IRMA RIDBÄCK Svensk arkivbibliografi 1999-2000 Polygrafer Ab aquilone: Nordie studies in honour and memory of Leonard E. Boyle. Stockholm 1999. 2 72 s. (Skrifter utgivna av Riksarkivet. 14). ISBN 91-88366-50-2 Arbetarhistoria. Meddelanden från arbetarrö.., relsens arkiv och bibliotek. 1999:Ih-20oo:3/4. Stockholm 1999-2ooo. ISSN 0281-7446 Arkiven, genetiken och sjukdomar. Red.: Louise Nyberg, m fl. Utg. av Landsarkivet i Härnösand. Härnösand 2000. 160 s. (Arkiv i Norrland, 028o- 6142; 17). l Rec.: Släkt och hävd 2001:1, s. 67-69) Arkiv i Norrland. Härnösand 2000. ISSN o28o- 6142. (Delar särredovisas.) Arkiv, samhälle och forskning 1999:1-20oo:2. Stockholm 1999-2ooo. ISSN 0349-0505 Arkivkonst. Red.: Kerstin Abukhanfusa. Stockholm 2000. 303 s. (Årsbok för Riksarkivet och Landsarkiven 2000). 303 s. Arkivarien och arkivvetenskapen: seminarium för Anna Christina Ulfsparre 10-11 februari 1999 i Riksarkivet. Lund 1999 99 s. (Landsarkivets i Lund skriftserie; 7) Svensk, engelsk och norsk text. Bergslagsar kiv. Årsbok för historia och kulturhistoria i Bergslagen. Utgav Föreningen Bergslagsar- kiv. Årg. 11 (1999)-12 (20oo). Karlstad 1999-2000. ISSN I 100-7087 EB-nytt: nyheter från Riksarkivets byrå för enskilda arkiv. Årg. 7 (1999)- 8(20oo). Stockholm 1999-2000. Företagsminnen. Årsmeddelande från Föreningen Stockholms Företagsminnen. Stockholm 1999-20oo. ISSN nor-7473 INSAR: Information summary on archives: European archives news. Supplement N. Brussels 2ooo. ISBN 92-828-88o6-1 Kontaktarket. Utg. Fotosekretariatet vid Nordiska museet i samarb. med Svensk F o to historisk förening. I999:1-2ooo:2. Stockholm 1999-2000. Lejonspår. Göteborgs stadsarkivs skriftserie. Utg. av Göteborgs stadsarkiv med Folkrörelsernas arkiv. 4(1999). Göteborg 1999 ISSN 1402-0092 Den lille fascikeln. Organ för Sällskapet Emil Hildebrands vänner. 1999:I-20oo+ Stockholm 1999-2ooo. ISSN 165o-5697 Meddelanden från Krigsarkivet. D. 18. Stockholm 1999. ISSN 0562-8547 MEMO (Stockholm). Riksarkivets otryckta skrifter. 8-9. Stockholm, 1999-2000. ISSN 1400-3414 ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2002:1 39
117/ta Ridbäck Nordiskarlåvnyt. 44(I999)-45(20oo). Oslo/m fl., I999-2ooo. ISSN o546-285i Rapport l Riksarlåvet. Stockholm I999-2ooo. ISSN I4o2-9685 Rapporter til I9. Nordiske arlåvdage år 2000 l [redaktion:j0rgen Fink, lb Gejl]. [Århus] cop. 2000. - 2I9 s. ISBN 8789386523 Skrifter l utgivna av Arlåvnämnden för Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad. Göteborg 2ooo. ISSN I4o4-658X Skrifter utgivna av Riksarlåvet. I5. ISSN I402-4705. Stockholm I999-20oo. Skrifter utg. av Svenska Riksarlåvet. 8. Riksarlåvets beståndsöversikt. D. 5 Stockholm I999 ISBN 9I-88366-47-2 Skuggsidor. Red.: Kerstin Abukhanfusa. Stockholm I999 303 s. (Årsbok för Riksarlåvet och Landsarlåven I999) TAM-revy. Meddelanden från TAM-arlåv. I999:I-20oo:2. Stockholm I999-2ooo. Tema Arlåv. Årg. I999:I-20oo:4. Stockholm I999-20oo. ISSN 1102-3597 Våra föregångare: från många småbanker till nordisk stor bank; [redaktör: Göran von Knorring]. Stockholm, cop. 2000. I25 s. ISBN 9I63099I0I Årsbok för Riksarlåvet och landsarlåven, 1103-8233; I999-2ooo. Stockholm I999-20oo. (Delar särredovisas.) Allmänt Almerud, Peter, Att våga gallra och våga välja. - DIK-forum 2000:8, s. 8-9. Appelquist, Jan, Arlåvvård: en handbok l Jan Appelquist. 2., [uppdaterade] uppl.. Stockholm 2000. - II 5 S. Arlåvguide Umeå: en presentation av arlåven i U meå år 2000. Umeå 2000. I2 s.: ill. Bodin, Sven, Dokumenthantering i företag och organisationer: en kvalitetsfråga l Sven Bodin, Tom Sahlen, Carina Sjögren. Stockholm 2000. 93 s. ISBN 9I973863o8. (Dokument & arlåv. ISSN I404-764o; I) /Rec.: NA 2ooo, h 4, s. 84 (Gunnar Sundberg) Bogefeldt, Christer, Svenska arlåv i samverkan. Av Christer Bogefeldt och Maria Larsson. [Arlåvens dag I999 1 -Nordiskarlåvnyt 2000:3, s. I4- I5 Brohed, Ulla, ABM: ingen modefluga.- DIK-forum 2000:7, s. I4. Burell, Mats, Det perfekta arlåvet: om proveniensprincipens dubbla tillämpning. -ASF I999:I, s. 30-50. dens., Svenska arlåvverketutvärderat. - NA I999, h I, S. I6- I8. Droguet, Alain, Amenagement du territoire et archives. L'exemple suedois. - La Gazette des Archives no I82- I83 (tr. I999), s. I66-I7o. Drugge, Ulf, Sjukdomar och arlåv. -ingår i: Arlåven, genetiken och sjukdomar, Härnösand 2000. S. 92-IOI. (Arlåv i Norrland, o28o-6i42; I7.) Edvardsson, Carl-Edvard, Vuoddudiedut s' apmelaccaid ja suopmelaccaid birra nuorta Ruotas =Källmaterial om den samiska och finska befolkningen i norra Sverige [svensk och engelsk text: Carl-Edvard Edvardsson ; samisk översättning: Irene Partapuoli]. Ramsele ;Jokkmokk 2ooo. 2I s. ISBN 9I9734I 584. l Parallelltext på nordsarniska, svenska och engelska Ehrensvärd, Ulla, Kartans kartuscher. - ingår i: Arlåvkonst. Årsbok för Riksarlåvet och Landsarlåven 2000. S. 32-45. Ewald, Fia, Diarieföring, ärendehantering & dokumenthantering.- Tema Arlåv I999:2, s. 9-Io. Gram, Magdalena, ABM, IT och forskningen. [Konferens I7 november I999, Kungl. Biblioteket.] - Kontaktarket I999:2, s. I8-24. Jansson, Per, Tillsynsverksamheten i Sverige 2000. -NA 2000, h I, s. 24-25. Korn, Dan, Wester-Göthland: en landskapsbeskrivning i Ericsbergsarlåvet. - Biblis 2ooo:u/ 12, s. 28-30. Modell för tillsynsverksamheten inför 2ooo-talet: rapport med förslag från arbetsgruppen TR 2ooo. Stockholm [I999]. [113] s. (MEMO (Stockholm). 8). Möjligheter och hinder i utvecklingen av samarbete mellan arlåv, bibliotek och museer l seminarium på Utstein kloster 23-2 5 april I999 Helsing- ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2002:I
Svensk arkivbibliografi rggg-zooo fors 2000. I I 3 s. (Nordinfo-publikation. 46). ISBN 952-5204-09-X Nilsson, Peter, Hon godkände "egna" projekt,, medan 2 5 andra ansökningar fick avslag. [Intervju med landsarkivarie Louise Lönnroth ang. Stiftelsen Framtidens kultur.]-impuls, 0345-5246; I999:10, s. 4-6. Norberg, Erik, Arkiven som resurs för den medicinska forskningen. - ingår i: Arkiven, genetiken och sjukdomar, Härnösand 2000. S. I3-28. (Arkiv i Norrland, o28o-6i42; I7.) dens., Arkivåret I998.- ingår i: skuggsidor. Årsbok för Riksarkivet och Landsarkiven I999 S. 226. dens., Arkivåret I999 -ingår i: Arkivkonst. Årsbok för Riksarkivet och Landsarkiven 2000. S. 2 I4. dens., Samarbetet mellan arkiven bör utvecklas ytterligare. - Tema Arkiv 20oo:I, s. 4-7. Nordström, Gunilla, Vägen till skogen: forskningsmöjligheter i arkiv. - ingår i: skogshistorisk forskning i Europa och Nordamerika l redaktör: Ronny Pettersson. Stockholm I999 (Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden l Kungl. Skogsoch lantbruksakademien, I402-o386; 22). S. I07-12 r. Om gallring: från utredning till beslut. Stockholm I999 23 s. (Rapport l Riksarkivet. I999:I) ISBN 9I-38-3I66I-7. Riksarkivet, landsarkiven i Göteborg, Lund, Härnösand och Stadsarkivet i Malmö: forskarna bedömer servicen: en sammanställning av 650 enkätsvar, Utrednings- och statistikkontoret I998. Stockholm I999 64S. Rodhe, Annika, Vem satsar en krona på en projektanställd arkivarie? Av Annika Rodhe och Ulrika Grönquist. -Tema Arkiv 2000:4, s. 24-2 5. Smedberg, Staffan, Arkivredovisning i Sverige: tradition och utveckling. - ASF 2000:2, s. 7-I4. dens., Att ordna och förteckna arkiv l Staffan Smedberg. 5 upp!.. Saltsjö-Boo I999 6os. Svenson, Anna, Minnenas trädgård. Om att skapa, sköta och använda arkiv. Stockholm I999 26 s. (Skrifter utgivna av Riksarkivet. I 2) Tyler, Christian, En vacker dag tillhör vi antiken. [Bevarandet av dokument till eftervärlden.] - Tempus, 0349-7976; 2000:24, s. 25-27. Ulfsparre, Anna Christina, Vårt elektroniska samhälle och kulturarvet. - Human IT 2ooo:I, s. 7-22. Offentlighetsprincipen. Lagstiftning. Arkivförfattningar Ekdahl, Dan, Offentlighetsprincipen eller privatlivets helg. [Replik på: Strömberg,J.B.L.D., Allmän handling eller privat: en studie av postöppningsrutiner på myndigheter. i: ASF I998:I, s 24-38.] ASF I999:I, s. 68-72. Elektronisk dokumenthantering: en rättslig problemorientering. Stockholm 2000. ISBN 9I-38-3 I 66 I -7. (Rapport l Riksarkivet. 2000: r.) Ewald, Fia, Offentlighetsprincipens tillämpning i!t-samhället. [Intervju med överarkivarie Claes Gränström, Riksarkivet.]