JÄMFÖRELSER MELLAN STUDERANDE I OLIKA ANTAGNINGSGRUPPER SOM HAR REGISTRERATS PÅ SOCIONOMPROGRAMMET

JÄMFÖRELSER MELLAN STUDERANDE I OLIKA ANTAGNINGSGRUPPER SOM HAR REGISTRERATS PÅ SOCIONOMPROGRAMMET Kent Löfgren Birgitta Törnkvist Pm nr 191, 2004 ISSN 1100-696X ISRN UM-PED-PM--191--SE

Innehållsförteckning INLEDNING...1 Antagning och urval till högskolan... 1 Studieprestation... 2 Tidigare undersökningar... 2 SYFTE...4 METOD OCH MATERIAL...5 Urvalskriterier... 5 RESULTAT...6 Födelseår och könsfördelning... 6 Antagning och registrering... 7 Sociala grupper... 7 Etnisk och kulturell bakgrund... 9 Gymnasiebakgrund... 9 Grundskolebetyg, gymnasiebetyg och högskoleprovsresultat... 13 Studieprestation... 14 Överlevnadsanalys... 20 SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION...21 Grundläggande data... 21 Antagningsgrupperna... 22 Studieprestation... 23 Kvinnliga och manliga studenter... 23 Sociala grupper... 23 Antagningsgrupperna... 23 Överlevnadsanalysen... 24 Avslutande kommentar... 24 REFERENSER...26

Abstract Students and their study achievements are in focus in this report. Attention is given to the three and a half year long Programme for Social Work. The students (N2956) where divided into three groups, according to the grounds on which they had been admitted to the programme. The first group had been admitted on the basis of their credits from upper-secondary school, the second on the basis of their SweSAT-scores and the third group on the basis of their SweSAT-scores with additional credit for work experience. The purpose of the study was to see if there were any differences in academic achievement between the three groups. Academic achievement was defined as the number of credits achieved at university. Attention was also given to social backgrounds and male/female variance. The results showed that approximately 85% of the students were women. The proportion of students from Social Group 1 was highest among those who had been admitted on the basis of their credits from upper-secondary school. The most common uppersecondary school programme was the Programme for Social Science (Samhällsvetenskaplig utbildning). About one fourth of the students who had completed upper-secondary school 1997-1999 had taken supplementary secondary education level courses after they had left upper-secondary school. The study showed that the female students attained more course points per term compared to the male students. There were also differences, in terms of the number of credits attained per term, between the students from the three groups and between students with different socio-economic backgrounds. However, these differences were not as extensive as the differences between male and female study achievements. Nyckelord Antagning, antagningsgrupp, högskola, konkurrenskomplettering, poängproduktion, social grupp, socionomprogram, studieprestation, VALUTA, överlevnadsanalys. Finansiering Detta arbete har finansierats av Riksbankens Jubileumsfond (RJ), www.rj.se.

Inledning 1977 etablerades det akademiska ämnet socialt arbete och 1979 tillsattes den första professuren i ämnet i Göteborg. 1 Idag finns 25 professorer i ämnet och ämnets inriktning omfattar studiet av sociala problem och åtgärder för att lösa dessa (Högskoleverket, 2003). Socionomprogrammet omfattar 140 poäng (3,5 års studier) och leder till en yrkesexamen. 2 Det är en populär utbildning med många sökande, vilket framgår av tabell 1 nedan, som redovisar VHS' statistik över samtliga som sökte till och de som antogs vid socionomprogrammet under perioden 1993/94-1999/00. Tabell 1 Antalet utbildningsplatser, sökanden och antagna till socionomprogram med central antagning höstterminen 1993 vårterminen 2000 Läsår Tillgängliga utbildningsplatser (a) Behöriga förstahandssökande (b) Andel sökande per plats (b/a) Antagna i betygsurvalet Antagna i provurvalet Övriga antagna Totala antalet antagna 1993/94 990 5 431 5,49 747 472 33 1 252 1994/95 990 6 678 6,75 719 455 21 1 195 1995/96 800 6 457 8,07 614 382 14 1 010 1996/97 790 7 223 9,14 608 380 21 1 009 1997/98 810 8 470 10,46 633 398 34 1 065 1998/99 965 8 485 8,79 763 478 29 1 270 1999/00 980 7 564 7,72 807 504 39 1 350 Not. Dessa tabelldata gäller för högskolor med central antagning, det vill säga antagning via VHS. Källa: Verket för högskoleservice, "Antagningen. Sökande, antagna och antagningspoäng." (VHS' skriftserie), för perioden ht. 1993 vt. 2000. Av tabellen framgår att det under perioden alltid funnits fler sökande än lediga platser. Tabellen åskådliggör även hur andelen förstahandssökande per ledig plats har ökat under perioden, vilket är en indikation på att programmets popularitet håller i sig. Antagning och urval till högskolan När antalet sökanden överskrider antalet lediga platser måste ett urval ske. I Sverige har vi för närvarande ett antagningssystem som innebär att studenter kan antas i tre antagningsgrupper: De kan antas på grundval av gymnasiebetyg (Bet.) eller på basis av resultatet på högskoleprovet (HP). 3 Studenterna 1 Före högskolereformen 1977 utbildades socionomer vid socialhögskolor runt om i landet. 2 Denna yrkesexamen regleras i högskoleförordningen (SFS 1993:100). 3 Möjligheten att antas på grundval av högskoleprovsresultat har funnits sedan 1977 för dem som saknade gymnasiebetyg (den så kallade 25:4-regeln) och sedan 1991 för samtliga sökande. 1

kan också antas på grundval av resultat på högskoleprovet med tillägg av extra poäng för arbetslivserfarenhet (HA). I denna rapport är ovanstående tre antagningsgrupper utgångspunkten, vid analysen av könsfördelningar, socialgruppstillhörigheter och gymnasiebakgrunder samt poängproduktion. Förkortningarna Bet., HP och HA kommer att användas genomgående i dokumentet för de tre grupperna. Studieprestation Rapporten kommer att analysera studenternas poängproduktion, och syftet med detta är att erhålla ett mått på deras studieprestation. (För en utförlig diskussion om studieprestationsbegreppet och studieframgång, se Andersson & Grysell, 2002). En sådan kartläggning kommer att visa hur pass framgångsrika studenterna är i sina studier, och resultatet utgör på så vis en del av den kontinuerliga utvärderingen av utbildningen. Poängproduktionen är också viktig sett ur ett ekonomiskt perspektiv. Institutionerna får sedan 1993 betalt per avlagda och registrerade poäng (Högskoleverket, 1997), vilket betyder att studier av detta slag är viktiga att genomföra. 4 I denna rapport kommer studieprestationen att bedömas under en tidsrymd av sju läsår på Socionomprogrammet. Rapporten kommer att redovisa avlagda poäng i genomsnitt och andelen registrerade studenter som avlägger 140 poäng (eller mer) under de första fyra läsåren. Tidigare undersökningar Henriksson och Wolming (1998) har jämfört studerande som antagits i antagningsgrupperna betygsurval, provurval och provurval med tillägg av extra poäng för arbetslivserfarenhet och dessa studenters poängproduktion. 5 Resultaten påvisar små skillnader i poängproduktion mellan dem som antagits i betygsurvalet och dem som antagits i provurvalet. Studenter i båda dessa antagningsgrupper presterar dock bättre än dem som antagits i antagningsgruppen provurval med tillägg av extra poäng för arbetslivserfarenhet. Andersson, Lexelius och Ramstedt (1998) har också undersökt studenter som tillhör olika antagningsgrupper samt deras poängproduktion. De under- 4 Högskoleenheternas ekonomi beror på hur många poäng studenterna producerar. Av tabell 1 ovan framgår att de antagna alltid är fler än antalet tillgängliga utbildningsplatser. Troligtvis gör institutionerna detta överintag i syfte att motverka de negativa effekterna av att man erfarenhetsmässigt vet att inte alla antagna påbörjar studierna samt att en andel studenter avbryter sina studier i förtid. Detta överintag garanterar att tillräckligt många studenter fullföljer utbildningen och att institutionerna kan registrera så många poäng som möjligt i de administrativa systemen. 5 Studenter från fyra ämnesområden analyserades i Henrikssons och Wolmings studie: Ekonomi, medicin, socialt arbete och ingenjörsutbildning (n 840). 2

