EKONON.UUTSKOTTETSBETÄNKANDE 25/1998 rd Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av elmarknadslagen INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 14 oktober 1998 propositionen med förslag till lag om ändring av elmarknadslagen (RP 162/1998 rd) till ekonomiutskottet för beredning. Utlåtande Grundlagsutskottet har i enlighet med ett beslut av riksdagen lämnat utlåtande. Utlåtandet ingår som bilaga till detta betänkande (GrUU 33/1998 rd). sakkunniga Utskottet har hört - överinspektör Markku Kuusio, överinspektör Petteri Kuuva, handels- och industriministeriet - lagstiftningsrådet Marjo Lahelma, justitieministeriet - biträdande direktör Päivi Hentunen, Konsumentverket - konsumentombudsmannen Erik Mickwitz - direktör Rauni Hagman, Konkurrensverket - direktörasta Sihvonen-Punkka,juristen Arto Rajala, Elmarknadscentralen - juridiske direktören Pekka Salomaa, Finska elenergiförbundet r.f. även som representant för Energibranschens Centralförbund - chefsjuristen Helena Kinnunen, Finlands Fastighetsförbund r.f. - ombudsmannen Juhani Nenonen, Finlands Egnahemsförbund r.f. PROPOSITIONEN Lagförslaget innebär att de viktigaste principer som för närvarande ingår i handels- och industriministeriets anslutningsvillkor och elförsäljningsvillkor flyttas över till elmarknadslagen. Samtidigt slopas ministeriets rätt att besluta om avtalsvillkoren. I anslutningsvillkoren föreskrivs distributionsnätsinnehavarens och kundernas rättigheter och skyldigheter. I elförsäljningsvillkoren ingår försäljarens och kundens rättigheter. Elmarknadslagen föreslås få ett nytt kapitel om elmarknadsavtal. Kapitlet innefattar detalje- RP 162/1998 rd rade bestämmelser om hur anslutningsavtal, elnätsavtal för elöverföring och elförsäljningsavtal skall ingås, ändras och sägas upp. Vidare innehåller kapitlet bestämmelser om avtalsbrott som distributionsnätsinnehavare, minutförsäljaren av el och kunden har gjort sig skyldiga till och påföljderna vid avtalsbrott. Avsteg från bestämmelserna får inte göras genom avtal till kundens nackdel. I övrigt skall bestämmelserna i regel vara dispositiva. Propositionen bygger på ett uttalande av riksdagen i samband med behandlingen av elmark- 280748
EkUB 2511998 rd- RP 16211998 rd nadslagen. Riksdagen förutsatte då att regeringen så snart som möjligt avlåter en proposition om komplettering avelmarknadslagen med tvingande miniroistadganden som är viktiga ur konsumentskyddssynvinkel. Utlåtandet från grundlagsutskottet Grundlagsutskottet går i sitt utlåtande framför allt in på lagens retroaktiva effekt på gällande avtal och anser att den föreslagna lagen kan stiftas i vanlig lagstiftningsordning. UTSKOTTETS STÄLLNINGSTAGANDEN Allmän motivering Utskottet finner lagförslaget ändamålsenligt och föreslår att det godkänns med ändringen nedan. Utskottet anser att lagförslaget förtydligar framför allt små elanvändares villkor och ger bättre möjligheter till konkurrensutsättning på den öppna elmarknaden. Bestämmelserna ger elanvändarna bättre rättsskydd när parternas rättigheter och skyldigheter finns inskrivna i lag och när bestämmelserna är tvingande i fråga om konsumenternas intressen. Miniroibestämmelserna är avsedda att skydda den svagare parten i ett avtal. En viktig punkt är också att det i lagen klart anges att det finns en ansvarig part. Därigenom blir elmarknaden tillförlitligare i ett kundperspektiv samtidigt som bestämmelserna förbättrar konkurrensens funktion. Konsumentombudsmannen övervakar att avtalsvillkoren följer lagen sett ur konsumentens synvinkel. Utskottet finner det viktigt att elförsäljning och nättjänster skiljs åt också avtalsmässigt och att tillämpningen av anslutnings- och elförsäljningsvillkoren inte begränsar elanvändarnas faktiska möjligheter att