- Tema Arkiv 2000:2, s. 4-6. Gränström, Claes, Access to the current records and archives as a too! of democracy, transparency and openness of the government administration. - ingår i: Arhivski vjesnik. God. 42 (Zagreb I999). S. 72-92. ISSN o57o-9oo8 dens., Arkivlagen: bakgrund och kommentarer l Claes Gränström, Lennart Lundquist, Kerstin Fredriksson. 2., [omarb. upp!.]. Stockholm 2000. - 220 s. dens., Citizens' rights of access to documentsl records: legal aspects. - ingår i: Atti del summit DACE: a cura di Associazione Giovanni Secco Suardo, Archivio Storico Capitolino, Roma, 24-27 marzo 2000. Roma [2ooo]. S. 67-80. d ens., Lagstiftningen i Sverige. -ingår i: Rapporter til I9. Nordiske arkivdage år 2000. S. I8o-I87. dens., A society of information: protection of an access to information. - ingår i: Accessibility of Archival Materials in Compliance with the Law and General Practices of the States of Central and East European Countries. Warszawa 2000. S. 4I-49 dens., Study on legal implications in the field of electronic documents and records management in the EU-Member States and regions (Report of the DLM Monitoring Committee). [DLM-Forum, Brussels, I8- I9 October I999 l - ingår i: INSAR Supplement Iv, 2000. S. 208-218. ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2002:I
Irma Ridbäck Hansen, Lars-Erik, Jordabalken: ett otillräckligt skydd förvår kulturhistoria. -ASF 2000:2, s. 67-71. Norberg, Erik, Access to archives: Democracy and transparency. - ingår i: Arhivski vjesnik. God. 42 (Zagreb I999). S. I9J-2o8. ISSN o57o-9oo8 Riksarkivet Aagård, Gun-Britt, Person-, släkt- och gårdsarkiv. [Leveranser I998 till Riksarkivet.] - EB-nytt I999, S. I I- I 5. dens., Person-, släkt- och gårdsarkiv. [Leveranser I999 till Riksarkivet.]- EB-nytt 2000, s. I6-2 J Abukhanfusa, Kerstin, Arkivariens ögonfröjd. - ingår i: Arkivkonst. Årsbok för Riksarkivet och Landsarkiven 2000. S.11-I7. Axelsson, Roger, Baltiska medeltidsbrev i Ericsbergsarkivet. - Biblis 2ooo:11l12, s. J-4 ISSN I40J-JJIJ. Backhaus, Helmut, Axel Oxenstiernas skrifter och brevväxling: utgivningen återupptas. - NA I999, h J, s. 96-97 Brunius,] an, Landskapshandlingarna i Kammararkivet. - ASF 2ooo:I, s. 7-27. dens., Medieval manuscript fragments in Sweden: a catalogue project. - ingår i: Interpreting and Collecting Fragments of Medieval Books s. I57- I65. dens., slottsarkivet: slottens och hovets arkiv. - NA I999, h J, s I2J-125. Enskilda byråns handböcker. Fackliga organisationer: LO l [redaktion: Lars-Olof Welander]. Stockholm I 999 42 2 s. (Skrifter utgivna av Riksarkivet. 10). Fritz, Birgitta, Papalletters and Varican copies in the Swedish national archives: an orientation.- ingår i: Ab Aquilone l edited by Marie-Louise R oden. Stockholm I999 (Skrifter utgivna av Riksarkivet. I4) (Suecoromana, 1102-7940; 6). S. 26-4J Gere, Katalin, Riksarkivets projekt "Invandrarnas kulturarv" etapp J - EB-nytt I999, s. 28-31. dens., Romernas svenska historia: unik samling i riksarkivet. [Förf. felaktigt omnämnd: Gerle.]- Invandrare och minoriteter I999:4, s. J5 Hermodsson, Anna Karin, Kyrkor, landshövdingeresidens och mycket mer: Riksarkivets samlingav ritnin~ar över statliga byggnader.- ingår i: Arkivkonst. Arsbok för Riksarkivet och Landsarkiven 2000. S. 9I-106. Hörnfeldt, Torbjörn, Bevarande hos myndigheterna och Riksarkivets allmänna föreskrifter.- ingår i: Rapporter til de I9 Nordiske Arkivdage år 2000. S. I8o--I92. Kalnins, Ingvar, Polska manuskript i Skoklostersamlingen. - EB-Nytt 2ooo, s. JO. Lundgren, Tomas, Att leda och stödja idrotten: Sveriges centralförening för idrottens främjande och dess arkiv. - EB-Nytt 2000, s. 6-8. Norberg, Erik, Presentation of the Hans }ärta Medal. - ingår i: Access to information, technological challenges: proceedings of the thirty-third International Conference of the Round Table on Archives. (CITRA I998, Stockholm). Paris, I999 S. I8J. Ra ab, Carl Michael, Området företagsarkiv I 999 - EB-Nytt 2ooo, s. 34- J6. Ridbäck, Irma, Riksarkivets bibliotek: historievetenskapligt specialbibliotek. - NA I999, h J, s. 9J-95 Riksarkivets beståndsöversikt. D. 5:I-2. Centrala myndigheter och domstolar, internationella organ. Myndigheter, internationella organ l utgiven av Bertil Johansson m. fl. Stockholm I999 (Skrifter utgivna av svenska Riksarkivet. 8:5.) ISBN 9I- 88J66-47-2. Romefors, Örjan, Längtan till Paris: tre konstnärsarkiv berättar om livet i konstens huvudstad. - ingår i: Arkivkonst. Årsbok för Riksarkivet och Landsarkiven 2ooo. S. 58-81. dens., Den svenska högerns historia: en presentation av källäget. Av Örjan Romefors och Thomas Lundgren. - EB-nytt I999, s. JJ-45 Rumar, Lars, En brevbok från S:t Ybes: en fascinerande källa till salthandelns historia.- EB-Nytt I999, s. 2o--2J. dens., Konstfärdiga krumelurer skämtteckningar i Sveriges pressarkiv. - ingår i: Arkivkonst. Årsbok för Riksarkivet och Landsarkiven 2000. S. I 5 I-I62. dens., Pressarkivets biograficasamling.- EB-nytt 2000, s. J2-34. ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2002:I
Svensk arkivbibliografi 1999-2000 dens., Tre utrikeskorrespondenter. [Om Daniel Viklund, Bo Järborg och Sven Öste med anledning av att deras arkiv levererats till Sveriges pressar kiv.] - EB-nytt I999, s. 2s-27. Welander, Lars-Olof, Alfred Nobel och hans arkiv.- EB-Nytt 2ooo, s. 22-27. dens., Från vapenböcker till fotografier: konst i de enskilda arkiven. - ingår i: Arkivkonst. Årsbok för Riksarkivet och Landsarkiven 2000. S. 46-s7 Ånimmer, Lena, S:t Josefsystrarna och Franska skolan.- EB-Nytt 2ooo, s. 9-I4. Krigsarkivet Beståndsöversikt. D. IO = [Bd 3:3]: Supplement, generalregister j Krigsarkivet j [redaktion: Anders Degerström]. Stockholm I999 6oi s. (Meddelanden från Krigsarkivet. I 8) Dahlström, Jan, Försvarsmaktens satsning på högskoleutbildade arkivarier. -ASF I999:I, s. SI-S3 Ericson, Lars, Bland beväringsrullor och inskrivningslängder: att forska om I8oo-talets beväringar. - ingår i: släktforskarnas Årsbok 'oo. Stockholm 2000. S. 4I-S4 dens., Clio i Österled. Krigsarkivets, krigshistoriska avdelningens och Gustaf Adolf-projektets arkivforskningar till stormaktstidens militärhistoria i Östpreussen under I920-talet. - ingår i: Historia, krig och statskonst: en vänbok till Klaus-Richard Böhme. Red. Kent Zetterberg, Gunnar Åselius. Stockholm 2ooo. S. 83-I02. dens., Sveriges försvar under det kalla kriget: de militära arkiven och forskningen. - Kungl. Krigsvetenskapsakademiens Handlingar och Tidskrift, 0023-s369j I998:3, s. I7-S4 dens., Sörmländsk soldatforskning i Krigsarkivet. -Anknytningen. Nyköping-Oxelösunds Släktforskarförening, (medlemsblad) I999:1, s. 4-6. släktforskarna och Krigsarkivet: en vägvisare till de militära källorna l [redaktör: KariAnsnes j medarbetare: Bo Berg... ]. Stockholm 2000. 62 s. (Meddelanden från Krigsarkivet. 19.) Söderberg, Ulf, Försvar och arkiv under 1990-talet: inträdesanförande i Kungl. Krigsvetenskapsakademien avd. V den 9 maj 2000. - Kungl Krigs- vetenskapsakademiens handlingar och tidskrift, oo2 3-s369j 2ooo:4, s. ss-sr. dens., Militärhistorisk kongress i Stockholm. - NA, 2ooo:3, s. 42-43 dens., Operationer och förband. Den militära sjukvårdens organisation och arkiv. - ingår i: Skug~sidor: sjukdom, nöd och utanförskap i arkiven. Arsbok för Riksarkivet och landsarkiven 1999 s. S7-8s. Landsarkiven Asker, Björn, Från pergament till IT: landsarkivet i Uppsala visar upp sig.- NA 1999, h 4, s. 161. dens., Seger-Grisen och Gamla Fäderneslandet: ur elevtidningarvid Uepsala läroverk 1848-I87o. ingår i: Arkivkonst. Arsbok för Riksarkivet och Landsarkiven 2000. S.163-17o. Dahlin, Jan, Landsarkivarien ur ett hemmaperspektiv. [Anna Christina Ulfsparre.]- ingår i: Arkivarien och arkivvetenskapen. Lund 1999. S. q-i8. Edvardsson, Carl-Edvard, Anna-Christina i kretsen av landsarkivarier. - ingår i: Arkivarien och arkivvetenskapen. Lund 1999. S.I9-22. Forsgren, Jan, Ny organisation för Landsarkivet i Härnösand.- NA 20oo, h 4, s. s6. Hallerstig, Walter, Husqvarnahistoria i Vasa borg. -ingår i: Vår hembygd (Huskvarna) 2ooo. S. s-20. Helmfrid, Björn, 6s år i Vadstena: [en forskares berättelse]. -ingår i: Landsarkivet i Vadstena I 899-1999 (1999). S. 138-1sr. Jansson, Cecilia, Ögongodis: 1930-talsdesignhos Mazetti AB. [Malmö stadsarkiv.] -ingår i: Arkivkonst. Årsbok för Riksarkivet och Landsarkiven 2000. s. 197-199 Landsarkiven i Sverige 100 år: 1899-1999 l red: Göran Larsson. - [Lund] 1999. 28 s. ISBN 9197104442. Landsarkivet i Vadstena I899-I999 l [text- och bildredaktion: Roland Persson, Claes Westling och Gunnel Wisen]. Vadstena 1999. ISS s. ISBN 9163078163. Norberg, Erik, Arkiv för hela landet: Riksarkivet och landsarkivens tillkomst för 100 år sedan.- ingår i: Historia, krig och statskonst, vänbok till ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2002:1 43