sökte studenter på ekonomlinjen i Umeå, Lund och Karlstad och kartlade studieprestationerna under 6 terminer i följd. Resultaten visar att en förhållandevis hög andel män har antagits i provurvalet, medan betygsurvalet har gynnat kvinnorna i större utsträckning än männen. Vad beträffar studieprestationerna, visar resultaten att det är kvinnorna som klarar flest poäng under undersökningsperioden. Det är också kvinnorna som i störst utsträckning stannar kvar på ekonomlinjen och fullföljer utbildningen. Resultaten visar att betygsantagna ekonomstudenter i Umeå presterar fler poäng jämfört med både dem som antagits via högskoleprovet samt dem som antagits på grundval av högskoleprovet med tillägg av extra poäng för arbetslivserfarenhet. Betygsantagna ekonomstudenter i Lund och Karlstad, däremot, presterar inte fler poäng än dem som antagits i provurvalet dock fler poäng än dem som antagits på grundval av resultat på högskoleprovet med tillägg av extra poäng för arbetslivserfarenhet. Svensson, Gustafsson och Reuterberg (2001) har studerat gymnasiebetyg och högskoleprov i syfte att undersöka sambanden mellan betyg, provresultat och studieprestation inom tre utbildningsprogram: Civilingenjörs-, juristoch grundskollärarutbildningarna. Resultaten av analysen av civilingenjörsprogrammet och juristutbildningarna visade ett positivt samband mellan betyg och studieprestation mätt i avklarade högskolepoäng efter ett läsår. Detta gällde även för högskoleprovsresultat, men sambandet var svagare. För lärarutbildningarna var sambandet mellan poängproduktion och betyg respektive högskoleprov svagare. För alla tre utbildningar gällde att varken betyg eller högskoleprovsresultat hade någon betydelse för benägenhet att fullfölja studierna. Det vill säga, andelen studenter som fullföljde utbildningen var lika stor oavsett vilken antagningsgrupp studenterna tillhörde. Socialt arbete och Socionomprogrammet har utvärderats under 2000-talet i två rapporter av Högskoleverket. Den första, "Utvärdering av socionomutbildningar", publicerades 2000. Den andra utvärderingen, "Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet.", publicerades 2003. 6 Högskoleverkets utvärderingar visar att Socionomprogrammet har en bred rekrytering, då programmet lockar till sig studenter från olika sociala grupper. Under de senaste åren har även andelen studenter med invandrarbakgrund ökat. Kvinnodominansen på Socionomprogrammet (cirka 85 procent av samtliga socionomstudenter är kvinnor) och det faktum att många socionomstudenter är äldre, är också kännetecknande för programmet. Utvärderarna har också riktat kritik mot programmet. I första hand på grund av de låga krav som ställs på studenterna i utbildningen. Kravnivån anses för låg och ojämn 6 Programmet har också utvärderats under 1980- och 90-talet, se "Utbildning för socialt arbete (UHÄ, 1988) och "Kompetens och kunskapsutveckling" (SOU, 1995:58). 3

dock hade situationen blivit bättre vid det andra utvärderingstillfället enligt bedömarna (Högskoleverket, 2003). Sammanfattningsvis visar Henriksson och Wolming (1998) att studenter som antagits i betygsurvalet och i provurvalet avlägger fler poäng per termin jämfört med dem som antagits i antagningsgruppen provurval med tillägg av extra poäng för arbetslivserfarenhet. Andersson, Lexelius och Ramstedt (1998) visar liknande resultat. Deras undersökning visar att vid en av de tre undersökta högskolorna avlägger de betygsantagna studenterna fler poäng jämfört med studenter i de bägge andra antagningsgrupperna. Vid de två andra högskolorna avlägger de betygsantagna studenterna lika många poäng som de provantagna men fler poäng än dem som antagits på basis av resultat på högskoleprovet med tillägg av extra poäng för arbetslivserfarenhet. Andersson, Lexelius och Ramstedt (1998) visar också att det är vanligare att manliga studenter än kvinnliga studenter antas i provurvalet. Det är samtidigt vanligare att kvinnliga studenter antas i betygsurvalet. Författarna visar också att de kvinnliga studenterna avlägger fler poäng per termin än de manliga studenterna. Tidigare utvärderingar har saknat data om konkurrenskomplettering. Föreliggande rapport kommer därför att lämna ett bidrag till förståelsen av effekter av konkurrenskomplettering, eftersom det tack vare nya data blivit möjligt att analysera betyg före och efter komplettering. (Se avsnittet Metod och material nedan.) Syfte Syftet med rapporten är att beskriva och analysera studenter på Socionomprogrammet med avseende på a) det som karaktäriserar studenterna i de tre antagningsgrupperna: Betygsantagna (Bet.), antagna i provurvalet (HP) och antagna i provurvalet med poäng för arbetslivserfarenhet (HA). Vad karaktäriserar grupperna, med avseende på könsfördelning och socialgruppsfördelning samt individernas gymnasiebakgrund? b) de studerandes poängproduktion. Vilka eventuella skillnader finns i poängproduktion mellan studenter i de olika antagningsgrupperna Bet., HP och HA? Betydelsen av kön och social bakgrund, för prestation, kommer också att studeras: Skiljer sig poängproduktionen för kvinnor och män? Producerar studenter från olika sociala grupper olika många poäng? 4

