Fjärrvärmepriset småhus i Helsingborg Prisändringsmodell & Prisåtagande 2016 2018 Innehåll 1. Prispolicy... 2 2. Åtagande om prisförändringar 2016 2018... 3 3. Prisstruktur (prismodell)... 4 4. Fjärrvärmens kostnader... 5 5. Investeringar och avkastning... 8 6. Lokal överenskommelse Även Småhus Helsingborg... 9 7. Nytt försök till inträde nationellt system Prisdialogen... 9 8. Årlig Prisdialog... 9 9. Nya fjärrvärmekunder... 10 Bilaga 1 - Förklaringar och fakta... 11 B1.1 Fjärrvärmepris Helsingborg jämfört med Sverigemedel... 11 B1.2 Miljövärdering... 12 B1.3 Agenda lokala samrådsmöten... 14 B1.4 Ordlista... 15 1 (17)
Öresundskraft vill tillsammans med fjärrvärmekunderna utveckla fjärrvärmen i Helsingborg. År 2013 togs ett gemensamt initiativ till en årlig prisdialog med konsumenterna i syfte att öka kunskap, förståelse och insyn i fjärrvärmens prissättning. Dialogen har förts med representanter från den lokala föreningen Villaägarna i Helsingborg samt enskilda småhus kunder. Fjärrvärmens pris ska vara konkurrenskraftigt och ska sättas i dialog med kunderna. I detta dokument redovisar vi hur priset av Fjärrvärme som används för Småhus (användning av fjärrvärme för enskilt bruk) sätts, Prisändringsmodell, samt Prisåtagandet för perioden 2016-2018. Årets prisdialog finns sammanfattat i separat samrådsprotokoll, www.oresundskraft.se. Mer fakta och förklaringar till begrepp vi använder i denna prispolicy finns i bilaga 1. 1. Prispolicy De här huvudprinciperna bestämmer prissättningen: Den grundläggande principen är att kunderna betalar sådana priser, att vi kan täcka fjärrvärmeverksamhetens kostnader för att leverera en säker och miljövänlig värme, samt över tid få en rimlig avkastning, så kallad kostnadsbaserad prissättning. Vi ska fortlöpande arbeta med att effektivisera vår verksamhet och pressa våra kostnader. Verksamheten ska vara så effektiv o att våra fjärrvärmepriser är konkurrenskraftiga gentemot andra uppvärmningsalternativ på vår marknad. o att vårt genomsnittliga fjärrvärmepris är lägre än Sverigemedel, vilket även är ett direktiv från ägaren. Följande principer och målsättningar gäller också: Våra prisförändringar ska genomföras i en kunddialog (detta dokument). Vi ska ha långsiktighet och förutsägbarhet för fjärrvärmepriset. Prisutvecklingen anges för två kommande år, samt en inriktning för tredje året. Vi ska årligen redovisa fjärrvärmens klimatpåverkan, resursanvändning (primärenergifaktor), samt andel förnybart i produktionen Vår ambition är att löpande förbättra dessa värden. Våra prismodeller ska som långt möjligt återspegla kostnaderna för att långsiktigt producera och distribuera fjärrvärmen. Detta ger en rättvisande information till kunden, och gynnar direkt de kunder som gör energi- och effektbesparingar när energin är som dyrast och sämst för miljön. En sådan prissättning gör också fjärrvärmeverksamheten robust mot ändrade leveransvolymer etc, vilket leder till stabila priser. Likabehandling av kunder inom samma kundkategori. Den kostnadsbaserade prissättningen innebär att Helsingborg, Ängelholm och Vejbystrand utgör olika prisområden, eftersom systemen har var sina kostnadsnivåer. 2 (17)
2. Åtagande om prisförändringar 2016 2018 2.1 Pris för år 2016 Det genomsnittliga priset för fjärrvärme höjs med 0,3 % från 2015 till 2016. Detta är lägre än den max höjning som utlovades förra året, då var bedömningen en ändring på max 2,5 %. Förändringen fördelas så att energidelen ökar med 0,3 % och fasta delen med 0 %. Fast del 3 555 kr/år inkl moms 2 844 kr/år ex moms Energidel SÄSONG PRIS öre/kwh inkl moms PRIS öre/kwh ex moms Vinter (jan-mars) Vår/höst (april-maj, sep-okt) Sommar (juni-aug) 88,05 70,44 49,25 39,40 12,40 9,92 Tabell 1. Normalprislista Fjärrvärme Småhus Helsingborg 2016. Prisförändringen kommer att utfalla olika för olika kunder, beroende på deras individuella egenskaper vad gäller uttagsmönster över året, effektuttag, flöde etc. Beräknat för några exempel på kunder blir prisförändringen: Småhus, årsförbrukning 15 000 kwh/år 0,28 % Småhus, årsförbrukning 20 000 kwh/år 0,30 % Småhus, årsförbrukning 30 000 kwh/år 0,32 % Uppvärmningskostnaden för ett småhus med årsförbrukning 20 000 kwh ökar därmed ca 4,50 kr/månad (inkl moms) eller ca 55 kr/år. 2.2 Löfte för år 2016 Det genomsnittliga priset för fjärrvärme förändras med maximalt 0,7 % från 2016 till 2017. 