan antas hysa högre naturvärden. Några nyckel- eller indikatorarter kunde dock inte observeras vid fältbesök. Förekomst av relativt hög andel död ved. Dominans av gran med inslag av löv. Beskrivning Norr om område 6 finns en sumpskog som löper in i programområdet/fastigheten. Sumpskogen och andra delar av Smedsmoraskogen avvattnas söderut mot och igenom område 6. Känslighet Sumpskogen är känslig för åtgärder som ändrar den hydrologiska eller hydrokemiska balansen. Generella förutsättningar för gynnsam bevarandestatus i område 91DO är Opåverkad hydrologi och hydrokemi (eller endast svag påverkan). Skogens hydrologi får inte vara under stark generell påverkan från markavvattning. Skoglig kontinuitet med en varierad åldersstruktur och gamla träd. Naturlig dynamik, vilket omfattar naturliga störningar som t.ex. stormfällningar, insektsangrepp, och översvämningar. Förekomst av död ved och gamla, grova träd. Ingen påtaglig minskning av populationerna hos de typiska arterna. Förekomst av typiska arter indikerar en gynnsam bevarandestatus hos naturtypen genom att de tidigt reagerar på förändringar i deras livsmiljö. Sumpskogsmiljön bedöms inte påverkas negativt av planerad exploatering. Bebyggelse planeras till höjder nedströms och som närmast på ca 50-100 m avstånd från sumpskogen. En planerad ridstig tvärs genom området bör placeras med 30 m skyddsavstånd så att inte miljön påverkas genom tex slitage, avverkning eller Sidan 19 (30)

gödsling. Planerad ridstig, dels rent fysiskt genom slitage/störning och dels av näringsbelastning. Åtgärder/hänsyn Inga särskilda åtgärder eller hänsyn krävs i samband med eller till följd av planerad bebyggelse. 8. Större åkerholme B Naturvärde Åkerholmen är trädbeklädd och innehåller ett flertal småbiotoper, bland annat små rösen i brynet längs den södra kanten mot öppen mark. I den västra kanten finns ett djupt dike som skapar lokalt fuktiga förhållanden. Centralt finns en spärrgrenig grov äldre ek som är kringgärdad och trängd av aspbestånden i kanten av holmen. Centralt finns berg i dagen. Ytor med tunnare jordtäcke förekommer också. Bild 8, 9. Stenrösen i åkerholmen. Beskrivning Holmen är knappt 2000 kvm stor. I norr finns en utlöpare med träd, mest asp, som ger kontakt med skogsmarken i norr. Känslighet En ek som står centralt på holmen är hårt trängd av invandrande träd. Biotopen är känslig för dålig hävd. Holmen och dess naturvärden påverkas inte negativt till följd av planerad exploatering. Sidan 20 (30)

Bild 10. Spärrgrenig grov ek. Åtgärder/hänsyn Biotopen skulle vinna på att en del av asparna togs bort, vilket skulle skapa bättre ljusförhållanden för eken som står centralt. I den norra delen finns dock förutsättningar för utbildande av intressant moss- och lavflora. Gallring bör därför göras så att en balans mellan ekens ljusbehov och skuggiga miljöer uppnås. Inga särskilda åtgärder eller hänsyn krävs i samband med eller till följd av planerad bebyggelse 9. Tallmosse A Naturvärde Tallmossen är en del av Smedsmoraskogens Natura 2000-område (SE0110274) och ingår i den del som betecknas med 91D0 i bevarandeplanen. Laggen utgörs av sumpskog med lövkaraktär. Beskrivning Strax utanför programområdets västra gräns finns en tallmosse. Mossen är ca 5 ha stor. Känslighet Mossen är känslig för åtgärder som ändrar den hydrologiska eller hydrokemiska balansen. Generella förutsättningar för gynnsam bevarandestatus i område 91D0 är Sidan 21 (30)

Opåverkad hydrologi och hydrokemi (eller endast svag påverkan). Skogens hydrologi får inte vara under stark generell påverkan från markavvattning. Skoglig kontinuitet med en varierad åldersstruktur och gamla träd. Naturlig dynamik, vilket omfattar naturliga störningar som t. ex. stormfällningar, insektsangrepp, och översvämningar. Förekomst av död ved och gamla, grova träd. Ingen påtaglig minskning av populationerna hos de typiska arterna. Förekomst av typiska arter indikerar en gynnsam bevarandestatus hos naturtypen genom att de tidigt reagerar på förändringar i deras livsmiljö. Åtgärder/hänsyn Tallmossen bedöms inte påverkas av planerad exploatering. Bebyggelse planeras till höjder och nedströms mossen. Närmaste nybildad tomt planeras ca 75 m från mossens lagg i söder, vilket bedöms vara så pass långt ifrån att någon påverkan inte sker. Planerad ridstig bör placeras med 30 m skyddsavstånd så att inte miljön påverkas, dels rent fysiskt genom slitage/störning och dels av näringsbelastning. 10. Lövbryn med grova ekar. B Naturvärden Naturvärdena består i några enstaka äldre träd, framför allt två grova ekar vars kronor sträcker sig ut mot betesmarken. Partiet är relativt öppet och solbelyst. Ekarna är viktiga att skydda och bevara. Partiet bör utvecklas. Biotopskyddade diken avgränsar brynet och den öppna marken. Beskrivning Området utgörs av ett bryn med två grova ekar. Brynet ligger i ett relativt solbelyst sydostläge. Den norra slänten är en gles blandskog. Här finns björk, en, tall och asp. Bild 11, 12. Två grova äldre ekar i bryn. Den högra i stort behov av röjning. Sidan 22 (30)