Inna Ridbäck Klaus-Richard Böhme. Red.: Kent Zetterberg och Gunnar Åselius. Stockhohn 2000. S. 71-82. Norberg, Ove, Från arkivlän till ABM-län: sarnarbete mellan arkiv, bibliotek och museer. - NA 2000:3, s. 12-14. Nordlöf, Barbro, Stora och små arkivproblem genom tiderna: landsarkiven börjar fylla roo år, och här får vi veta litet om hur det varit förr. - släkthistoriskt forum, 0280-3984; 1999:3, s. ro--r 1. Norströrn, Åke, Nytt om arkivalist r 997. -ingår i: Elbogen 1998 (tr. 1999). S. 199-202 Persson, Roland, Arkivinspektioner och besök för rådgivning.- ingår i: Landsarkivet i Vadstena r 899-1999 (1999). s. 57-83. dens., Arkivutbildningar för myndighetspersonal - ingår i: Landsarkivet i Vadstena r 899-r 999 (1999) s. 97-105 dens., Invigning av slotts- och arkivvallar i Vadstena. [2 r augusti 1999 1-NA 1999, h 4, s. I 52-r 53 dens.,]ubileurnsfirande i Vadstena. [Landsarkivet roo år.]- NA 2ooo, h r, s. 26-28. dens., Landsarkivet i Vadstena 1899-1999 - Kulturvärden, II04-85~; 1999:3, s. 24-27. dens., Landsarkivet och forskningen. - ingår i: Landsarkivet i Vadstena 1899-1999 (1999). s. 125-137 dens., Lokaler och personal.-ingår i: Landsarkivet i Vadstena 1899-1999 (1999). S. 9-38. Rosen, Håkan, Registreringsverksarnheten. - ingår i: Landsarkivet i Vadstena r 899-r 999, (r 999 ), s ro6-124. dens., Verksamheten med ambulerande arkivassistenter. - ingår i: Landsarkivet i Vadstena r 899-1999 (1999), s. 84-96. Siltberg, Tryggve, Samordning i ett litet lokalsamhälle: den gotländska sjukvårdens organisation. - ingår i: skuggsidor. Årsbok för Riksarkivet och Landsarkiven 1999 S. 40-48. Sundberg, Gunnar, Ny arkivchefvid Värmlandsar kiv: Alain Droguet. - NA 2ooo, h 4, s. 90. dens., Ny landsarkivarie i Uppsala: BodeJanzon. -NA 1999, h 2, s. 84. Westling, Claes, Arkiven i landsarkivets depå. - ingår i: Landsarkivet i Vadstena 1899-1999 (1999). s. 39-56. Årsberättelser Arkion. [Årsberättelse 1998.] - ingår i: Skuggsidor. Årsbok för Riksarkivet och Landsarkiven 1999, S. 242-243. Arkion. [Årsberättelse 1999-l - ingår i: Arkivkonst. Årsbok för Riksarkivet och Landsarkiven 2000. s. 233-236. Johansson, Göran, Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv 1999. - EB-Nytt 2ooo, s. 15-16. Krigsarkivet. [Årsberättelse 1998.] - ingår i: Skuggsidor. Årsbok för Riksarkivet och Landsarkiven 1999 S.214-247 ] Krigsarkivet. [Arsberättelse 1999.] - ingår i: Arkivkonst. Årsbok för Riksarkivet och Landsarkiven 2000. S. 2 36-244. Landsarkivet i Göteborg. [Årsberättelse 1998.] ingår i: skuggsidor. Årsbok för Riksarkivet och Landsarkiven 1999. S. 270--2?4 Landsarkivet i Göteborg. [Arsberättelse 1999-lingår i: Arkivkonst. Årsbok för Riksarkivet och Landsarkiven 2000. S. 2 70--2 7 5. Landsarkivet i Härnösand. [Årsberättelse 1998.] - ingår i: skuggsidor. Årsbok för Riksarkivet och Landsarkiven 1999. S. 274-277. Landsarkivet i Härnösand. [Årsberättelse 1999.] - ingår i: Arkivkonst. Årsbok för Riksarkivet och Landsarkiven 2000. S. 27)- 279 Landsarkivet i Lund. [Arsberättelse 1998.]- ingår i: skuggsidor. Årsbok för Riksarkivet och Landsarkiven 1999. S. 266-270. Landsarkivet i Lund. [Årsberättelse 1999.] -ingår i: Arkivkonst. Årsbok för Riksarkivet och Landsarkiven 2000. S.263-269. Landsarkivet i Uppsala. [Årsberättelse 1998.] - ingår i: skuggsidor. Årsbok för Riksarkivet och Landsarkiven 1999 S. 251-254. Landsarkivet i Uppsala. [Årsberättelse 1999.] - ingår i: Arkivkonst. Årsbok för Riksarkivet och Landsarkiven 2000. S.248-251. Landsarkivet i Vadstena. [Årsberättelse 1998.] - ingår i: skuggsidor. Årsbok för Riksarkivet och Landsarkiven 1999 S. 255-260. Landsarkivet i Vadstena. [Årsberättelse 1999 ] - ingår i: Arkivkonst. Årsbok för Riksarkivet och Landsarkiven 2000. S.252-257. 44 ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSI{NTNG 2002:1
Svensk arkivbibliografi 1999-2000 Landsarkivet i Visby. [Årsberättelse I998.] - ingår i: skuggsidor. Arsbok för Riksarkivet och Landsarkiven I999 S. 26I-265. Landsarkivet i Visby. [Årsberättelse I999 ] - ingår i: Arkivkonst. Arsbok för Riksarkivet och Landsarkiven 2000. S. 257-262. Landsarkivet i Östersund. [Årsberättelse I998.] ingår i: skuggsidor. Årsbok för Riksarkivet och Landsarkiven I999 S. 278-282. Landsarkivet i Östersund. [Årsberättelse I999 ] ingår i: Arkivkonst. Årsbok för Riksarkivet och Landsarkiven 2000. S. 279-282. Riksarkivet. [Årsberättelse I998.] - ingår i: Skuggsidor. Årsbok för Riksarkivet och Landsarkiven I999, S.227-237, 248-250. Riksarkivet. [Årsberättelse I 999.]-ingår i: Arkivkonst. Årsbok för Riksarkivet och Landsarkiven 2ooo.S. 2I5-229,244-247. StadsarkivetiMalmö. [Årsberättelse I998.]- ingår i: skuggsidor. Årsbok för Riksarkivet och Landsarkiven I999 S. 285-287. Stadsarkivet i Malmö. [Årsberättelse I999 ] - ingår i: Arkivkonst. Årsbok för Riksarkivet och Landsarkiven 2000. S. 286-287. Stockholms stadsarkiv. Förvaltningsberättelse I999, Stockholm 2000. I4 s. Stockholms stadsarkiv. [Årsberättelse I998.] - ingår i: skuggsidor. Årsbok för Riksarkivet och Landsarkiven I999 S. 282-284. Stockholms stadsarkiv. [Årsberättelse I999 ]-ingår i: Arkivkonst. Årsbok för Riksarkivet och Landsarkiven 2000. S. 283-285. SVAR, svensk Arkivinformation. [Årsberättelse I998.] - ingår i: skuggsidor. Årsbok för Riksarkivet och Landsarkiven I999 S. 2 37-242. SVAR, Svensk Arkivinformation. [Årsberättelse I999 ]-ingår i: Arkivkonst. Årsbok för Riksarkivet och Landsarkiven 2000. S. 229-233. Värmlandsarkiv. [Årsberättelse I998.] - ingar 1: Skuggsidor. Årsbok för Riksarkivet och Landsarkiven I999 S. 288-291. Värmlandsarkiv. [Årsberättelse I999 ] -ingår i: Arkivkonst. Årsbok för Riksarkivet och Landsarkiven 2000. S. 288-291. Statliga myndigheters arkiv (Övriga statliga arkiv) Hammarlund, Bo, Regeringskansliets arkiv och tillsynen. - NA I 999 h 4 s. I so-i 5 I. Pabring, Bosse, Kvinnorörelsens eget arkiv. [K vinnohistoriska samlingarnas handskriftsarkiv på Göteborgs universitetsbibliotek.] - Genus, I403-8943; 2000:3, s. 30-33 Söderberg, Ulf, Grattis till ett nytt museum [Armemuseum.].-Föreningsnytt hösten 2ooo. (Medlemsblad, Föreningen Armemusei vänner. 4) Stockholms stadsarkiv. Stadsarkivet i Malmö. Vännlandsarkiv Edvardsson, Carl-Edvard, Britt Hedberg avgår som stadsarkivarie [Stockholms stadsarkiv.] - NA I999, h I, S. 42-43 Jordell, Björn, Ny stadsarkivarie i Stockholm: RolfHagstedt. -NA I999 h I, s. 43 Ploom, Lennart, Stadens hus: Stockholms stadsarkivs ritningssamling.-ingår i: Arkivkonst. Årsbok för Riksarkivet och Landsarkiven 2000. s. I35-I48. Kommunala arkiv Bevara eller gallra?: råd för kommunernas och landstingens utbildningsväsende l [Cristina Wahlström...]. 3., omarb. och utök. uppl. Stockholm, I999 84 s. (Gallringsråd. 2) ISBN 9I-7099-86o-4. Forska i arkiv om Vänersborg: en lokalhistorisk vägledning l utarbetad av Beata Losman. Göteborg 2000. 97 s. (Skrifter l utgivna av Arkivnäiilllden för Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad, I404-6s8X; I). Frankius, Michael, Regionala arkiv: framtidslösning för landsting och kommuner? -Tema Arkiv 2ooo:I, s. Io-II. Ramstedt, Hans, Arkiv- och dokumenthanteringen inom kommunala företag: några erfarenheter från Umeå kommunkoncern. - Tema Arkiv 2000:2, S. IQ-II. Schönbeck, Gun, Vägledning till bebyggelseforskning i Göteborgs stadsarkiv. Av Gun Schönbeck och Helena Rafstedt. Göteborg I999 47 s. (Lejonspår. 4) ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2002:I 45