2.3 Målsättning för år 2018 Förändringar av de olika kostnadsdelarna för fjärrvärme kan skifta mycket mellan åren. Störst osäkerhet råder för närvarande kring bränsle- och avfallspriser, driftskostnad Filbornaverket och intäkten av elproduktion. Baserat på de förutsättningar som för närvarande går att överblicka, bedömer vi att det genomsnittliga priset för fjärrvärme kan förbli oförändrat eller behöva höjas 0,0-1,5 % från 2017 till 2018. 3 (17)
Prisåtagande 2016 2018 År 2016 År 2017 År 2018 Förändring 0,3 % Max 0,7 % Indikation 0 1,5 % Tabell 2. Prisåtagande - Fjärrvärme Småhus Helsingborg 2016-2018. 3. Prisstruktur (prismodell) I Helsingborg erbjuds en normalprislista där priset utgörs av två delar (priskomponenter), en energidel och en fast del. Energidelen utgörs av tre säsongspriser över årets (figur 1). Energidel -säsongsanpassat Fast del -Kr/år Figur 1. Fjärrvärmeprisets delar för småhus Helsingborg Energidel: Motsvarar den rörliga produktionskostnaden i fjärrvärmeverksamheten. Det kostar olika att producera fjärrvärmen olika tider på året. Under vintertid energiförbrukning är hög måste även vår dyraste produktion med olja och naturgas användas. Sommartid med låg förbrukning räcker den billigare avfallsvärmen från Filbornaverket och industriell restvärmen från Kemira, och då kostar det mindre att producera fjärrvärme. Detta ska du som kund kunna dra fördel av. Vi sätter därför energipriset efter en rättvis princip, där priset återspeglar vad det kostar att producera den värme man använder. Priset är olika för dessa perioder (säsonger) på året: Vinterpris: Vår-/höstpris: Sommarpris: november mars april maj, september oktober juni augusti Energidelen debiteras per levererad energienhet (öre/kwh). Fast del: En betydande del av fjärrvärmeverksamhetens kostnader är fasta kapitalkostnader kopplade till de be- 4 (17)
dande investeringarna gjorda i produktionsanläggningar och distributionsnät. Den fasta delen småhus kunder beta lar motsvarar delvis fjärrvärmens kapitalkostnader. Priset för den fasta priskomponenten (Kr/år) gäller per kalenderår och faktureras månadsvis. För en genomsnittlig för småhuskund med 20 000 kwh/år utgör energidelen 80 % av den totala fjärrvärmekostnad som man betalar, medan den fasta delen utgör 20 % - med ett normalt förbrukningsmönster. Samtliga småhus i Helsingborg är sedan 2009 försedda med sk fjärravlästa värmemätare. Detta innebär att fakturering varje månad baseras på faktisk energianvändning. 4. Fjärrvärmens kostnader Summan av de priskomponenter som kunder betalar behöver täcka kostnader och rimlig avkastning för fjärrvärmeverksamheten, eftersom vi har en kostnadsbaserad prissättning. Förändringar av skatter och avgifter som ej var kända vid tidpunkt för vår överenskommelse kommer att kompenseras för genom ändring av fjärrvärmepriset. Allmänna avtalsvillkor leverans fjärrvärme gäller. Verksamheten som sådan innebär risktagande främst i form av pris- och volymrisker och är i utfall väderberoende. Öresundskraft bär denna risk via det utställda 3-åriga prisåtagandet. Resultatet av denna risk överförs inte till kund, vilket innebär att eventuellt minskat eller ökat resultat inte förs vidare. 