Metod och material Denna rapport bygger på data från den databas som skapats i forskningsprogrammet VALUTA (Validering av den högre utbildningens antagningssystem). VALUTA fokuserar på olika aspekter av antagningssystemet i Sverige och programmets databas innehåller uppgifter om samtliga födda 1972-1984, beträffande bland annat ansökningar och registreringar vid svenska högskolor samt poängproduktion på utbildningsprogram vid dessa högskolor. 7 Rapporten är resultatet av arbetet inom ett av de delprojekt som genomförts inom ramen för VALUTA-projektet. Rapporten handlar om de studenter som registrerats vid Socionomprogrammet (140 p.) på någon av de högskolor som har antagning via Verket för högskoleservice. Rapporten begränsas till perioden läsåret 1993/1994 till och med läsåret 1999/2000. Data har behandlats med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Urvalskriterier De som ingår i denna undersökning uppfyller följande urvalskriterier: * Svenskar, födda 1972-1984. 8 (Åldersgruppen i VALUTA-databasen.) * Registrerade på ett socionomprogram (140 p.) med central antagning via VHS. Dessa registreringar har skett höstterminen 1993 vårterminen 2000. * Antagna i någon av följande tre antagningsgrupper: betygsurval (Bet.), provurval (HP), eller provurval med tillägg av extra poäng för arbetslivserfarenhet (HA). I denna undersökning indelas studenterna i tre sociala grupper (Svensson, 1999, 2000). Indelningen bygger på SCBs socioekonomiska index, SEI, och data härrör från Folk- och Bostadsräkningen (FoB) 1985 och 1990. Sammanfattningsvis baseras studenternas socialgruppstillhörighet på boföräldrarnas socialgruppskoder: Kod 1 står för högre tjänstemän, kod 2 står för övriga 7 Forskningsprogrammets hemsidor är: http://www.umu.se/edmeas/forskning/valuta och http://www.ped.gu.se/projekt/valuta. 8 Individerna i denna undersökning är födda 1972-1981. För 1981 rör det sig om en individ. VALUTA-databasen innehåller visserligen individer födda fram till och med 1984 men i denna undersökning är den yngsta individen född 1981. Detta beror på att det inte finns någon yngre i VALUTA-databasen som registrerat sig på Socionomprogrammet under undersökningsperioden (ht. 1993 vt. 2000). 5

tjänstemän och företagare och kod 3 står för arbetare. Med boföräldrar avses de föräldrar som individen bodde hos vid 16 års ålder. 9 Resultat Födelseår och könsfördelning Följande tabell redovisar födelseår i medeltal och könsfördelningen samt fördelningen på de tre antagningsgrupperna. Tabell 2 Undersökningsgruppen fördelat på antagningsgrupp, födelseår och kön Antagningsgrupp Fördelning Födelseår Könsfördelning (%) f % M Man Kvinna Bet 2 165 73,2 1975,3 8,8 91,2 HP 728 24,6 1974,8 28,2 71,8 HA 63 2,1 1972,8 15,9 84,1 Totalt 2 956 100,0 1975,1 13,7 86,3 Not. Bet = antagen på grundval av gymnasiebetyg, HP = antagen på grundval av resultatet på högskoleprovet, HA = antagen på grundval av resultat på högskoleprovet med tillägg av extra poäng för arbetslivserfarenhet. Tabell 2 visar att de antagna i gruppen provurval med tillägg av extra poäng för arbetslivserfarenhet (HA) är äldre än de övriga vilket är sannolikt med tanke på att de bör vara äldre givet deras arbetslivserfarenhet. De yngsta studenterna återfinns i gruppen antagna via betyg vilket kan förklaras med att de har lämnat gymnasiet med höga avgångsbetyg och därigenom kunnat antas till högre utbildning direkt efter gymnasiet. Undersökningsgruppen har en ojämn könsfördelning: 406 män (13,7 procent) och 2550 kvinnor (86,3 procent). Den snedfördelningen är dock förväntad, då denna utbildning av tradition alltid haft fler kvinnliga studenter än manliga. Högskoleverkets egna undersökningar har visat att cirka 85 procent av studenterna på Socionomprogrammet är kvinnor (Högskoleverket 2000, 2003). Tabell 2 visar också en skillnad mellan kvinnliga och manliga studenters antagning: Det är betydligt färre män i gruppen som antagits i betygsurvalet (8,8 procent). Detta kan förklaras av att kvinnor i genomsnitt har högre gymnasiebetyg än män. Medeltalet för kvinnornas födelseår är 1975,2 och för männen är medeltalet 1974,4 (ej i tabell). I var och en av de tre antagningsgrupperna (Bet, HP och HA) skiljer det mindre än 1 år mellan kvinnornas och männens genomsnittliga födelseår (ej i tabell). 9 I de fall då ett hushåll består av föräldrar med olika SEI-koder, är det högsta koden som är utslagsgivande för hushållets socialgruppskod. Om det endast finns en förälder i hushållet eller om endast en av föräldrarna har kod avgörs koden för hushållet av denna förälder. 6

Antagning och registrering Tabell 3 redovisar hur studenterna i undersökningen har antagits till och registrerats på socionomprogrammen. Tabell 3 Registreringsår och antagningsgrupp Registreringsår Bet HP HA Totalt N 1993/94 79,1 20,9 0,0 100 320 1994/95 75,5 24,5 0,0 100 355 1995/96 75,4 24,6 0,0 100 346 1996/97 71,8 27,9 0,3 100 383 1997/98 74,8 23,1 2,1 100 432 1998/99 69,6 25,0 5,4 100 541 1999/00 70,5 25,4 4,1 100 579 Totalt 73,2 24,6 2,2 100 2 956 Av tabell 3 framgår att andelen som antagits via betyg sjunker över tid. Vi ser också att andelen studenter i antagningsgruppen HA är noll under perioden 93/94-95/96. Detta kan förklaras med undersökningsgruppens åldersfördelning. Andelen äldre, i undersökningsgruppen, är större mot slutet av perioden och det är bland de äldre som en större andel antas med hjälp av högskoleprovet. Sociala grupper Fördelningen av studenterna i de tre socialgrupperna redovisas i tabell 4. Tabell 4 Socialgruppsfördelning och antagningsgrupp Individens socialgruppstillhörighet Bet HP HA Totalt % % % % N Socialgrupp 1 26,1 36,0 11,1 28,2 833 Socialgrupp 2 49,1 47,8 61,9 49,1 1 451 Socialgrupp 3 22,8 14,6 27,0 20,8 616 Uppgift saknas 2,0 1,6 0,0 1,9 56 Totalt 100 100 100 100 2 956 Not. Indelningen i sociala grupper baseras på SCBs SEI-kod och data från FoB 1985 och 1990 (Svensson, 1999, 2002). Individens socialgruppstillhörighet baseras på föräldrarnas socialgrupp (se avsnittet Metod och material). De olika grupperna är: 1) föräldrarna är högre tjänstemän, 2) föräldrarna är företagare eller tjänstemän på låg eller mellannivå och 3) föräldrarna är arbetare. Tabell 4 visar att andelen studenter från socialgrupp 1 är störst i gruppen som antagits i provurvalet. Gruppen som antagits i provurvalet med tillägg av extra poäng för arbetslivserfarenhet kännetecknas av att relativt många tillhör socialgrupperna 2 och 3. 7