Irma Ridbäck Sjögren, Rolf, Organisationsformer förgår: men verksamhet består.-tema Arkiv 2000:1, s. 12-13. Vmnerljung, Bo, Barnavårdsakter i storstäder försvunna i strid med lagen. Av Bo Vmnerljung och Pia Kyhle-Westermark. - Kommunaktuellt, 0347-5484; 1999=3, s. 27. Våra bästa recept för en god dokumenthantering. [Visby]: Kommunarkivet, Gotlands kommun, [1999] 39 s. Kyrkliga arkiv Norrman, Ragnar, Statliga kyrkoarkiv.- Svensk kyrkotidning,o346-2153; 1999, S.372-374 Söderlund, Ingrid, De kyrkliga arkiven inför år 2000.- TemaArkiv 1999:1, s. 4-6. Enskilda arkiv: Företagsarkiv. Föreningsarkiv. Gårdsarkiv. Personarkiv. Se även: Utbildning Almerud, Peter, Intresse för historia ledde till arkiv. [Intervju med Göran Henrikson, ArkivCentrum, Örebro.]-DIK-forum 1999:14, s. 8-9. Clemensson, Per, Landsarkivet i Göteborg och Nordbanken.- ingår i: Våra föregångare. Stockholm 2000. S. 99-107. Enskilda byråns handböcker: Fackliga organisationer: LO. Red. Lars-OlofWelander. Stockholm, 1999 422 s. (Skrifter utgivna av Riksarkivet. 10) Flood, Ann-Katrin, Barn och hästar i arkivet. - ingår i: Arkivkonst. Årsbok för Riksarkivet och Landsarkiven 2000. S. 186-196. Forsgren, Jan, Att slå ihjäl tiden är att såra evigheten. - ingår i: skuggsidor. Årsbok för Riksarkivet och Landsarkiven 1999. S. 214-222. dens., Ryska kejserliga vicekonsulatet i Härnösand. - ingår i: skuggsidor. Årsbok för Riksarkivet och Landsarkiven 1999 S.193-198. Gere, Katalin, Invandramas kulturarv bevaras för framtiden. [Riksarkivets projekt: Invandramas kulturarv.]-tema Arkiv 2000:3, s. 6-8. Grass, Martin, 1997 och 1998 års accessioner till arkivavdelningen. - Arbetarhistoria 1999, s. 44-45 Hallström, Mona, Immigranternas kulturarv: projekt Norrköping. Norrköping: 1999. 59 s. (Östergötlands läns föreningsarkiv, ÖLFA:s skriftserie; 7) Harvig, Hans, Initiativtagare till Värmlandsarkiv [Rolf Ed berg].-ingår i: Rolfheter jag... en bok om RolfEdberg. Karlstad, 2000. S. 103-104. Hillerud, Krister, Bland loggar och dotterbolag: Ericssonkoncernens historiska arkiv. - Företagsminnen 1999:12, s. 14-16. Hjort, Magnus, Det kalla kriget i personarkivens spegel. Av Magnus Hjort och U lf Eliasson. - ASF 1999:1, s. 8-29. Husebye, Alexander, Stockholms Företagsminnen: nya lokaler, nya visioner. - NA 2000, h 2, s. 92-93 Johansson, Lars-Olov, Svanå: brukshistoria från källarhylla till NAD. Av Lars-Olov Johansson och Lena Flinck-Maechel. - Bergslagsarkiv 1999, s. 73-78. Lantbrukarnas Riksförbunds arkiv: arkivöversikt l upprättad av Tore Johansson. Stockholm 1999.8 bl. Lauren, Lasse, 7000 hyllmeter med tjänstemännens liv och arbete: TAM-Arkiv: en guldgruva för forskare och historiskt intresserade. - TCO-tidningen, 0346-2935; 2ooo:13, s. IG-II. Lundqvist, Lars, skogsindustrierna: Sveriges nationalbransch. [Om skogsindustrins arkiv.] - Företagsminnen 1999:1, s. 11-12. Löfgren,Jan, Bror Almquist: arkitekt och konstnär. [Värmlandsarkiv.] - ingår i: Arkivkonst. Årsbok för Riksarkivet och Landsarkiven 2000. S. 82-88. Nilsson, Ann-Kristin, Föreningen Sveriges stadsarkitekter: ett mångfacetterat arkiv. - EB-nytt 1999, s. 6-9. Norberg, Erik, Företagen och historien. Företagsarkiven som en del av vårt kulturarv. -ingår i: Kungl. Patriotiska Sällskapets årsberättelse 1998.Stockholm, 1999 S.9-21. Riksidrottsförbundets idrottshistoriska projektgrupp. Slå vakt om det idrottshistoriska arvet: en handledning i arkivvård för idrottsrörelsen. Farsta: Riksidrottsförbundet i samarb. med SISU, cop. 1999 2 3 s.: ill. Rindevall, Qia, TAM-Arkiv: okänt om tjänstemän.-journalisten, 0022-5592; 1999:32, s. 32. ARKIV; SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2002:1
Svensk arkivbibliografi 1999-zooo Sandström, Astrid, Uppländska bankarkiv. - ingår i: Våra föregångare. 2000. S. 63-74. Sandström, Jörgen, RolfEdbergs arkiv. - ingår i: Rolf heter jag... en bok om Rolf Ed berg. Karlstad 2000. s. 185-194 Sjölin, Torsten. Familjearkiv.- Samlarnytt, oo36-379o; 1999:9, s. 11-13. Skånes arkivförbund, En vägvisare till skånska arkiv l Skånes arkivförbund; Maria Larsson, red. ; ID.: Johan Davidsson. Lund, 2ooo. 58 s. ISBN 919724435X Tengvall, Ingalill, Rädda familjearkiven. Av Ingalill Tengvall och Roland Karlsson. - ingår i: släktforskarnas årsbok '99 S. 9-16. Tysell, Maria, Twilfit: spännande arkiv får ny struktur. - Företagsminnen 1999:1, s. 12-13. Ulfsparre, Anna Christina, Bankarkiv. - ingår i: Våra föregångare. Stockholm 2ooo. S. 37-43. dens., The creation of corporate archives in the age ofit.-janus 1999:1, s. 61-64. dens., Samlarobjekt eller något om enskilda arkiv. -Ikoner, 1403-7211; 1999:5, s. 3-6. Wallberg, Evabritta, Tillåtet och otillåtet: personarkiv i forskning och fiktion. - Tema Arkiv 1999:1, s. 9-11. Warfvinge, Svante I:son, Rätt ner i historien. [Om Albert Liljas excerptsamling i Blekinge läns museum.] -ingår i: Blekingeboken 1999. S. 152-157. Venditto, Britt-Marie L., Enskilda arkiv kan tvingas lämna ut handlingar: NLA:s seminarium "Lag 1999:988 säkerhetsrisk för arkiven?".-tema Arkiv 2000:3, s. 4-5. Wickström, Ingemar, Anna Christina och Scancem: ett praktikfall. - ingår i: Arkivarien och arkivvetenskapen. Lund 1999 S. 29-35. Internationellt samarbete. Udändska arkiv. Access to information. Technological challenges. Proceedings of the thirty-third international conference of the round table on archives XIII. (CITRA 1998.). Stockholm 1998/Paris 1999. 216 s. - Rec.: ASF 1999:2, s. 95-95 (Bo Berg). Borgkvist Ljung, Karin, Några intryck från XIV: e Internationella arkivkongressen i Sevilla 21-26 sep- ternber 2000. Av Karin Borgkvist Ljung och Metta Brundin. - NA 2ooo, h 4, s. 7 5-76. Dahlström, Jan, Reserapport från en studieresa till NATO-högkvarteret i Bryssel och USEUCOM i Stuttgart. - ASF 2ooo:1, s. 76-82. Droguet, Alain, Diplomatik, filmarkiv och floder: la Gazette des archives 1996. [Tidskriftsöversikt.] ASF 1999.1, S. 54-55. dens., Europeiska förvaltnings- och arkivtraditioner i focus. [Konferens i Strasbourg 2o-22 oktober 1999.] -ASF 20oo:1, s. 83-85. Erlandsson, Alf, ICA's role and views regarding the archives of international organizations.-janus 1999:l, s 50-52 Johansson, Anneli e, Lärarminnen runt Östersjön. [Rapport från insamlingsprojekt.] - TAM-Revy 1999:l, s. 9-14 Ligmajer, Henrik, Tjeckiska arkivarier I Sverige. -Tema Arkiv 1999:1, s. 12-13. Ligmajer, Ingrid, En konservators rapport från ett arkiv i Tjeckien. - Tema Arkiv 1999:1, s. 14-15. Lindh, Björn, Intensivt arbete för att reformera ICA. - Tema Arkiv 2000:4, s. 12-13. Litzing, Sam, Betydelsefullt centrum för de europeiska bankarkiven. [Frankfurt am Main.] Av Sam Litzing och Anders Perlinge. - Tema Arkiv 2000:4, s. 20-21. Martinsdotter, Kerstin, Att nå nya arkivbrukare: en internationell utblick.-temaarkiv 2000:4 s. 10-11. Norberg, Erik, Archives, history and democracy. An international agenda. -ingår i: Review ofinternational Affairs (0543-3657); vol L-LI. Belgrade 2000. s. 46-49 dens., Arkiv och utrikespolitik: följder av 1990-talets avspänning i Europa. [Inträdesföredrag 4 maj 1999 i Vitterhetsakademien] - Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens årsbok 2000. Stockholm. 2000. S. 6o-76. dens., Opening Address. - ingår i: Access to information, technological challenges: proceedings of the thirty-third International Conference of the Round Table on Archives. (CITRA 1998, Stockholm). Paris, 1999. S. 7 ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2002:1 47