Känslighet Partiet påverkas negativt om ekarna avverkas. Ekarna blir allt mer undanträngda vilket är negativt. Särskilt den södra eken är i behov av snabb naturvårdsröjning eftersom gran håller på att tränga upp i kronan. Åtgärder/hänsyn Ekarna bör bevaras och naturvårdsröjning bör utföras. Skyddsavståndet från ekarna bör vara 30 m till planerad tomtmark. 11. Lövbryn med grov ek B Naturvärden Naturvärdena består i en ek som sträcker sin krona ut mot betesmarken. Även andra intressanta träd av sälg och asp förekommer, vilka har en tendens att vara senvuxna och ha påväxt av lav. En död spärrgrenig tall är en biotop för vedlevande insekter samt utgör ett hålträd och skafferi för fåglar. Bild 13, 14. Död grov tall med håligheter till vänster. Till höger grövre tall i bryn. Beskrivning Partiet består av ett bryn som vetter mor öster och norr i betesmarkens sydvästra hörn. Eftersom området är relativt skuggigt och fuktigt finns en del lav på träden som är något senvuxna. Bakom brynet i väster finns ett några år gammalt hygge som släpper fram en del ljus. Här har också unga ekar slagit rot. Sidan 23 (30)

Bild 15. Grov ek i med hygge bakom. Bild 16. Senvuxna sälgar med lavpåväxt i bryn. Känslighet Området är känsligt för igenväxning. Åtgärder/hänsyn Naturvårdsröjning bör ske åtminstone ca 30 m upp i brynet. Fokus bör ligga på att röja bort gran och lyfta fram befintliga ungträd av ek. Skyddsavstånd om 30 m bör hållas mellan tomtmark och brynet 12. Fuktmiljö i betesmark C Naturvärden Naturvärdet är begränsat i dagsläget men ytan är troligen på väg att utvecklas till en kärrmiljö. Det är osäkert var vattnet kommer ifrån eftersom det är torrare marker runt om hela miljön, vilket tyder på att grundvatten tränger fram. Om det är en källa i jordbrukslandskapet så är det bevarandevärt i sig. Försumpningen kan också bero på eftersatt skötsel i diken i närområdet men det är mindre troligt. Troligen torkar miljön upp under sommaren, vilket begränsar dess naturvärde. Beskrivning Den sumpiga miljön var vid fältbesöket ca 650 kvm stort och cirkulärt. Någon vattenspegel fanns ej men vattnet var ändå knädjupt i den centrala delen. Hydrofil flora har etablerat sig på platsen. Sidan 24 (30)

Bild 17. Fuktig miljö. Känslighet Ingen bedömning. Åtgärd/hänsyn Ingen åtgärd eller hänsyn föreslås för närvarande. 13. Skogsvatten C Naturvärde Vattenspegeln är liten, ca 100 kvm. Vattnet synes hålla vatten året runt. Vattenmiljön är näringsfattig. En död åkergroda återfanns. Beskrivning Litet vatten omgivet av skog. Vattenytan åtkomlig från söder. I norr svårforcerad ung granskog. Känslighet Känsligt för avverkning som innebär ökad avdunstning vilket ökar risk för uttorkning. Känsligt för ökad näringstillförsel. Berörs inte fysiskt av planerad bebyggelse. Åtgärd/hänsyn Vegetation kan röjas försiktigt i den norra änden. I övrigt bör inte skog avverkas i närområdet. Sidan 25 (30)

Bild 18. Vattenspegel i skogen. 14. Lövbryn C Naturvärden Solexponerat bryn med äldre sälg och andra lövträd såsom lönn, björk, asp och fläder. Längre in i brynet finns ett dike med al i kanten. Sälg är en nyckelart som är viktig födolokal åt bin och fjärilar. Sälgen har även visat sig betydelsefull som värd för vedlevande växter, doftticka och lunglav. Beskrivning Brynet ligger i det nordöstra hörnet av programområdet bakom Smedsmora försöksgård. Ett flertal olika lövträd växer i brynet och nypon, hallon och fläder förekommer i buskskiktet. Känslighet Ev avverkning påverkar brynet negativt. Kan påverkas negativt av en planerad ny ridhusbyggnad. Åtgärder/hänsyn Undvik avverkning. Möjligen kan en försiktig röjning av vegetationen i fonden av brynet göras. Se över om placeringen av en ridhusbyggnad kan ändras något. Inga åtgärder i övrigt föreslås. Sidan 26 (30)