Tabell 5 Registreringsår och socialgruppsfördelning Registreringsår Individens socialgruppstillhörighet Totalt 1 2 3 Uppgift saknas % N 1993/94 30,3 51,3 17,8 0,6 100 320 1994/95 36,3 46,8 13,8 3,1 100 355 1995/96 29,8 50,3 19,1 0,9 100 346 1996/97 29,0 52,0 18,3 0,8 100 383 1997/98 24,8 50,2 23,6 1,4 100 432 1998/99 28,5 46,4 22,2 3,0 100 541 1999/00 22,8 48,4 26,3 2,6 100 579 Totalt 28,2 49,1 20,8 1,9 100 2 956 Av ovanstående tabell framgår att andelen studenter i socialgrupp 1 har stigit från läsåret 93/94 till 94/95. Därefter har andelen sjunkit fram till och med läsåret 97/98. Under läsåret 98/99 steg andelen till cirka 28 procent för att därefter sjunka till ungefär 23 procent läsåret 99/00. Sammanfattningsvis har de största förändringarna skett i grupp 1 och 3, där andelen studenter från socialgrupp 1 har sjunkit och andelen från grupp 3 har stigit under perioden. Tabell 6 Socialgruppsfördelning i antagningsgrupper, fördelat på registreringsår Registreringsår Antagningsgrupp Bet HP Individens socialgruppstillhörighet Individens socialgruppstillhörighet 1 2 3 Uppgift saknas Totalt 1 2 3 Uppgift saknas Totalt 1993/94 29,6 51,4 18,2 0,8 100 32,8 50,7 16,4 0,0 100 1994/95 34,3 47,4 14,9 3,4 100 42,5 44,8 10,3 2,3 100 1995/96 26,4 51,7 21,1 0,8 100 40,0 45,9 12,9 1,2 100 1996/97 26,5 52,0 21,5 0,0 100 35,5 51,4 10,3 2,8 100 1997/98 21,4 50,5 26,6 1,5 100 38,0 48,0 13,0 1,0 100 1998/99 27,1 45,4 24,4 3,2 100 35,6 46,7 14,8 3,0 100 1999/00 20,6 47,8 28,2 3,4 100 30,6 47,6 21,1 0,7 100 Totalt 26,1 49,1 22,8 2,0 100 36,0 47,8 14,6 1,6 100 Not. Gruppen HA (Antagna i provurvalet med tillägg av extra poäng för arbetslivserfarenhet) är inte med på grund av att de är för få (n 63). Av tabellen framgår att andelen studenter från socialgrupp 1, i gruppen som antagits i betygurvalet, är 26,1 procent. Motsvarande siffra för de som antagits i provurvalet är 36,0 procent, d.v.s. cirka tio procentenheter högre. 8

Etnisk och kulturell bakgrund Tabell 7 Födelseland och medborgarskap Födelseland Medborgarskap N % N % Sverige 2 829 95,7 2 873 97,2 Danmark, Finland, Island eller Norge 9 0,3 39 1,3 Övriga länder/uppgift saknas 118 4,0 44 1,5 Totalt 2 956 100 2 956 100 Tabell 7 visar att de allra flesta på socionomutbildningen är födda i Sverige och har svenskt medborgarskap. Gymnasiebakgrund Undersökningsgruppens avslutningsår i gymnasieskolan redovisas i tabellen nedan. Av tabellen framgår att 84,1 procent av gruppen har avslutat gymnasiet under perioden mellan 1990 och 1996. Tabell 8 Avslutningsår i gymnasiet Avslutningsår N % Kumulativ procent 1990 86 3,1 3,1 1991 226 8,1 11,2 1992 398 14,4 25,6 1993 507 18,3 43,9 1994 420 15,1 59,0 1995 369 13,3 72,3 1996 329 11,8 84,1 1997 208 7,5 91,6 1998 165 5,9 97,5 1999 69 2,5 100,0 Totalt 2 777 100 Not. Uppgift saknas för 179 i undersökningsgruppen, avseende avslutningsår från gymnasiet, och dessa återfinns därför inte i denna tabell. Tabell 9 redovisar andelen som antagits i de tre antagningsgrupperna, fördelat på avslutningsår från gymnasiet. Siffrorna visar till exempel hur stor andel som antogs i betygsgruppen bland dem som avslutade sina gymnasiestudier 1990. 9

Tabell 9 Andelen registrerade i antagningsgrupperna fördelat på avslutningsår i gymnasiet Avslutningsår Totalt i Bet HP HA gymnasiet % N 1990 77,9 8,1 14,0 100 86 1991 62,4 31,0 6,6 100 226 1992 64,8 31,7 3,5 100 398 1993 72,0 27,6 0,4 100 507 1994 77,1 22,1 0,7 100 420 1995 72,1 27,6 0,3 100 369 1996 77,8 22,2 0,0 100 329 1997 74,5 25,5 0,0 100 208 1998 83,0 17,0 0,0 100 165 1999 89,9 10,1 0,0 100 69 Totalt 73,2 24,6 2,1 100 2 777 Not. Uppgift saknas för 179 i undersökningsgruppen, avseende avslutningsår från gymnasiet, och dessa återfinns därför inte i denna tabell. Andelen som antagits i provurvalet med poäng för arbetslivserfarenhet är störst bland dem som gick ut gymnasiet i början av 1990-talet. Det kan förklaras av att dessa individer har hunnit skaffa sig arbetslivserfarenheten, vilket de övriga i undersökningsgruppen ännu inte hunnit göra. De tabeller som nu följer redovisar vilka gymnasielinjer och program som socionomstudenterna har genomgått. Först visas resultaten för den grupp studenter som avslutade gymnasiet senast 1996. Orsaken till detta är att gymnasieskolan förändrades från och med 1997 och en ny typ av betyg började användas. Höstterminen 1997 skedde också den första antagningen till högskolan med de nya behörighets-, meritvärderings- och urvalsreglerna (VHS, 1997). Tabell 10 Kategoriserad avgångslinje för de individer i undersökningsgruppen som avslutade gymnasiet 1990-1996, uppdelat på antagningsgrupp Linje Totalt Antagningsgrupp Bet HP HA N % N % N % N % 3år Samh. 926 39,6 636 37,9 281 46,0 9 19,1 2år Social 206 8,8 187 11,1 16 2,6 3 6,4 3år Ekon. 184 7,9 97 5,8 76 12,4 11 23,4 3år Hum. 183 7,8 110 6,5 69 11,3 4 8,5 Omvård. 154 6,6 146 8,7 6 1,0 2 4,3 Vård. 152 6,5 135 8,0 12 2,0 5 10,6 3år Natur 148 6,4 59 3,6 89 14,6 0 0,0 Övriga 382 16,4 307 18,4 62 10,1 13 27,7 Totalt 2 335 100 1 677 100 611 100 47 100 10

Tabell 10 visar att den vanligaste gymnasieutbildningen totalt sett, bland socionomstudenter som avslutat gymnasiet fram till och med 1996, är den 3- åriga samhällsvetenskapliga linjen. Cirka 40 procent av dessa studenter har läst denna linje på gymnasiet. Andelen studenter som har genomgått den 3- åriga samhällsvetenskapliga linjen är även störst bland dem som antagits i betygsurvalet respektive provurvalet. Bland de betygsantagna studenterna är även den sociala linjen (11,1 procent) och omvårdnadslinjen (8,7 procent) populära. Det är de två vanligaste linjerna, näst efter den samhällsvetenskapliga linjen, i den gruppen. De studenter som har antagits i provurvalet och i provurvalet med tillägg av extra poäng för arbetslivserfarenhet har inte gått den sociala linjen eller omvårdnadslinjen i lika stor utsträckning. Den 3-åriga ekonomiska linjen och den 3-åriga humanistiska linjen är betydligt vanligare i dessa två antagningsgrupper jämfört med andra gymnasieutbildningar. I HP-gruppen har 14,6 procent läst den 3-åriga naturvetenskapliga linjen, vilket kan jämföras med 3,6 procent i betygsgruppen och ingen i HA-gruppen. Ett sätt att tolka detta är att studenter med höga betyg från den 3-åriga naturvetenskapliga linjen inte söker sig till denna utbildning i första hand. Tabell 11 Kategoriserad avgångslinje för de individer i undersökningsgruppen som avslutade gymnasiet 1997-1999, uppdelat på antagningsgrupp Linje Totalt Antagningsgrupp Bet HP N % N % N % Samh. 227 51,4 174 49,2 53 60,2 Barn & fritid 65 14,7 61 17,2 4 4,5 Omvård. 49 11,1 48 13,6 1 1,1 Natur. 42 9,5 25 7,1 17 19,3 Estetisk 21 4,8 17 4,8 4 4,5 Spec. prog. 14 3,2 12 3,4 2 2,3 Handel & adm. 9 2,0 9 2,5 0 0,0 Mediepro. 9 2,0 3 0,8 6 6,8 Hotell & rest. 3 0,7 2 0,6 1 1,1 Naturbruk. 3 0,7 3 0,8 0 0,0 Totalt 442 100 354 100 88 100 Tabellen visar att det 3-åriga samhällsvetenskapliga programmet är vanligast både i betygsgruppen (49,2 procent) och provurvalet (60,2 procent). Sedan 1997 är det tillåtet att komplettera och ersätta gymnasiebetyg och att använda sådana konkurrenskompletterade betyg i ansökan till högskolor. Betyg, från kurser som studerats efter den ordinarie gymnasieskolan, får medräknas om dessa höjer meritvärdet (VHS, 1997; Löfgren, 2003). Följande tabell visar förekomsten av kompletterade betyg i undersökningsgruppen för perioden 1997 och framåt. 11