4.1 Kostnadernas sammansättning Den totala kostnadsbilden för fjärrvärmen i Helsingborg har följande huvuddelar, figur 2. Bränsle: Detta avser inköp av bränslen; främst restvärme och pellets. Häri ingår även skatter kopplade till bränslen (ex el, olja och gas). Intäkt för avfallsbehandling, nya kraftvärmeverket på Filborna, ingår som en reduktion av bränslekostnader. Intäkter från elproduktion är ej avdragna. Avskrivningar/leasing: Avser kostnader kopplade till produktions- och distributionsverksamheten; såsom avskrivningar och leasing. Ränta ingår inte. Drift och underhåll: Här visas kostnader för drift och underhåll av våra produktions- och distributionsanläggningar inklusive lagning av läckor. Drift och underhåll 14% B2016 Finanskostnader 8% Personal 16% Kundadmi n 2% Avskrivning och lease 26% Bränsle 34% Figur 2. Fördelning av kraftvärmens totala kostnader enligt budget 2016 Finanskostnader: Räntekostnader och räntesäkring 5 (17)
Energivolym (GWh/mån) Energipris (öre/kwh) Fjärrvärme Småhus Helsingborg 2016-2018 Personal: Här finns alla kostnader för personal anställda i fjärrvärmeverksamheten inom produktion, distribution och kundadministration. Kundadministration: Omfattar kostnader för kundservice, fakturering och försäljningsarbete. Övrigt: Här visas kostnader som inte naturligt ingår i ovanstående poster. Innefattar bl a kostnader för koncerngemensamma funktioner och försäkringar. 4.2 Intäkt kraftvärmeproduktion Flera fjärrvärmeanläggningar producerar samtidig elproduktion, s.k. kraftvärmeproduktion. Detta ger intäkter från elproduktion. Kraftvärmeproduktion ger en jämnare nettokostnad över tid, se figur 3. Framtida elproduktion prissäkras enligt fastställd riskpolicy av Öresundskraft. Prissäkringsåtgärder syftar till att på kort sikt skapa förutsägbarhet i verksamhetens resultatutveckling samt att på lång sikt stabilisera affärens resultat. 4.3 Produktion av fjärrvärme 2016-2017 2013 gick fjärrvärmeverksamheten i Helsingborg in i en ny era, restvärme från industri och biobränsleeldad kraftvärmeverk kompletteras med en ny baslastanläggning, det avfallseldade kraftvärmeverket Filborna. Uppförandet av Filbornaverket var en nödvändig förnyelse av produktionsapparaten. Tidigare huvudproduktionsanläggning, Västhamnsverket, är över 30 år gammalt och eldas för närvarande med biobränsle (träpellets framställd av restprodukt från träindustri). Efter år 2012, sista året med intäkter för elcertifikat och en intäktsminskning 50-80 MKr/år, nyttjas Västhamnsverket främst för produktion under vintersäsongen november-mars. Två anläggningar producerar fjärrvärme och samtidig elproduktion, s k kraftvärmeproduktion. Detta ger intäkter också från elproduktion. (Se figur 5.) Framtida elproduktion prissäkras enligt fastställd riskpolicy av Öresundskraft. Prissäkringsåtgärder syftar till att på kort sikt skapa förutsägbarhet i verksamhetens resultatutveckling samt att på lång sikt stabilisera affärens resultat. 180 100 160 140 120 100 80 60 40 20 90 80 70 60 50 40 30 20 10 Olja och naturgas Restvärme Avlopp Import från Landskrona Biobränsle Biogas Restvärme Avfallsbehandling Restvärme Industri Energipirs (öre/kwh) 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 0 Figur 4. Fjärrvärmepris och -produktion över året. 6 (17)
Mkr Fjärrvärme Småhus Helsingborg 2016-2018 Genom tillkomsten av Filbornaverket kan bränslekostnaden sänkas vilket delvis kompenserar för bortfallet av elcertifikat intäkter. Investeringen i Filbornaverket uppgick till 1 850 Mkr, för övrigt den största investeringen i Öresundskrafts historia, medför att kapitalkostnaden ökar. Kortsiktigt innebär det att avkastningen på värmeverksamheten i Helsingborg inte når upp till ägarnas krav. Sett över anläggningens livslängd är det dock en lönsam investering som ger förutsättningar för stabila fjärrvärmepriser framöver. Inga extraordinära prisjusteringar planeras för att klara finansieringen av investeringen. 4.4 Kostnadsutveckling 2016-2017 Budget beräknas på sk normalår som definieras av SMHI och historiska erfarenheter. Kallare eller varmare väder ger främst påverkan på bränslekostnader och elintäkter, men även underhållskostnader på produktionsapparaten. 