Irma Ridbäck Nress, Hans Eyvind, Anna Christina Ulfsparre: internasjonalisten. - ingår i: Arkivarien och arkivvetenskapen. Lund I999 S. 37-41. Rapport från ED-kommissionens 2:a konferens om elektroniska arkiv: DLM-forum '99, Bryssel den I8-I9 oktober I999: PM I999-II-02 från Regeringskansliet: Förvaltningsavdelningen. Stockholm, I999 4I bl. Sivervall, Peter, Nordiska arkivdagar med informationsåldern som tema. - ASF 2000:2, s. s9-6o. Strömberg, John, Historiker och arkivarier från Norden i S:t Petersburg. - NA 2000, h 4, s. 72-74. Svenson, Anna, Nationernas Förbunds arkiv: ett koncentrat av mellankrigstidens världs historia. - Seandia 20oo:I, s. II9-I34 Sverige i franska arkiv: guide till franska källor om svensk historia l excerperade av Björn Lindh och Bodil Ulate Segura. Stockholm 2000. 24S s. (Skrifter utgivna av Riksarkivet. I S) Sverige i ryska arkiv: guide till ryska källor om svensk historia under I 900-talet l excerperade och översatta av Helene Carlbäck-Isotala och Lars Björlin. Stockholm, I999 2 vol. (Skrifterutgivna av Riksarkivet. s). Utbildning Berg, Bo, Temadag om lokalhistoria. [Svenska Arkivsamfundet I8 november I999 1- NA 2000, h I, S. 28-29. Eastwood, Terry, The making of a discipline: reflections on twenty years' teaching archival studies. -ingår i: Arkivarien och arkivvetenskapen. Lund I999 s. 8s-93 Gejrot, Claes, Ny väg till medeltidsbreven: välbesökt medeltidssymposium i Stckholm [november I999 1- NA 2000, h I, s. 30-32. Gere, Katalin, Det samiska kulturarvet. [Nycklar till samiska arkiv, 2 I -2 3 mars I 999 seminarium i Ramsele1 -NA 2000, h 2, s. SI-S3 Gäfvert, Björn, Nordisk arkivakademi för kartor och ritningar... [Semil).arium 23 augusti I999 1- NA I999 h 4 s. I34-I36. Holmberg, Annika, Blir vi lyckligare och klokare av databaser? Rapport från Svenska Arkivsamfundets temadag [ 24mars I999 1 -ASF I999:I, s. 6s-67. Justrell, Börje, Anna Christina Ulfsparre som professor i arkivvetenskap: ett doktorand perspektiv. - ingår i: Arkivarien och arkivvetenskapen. Lund I999 S-43-46. d ens., What is this thing we call archival science? A report on an international survey. Stockholm, I999 I I9 s. (Skrifter utgivna av Riksarkivet. I I). ISBN 9I-88366-44-8. Jörwall, Lars, ABM-kurs i Lund: kulturarvet och den nya tekniken.- Tema Arkiv I999:4, s. I2s. dens., I Lund kallas kursen fortfarande för arkivvetenskap.- Tema Arkiv I999:4, s. IO. Kjölstad, Torbjörn, Evaluatian processes in arehival science and education. -J anus I 999: I, s I I 6- I2S. dens., På spaning efter en vetenskap. [Recension av och diskussion kring Justrell, B., What is this thingwe callarchival science. I999 1 -ASF I999:2, s. 8 s-92. med svar: Justrell, Börje, På spaning efter en vetenskap: ett genmäle. -ASF 2ooo:I, s. 93-9S dens., Towards an archival science: summary of the Swedish development. -ingår i: Arkivarien och arkivvetenskapen. Lund I999 S. 67-74 Lundström, Catharina, Den digitaliserade lokalhistorien. [Svenska Arkivsamfundets temadag, november I999 1 -ASF 2ooo:I, s. 70-71. Martinsdotter, Kerstin, Ett brev betyder så mycket: Arkivsamfundets andra temadag om personarkiv I998. [Tillåtet: otillåtet. Personarkiv i forskning och fiktion, I3 november I998.1- ASF I999:I, S. 62-64. Norberg, Erik, Berndt Fredriksson, ny professor i arkivvetenskap. - NA 2000, h 2, s. 90. Sivervall, Peter, Arkivredovisning i nordisk tappning. [Seminarium i Riksarkivet 6-7 december I999 1 -NA 2000, h I, s. 6-7 Sundberg, Gunnar, Bildens makt och arkivens ansvar. [Svenska Arkivsamfundets temadag 8 nov. 2ooo.1 - NA 2ooo, h 4, s 54-s s. Thomassen, Theo H. P. M., The development of Archival science and its European dimension. -ingår i: Arkivarien och arkivvetenskapen. Lund I999 s. 7S-83. ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2002:I
Svensk arkivbibliografi 1999-2000 Ulfsparre, Anna Christina, First out as a professor in Archival science. - ingår i: Arkivarien och arkivvetenskapen. Lund I999 S. 95-96. Wijk, Johnny, Den arkivvetenskapliga grundutbildningen i Stockholm. Några reflektioner.- ingår i: Arkivarien och arkivvetenskapen. Lund I999 s. 47-53 Arkivarien. Yrkesrollen. Almegård N0rby, Karin, Arkivarier gör upp framtidsstrategier.- DIK-forum I999:12, s. 4-5. Andersson, Jenny, Debatt om arkivariens framtida yrkesroll. - Tema Arkiv I999:2, s. 11-IJ. Ewald, Fia, Är disputerade historiker bättre arkivarier?- ASF 2000: I, s. 86-88. Gidlöf, Leif, Var finns den forskande arkivarien? ASF I999:2, s. 7I-76. Hansen, Lars Erik, Arkivarierollen och arkivens personalpolicy. Arkivarieyrket i förändring. Il. - NA 20oo, h 2, s. 58-6o. Ha*, Ann-Katrin, Knyt ihop arkiven med forskarutbildningen! -ASF 20oo:I, s. 89-92. Lindroth, Jan, Relationer i upplösning: synpunkter på arkivariekåren och den akademiska forskningen.- ASF I999:2, s. 77-84. Lövblad, Håkan, Munk, knekt eller konstnär? Arkivarien, varat och vetandet.-asf 2000: I, s. 28-50. Nordström, Gunilla, Skall arkivarier konverteras?- ASF 2ooo:2, s. 54-58. Runcis, Maija, Makten över minnet. [Svenska Historikermötet I 999, tema Historien och makten. Artikeln berör arkivariernas förhållande till forskarsamhället.]-asf I999:2, s. 69-70. Sivervall, Peter, Arkivarieyrket i förändring. [Svenska arkivsamfundets temadag29mars I999 ] -NA 20oo, h 2, s 57 Wåhlberg, Magnus, Kopplingen till historia är helt enkelt historia. [Arkivarieutbildning.] - Tema arkiv I999:4, s. I4-I5 Utställningar Larsson, Maria, Arkivens dag 7 november I998. -ASF I999:I, s. 56-59 Persson, Roland, Äldsta landsarkivet IOO år: jubileumsutställning i Vadstena. - NA I999, h J, s. 117-118. Arkivtekniska frågor Carlsson, Tomas, Det pappersslösande kontoret: e-post gör att förbrukningen av kontorspapper bara ökar och ökar.- Ny teknik 2ooo:I3, s. 2 3 Johansson, Anna, Air pollution and paper deterioration: eauses and remedies. Göteborg 2000. 8o s. ISBN 9I6284I688. Rydberg, Per, Vallar i tiden. - Kulturvärden, I Io 4-8 5 f)c; I999:3, s. I8-2 3. Strömquist, Helena, Pappersomslag och pappersband i arkivens samlingar. -Bi blis 2000: I Il I 2 s. 20-22. Söderberg, Ulf, En vårdutredning.- ASF 2000:2, s 50-53 Söderlund, Ingrid, Björn Sydbeck specialist på arkivlokaler.- Tema Arkiv 2000:2, s. 12-IJ. Tidens tand: förebyggande konservering l redaktör: Monika Fj:Estad. Stockholm I999 452 s. ISBN 9I7209I355 Digitalisering. ADB. Berggren, Mats, Databaser i arkivens tjänst. - ingår i: Rapporter til de I9. Nordiske Arkivdage år 2000. S. 208-2I3. Burell, Mats, Vad bevaras i praktiken av ADBupptagningar?- Rapporter til de I9. Nordiske Arkivdage år 2000. S. I88-I92. Dahlin, Jan, Standardisering, samordning och informationsförmedling ur ett svenskt perspektiv. - ingår i: Möjligheter och hinder i utvecklingen av samarbete mellan arkiv, bibliotek och museer. Helsingfors, 2000. S. 2I-28. (Nordinfo-publikation, 46.) Danielsson, Mats, se: Nya vägar till källorna. Dokumentation av!t-system: en kartläggning: rapport från SysDok-projektet. Stockholm 2000. 34 bl. (MEMO IStockholm/, I4oo-34I4; 9). Edvardsson, Carl-Edvard, se: Nya vägar till källorna. ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2002 : I 49
Inna Ridbäck Eriksson, Arne H., Arkivhantering av digital information: en lägesbedömning. - TAM-Revy I999:I, s. 5-9 Färm, Håkan, Towards electronic government. - ingår i: Access to information, technological challenges: proceedings of the thirty-third International Conference of the Round Table on Archives. (CITRA I998, Stockholm). Paris, I999 S. I35- I39 Geber, Magnus, Bevarande och leveranser av ADB-upptagningar.- ingår i: Rapporter til de I9. Nordiske Arkivdage år 2000. S. I93-207. Gidlöf, Leif, se: Nya vägar till källorna. Hansen, Lars-Erik,!T-offensiv inom den svenska arkivvärlden. -ASF I999:2, s. 32-35 Hellentin,Jonas, Arkiv av svenska intemet på KB: vårt kulturarv sparas på magnetband. - PC hemma, I400-4828; 2000:I, s. I2-I3. Hömfeldt, Torbjörn, Bevarande hos myndigheterna och Riksarkivets föreskrifter. - Rapporter til I9. Nordiske arkivdage år 2ooo. S. I66-I79 Jakobsson, Patrik, ED-kommissionens tvärvetenskapliga program för elektroniska arkiv. Av Patrik Jakobsson & Mats Burell. -ASF I999:2, s. SI-68. Johansson, Anders I., Kostnaderna för bevarandet av ADB-upptagningar. - ASF 2000:2, s. 6I-66. Johansson, Annelie, Fortsatt arbete med Pictor. [Bilddatabas.] - TAM-Arkiv 2ooo:I, s. 5-7. Justrell, Börje, Att bevara och tillhandahålla handlingar i digital form: en historik. - Rapporter til I9. Nordiske Arkivdage år 2000. S. ISI-I65. Kristiansson, Göran, Arkis ll: nytt arkivinformationssystem för Riksarkivet och landsarkiven. Av Göran Kristiansson och Mats Berggren. - NA 20oo, h 2, s. 54-56. dens., Nytt arkivinformationssystem (ARKIS II) för Riksarkivet och landsarkiven. - ingår i: Rapporter til de I9. Nordiske Arkivdage år 2000. S. 2I4-2I9. dens., Praktiskt ABM ~ samarbete i Sverige med utgångspunkt i arkivområdet. - ingår i: Möjligheter och hinder i utvecklingen av samarbete mellan arkiv, bibliotek och museer. Helsingfors, 2000. S. 33-40. (Nordinfo-publikation, 46.) Lindgren, Fredrik, Vad är XML? En introduktion till strukturerad information och Extensible Markup Language (XML). - Tema Arkiv I999:2, s. 6-8. Norberg, Erik, Vad digitaliseras i arkiven.