själva välja avtalspart. Lagförslaget är nödvändigt för hela elbranschen. Tack vare den föreslagna övergångsperioden får nätinnehavarna och elförsäljarna tid på sig att införa de nya avtalsvillkoren. Med hänvisning till utfrågningen av de sakkunniga anser utskottet att den mest konsekventa tidpunkten att sätta lagändringen i kraft är den l september 1999. Vid denna tidpunkt går den första omgången konkurrensutsatta elförsäljningsavtal mellan hushåll och elförsäljare ut. Avtalen löpte på ett år. När elmarknaden har avreglerats och konkurrensen blivit mer påtaglig har det också blivit vanligare att till exempel bostadsaktiebolag och fastighetsbolag för boendeändamål satsar på samköp av el. Utskottet har dock inhämtat att bestämmelserna om konsumentskydd i elmarknadslagen inte kommer att tillämpas på avtal av den här typen. Utskottet påpekar att den slutliga elförbrukaren har samma behov av konsumentskydd i detta fall som när en enskild konsument köper sin el direkt. Det bristfålliga konsumentskyddet kan bli ett hinder för konkurrensutsatta samköp. Utskottet menar att avsikten med reformen av elmarknadslagen är att ge elförbrukarna så stor valfrihet som möjligt. När det gäller hushållen är samköp en viktig del i denna valfrihet. Utskottet förutsätter att ett uttalande godkänns om tillämpningen av bestämmelserna skall utvidgas till att eventuellt också gälla samköp. Detaljmotivering 25 e : Paragrafen föreskriver om bekräftelse. Om ett elnätsavtal eller ett elförsäljningsavtal inte har ingåtts skriftligen skall distributionsnätsinnehavaren eller minutförsäljaren av el till elanvändaren sända uppgifter om avtalet och om priserna och övriga villkor som skall tillämpas på avtalet. Bekräftelsen skall sändas utan dröjsmål och senast inom två veckor från den tidpunkt då avtalet ingicks. Det anses ha ingåtts på de villkor som anges i bekräftelsen, om inte elanvändaren meddelar sin avtalspart att han inte anser bekräftelsen motsvara avtalet inom den tid för anmärkningar som nämns i bekräftelsen. Elanvändaren måste få minst två veckor på sig från den tid då 2
bekräftelsen sändes att komma med anmärkningar. Utskottet har förlängt anmärkningstiden tiii tre veckor. Två veckor som regeringen föreslår kan vara en för kort tid eftersom den räknas från den tidpunkt då bekräftelsen sänds. Det kan ta olika lång tid för bekräftelsen att komma fram till elanvändaren beroende på informationsgången och andra omständigheter. Förslag till beslut På grundval av det ovanstående föreslår ekonomiutskottet vördsamt att lagförslaget i övrigt godkänns utan ändringar utom att 25 e godkänns ändrad (Utskottets ändringsforslag) och och att ett uttalande godkänns (Utskottets forslag till uttalande). Utskottets ändringsförslag 25 e Bekräftelse (l mom. som i RP) Avtalet anses ha ingåtts på de viiikor som anges i bekräftelsen, om inte elanvändaren inom den tid för framförande av anmärkningar som nämns i bekräftelsen meddelar sin avtalspart att han inte anser att bekräftelsen motsvarar avtalet. Tiden för framförande av anmärkningar skall vara minst tre veckor från det då bekräftelsen sändes. (3 mom. som i RP) Utskottets förslag till uttalande Riksdagen förutsätter att regeringen ger akt på utvecklingen på e/marknaden och efter behov avlåter propositioner, som innebär att de bestämmelser som skyddar e/användarna tillämpas på hushållen också i bostadsaktiebolag ochfastighetsaktiebolag vid samköp av el. Helsingfors den I 8 november 1998 I den avgörande behandlingen deltog ordf. Tuulikki Hämäläinen /sd vordf. Seppo Kääriäinen /cent med!. Mikko Immonen /vänst Mari Kivinieroi /cent Paula Kokkonen /sam! Martti Korhonen /vänst Riitta Korhonen /sam! Pekka Kuosmanen /sam! Leena Luhtanen /sd Rauha-Maria Mertjärvi /gröna Erkki Partanen /sd Vuokko Rehn /cent Juhani Sjöblom /sam! Sakari Smeds /fkf. 3