700 600 500 400 Bränsle Avskrivning och lease Finanskostnader 300 200 100 0 U2014 B2014 B2015 B2016 B2017 Drift och underhåll Personal Kundadmin Övrigt Intäkt elproduktion Figur 5. Förväntad kostnadsutveckling fjärrvärme och intäkt för elproduktion 2016-2017. Kostnader som redovisas är efter effektiviseringar på 27 MSEK år 2016. De viktigaste förändringarna från 2016-2017 och åtgärderna för att effektivisera verksamheten är: Bränsle: Avfall: 2016-2017 något lägre, men stabil, prisbild för behandling av restavfall i Filbornaverket. Detta genom bra kontrakt med svenska kunder (ca 80 % av avfall) i kombination med export av behandlingstjänst till Storbritannien sedan 2013. Industriell restvärme Stabil global efterfrågan på vattenreningskemikalier ger stora volymer restvärme från Kemira Kemi. Biobränsle: Viss kostnadsökning för pellets 2016-2017. Osäkerhet 2018 och framåt pga. ökad europeisk omställning från kolkraft till biobränsle och avställning av kärnkraft. Avskrivningar: Avskrivningar och leasingkostnader stabila perioden 2015-2016. Ökning 2017 med 10 MSEK för Filbornaverket. Finanskostnader Kostnader för finansiering av verksamhet minskar endast något perioden 2016 2017 då långsiktig räntesäkring tillämpas för den betydande investeringen i Filbornaverket (enlighet Öresundskrafts finans- och riskpolicy). Riksbankens prognoser indikerar stigande räntor 2018 och framåt, vilket är huvudorsak till osäkerhet i prisindikationen fjärrvärme 2018. Drift och underhåll: Ökar för Filbornaverket 2016-2017 då leverantörers garantier upphört 2015. Därefter bedöms kostnaderna och arbetsomfattning öka. För övriga produktionsanläggningar i Helsingborg är kostnaderna stabila under perioder. Kostnad för underhåll av nätet, 56 mil långt, ökar något pga. marknadsprisutveckling entreprenadtjänster. 7 (17)
Mkr Fjärrvärme Småhus Helsingborg 2016-2018 Kundadministration: Mätning av kundnöjdhet och löpande produktutveckling bedrivs för att öka fjärrvärmens värde och nytta för kunder. 2014 ökade kundnöjdhet väsentligen och är ett arbete som fortsätter. Målet är att effektivt ge bästa erbjudande och service till kund. Personal: 2013-2014 minskades antalet anställda, främst inom produktion. Vår bedömning är att vi idag har en tillräcklig bemanning för att upprätthålla hög leveranskvalitet, dvs antalet anställda oförändrat 2016-2017. Dock ökar lönekostnader årligen, trots nära noll inflation, pga. efterfrågeläget på kompetent personal. Intäkt av elproduktion: Elpriser är fortsatt låga (juni 2015) och bedömningen är att elpriserna kommer att vara fortsatt låga flera år framåt. Prisbilden är en effekt av god tillgänglighet i Sverige och men också Tysk energipolitik. Låga elpriser innebär fortsatt låga intäkter fjärrvärmeverksamhetens elproduktion (240 GWh/år) i de två kraftvärmeverken Filbornaverket och Västhamnsverket. Bedömning är stigande elpriser 2018-2019, starkare konjunktur i Europa och total avveckling av tysk kärnkraft. Kostnadseffektivisering: VD genomför omfattande kostnadseffektiviseringsprogram 2014-2016 vilket dämpar kostnadsutvecklingen i verksamheten. VD:s effektiviseringskrav på verksamhet är fullt ut inkluderat i prisåtagandet, dvs. kostnader som redovisas är efter effektivisering. 2016 har omkostnad för fjärvärmen minskat 27 MSEK (10 %). Summering perioden 2016-2017. Kostnader för personal samt drift & underhåll av nät och anläggningar ökar, men genom kraftfulla effektiviseringar av verksamheten har dessa absorberats och endast mindre ändringar av fjärrvärmepriset är nödvändiga kommande två år. 5. Investeringar och avkastning Fjärrvärmeverksamhet binder mycket kapital i form av produktions- och distributionsanläggningar. Vidare är den kapitalintensiv med re- och nyinvesteringsbehov av produktionsanläggningar och distributionsnät. Därutöver tillkommer större investeringar i nya produktionsanläggningar och utbyggnad av fjärrvärmenätet. Under 2009-2012 uppfördes det avfallseldade Filbornaverket, investering på totalt ca 1850 MKr. 2014 och framåt är det framförallt investeringar i distributionsnätet, varav drygt hälften avser reinvesteringar i befintligt nät. 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Filborna Produktion Nät Figur 6. Investeringar, historiskt och budget 2015-2017. 8 (17)