Tabell 12 Kompletteringar av gymnasiebetyg, bland studenter som har avslutat gymnasiet 1997-1999 Avslutningsår från gymnasiet Har kompletterat gymnasiebetygen efter den ordinarie gymnasietiden Totalt Ja Nej % N 1997 28,8 71,2 100 208 1998 22,4 77,6 100 165 1999 14,5 85,5 100 69 Totalt 24,2 75,8 100 442 Av tabell 12 framgår att totalt 24,2 procent 107 individer har kompletterat sina betyg efter den ordinarie gymnasietiden. Dessa 107 studenter har i medeltal kompletterat 3,7 kurser (ej i tabell). Det högsta antalet kompletterade kurser för en individ är 14, vilket tabell 13 visar. Tabell 13 Antal kompletterade kurser, bland de 107 studenter som har avslutat gymnasiet 1997-1999 och som har kompletterat gymnasiebetygen efter den ordinarie gymnasieskolan Antal kompletterade f Kumulativ procent kurser 1 28 26,2 2 17 42,1 3 12 53,3 4 22 73,8 5 7 80,4 6 8 87,9 7 1 88,8 8 4 92,5 9 2 94,4 11 3 97,2 12 1 98,1 14 2 100 Totalt 107 Av tabellen framgår att det totalt är 107 studenter som har kompletterat betygen i efterhand. Vilka är resultaten av dessa kompletteringar för dessa 107? Nästa tabell visar jämförelsetalen för gruppen och differensen mellan det ursprungliga betyget och det kompletterade. 12

Tabell 14 Jämförelsetal (gymnasiebetyg) för de 107 som har kompletterat sina betyg efter den ordinarie gymnasietiden N Minimum Maximum M SD Ordinarie betyg (jämförelsetal från gymnasiet) 107 9,72 17,92 14,86 1,56 Kompletterat betyg (jämförelsetal efter komplettering) 107 11,10 18,44 15,85 1,44 Differensen mellan betyg i gymnasiet och kompletterade betyg 107 0,02 5,68 0,99 0,83 Not. Endast de som har avslutat gymnasiet 1997, 1998 eller 1999 och som har kompletterat sina betyg efter den ordinarie gymnasieskolan ingår i tabellen. Tabell 14 visar att de 107 som kompletterat sina betyg, har höjt sina medelbetyg med i genomsnitt 0,99 steg. Grundskolebetyg, gymnasiebetyg och högskoleprovsresultat Av tabell 15 framgår att grundskole- och gymnasiebetyg är lägre för de studenter som antagits i provurvalet med tillägg av extra poäng för arbetslivserfarenhet, jämfört med de övriga. De som har det högsta gymnasiebetyget i medeltal tillhör, föga förvånande, gruppen antagna i betygsurvalet. Tabell 15 Betyg och högskoleprov i antagningsgrupper Bet HP HA Totalt M SD M SD M SD N Grundskolebetyg 3,88 0,50 3,88 0,42 3,53 0,47 2918 Äldre gymnasiebetyg 4,00 0,46 3,49 0,42 3,17 0,43 2336 Nya gymnasiebetyg 16,43 1,30 13,91 1,63 442 Första högskoleprov 0,77 0,38 1,18 0,30 0,98 0,33 2227 Bästa högskoleprov 0,88 0,40 1,52 0,16 1,25 0,21 2227 Antal högskoleprov 1,90 1,20 3,34 1,82 2,62 1,51 2227 Vi ser också i tabellen ovan att de som antagits i betygsurvalet har gjort färre högskoleprov än de övriga. Man kan anta att de inte har haft någon anledning att genomföra högskoleprovet lika ofta som de övriga, eftersom de har haft tillräckligt höga gymnasiebetyg för att antas till högre utbildning. 13

Tabell 16 Betyg och högskoleprov i antagningsgrupper, fördelat på registreringsår Betyg och Registreringsår (läsår) Högskoleprov 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 Antagna i betygsurvalet (Bet) Grundskolebetyg 4,03 3,92 3,94 3,96 3,86 3,78 3,76 Äldre gymnasiebetyg 4,12 4,15 4,10 4,12 3,99 3,78 3,67 Nya gymnasiebetyg 16,76 16,48 16,28 Första högskoleprov 0,89 0,88 0,80 0,79 0,78 0,66 0,68 Bästa högskoleprov 0,99 0,99 0,94 0,90 0.92 0,81 0,79 Antal högskoleprov 1,79 1,85 1,87 1,79 2,01 2,05 1,87 Antagna i provurvalet (HP) Grundskolebetyg 3,96 4,06 3,95 3,87 3,88 3,79 3,78 Äldre gymnasiebetyg 3,51 3,59 3,48 3,52 3,47 3,41 3,46 Nya gymnasiebetyg 14,39 13,92 13,77 Första högskoleprov 1,22 1,23 1,20 1,21 1,22 1,11 1,10 Bästa högskoleprov 1,52 1,55 1,52 1,55 1,56 1,50 1,45 Antal högskoleprov 3,06 3,28 3,31 3,35 3,11 3,56 3,45 Av tabellen framgår att såväl grundskolebetyg som gymnasiebetyg är lägre i slutet av perioden. Poängen på det första högskoleprovet som individen genomför samt poäng på det bästa högskoleprovet är likaså lägre i slutet av perioden. Detta gäller för både dem som är antagna i betygsurvalet som för antagna i provurvalet. Studieprestation Hittills har vi sett en beskrivning av grundläggande data. Nu följer en redovisning av undersökningsgruppens avklarade högskolepoäng. Vi inleder med att undersöka hur de studerande presterar under det första läsåret. Tabell 17 Poängproduktion på Socionomprogrammet under första läsåret uppdelat på kön och socialgrupp Höstregistrerade Vårregistrerade M SD N M SD N Kvinnor 36,8 8,2 1 335 18,5 4,0 1 182 Män 35,0 9,0 209 17,0 5,9 189 Socialgrupp 1 36,7 8,1 437 18,2 4,5 383 Socialgrupp 2 36,4 8,4 743 18,4 4,1 686 Socialgrupp 3 36,6 8,8 336 18,3 4,2 275 Totalt 36,6 8,4 1 544 18,3 4,3 1 371 Tabellen ovan visar att de kvinnliga studenterna i genomsnitt producerar fler poäng än de manliga. Skillnaderna i poängproduktion i snitt mellan kvinnor och män är 1,8 bland dem som är höstregistrerade och 1,5 bland dem som är vårregistrerade. 14