4
Bilaga- GrUU 33/1998 rd EkUB 25/1998 rd- RP 162/1998 rd GRUNDLAGSUTSKOTTETS 33/1998 rd UTLÅTANDE Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av elmarknadslagen Till ekonomiutskottet INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 14 oktober 1998 regeringens proposition med förslag till lag om ändring avelmarknadslagen (RP 162/1998 rd) till ekonomiutskottet för beredning och bestämde samtidigt att grundlagsutskottet skall lämna utlåtande i ärendet till ekonomiutskottet. Sakkunniga Utskottet har hört - överinspektör Markku Kuusio, handels- och industriministeriet - professor (emeritus) Antero Jyränki - juris licentiat Pekka Länsineva. PROPOSITIONEN Regeringen föreslår att ett nytt kapitel om elmarknadsavtal skall tas in i elmarknadslagen. Lagen avses träda i kraft senast vid ingången av 2000. I motiveringen till lagstiftningsordningen anges att den föreslagna lagen skall tillämpas också på avtal som har ingåtts innan lagen träder i kraft. Eftersom lagen emellertid inte skulle vara retroaktiv i förhållande till den del av avtalen som parterna själv har kunnat komma överens om, anser regeringen i motiveringen att lagen kan stiftas i vanlig lagstiftningsordning. UTSKOTTETS STÄLLNINGSTAGANDEN Motivering Propositionen har författningsrättslig betydelse för avtalsfriheten. Regeringsformen tryggar inte uttryckligen avtalsfriheten, men också den får enligt förarbetet till revideringen av de grundläggande fri- och rättigheterna (RP 309/1993 rd, s. 66111) i viss utsträckning ett skydd genom bestämmelsen om egendomsskydd i 12 regeringsformen. Propositionen bör ses som en åtgärd som främjar de grundläggande fri- och rättigheterna, eftersom den lyfter upp tilllagnivå omständighe- RP 162/1998 rd ter med omedelbara konsekvenser för enskilda elmarknadsparters ställning, rättigheter och skyldigheter. I dagsläget omfattas dessa bestämmelser enligt lag av ministeriets beslutanderätt. Syftet med propositionen är att innehållsligt reglera dessa omständigheter på ett enligt utskottets uppfattning sedvanligt avtalsrättsligt sätt. Enligt 2 mom. i ikraftträdelsebestämmelsen tillämpas lagen också på de anslutningsavtal, elnätsavtal och elförsäljningsavtal som har ingåtts innan lagen träder i kraft. Detta innebär ett in- 5
Bilaga- GrUU 33/1998 rd grepp i redan existerande avtals innehåll. Utskottet har i sin tolkningspraxis förhållit sig negativt till sådana retroaktiva ingrepp, även om okränkbarheten i ett avtalsförhållande inte har ansetts vara alldeles absolut (exempel på nyare praxis finns i GrUU 28/1994 rd, GrUU 27/1996 rd och GrUU 29/1998 rd). Bestämmelserna i det nya 6 a kap. gäller avtalsvillkor som har kunnat regleras genom beslut av handels- och industriministeriet (fullmakts bestämmelserna i 9,3, 10,2 och 26 i gällande lag). Tillämpningen av de nya bestämmelserna på motsvarande delar i de nuvarande avtalen innebär ingen principiell eller ur konsekvenssynpunkt väsentlig förändring i den nuvarande situationen, där villkoren i fråga kan ändras genom ensidiga åtgärder från ministeriets sida. Regeringsformens 12 utgör inget hinder för en sådan lagstiftningsåtgärd, menar utskottet. Utlåtande Med stöd av det ovan sagda anför grundlagsutskottet vördsamt att lagförslaget kan behandlas i den ordning som bestäms i 66 riksdagsordningen. Helsingfors den 6 november 1998 I den avgörande behandlingen deltog ordf. Ville Itälä /saml vordf. Johannes Koskinen /sd medl. Tuija Brax /gröna Esko Helle /vänst Anneli Jäätteenmäki /cent Marjut Kaarilahti /saml Juha Korkeaoja /cent Valto Koski /sd Heikki Koskinen /saml Osmo Kurola /saml Johannes Leppänen /cent Jukka Mikkola /sd Riitta Prusti /sd Veijo Puhjo /vgr Maija-Liisa Veteläinen /cent. 6