Fjärvärmeverksamheten måste generera en avkastning som säkerställer den fortsatta utvecklingen och därmed ett konkurrenskraftigt, stabilt och förutsägbart fjärrvärmepris. Avkastningen ska skapa en uthållig ekonomisk styrka som möjliggör att anläggningar kan förnyas, spikar i kostnader kan hanteras utan att fjärrvärmepriset påverkas. 6. Lokal överenskommelse Även Småhus Helsingborg Parterna har den 2015-06-24 träffat en lokal överenskommelse i enlighet med detta dokument. 7. Nytt försök till inträde nationellt system Prisdialogen Prisdialogen är ett branschsamarbete för prövning av prisändring på fjärrvärme. Modellen har tagits fram av Riksbyggen, SABO Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag och Svensk Fjärrvärme. Över tid när Prisdialogen etableras är avsikten att den ska utvecklas och även kunna omfatta bl a villakunder. www.prisdialogen.se Det är parternas avsikt att denna lokala partsöverenskommelse i framtiden, när möjlighet ges, ska utgöra ansökan om inträde till Prisdialogen. Inträde - Näringsidkare Öresundskraft beviljades inträde i Prisdialogen för Ängelholm och Helsingborg avseende fjärrvärme för näringsidkare 9 april 2012. Öresundskraft tillsammans med Näringsidkarkunder är drivande i etablering och utveckling av Prisdialogen, lokalt och nationellt. Ytterligare ett försökt till inträde - Småhus! Öresundskraft ämnar även år ansöka om inträde 2016 i Prisdialogen för Helsingborg (småhus) konsumenter, i syfte att utveckla och öka förståelsen för prissättningen för produkten fjärrvärme. Dialogen fortskrider under tiden under ordnade samt strukturerade former. Öresundskraft ansökte om inträde för 2015 och fick avslag på grund av att Prisdialogens stadgar och regelverk inte täcker kundkategorin småhus. När inträdesprocessen är genomförd ska en prisdialog genomföras varje år. Syftet är att uppdatera den lokala prisändringsmodellen samt gå igenom nästa års prisändring och prognos för kommande år. Fjärrvärmeleverantören ska i dialog med kunder säkerställa att den föreslagna prisändringen stämmer överens med de åtaganden man beskrev i förra årets prisändringsmodell. Som kund ska du kunna kontrollera och ha synpunkter på förslaget. Dialogen avslutas med ett samråd där leverantören presenterar sin slutliga prisändring. 8. Årlig Prisdialog Prisdialogen ska genomföras varje år. Syftet är att uppdatera den lokala prisändringsmodellen samt gå igenom nästa års prisändring och prognos för kommande år. Öresundskraft ska i dialog med kundorganisationer säkerställa att den föreslagna prisändringen stämmer överens med de åtaganden man beskrev i förra årets prisändringsmodell. 9 (17)
Kunder ska kunna kontrollera och ha synpunkter på förslaget. Dialogen avslutas med ett samråd där Öresundskraft presenterar sin slutliga prisändring. Samrådet dokumenteras i ett protokoll där eventuella kundsynpunkter ska framgå. Protokollet skrivs av leverantören och justeras av kunden. Prisändringsmodell och samrådsprotokoll presenteras på Öresundskrafts hemsida. April Samrådsmöte #1 Uppstart, information och förutsättningar Juni Samrådsmöte #2 Nytt prisåtagande presenteras 25 september Ny prislista ska vara kunder tillhanda 1 januari Nytt pris gäller Agenda för samrådsmötena presenteras i bilaga. 9. Nya fjärrvärmekunder Fjärrvärmeverksamheten i Helsingborg bedrivs på affärsmässig grund. För nytillkommande kunder, nyexploatering och befintliga områden, innebär detta: Exploateringsområden. För varje enskilt område görs en samlad investeringskalkyl baserat på vilken beslut tas om fjärrvärme för området eller ej. Varje exploateringsområde ska uppfylla Öresundskrafts uppsatta krav på investering gällande avkastning. Varje nytt område ska uppfylla satta affärskrav. Förtätning. I befintliga fjärrvärmeområden görs en investeringskalkyl för varje enskild kund innan offert ställs ut. Varje enskild ny kund ska uppfylla av Öresundskrafts satta affärskrav. För standard servisen anges anslutningsavgift Öresundskrafts prislista. 10 (17)