- ingår i: ABM, IT och forskningen, rapport från konferens I7 november I999 arrangerad av Riksbankens Jubileumsfond. Red.: Mats Rolen. (www.rj.se/ ABM,_IT _och_forskningen.pdf). Stockholm, 2000. s. I9-25. Nya vägar till källorna. Av Mats Danielsson, Carl-Edvard Edvardsson, Leif Gidlöf och Carina Strömberg.-Historisktidskrift 2000, h 4, s. 739-743 Ottosson, Per-Gunnar, Internationell standardbeskrivning för arkivbeskrivning reviderad. [ICA:s Committee on Descriptive Standards, 2o-22 september I999, Stockholm.] -NAI999,h4s. I59-I6o. dens., Internationella standarder för arkivbeskrivning: ISAD(G) och EAD. - ASF 2ooo:2, s. 34-49 Steen, Anki, En internationell standard för dokumenthantering. - ASF 2000: I, s. 6o. Strömberg, Carina, Swedish experiences on the impact of electronic information management on employment.: [DLM-Forum, Brussels, I8-I9 October I999 l - INSAR Supplement N, 2ooo. s. 258-267. Strömberg, Carina, se även: Nya vägar till källoma. Söderlund, Ingrid, CD-lagring är förgängligt men pappersskriften består. [SP Rapport I999:26.] -Tema Arkiv 2000:2, s. 8-9. Ulfsparre, Anna Christina, Möjligheter och hinder i utvecklingen av samarbete mellan arkiv, bibliotek och museer. - ingår i: Möjligheter och hinder i utvecklingen av samarbete mellan arkiv, bibliotek och museer. Helsingfors, 2000. S. 33-40. (Nordinfo-publikation, 46.) dens., Vårt elektroniska samhälle och kulturarvet. -Human IT 2000: I, s. 7-22. Wåhlberg, Magnus, Digitala kameler: principer och praktik.- Tema Arkiv I999:I, s. 7-8. so ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2002:I
Svensk arkivbibliografi 1999-2000 ~ofihn.reprografi Nilsson, Karin, Bevarandeplan för Telemuseums bildarkiv.- Kontaktarket 2000:1, s. 36-38. Näslund Dahlgren, Anna, Språkbruk för en ny teknik: fotografiet och den digitala tekniken. - Kontaktarket 20oo:1, s. 2 5-29. Petersen, An ja, Om fangfotografiets retorile [Om fångfotografier från åren 1877-1929 i Fångvårdsstyrelsens arkiv.] - Rig 1999, s. 1-17. Rumar, Lars, Fotografier och urval.- Kontaktarket 1999:1, s. 22-26. Wllhelmsson, Lena, Digitallagring av bilder för framtiden: går det? - Kontaktarket 1999:1, s. 42-48. Ljud och bild (Audiovisuella arkiv) Nilsson, Lasse, Från Santiagos horisont: audiovisuella arkiv i Latinamerika och Media Asset Management. [FIATIIFTA:s konferens oktober 1999 i Santiago.] -ASF 2ooo:1, s. 72-75. Norrlander, Stellan, Renässans och revolution: audiovisuella arkiv i den digitala tidsåldern. [FIAT l IFTA:s konferens 26-30 sept. 1998 i Florens.]-ASF 1999:1, s. 6~1. Heraldik. Sigillografi Book, Tommy, Heraldiken i det politiska landskapet. - Geografiska notiser, 0016-72~; 1999 (h. 3), s. 167-176. Bäckmark, Magnus, Ofrälse heraldik: kulturskatt också värdefull källa i forskningen. - släkthistoriskt forum, 0280-3984; 1999:4, s. 8-11. Bäckmark, Magnus, Ett släktvapen återupplivat: ett exempel på ett vapens gång i en ofrälse släkt under 2 so år. - släkthistoriskt forum, 0280-3984; 1999=1, s. s-7. Ludwigs, Folke, "Och med Vårt kungl. Sigill bekräfta låtit": Riksarkivets samling av sigillstampar och stämplar från 16oo-talet och framåt. - ingår i: Arkivkonst. Årsbok för Riksarkivet och Landsarkiven 2000. S. 19-31. Heraldiska vapen för Ömsköldsviks kommun: en historik. Örnsköldsvik 1999. 16 s. Neveus, Clara, Heraldik och politik: exemplet Carta Marina. -Heraldisk tidsskrift, 0440-6966; h. 79 (1999), s. 412-420. dens., Nya vapen i Sverige.- Heraldisk tidsskrift, 0440-6966; h. 81 (20oo), s. 21-27. Nilsson Bååth, Ann-Kristin, Ryttarsigillets och sigillstampens betydelse i det medeltida samhället inom Sveriges nuvarande fastlandsgränser. Stockholm 2000. 32 s.: ill. (Magisteruppsats i arkeologi, Stockholms univ.) Olsson, Magnus, Sjöblad, lindblad eller hjärta? - Heraldisk tidsskrift, 0440-6966; h. 79 (1999), s. 393-411. R ur, Bengt, Arvid Berghman, heraldikern. -Personhistorisk tidskrift 1999:1, s. 42-50. dens., Exlibris: en småkonstens hage? - ingår i: Arkivkonst. Årsbok för Riksarkivet och Landsarkiven 2000. S. 20o-2 10. Arkivstatistik Nordisk arkivstatistikk 1998.- NA 1999, h 2, s. 66-69. Nordisk arkivstatistikk 1999 - NA 2000, h 2, s. 71-74 Bibliografier Backhaus, Helmut, Bibliographie zum Archivwesen. Schweden. - Archivalische Zeitschrift, OOOJ -9497;2000.S. JI0-JII. Ridbäck, Irma, Svensk arkivbibliografi 1997-1998.-ASF 1999:2, s. 36-so. d ens., Anna Christina Ulfsparres bibliografi. - ingår i: Arkivarien och arkivvetenskapen. Lund 1999. s. 97-99 ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2002:1 51
GÖRAN LARSSON Svenska Arkivveckan i Lund I 5-19 april 2002 Den forsta svenska arkivveckan arrangerades i Lund i aprilzoo z. Arkivarier från alla samhällssektorer och verksamhetsområden deltog. stadsarkivarie Göran Larsson, Malmö, skriver här om arkivveckan. Så kom den då äntligen till stånd, den allra första arkivveckan för de svenska arkiven. Tanken på att samla den svenska arkivkåren för att under några dagar utbyta erfarenheter, ventilera och penetrera problem och finna lösningar för framtiden är inte ny men först nu har den kunnat realiseras. Under en idekonferens anordnad av SASS -Svenska Arkiv i Samverkan for Synlighet våren 2000 presenterades ett ideutkast till en gemensam arkivvecka. En arbetsgrupp med representanter från de olika arkivföreningarna fick sedan till uppdrag att arbeta vidare på förslaget. När alla blivit överens om att ordna en arkivvecka blev den första frågan vilken eller vilka institutioner som skulle kunna ta på sig värdskapet för Arkivveckan. Resultatet blev att en trio i syd förklarade sig villiga att stå som värdar, nämligen Landsarkivet i Lund, Malmö stadsarkiv och Skånes Arkivförbund. En bärande tanke var att teman och utformning av de olika seminarierna och workshops skulle ske i nära samverkan mellan; AAS, FA, FALK, NLA, Svenska Arkivsamfundet, samt Riksarkivet och landsarkiven. Förutom detta fanns även förhoppningen att föreningarna i den mån det var möjligt med hänsyn till stadgar etc. skulle förlägga sina årsmöten under Arkivveckan. För att åstadkomma detta formerades en arrangörsgrupp med representanter för föreningarna samt från de lokala värdarna. En strävan var också att förlägga andra typer av specialmöten i anslutning till Arkivveckan. För anmälningar och hotellbokningar anlitades Lunds Turistbyrå medan det övriga arbetet utfördes av de lokala värdarna. I anslutning till, och under Arkivveckan men utanför det egentliga programmetvar ett antal övriga möten förlagda. Strax innan höll ICA:s nya "Committee on Outteach and User Services" sitt första möte i Lund. Andra möten var för bokbinderi-och 52 ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2002:1
Svenska Arkivveckan i Lund 15-19 april 2002 konserveringspersonal, handläggare inom Arkivverket, ett internt byråmöte för s-byrån vid Riksarkivet samt ordinarie landsarkivariemöte. Med tanke på de dryga resekostnaderna inrikes är detta ett effektivt sätt att utnyttja tiden när folk är samlade. Arkivveckan "mjukstartade" den 15 april med ett förmöte på Malmö stadsarkiv inför onsdagens landsarkivariemöte i Lund. För de deltagare som kom till Lund på måndagen arrangerades en vandring kring Domkyrkan och Lundagård med efterföljande samkväm i Lunds nations "skybar" med utsikt över lärdomsstadens centrala delar. Den 16 april började själva konferensen i Stadshallen, belägen vid Stortorget mitt i staden. Sedan de 419 deltagarna hälsats välkomna av representanter från såväl Lunds kommun som från SASS och de lokala värdarna gick ordet till ordföranden i Riksarkivets styrelse, Åke Pettersson. Han betonade arkivens roll för rättssäkerheten och hur en god arkivvård är en viktig kvalitetsfaktor i ett demokratiskt samhälle. Arkiven har länge varit en garant för den öppenhet som lett till det demokratiska samhälle vi har i Sverige. Offentlighetsprincipen är ju som bekant äldre än demokratin i Sverige. I Demokratiutredningen berördes trots detta arkivens roll inte i nämnvärd grad. Åke Pettersson betonade respekten för den enskilda individens verksamhet och att arkiven även måste innehålla minnet av de