Det finns även skillnader, i poängproduktion, mellan studenter från olika socialgrupper. Dessa skillnader är dock betydligt mindre än skillnaderna mellan kvinnors och mäns poängproduktion. Differenserna mellan studenter från olika socialgrupper är som mest 0,3 bland de höstregistrerade och 0,2 bland de vårregistrerade (tabell 17). Tabell 18 Poängproduktion på Socionomprogrammet under första läsåret för de som antagits i betygsurvalet respektive provurvalet, uppdelat på kön och socialgrupp M SD N M SD N Höstregistrerade Antagna i betygsurvalet Antagna i provurvalet Kvinnor 36,9 8,2 1 035 36,7 8,3 278 Män 35,0 9,0 92 35,1 8,8 110 Socialgrupp 1 37,0 7,8 299 36,2 8,6 135 Socialgrupp 2 36,4 8,5 544 36,7 7,8 184 Socialgrupp 3 37,1 8,5 262 34,7 9,9 63 Totalt 36,7 8,3 1 127 36,2 8,4 388 Vårregistrerade Antagna i betygsurvalet Antagna i provurvalet Kvinnor 18,6 4,0 910 18,2 4,1 241 Män 17,4 5,7 94 16,5 6,1 92 Socialgrupp 1 18,4 4,5 254 18,0 4,4 125 Socialgrupp 2 18,6 3,9 503 17,8 4,7 159 Socialgrupp 3 18,6 3,9 226 16,6 5,8 43 Totalt 18,5 4,2 1 004 17,7 4,8 333 Not. Gruppen antagna i provurvalet med tillägg av extra poäng för arbetslivserfarenhet (HA) är inte med på grund av att de är för få (n 29 i gruppen höstregistrerade och n 34 i gruppen vårregistrerade). Tabell 18 visar att de kvinnliga studenterna avlägger fler poäng än de manliga studenterna. Detta gäller både i gruppen betygsantagna och i gruppen antagna i provurvalet och oavsett om det handlar om höst- eller vårregistrerade studenter. Av tabellen framgår också att studenter från socialgrupp 3 som antagits i betygsurvalet producerar lika mycket eller mer, jämfört med övriga betygsantagna studenterna. 15

Tabell 19 Genomsnittlig poängproduktion på Socionomprogrammet under det första läsåret för höstregistrerade respektive vårregistrerade studenter, uppdelat på registreringsår Höstregistrerade Vårregistrerade Bet HP Bet HP 1993/94 34,5 35,8 18,6 17,6 1994/95 35,8 37,8 18,7 18,0 1995/96 37,4 37,7 18,8 17,4 1996/97 37,9 36,5 17,6 16,8 1997/98 37,6 35,8 19,2 18,7 1998/99 38,2 37,9 18,6 18,2 1999/00 35,5 33,3 18,0 17,4 Totalt 36,7 36,2 18,5 17,7 N 1 127 388 1 004 333 Not. Gruppen HA (Antagna i provurvalet med tillägg av extra poäng för arbetslivserfarenhet) ingår inte i denna tabell. Tabell 19 visar att den genomsnittliga poängproduktionen (under det första läsåret på Socionomprogrammet) varierar över tid. Det är svårt att dra några slutsatser utifrån dessa data då trenderna i datamaterialet växlar från år till år. Vi ser också att poängproduktionen minskar under det sista läsåret (1999/00) jämfört med läsåret dessförinnan. Detta gäller oavsett om studenterna är höst- eller vårregistrerade och oavsett vilket antagningsgrupp de tillhör. Tabell 20 Andel studenter, i respektive antagningsgrupp, som inte har producerat några poäng under det första läsåret på Socionomprogrammet (Procent) Bet HP HA Totalt 1993/94 6,3 6,0 6,3 1994/95 5,6 2,3 4,8 1995/96 2,3 3,5 2,6 1996/97 2,5 1,9 0,0 2,3 1997/98 0,6 3,0 0,0 1,2 1998/99 2,7 2,2 0,0 2,4 1999/00 3,9 4,1 0,0 3,8 Totalt 3,3 3,2 0,0 3,2 Not. Gruppen HA (Antagna i provurvalet med tillägg av extra poäng för arbetslivserfarenhet) består totalt sett av 63 studenter. Tabell 20 redovisar den andel registrerade studenter inom respektive antagningsgrupp som inte tagit några poäng på Socionomprogrammet under det första läsåret. Av tabellen kan till exempel utläsas att bland de betygsantagna läsåret 1993/94 var det 6,3 procent som inte producerade några poäng. Motsvarande siffra för de studenter som antagits i provurvalet samma år är 6,0 procent. Tabell 20 visar att det i genomsnitt är 3,2 procent som inte producerar några poäng under det första läsåret, av dem som registrerats på Socionomprogrammet. Skillnaderna mellan de betygsantagna och de provantagna är 0,1 procentenheter. 16

Tabell 21 Genomsnittlig poängproduktion på Socionomprogrammet under studieår 1-5. Värden baserade på dem som registrerats höst- respektive vårterminen 1993 1995. Registreringsår Studieår Antagningsgrupp Totalt och termin Bet HP M N M N M N 1993, höst 1 34,5 134 35,8 34 34,7 168 2 37,7 110 38,5 31 37,9 141 3 35,6 106 36,4 30 35,7 136 4 23,7 100 22,3 30 23,4 130 5 23,9 16 17,1 7 21,9 23 1994, vår 1 18,6 113 17,6 31 18,4 144 2 36,7 104 35,2 29 36,4 133 3 39,2 101 37,8 27 38,9 128 4 38,0 98 35,6 25 37,5 123 5 21,7 15 17,9 7 20,5 22 1994, höst 1 35,8 139 37,8 47 36,3 186 2 37,9 114 33,9 40 36,8 154 3 35,0 110 38,6 37 35,9 147 4 25,1 115 21,7 36 24,3 151 5 33,9 16 22,6 5 31,2 21 1995, vår 1 18,7 122 18,0 39 18,5 161 2 34,6 109 36,0 33 34,9 142 3 36,8 99 34,7 28 36,4 127 4 39,8 99 39,5 28 39,8 127 5 22,1 26 19,7 8 21,6 34 1995, höst 1 37,4 120 37,7 40 37,5 160 2 38,4 105 35,2 37 37,6 142 3 36,1 101 35,9 35 36,1 136 4 23,7 103 26,6 35 24,4 138 5 23,9 17 10,0 4 21,2 21 1996, vår 1 18,8 138 17,4 45 18,4 183 2 35,2 132 35,9 38 35,3 170 3 38,6 123 37,8 35 38,4 158 4 37,9 116 35,1 32 37,3 148 5 23,1 34 19,7 13 22,1 47 Ovanstående tabell visar poängproduktionen för höstantagna och för vårantagna, uppdelat på antagningsgrupp. Av tabellen framgår att studenterna producerar poäng i ungefär lika stor omfattning oavsett hur de antas. 17