Bild 19. Grov sälg med skrovlig bark. 15. Vass B Naturvärde Vassmiljön utgör ett viktigt skydd för en mängd arter, både sådana som lever i odlingslandskapet och för de som lever i eller i direkt anslutning till vatten. Vassen är en refug och häckningsplats för fågel. Diket och miljön i övrigt omfattas av det generella biotopskyddet. Beskrivning Längs med det centrala diket i betesmarken finns en ca 200 m lång och som mest ca 4 m bred bård med vass (inklusive diket) som utgör en avvikande biotop i jordbrukslandskapet. Vid fältbesöket så var diket fyllt med vatten och bredden var ca 2 m på bredaste stället. Vattnet strömmade rejält innan det försvann in i en äldre stensatt tumma trumma. Känslighet Vassen kan påverkas av betande djurs tramp. Åtgärd/hänsyn Vassen, diket och betesdjuren kan och bör skyddas genom stängsling. Sidan 27 (30)

16. Vass B Naturvärde Vassmiljön utgör ett viktigt skydd för en mängd arter, både sådana som lever i odlingslandskapet och för de som lever i eller i direkt anslutning till vatten. Vassen är en refug och häckningsplats för fågel samt lek- och uppväxtmiljö för fisk. Eftersom vassen ansluter direkt till betesmarken så bedöms naturvärdet vara högre. Beskrivning Vassen breder ut sig längs den västra stranden av Sparren/Rimboviken och bältet tilltar i mäktighet norrut mot den inre delen av viken. Vassen ansluter i norr till en strandnära betesmark. Känslighet Vassmiljöer tas ofta i anspråk för bryggor, muddras eller klipps vilket är negativt för biotopen. Åtgärder/hänsyn Minimera intrånget i vassen genom bryggor och båtar. Sidan 28 (30)

7 Referenser Länsstyrelsen i Stockholms län, 2007. Länsstyrelsens i Stockholms län beslut om upphävande av naturreservatet Smedsmora samt bildande av Naturminnet Smedsmora, Norrtälje kommun. 2007-03-07. 01FS 2007:228. Länsstyrelsen i Stockholms län, 2007. Bevarandeplan. Smedsmoraskogen SE0110274. Beteckning 511-2006-0290041 Artdatabanken, utdrag 2012-10-08 Trädportalen, utdrag 2012-10-09. www.tradportalen.se Länsstyrelsen Stockholm, gis.lst.se/lstgis Skogsstyrelsen, Skogens källa. www.skogsstyrelsen.se TUVA. https://etjanst.sjv.se/tuvaut Norén, M., Nitare, J., Larsson, A., Hultgren, B. & Bergengren, I. 2002. Handbok för inventering av nyckelbiotoper. Skogsstyrelsen, Jönköping. Sidan 29 (30)

Bilagor 1. Kartor 2. Förteckning-biotopskydd 3. Förteckning-skyddsvärda träd Sidan 30 (30)

Bilaga 2. Förteckning - objekt och miljöer som omfattas av det generella biotopskyddet. 1. Damm 2. Ensidig björkallé 3. Odlingsröse Trädbeklädd kulle bestående av sten och jord. 4. Odlingsröse Osäkert om röset omfattas av biotopskyddet. Upplagd sten förekommer ned mot betesmarken men har karaktär av vägbank. Bör utredas vidare och bedömas av Länsstyrelsen. 5. Åkerholme längs dike 6. Åkerholme 7. Odlingsröse på häll 8. Block i jordbruksmark 9. Diken Alla diken i jordbrukslandskapet omfattas av det generella biotopskyddet bortsett från vägdiken.

Bilaga 3. Förteckning skyddsvärda träd 1. Äldre grov ek Skogsek, Qurcus robur. Frisk. Spärrgrenig. Stamomkrets ca 260 cm. Slutet läge. 2. Äldre grov ek Skogsek, Qurcus robur. Frisk. Stamomkrets 238 cm. Halvöppet läge. 3. Äldre grov ek Skogsek, Quercus robur. Frisk. Stamomkrets 262 cm. Halvöppet läge 4. Äldre grov tall Pinus sylvestris. Död. Spärrgrenig. Stamomkrets ca 180 cm. Halvöppet läge. 5. Äldre grov ek Skogsek, Quercus robur. Frisk. Stamomkrets 262 cm. Halvöppet läge 6. Klibbal Alnus glutinosa. Frisk. Fristående i odlingslanskapet. Öppet läge. 7. Äldre grov ek Skogsek, Qurcus robur. Frisk. Stamomkrets ca 230 cm. Slutet läge. 8. Ask Fraxinus excelsior. Frisk. Stamomkrets?. Halvöppet läge. 9. Äldre grov ek Skogsek, Querqus robur. Frisk. Stamomkrets 308 cm. Öppet läge. 10. Äldre grov ek Skogsek, Quercus robur. Frisk. Stamomkrets 420 cm. Öppet läge.