Tankar kring svensk elnätsreglering 2016- Stefan Yard vid Ei:s hearing 160210 Bättre, men ännu inte i balans Punkter att diskutera: Val av kapitalkostnadsmetod (Här har ändring redan skett från RA-metoden till RL-metoden med åldersbestämning) Val av bevarandeprincip Hantering av anslutningsavgifter Övergångsregler, t ex 38-årsregeln Kalkylräntebestämning Granskning och analys av lämnade uppgifter Rekommendationer gällande taxekonstruktioner Brukares möjligheter att ifrågasätta valda regleringsmodeller och parametervärden
Varför en kapacitetsbevarande och inte en förmögenhetsbevarande princip? Ei:s egna skrivning i Ei R2009:09: Den förmögenhetsbevarande principen garanterar en investerare att nuvärdessumman av kapitalkostnaderna blir lika stor som grundinvesteringen, varken mer eller mindre, dvs principen är kostnadsriktig. Är inte detta precis vad som bör ligga i fokus vid utformningen av den aktuella typen av reglering? Den kapacitetsbevarande principen är inte garanterat kostnadsriktig och i praktiken blir ramar och avgifter högre och mindre stabila.
Priset på elnätstillgångar har utvecklats mycket snabbare än inflationen under senare år. Självklart ska kompensation ges för faktisk kostnad på gjorda investeringar, men varför retroaktiv uppräkning för realprisökningar även på äldre tillgångar? 3000 2500 2000 FPIE KPI 1500 1000 500 0 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020
Kapacitetsbevarande Högre och mindre stabila ramar i praktiken Simulerad utveckling av total kapitalkostnad vid tillämpning av en KBP resp. en FBP vid tillämpning av RL-metod, realt jämn investeringstakt, 4,53% kalkylränta, 40 års avskrivningstid samt faktisk utveckling av FPIE. Den kapacitetsbevarande principen ger alltså högre kapitalkostnad till följd av att NUAV för äldre tillgångar även räknas upp för reala prisökningar. Dessutom blir det större variation över tiden motverkar alltså strävan efter: Låga och stabila avgifter.
I senare direktiv har regeringen förordat kapacitetsbevarande, men Ei ägde frågan om bevarandeprincip inför övergången till Ex Ante-reglering 2012: Propositionen ger EI utrymme att utgå antingen från ett förmögenhetsbevarande eller ett kapacitetsbevarande synsätt (Ei R2009:09, s.36.)
Inom reglering av telekom finns följande förordande av förmögenhetsbevarande, (FCM), nästan som ett mantra: The use of the OCM concept may systematically incorporate insufficient or excess returns into the level of allowed revenue (depending, respectively, on whether asset-specific inflation was expected to be lower than or higher than general inflation). This is not a desirable feature of any regulatory regime, as it would not provide appropriate investment incentives. Therefore FCM is the preferred capital maintenance concept. (EUR-Lex - 31998H0322) (OCM, Operation Capital Maintenance = kapacitetsbevarande FCM, Financial Capital Maintenance = förmögenhetsbevarande)
Anslutningsavgifter Överkompensation genom att kunderna först betalar i förskott och sedan räknas ändå tillgångarna in i kapitalbasen. Problemet har funnits länge, men Ei har inte agerat. Det enda som skett är att direkt intäktsföring inte lägre rekommenderas, men detta var ett fel som minskade överkompensationen. Med skuldföring och successiv intäktsföring blir felet större. Utred syftet med anslutningsavgifter och korrigera! Ta bort redan kostnadstäckta anslutningsinvesteringar ur kapitalbasen och/eller begränsa anslutningsavgifterna!