Tabell 22 Antal som registrerades 1993/94 1995/96 samt andel av dessa som producerade minst 140 poäng under studieår 1-4. Uppdelat på kön. Det första läsåret som individen registrerades på Socionomprogrammet 1993/94 1994/95 1995/96 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal Registrerade (n) 271 49 320 316 39 355 292 54 346 Andel (%) som avlägger 140 poäng senast år 4 60,9 44,9 58,4 56,6 41,0 54,9 60,3 44,4 57,8 Not. Poängdata avser enbart poäng som avlagts på Socionomprogrammet. Av tabell 22 framgår att totalt 58,4 procent av de 320 förstagångsregistrerade läsåret 1993/94 avlade 140 poäng eller mer på Socionomprogrammet inom de första fyra studieåren. Motsvarande siffror för de förstagångsregistrerade 1994/95 och 1995/96 är 54,9 procent respektive 57,8 procent. Tabellen visar också att en större andel kvinnor än män avlägger 140 poäng eller mer de första fyra åren. Skillnaderna mellan kvinnors och mäns andelar är ungefär 16 procentenheter för dem som registrerades 1993/94, 1994/95 och 1995/96. Tabell 23 Antal som registrerades 1993/94 1995/96 samt andel av dessa som producerade minst 140 poäng under studieår 1-4. Uppdelat på antagningsgrupp. Det första läsåret som individen registrerades på Socionomprogrammet 1993/94 1994/95 1995/96 Bet HP Totalt Bet HP Totalt Bet HP Totalt Antal Registrerade (n) 253 67 320 268 87 355 261 85 346 Andel (%) som avlägger 140 poäng senast år 4 61,3 47,8 58,4 57,1 48,3 54,9 61,7 45,9 57,8 Not. Poängdata avser enbart poäng som avlagts på Socionomprogrammet. Tabell 23 visar att 61,3 procent av dem som antogs i betygsurvalet 1993/94 avlägger 140 poäng eller mer under studieår 1-4. Motsvarande siffra för de som antagits i provurvalet är 47,8 procent. En något större andel betygsantagna än provantagna avlägger alltså 140 poäng under de första fyra studieåren. Detsamma gäller registrerade 1994/95 och 1995/96. 18

Tabell 24 Antal som registrerades 1993/94 1995/96 samt andel av dessa som producerade minst 140 poäng under studieår 1-4. Uppdelat på socialgrupp. Det första läsåret som individen registrerades på Socionomprogrammet Socialgrupp 1 1993/94 1994/95 1995/96 Socialgrupgrupgrupgrupgrupgrupgrupp Social- Social- Social- Social- Social- Social- 2 3 1 2 3 1 2 Socialgrupp 3 Antal Registrerade (n) 97 164 57 129 166 49 103 174 66 Andel (%) som avlägger 140 poäng senast år 4 57,7 60,4 54,4 51,9 56,6 59,2 52,4 61,5 56,1 Not. Poängdata avser enbart poäng som avlagts på Socionomprogrammet. Tabell 24 visar data uppdelat på de tre sociala grupperna, för registreringsåren 1993/94-1995/96. Tabell visar andelen studenter som avlägger minst 140 poäng under de fyra första studieåren. Andelen varierar mellan de tre sociala grupperna. Bland dem som registrerats 1993/94 är andelen studenter, som avlägger minst 140 poäng de första fyra studieåren, högst bland dem som tillhör socialgrupp 2 (60,4 procent). I gruppen registrerade 1994/95 återfinns den största andelen studenter, som avlägger minst 140 poäng fram till och med studieår fyra, bland dem i socialgrupp 3 (59,2 procent). Bland dem som registrerats 1995/96 är andelen studenter som avlägger minst 140 poäng under de första fyra studieåren högst i gruppen med studenter som tillhör socialgrupp 2 (61,5 procent). Tabell 25 Poängproduktion på Socionomprogrammet under de fyra första läsåren, uppdelat på höst- och vårregistrerade. Första läsåret Andra läsåret Tredje läsåret Fjärde läsåret Höstregistrerade Poäng (medelvärde) 36,59 30,07 27,92 18,64 Standardavvikelse 8,35 16,73 17,53 13,52 Median 40 40 40 20 Andel med 0 poäng 1,4% 20,0% 22,7% 24,9% Vårregistrerade Poäng (medelvärde) 18,30 31,06 30,59 29,84 Standardavvikelse 4,31 14,75 18,10 18,66 Median 20 40 40 40 Andel med 0 poäng 2,3% 13,8% 20,1% 22,4% Not. Individer med 0 poäng ingår i beräkningen av medelvärde samt median. Tabell 25 visar poängproduktionen i genomsnitt för de fyra första läsåren på programmet för samtliga i undersökningsgruppen. Av tabellen framgår att andelen studenter med noll registrerade poäng på Socionomprogrammet ökar över tid. Detta gäller både de som påbörjar studierna på hösten och de som gör det på våren. 19

Överlevnadsanalys Överlevnadsanalysen har fått sitt namn från dess tillämpning inom den medicinska forskningen, där det ofta handlar om att analysera tiden, från en viss starthändelse, till dess att döden inträffar (Willett & Singer, 1993). Men överlevnadsanalysen kan även användas för att studera andra typer av data, i syfte att beskriva hur lång tid det tar från en viss starttid till dess att en händelse inträffar. Data kan vara registerdata (som i denna studie) eller data som kommer från experimentella studier. I nedanstående analys är sluthändelsen den händelse då studenten uppnår 140 poäng på Socionomprogrammet. Överlevnadsanalysen undersöker med andra ord hur lång tid det tar för socionomstudenterna att klara 140 poäng, på Socionomprogrammet, och tiden räknas från den första registreringen på programmet. En jämförelse har gjorts dels mellan män och kvinnor, dels mellan olika socialgrupper (figur 1) och dels mellan olika antagningsgrupper (figur 2). Analysen avgränsas till de studenter i undersökningsmaterialet som avlagt 140 poäng eller mer. (Resultatsiffrorna blir därför något högre, jämfört med de siffror som tidigare presenterats i tabellerna 22-24 där samtliga studenter ingår i beräkningarna.) Skillnaderna mellan olika socialgrupper och antagningsgrupper är liten. De flesta studenter har klarat 140 poäng på 4 år. En större andel av kvinnorna än av männen klarar 140 poäng på 4 år. 1,2 Socionomer; kvinnor 1,2 Socionomer; män 1,0 1,0,8 Seikod,8 Seikod Överlevnadsfunktion,6,4,2 0,0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 Socialgrupp III Socialgrupp II Socialgrupp I Överlevnadsfunktion,6,4,2 0,0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 Socialgrupp III Socialgrupp II Socialgrupp I Antal år till 140 poäng på programmet Antal år till 140 poäng på programmet Figur 1. Andelen registrerade som ej avlagt 140 poäng på Socionomprogrammet efter 1-7 år, i de olika socialgrupperna. Socialgrupp 2 och 3 har samma mönster för kvinnorna men för männen är det socialgrupp 1 och 2 som har samma mönster (Figur 1). För kvinnorna gäller att för ca 20 procent av socialgrupp 2 och 3 och ca 25 procent av socialgrupp 1 tar det längre tid än 4 år. För männen är motsvarande andelar 30 procent för socialgrupp 1 och 2 samt 45 procent för socialgrupp 3. 20