förtryckta och förbisedda. I en demokratisk stat tillhör arkiven alla. Under rubriken "Den lycklige arkivarien" talade professorn vid Linköpings universitet Svante Beckman. Denna lovande men något kryptiska rubrik fick åhörarna att spetsa öronen. Arkivariens lycka var enligt Beckman att betrakta som strukturell i den meningen att trots dålig uppmärksamhet i den allmänna kulturdiskussionen och en dålig resurstilldelning har arkiven sin givna plats i samhället. "Det ofrånkomliga bevarandets imperativ" gör att arkiven måste finnas, oberoende av efterfrågan och brukare. En stor del av de handlingar som förvaras i arkiven används sällan eller aldrig men vetskapen om att de kan komma att användas räcker som skäl för ett bevarande. Arkiven utgör genom detta en kulturarvets grundbult vilket enligt Beckman är en strukturell lycka. Efter dessa såväl lugnande som något oroande analyser övergick talaren till andra grunder för arkivariens strukturella lycka. En sådan var att arkivhandlingar i allmänhet saknar ekonomiskt värde och därmed undgår arkiven (i allmänhet) att likt museerna dras in i köpslagan över kulturarvet. Arkivens värde är främst seriellt, det enskilda dokumentet får sitt värde inom en helhet. En annan lycka var enligt Beckmans analys "kulturidealismens lycka". Arkiven tjänar vetenskapen med stort V, de tjänar alla tänkbara forskningsuppgifter oberoende av vilka prioriteringar den sittande politiska makten gör. Arkivens ideal om det perfekt ordnade arkivet, det fulländade systemet är också enligt Beckman ett skäl till att arkivarien är strukturellt lycklig. Föredraget stämde till mycken nyttig eftertanke hos de församlade och ställde många av våra invanda föreställningar på sin spets. Efter lunchen som intogs på Akademiska Föreningen talade chefredaktör Anders Björnsson från Dagens Forskning kring temat "Journalisten och arkiven". Han började med att konstatera att den stora dagstidning där han länge arbetade, för några år sedan beslöt att helt göra sig av med sitt arkiv. Det ansågs inte längre fylla någon funktion. En faktor som kan ha spelat in är journalistens naturliga strävan att skydda sina källor. Detta kan utgöra ett hot mot bevarandet av tidningsar kiv. Dagens F orskning lägger nu upp ett helt elektroniskt arkiv. Vad gäller samtidshistoria tog talaren upp offentlighetsprincipen och menade att i viss mån kan denna utgöra ett hinder för insyn genom att vissa handlingar aldrig upprättas. Han menade dock att detta är ett farligt sätt att resonera och förordade istället krav på att beslut dokumenteras. Ett område där journalisterna kan bli mycket bättre är redovisningen av sina källor. Här efterlyste talaren en växelverkan mellan arkivarier och journalister. En arkivarie knuten till tidningsredaktionen vore en bra lösning för att få en källjournalistik nära materialet. Dagens siste talare var landshövding Kari Marklund tillika arkivutredare. Hans anförande emotsågs naturligtvis med stort intresse. Skulle man ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2002:1 53
Göran Larsson kmina läsa något mellan raderna om vad utredningen kommer att föreslå? Kari Marklund inledde med att blicka in i framtidens myndighetsstruktur och arkivens roll i denna. Faktorer som påverkar framtidens förvaltning är ED-medlemskapet, förhållandet mellan centrum och regioner, det mångkulturella samhället,!t-utvecklingen m m. Det digitala folkhemmet med vital samhällsinformation och servicelänkar via nätet är en vision som närmar sig ett förverkligande. Arkivens trumfkort i denna utveckling är den anda av samarbete och öppenhet som länge präglat vår verksamhet. Det gäller för arkiven att visa vad vi kan bidraga med i denna stora samhällsomdaning. Ett begrepp som förekommer flitigt i debatten är "24-timmarsmyndigheten" och i denna vision har arkiv och bibliotek en viktig roll att spela. Detta kräver att arkiven blir mera tillgängliga för en bredare grupp människor och detta skall ske genom en ökad tillgänglighet för arkivhandlingar på nätet, vilket i sin tur kräver en gemensam infrastruktur inom förvaltningen, en "nätverksförvaltning". Riksarkivet måste vara med vid utformningen av de standarder som skall gälla inom denna nya förvaltning. Kari Marklund berörde även de "superlager" för digital information som är under uppbyggnad i USA. Resten av dagen ägnades åt årsmöten i de olika arkivföreningarna och på kvällen var en buffe uppdukad på Östgöta nation. Lokalens storlek i förhållande till deltagarnas samtidiga uppdykande borgade för att man kom varandra nära och det är ju ett av huvudsyftena med sådana här konferenser. Den 17 april inleddes med chefen för Nordiska museet, Christina Mattsson som med utgångspunkt Lokala värdar i arbete, från vänster Anna Ketola, Skånes Arkivfo"rbund; Annika Tergius, LLA; Kerstin Martinsdotter och Ingrid Andersson båda Malmö stadsarkiv, foto Karin Sjöberg Skånes Arkivfo"rbund. 54 ARKiv, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2002:1
Svenska Arkivveckan i Lund 15-19 april 200 2 från sina mångåriga erfarenheter från Svenskt visarkiv talade om värdet av ett aktivt insamlande. Även om det insamlade inte direkt kommer till användning idag kan det få ett stort värde i framtiden. Hon berörde även värdet av de samlingar som byggts upp vid centrala institutioner som Nordiska museet. Hade dessa samlingar spritts ut över landet hade värdefulla möjligheter till överblick och jämförelser gått förlorade. Christina Mattsson manade också till vaksamhet mot den fragmentarisering som!t-teknologin medfört. Detta ställer stora krav på att kunna sovra och bedöma. Ett sätt att underlätta för användaren vore att skapa en gemensam startsida för de svenska arkiven, en mellanhand i informationsutbudet. Att människans roll ändå består är enligt talaren viktigt att komma ihåg, ingen teknologi kan ersätta känslan av äkthet och upplevelse. Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef på SACO började sitt anförande med personliga erfarenheter från arkivforskning. Genom arkiven hade han fått veta sanningen om en förfaders, färgaren Jöns Peter Borgs tomtaffärer med Lunds stad på I83o-talet, och på senare tid genom sitt pågående arbete med en bok om Axel Oxenstierna. Denna forskning har bland annat visat hur rikskanslern i början av sin bana satt i det dåvarande Riksarkivet på slottet Tre kronor och genom studiet av gamla statshandlingar lärde av andras exempel hur olika frågor behandlats och hur den politiska verklighet han nu satts att förvalta hade utvecklats. Detta system att lära genom studiet av föregångarnas handlingar förde Axel Oxenstierna sedermera in i studieplanerna för blivande ämbetsmän vars auskultationer inom ämbetsverken även inkluderade att studera handlingar i arkiven. Denna arkivens roll som "furstespegel" borde enligt talaren även ha sin plats i dagens förvaltning. Arkiven skulle på detta sätt kunna fungera som ett beslutsstöd. Det "livslånga lärandet" är ett aktuellt begrepp och här borde arkiven enligt talaren kunna spela en viktig roll. Alla faser i en människas liv har idag förlängts, studietid, arbetsliv och tiden som pensionär. Arkiven kan erbjuda en möjlighet att lära, att leta vidare på egen hand och finna kunskap. Arkiven är en resurs för ökad delaktighet i samhället. Från Storbritannien och den nya myndigheten Re:Source kom Heririetta Hopkins och talade om den nya satsning på arkiv, bibliotek och museer som är dess syfte. Re:Source har till uppgift att inspirera, driva på och samordna insatser inom ABM -sektorn. Detta innebär bland annat en satsning på regionala organ där moroten för ett ökat samarbete inom sektorn är centrala pengar. Vill man veta mera om Re:Source rekominenderas ett besök på hemsidan: www.resource.gov.uk. Där finns bland annatutlagd en handlingsplan för arkiven "Developing the 2 I" Century Archive". Eftermiddagen den I 7 april och förmiddagen den I 8 april ägnades åt seminarier och workshops kring följande teman: samverkan, arkivutbildning, vården av kulturarvet, förmedling, arkivstandard, arkivpedagogik, arkiv och multimedia samt arkiven som källmaterial. På kvällen den I 7 april var det festmiddag på Akademiska Föreningens stora sal. Deltagarna fick förutom lekamlig spis även andlig i form av en specialskriven arkivsnapsvisa samt musikalisk ekvilibristik utförd av Gunhild Carling med allt från jammande på säckpipa till spel på tre trumpeter (samtidigt)! På eftermiddagen den I8 april framträdde pitebon Lasse Eriksson (tillfälligt bosatt i Uppsala sedan 30 år) och gav en mycket personlig och mycket kärleksfull redogörelse för sitt letande i arkiven efter sin hustrus farmor Gerda Östberg, den nionde kvinnan i Sverige som disputerat och den första gifta som gjort det. Resultatet har blivit "Boken om Gerda" (Uppsala woi). Därefter vidtog en debatt ledd av Lena Svanberg från Kulturnytt och med en panel bestående av politiker från riksdagens kulturutskott och från Region Skånes kulturnämnd. Som neutral verksamhetsföreträdare fungerade BjörnJordeli från Stockholms stadsarkiv. Debatten tillförde kanske inte så mycket nytt. Samtliga politiker framhöll arkivens stora värde i ett demokratiskt samhälle men några konkreta löften ställdes inte ut om nu någon förväntat sig det. ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2002:I 55