Åldersstruktur och övergångsregler t ex 38-årsregeln Enligt regeringsbeslut 2014 får tillgångar i bruk vilka äldre än 38 år eller med okänd ålder skrivas av tills de blir 50 år, dvs under 12 extra år. Totalbilden i praktiken: 140,00 120,00 Totala nuanskaffningsvärden, fördelade på uppgivna anskaffningsår för svenska region- och lokalnät, penningvärde 2014 (GSEK) 100,00 80,00 60,00 40,00 20,00 0,00 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 I gruppen längst till vänster finns tillgångar med NUAV på minst 120 GSEK. Reglerna medger alltså extra avskrivningar på minst 3 GSEK per år.
Kalkylräntebestämning 4,53% Det finns flera oklarheter och rena fel i Ei:s senaste skattning, vilket påtalats i en separat PM med fokus på sådant som inte tas upp av elnätsföretagen och som nu aldrig kommer att kunna tas upp till prövning. Elnätsföretagen har överklagat flera delar, t ex valet av tidshorisont och pekat på strävan efter låga och stabila avgifter. Om stabilitet verkligen ligger i fokus, är det viktigare att byta bevarandeprincip samt att se över taxekonstruktioner. Kalkylräntan borde bestämmas i förordning! Orimligt att bara ena parten kan plocka ut punkter som man vill överklaga.
Granskning och analys av lämnade uppgifter enkelhet, tillgänglighet Ei publicerar data från årsrapporter, t ex från resultat och balansräkningar. Uppgifterna borde dock granskas, städas, sammanställas och analyseras bättre. Förvånansvärt lite ändringar i lämnade uppgifter före godkännande, t ex vad gäller underlag för intäktsramar Lever Ei upp till kraven i Förordningen 2007:1118, (Instruktion till Ei)? Ex: regelverk och rutiner är kostnadseffektiva och enkla för medborgare Samverkan med Konkurrensverket och med Konsumentverket.
140,00 130,00 120,00 110,00 100,00 90,00 80,00 70,00 60,00 50,00 40,00 30,00 20,00 10,00 Rapporterat mars 2015 Gällande t o m 2014: SUMMA NUAV: 395 GSEK SUMMA ÅNAV: 138 GSEK NUAV ÅNAV 0,00 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 Exempel på intressanta analyser: Nuanskaffningsvärden (NUAV) och motsvarande åldersjusterade värden (ÅNAV) NUAV är bas för avskrivning, ÅNAV är bas för avkastning ÅNAV är därmed utgångspunkten för marknadsvärdet. Intressant att studera NUAV och ÅNAV för olika elnätsföretag, sedan genomsnittsålder och utveckling över tiden. Vidare, faktisk kapitalstruktur i ÅNAV, via samkörning med årsrapporter.
Rekommendationer gällande taxekonstruktioner Först borde det klarläggas vilket som är det primära målet, t ex kostnadsspegling eller kanske något annat. Inte rimligt med så stor variation mellan fast och rörlig del för säkringskunder hos olika elnätsföretag. Kostnadsspegling innebär mindre variation/risk, mindre påverkan av t ex klimat och konjunktur.
Brukares möjligheter att ifrågasätta valda regleringsmodeller och parametervärden Ett grundläggande systemfel genom att brukarna inte kan ifrågasätta och överklaga intäktsramarna. Brukarna är hänvisade till att ha Ei som företrädare. Ei verkar dock se sin primära roll som utformare av detaljregler och som medlare. Detta innebär att brukarna ofrånkomligen hamnar i underläge. En myndighet med uppdraget att bedriva tillsyn över ett naturligt monopol har som primär uppgift att tillvara den svagare partens intressen för att därmed skapa bättre balans.
Tack! Frågor/synpunkter?
Appendix: Uppräkningsfaktor för NUAV, när man tillämpar en kapacitetsbevarande istället för en förmögenhetsbevarande princip. (Anger uppräkning utöver inflation p g a att faktorprisindex ökat mer än KPI.) Uppräkningsfaktor till 2014 för värde enligt förmögenhetsbevarande till kapacitetsbevarande 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 Anskaffningsår