1,2 Socionomer; kvinnor 1,2 Socionomer; män 1,0 1,0,8 kvotgrupp,8 kvotgrupp Överlevnadsfunktion,6,4,2 0,0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 högskoleprov+ale högskoleprov gymnasiebetyg Överlevnadsfunktion,6,4,2 0,0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 högskoleprov+ale högskoleprov gymnasiebetyg Antal år till 140 poäng på programmet Antal år till 140 poäng på programmet Figur 2. Andelen registrerade som ej avlagt 140 poäng på Socionomprogrammet efter 1-7 år, i de olika antagningsgrupperna. De män som antagits enligt antagningsgruppen provurval med tillägg av extra poäng för arbetslivserfarenhet (HA) har alla studerat kortare tid än 3 år på socionomprogrammet (Figur 2). Alla kvinnor i denna antagningsgrupp har tagit 140 poäng på 4 år. I antagningsgruppen betyg (Bet) har 80 procent av kvinnorna och 70 procent av männen klarat 140 poäng på 4 år. Något lägre andel i antagningsgruppen högskoleprov (HP) har klarat 140 poäng på 4 år, 70 procent av kvinnorna och 60 procent av männen. Sammanfattning och diskussion Det finns flera anledningar att följa upp och utvärdera programmen inom högskolan och sådana utvärdering kan ske ur olika perspektiv. I denna rapport har antagningsgrupper och studieprestation varit i fokus. Vi har sett att resultatbilderna, av det som karaktäriserar studenterna i de olika antagningsgrupperna och deras studieprestationer, är mångfacetterade, men trenderna i materialet kan ändå beskrivas och kommentera i ett antal sammanfattningar. Grundläggande data Andelen män i undersökningsgruppen är 14 procent och andelen kvinnor är 86 procent. Tidigare studier har visat att Socionomprogrammet är ett kvinnodominerat program. Högskoleverkets utvärderingar av Socionomprogrammet visar att andelen kvinnor i genomsnitt är 85 procent (Högskoleverket, 2000, 2003). Nio av tio är födda i Sverige och en lika stor andel har svenskt medborgarskap. 84 procent har avslutat gymnasiet under perioden 1990-1996. Resterande andel har avslutat gymnasiet 1997-1999. 21

I denna undersökning har grundskole- och gymnasiebetyg samt resultat på högskoleprovet redovisats (tabell 16). Dessa data har redovisats för respektive registreringsår (utom för gruppen som antagits i provurvalet med tillägg av extra poäng för arbetslivserfarenhet). Vi har kunnat utläsa medeltalen för dessa variabler, för dem som registrerades första gången på Socionomprogrammet från och med läsåret 1993/94 till och med 1999/00, en period på sju läsår. Resultaten visar att såväl grundskolebetyg som gymnasiebetyg är lägre i slutet av perioden. Resultaten på högskoleprovet är också genomsnittligt lägre i slutet av perioden. Dessa sjunkande trender för betyg och högskoleprovsresultat, som gäller både för dem som är antagna i betygsurvalet och för dem som är antagna i provurvalet, är anmärkningsvärda i synnerhet när man jämför med tabell 1. Tabell 1 visar tydligt att söktrycket på Socionomprogrammet är högt under hela perioden. Cirka en fjärdedel av studenterna som gick ut gymnasiet 1997-1999 har kompletterat sina gymnasiebetyg efter den ordinarie gymnasieskolan. De har i snitt kompletterat 3,7 kurser. (Det högsta antalet kompletterade kurser är 14.) De som kompletterat sina betyg, har höjt sina slutbetyg (det vill säga jämförelsetalet) med i genomsnitt 0,99 steg (från i snitt 14,86 till 15,85). Antagningsgrupperna Andelen kvinnor i undersökningen är cirka 85 procent, men bland dem som antagits i betygsurvalet är andelen kvinnor cirka 90 procent. Detta betyder att en större andel kvinnor antas via betygen till Socionomprogrammet. Även tidigare undersökningar, av andra utbildningar, har visat att kvinnor antas i betygsurvalet i större utsträckning än vad männen gör (Andersson, Lexelius och Ramstedt, 1998). Detta kan förklaras av att män har lägre gymnasiebetyg i genomsnitt och att det därför är en lägre andel män som antas i betygsurvalet. De studenter som har antagits i betygsurvalet är i snitt 0,5 år yngre än dem som antagits i provurvalet och 2,5 år yngre än dem som antagits i provurvalet med tillägg av extra poäng för arbetslivserfarenhet. Den samhällsvetenskapliga utbildningen är den vanligaste gymnasieutbildningen bland socionomstudenterna i undersökningen. De studenter som har antagits i betygsurvalet har det högsta gymnasiebetyget i medeltal föga förvånande och de har gjort färre antal högskoleprov i snitt, jämfört med de studenter som tillhör de två andra antagningsgrupperna. Studenterna som har antagits i provurvalet kännetecknas av en hög andel individer som tillhör socialgrupp 1. Studenterna som har antagits i gruppen provurval med tillägg av extra poäng för arbetslivserfarenhet kännetecknas av sin relativt höga ålder. De känne- 22

tecknas också av att de har lägre grundskole- och gymnasiebetyg, jämfört med studenterna i de två andra antagningsgrupperna. Studieprestation Kvinnliga och manliga studenter Resultaten visar att de kvinnliga studenterna i snitt producerar fler poäng än de manliga under det första studieåret. Detta gäller oavsett om studenterna är antagna i betygs- eller provurvalen. Vi har också sett att en större andel kvinnor än män klarar av att avlägga 140 poäng under de första fyra studieåren (tabell 22). Dessa resultat kan jämföras med Andersson, Lexelius och Ramstedt (1998), som har visat att kvinnliga studenter avlägger fler poäng än manliga studenter. Sociala grupper Det finns också skillnader i poängproduktion, under det första studieåret, mellan studenter från olika socialgrupper. Dessa skillnader är dock betydligt mindre, jämfört med skillnaderna mellan kvinnors och mäns poängproduktion. Det finns dessutom inga återkommande skillnader mellan grupperna som det finns mellan kvinnor och män. Tabell 24 visar andelen studenter som avlägger minst 140 poäng under de fyra första studieåren. Andelen varierar mellan de tre sociala grupperna. Bland dem som registrerats 1993/94 är andelen studenter, som avlägger minst 140 poäng de första fyra studieåren, högst i den grupp studenter som tillhör socialgrupp 2. I gruppen registrerade 1994/95 återfinns den största andelen studenter, som avlägger minst 140 poäng fram till och med studieår fyra, bland dem i socialgrupp 3. Bland dem som registrerats 1995/96 är det studenter som tillhör socialgrupp 2 som i störst utsträckning avlägger 140 poäng (eller fler poäng) under de första fyra studieåren. Antagningsgrupperna Resultaten i undersökningen visat att det är i genomsnitt 3,2 procent som inte producerar några poäng under det första läsåret, av dem som påbörjar studier på Socionomprogrammet. Uppdelat på antagningsgrupp är siffrorna 3,3 procent för de betygsantagna och 3,2 procent för de provantagna. Det är med andra ord en anmärkningsvärt låg andel som inte avlägger poäng, och skillnaderna mellan antagningsgrupperna är mycket liten. I genomsnitt producerar studenter som antagits i betygsurvalet fler poäng än dem som antagits i provurvalet, under det första studieåret (tabell 19). Resultaten har också visat att en större andel betygsantagna än provantagna avlägger 140 poäng under de första fyra studieåren (tabell 23). Men dessa skillnader mellan antagningsgrupperna är inte stora. Vi kan jämföra detta 23