Göran Larsson Sista ordet under Arkivveckan gick som sig bör till riksarkivarie Erik Norberg som summerade veckan. Han påpekade bland annat att välordnade arkiv i sig inte är någon garant för demokrati och öppenhet. I totalitära stater har man ofta satsat mycket resurser på arkiven men i syfte att kontrollera medborgama och legitimera statsapparaten. skillnaden ligger istället i hantering och tillhandahållande och därmed är det snarast arkivarien som är demokratins försvarare. Därefter for de flesta hem till sitt medan några passade på att under fredagen besöka Rigsarkivet och Stadsarkivet i Köpenhamn samt arkiven i Lund och Malmö. Av de omedelbara reaktionerna att döma har Arkivveckan kommit för att stanna. Vi, de lokala värdarna gläds förstås åt detta och ser fram emot kommande arkivveckor. ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2002:1
JAN DAHLSTRÖM Om ren luft, giftiga svampar och ökad samverkan Rapport från ett seminarium om mögel i arkiv Olika former av miljöpåverkan kan hota våra arkiv. Jan Dahlström, Krigsarkivet, rapporterar från ett seminarium i Lund kring dessa frågor. Dagen innan "Arkivveckan" i Lund öppnades under högtidliga former hölls ett seminarium om mögel i arkiv. Det var konservatorer och bokbindarefrämst från arkivverket - som samlats kring detta ämne. Efter seminariet diskuterades även hur samverkan mellan arkiven kan utvecklas inom området konservering och bokbinderi. Seminariet inleddes av biologen P ål Axel Olsson, som höll ett föredrag i grundläggande mikrobiologi. Pål Axel berättade om svampars, i synnerhet mögelsvampars livsbetingelser. Mögelsvampen är liksom som bakterier och virus en mikroorganism. Tyvärr besitter denna organism en rad egenskaper som gör den till ett farligt hot mot samlingarna i våra magasin. Mögelsvampen kan beskrivas som en biologisk överlevare. Organismen hämtar upp näring med hjälp av mycelet, som ofta har en stor spatial spridning. Det innebär att organismens kropp kan befinna sig på ett ställe där livsbetingelserna är dåliga, men likväl vara välmående tack vare den näring mycelet kan transportera från platser med bättre förhållanden. Vissa arter kan leva i tusentals år. Därtill kommer att mögelsvampar har en förmåga att anpassa sig till nya livsbetingelser. Exempelvis kan de lära sig att tåla gifter. Fukt är en av mögelsvampens viktigaste tillväxtfaktorer. Därtill behöver den näring i form av fosfor, kväve och kolhydrater, främst cellulosa och lignin som bl a finns i textil, skinn och animaliskt lim. Med andra ord finns alla förutsättningar att mögelsvampar ska stortrivas i våra arkivmagasin, särskilt vid hög relativ luftfuktighet och dålig luftcirkulation. ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2002:1 57
Jan Dahlstriim Mögel utgör inte bara ett hot mot våra samlingar, dess sporer kan också framkalla allergiska reaktioner, i vissa fall även direkta sjukdomar. Detta är en viktig aspekt när mögelsaneringar ska genomföras. Mattias Nitterus från Mariedals bokbinderi fortsatte seminariet med ett föredrag om behandling av mögelangrepp. Mattias har genomfört ett forskningsprojekt om detta på konservatorshögskolan och resultaten är tillgängliga i form av två artiklar i tidskriften Restaurator.' Mattias inledde med att understryka att mögel inte är smuts utan levande organismer, ett fa~ som på olika sätt är bestämmande för hur problem med mögel bör angripas. Mögel sprids via sporer, som finns överallt. Det bästa sättet att slippa mögel i arkivmagasinen är skapa dåliga livsbetingelser för dessa mikroorganismer, dvs undvik vattenläckage, hållrättklimat (<20 oc och4o% RH +1-10%) och en god luftcirkulation. Om man trots allt drabbats av mögel måste åtgärder sättas in för att hindra spridning. För att nå önskat resultat ska insatserna först koncentreras till de förhållanden som gynnar tillväxten av svamparnas förökningfrukter - sporerna. Det görs genom att reglera den relativa luftfuktigheten till rätt nivå. Därefter kan åtgärder för att sanera det drabbade materialet från mögel och mögelsporer sättas in. Mattias rekommenderade att man först låter det angripna materialet torka, varefter man rengör mekaniskt med damsugare. Färska mycel och sporer kan mögel rengöras med 70% sprit, men det är en metod som har sina komplikationer. Dels finns risk att mögelsporer tränger in i det material som rengörs. Dels pekar hans egen forskning mot att etanolen inte dödar mögelsporerna utan svampen anpassar sig till hotet och utvecklar resistens. God hygien är A och O vid sanering, dels för att åtgärderna ska ge önskad effekt, dels av hälsoskäl. Därför är det viktigt att använda adekvat skyddsutrustning och att damsugare och andra tekniska anläggningar, t ex dragskåp, är försedda med filter som kan!anga upp sporerna. Mattias rekommenderade även att man har särskilda utrymmen för sanering och kontroll av nytt material som överlämnats till arkiven. Han menade även att halten mögelsporer i arkivlokaler kan justeras nedåt med hjälp av HEPA-filter i ventilationsläggningen. Såväl Pål Axel Olssons som Mattias Nitterus föredragningar genererade många frågor från auditoriet. Efter seminariet följde diskussioner om ökad samverkan mellan arkiven, samt ökad samverkan mellan å ena sidan konservatorer/pappersbindare och arkivarier å den andra. J ag var ensam arkivarie vilket väckte viss förvåning när min "rätta identitet" avslöjades för församlingen. Den första förvåningen byttes snart i glädje över att arkivariekåren trots allt var representerad på mötet. Det finns inte här utrymme att referera alla inlägg. Så mycket kan dock sägas att man i detta sammanhang har stora förhoppningar på den relativt nya bevarandebyrån på Riksarkivet, inte minst sedan Jonas Palm blivit byråns chef. Vanligen brukar nya kunskaper i olika ämnen ge en känsla av tillförsikt - bara man vet mer om de problem som föreligger kan man hitta lösningar. Och förvisso kan många mögelangrepp undvikas med goda kunskaper och rutiner som grund. Det jag denna dag lärde mig om de livskraftiga mögelsvamparna och de skador ett angrepp kan medföra gjorde mig dock en aning dyster. Då väckte de avslutande samtalen om ökad samverkan mellan konservatorer/bokbindare och arkivarier mer direkt glädje. Jag kommer själv från en institution där detta samarbete är relativt väl utvecklat, inte minst tack vare initiativ från våra konservatorers sida. Det finns dock goda skäl att bredda och fördjupa dessa kontakter, såväl på Krigsarkivet som på andra arkivinstitutioner. Jag tror att vi arkivarier har mycket att vinna på att i högre utsträckning betrakta arkivhandlingarna som föremål, inte bara informationsbärare av text och bild. Definitivt kan ökade kunskaper på detta område leda mer välmående och långlivade arkivalier, men vi kan även utvinna ny information om vi lär oss att också betrakta dokumenten som föremål. NOTER I. Mattias Nitterus; Fungi in Archives and Libraries. A Literary Survey (Restaurator 21), samt Mattias Nitterus; Athanol as F unga! Sanitzer in Paper Conservation. (Restaurator 21). ss ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2002 :1