Bilaga 1 - Förklaringar och fakta B1.1 Fjärrvärmepris Helsingborg jämfört med Sverigemedel Helsingborgs stads ägardirektiv Nivån för priserna ska vara lägre än genomsnittet av energibolag i Sverige, enligt framtagen bransch statistik.. Till år 2010 jämfördes det genomsnittliga fjärrvärmepriset i Helsingborg, dvs för samtliga kunder - småhusägare och näringsidkare, mot fastighetsägarbranschens statistik (årliga Nils Holgersson undersökningen). 2011 ändrade Öresundskraft tillämpning av ägardirektivet. Två jämförelseobjekt definierades och för vilka det finns årlig branschstatistik. Detta skulle bättre spegla småhuskunders faktiska situation. Småhus, 20 000 kwh/år. Jämförs med Energimarknadsinspektionens (EI) årliga rapport Uppvärmning i Sverige (www.ei.se) Denna förändrade tillämpning av ägardirekt visade att Öresundskraft för typkund småhus ej klarar av kravet, figur 1b. Målet var att inom tre år ligga i nivå, eller strax under, Sverigemedel. Öresundskrafts snitt priser för 2016 blir följande: Helsingborg 90,44 öre/kwh, Ängelholm 89,73 öre/kwh och Vejbystrand 94,79 öre/kwh. Figur 1b. Genomsnittligt fjärrvärmepris (fast och rörligt) för småhus 20 MWh/år i Helsingborg, Ängelholm, Vejbystrand och Sverigemedel. Energimarknadsinspektionen publicerar 2015 års värden för riket under hösten 2015. 11 (17)
15% 14% 13% 14% 11% 9% 8% 5% 3% 2% 2% 4% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Figur 2b. Årsprofil typ småhus Helsingborg. För typ småhuset i Helsingborg gäller årlig fördelning av energi över månaderna enligt figur 2b. Den är baserad på 20 års statistik för småhus Helsingborg. Fördelningen av energi per säsong: Sommar 7 %, vår/höst 26 % samt vinter 67 %. B1.2 Miljövärdering Beräkning och redovisning av miljövärdena görs enligt överenskommelsen i Värmemarknadskommittén om miljövärden för fastigheter uppvärmda med fjärrvärme. Tre parametrar redovisas: Resurseffektivitet. Mäts som använd använda naturresurser (primärenergi), bränsle, vid produktion av fjärrvärme i förhållande till den energi som levereras kund. Naturresurser (primärenergi) är den energi som finns i t ex träd, vatten, vind, kol och olja. Klimatpåverkan. Mäts som utsläpp av koldioxidekvivalenter (CO 2ekv ) från förbränning vid produktion av fjärrvärme samt produktion och distribution av bränsle. Fossila bränslen. Andel kol, fossil olja och naturgas som används vid produktion av fjärrvärme förhållande till den energi som totalt använts för att producera fjärrvärmen. Samtliga ingångsdata är från Naturvårdverket och Miljöfaktaboken. Miljövärdena för år 2006-2014 samt enligt budget 2017 redovisas i figur 10-12. Helsingborg (H), Ängelholm (Ä). De är inte normalårskorrigerade och varierar främst beroende på hur kallt det är och därmed efterfrågan på energi samt hur mycket restvärme industrin har levererat. Helsingborgs fjärrvärme har bäst miljövärden av Sveriges 10 största städer med fjärrvärme. Detaljerade Datablad med Miljövärden 2014 och komplett Miljöredovisning finns på Öresundskrafts hemsida. 12 (17)
(3) Primärenergifaktor [-] (1) CO 2 [g/kwh] (2) Andel fossilt bränsle [% ] Fjärrvärme Småhus Helsingborg 2016-2018 Fjärrvärmens miljövärden 2006-2014 140 120 100 80 60 40 Avfall belastas med plastinnehållet 40 35 1 30 2 25 20 15 10 20 5 0 0 0,7 CO2 (H) CO2 (Ä) % Fossilt (H) % Fossilt (Ä) 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 3 1. Koldioxid CO 2 2. Andel fossilt bränsle (%) 3. Primärenergifaktor (Resurseffektivitet) 22 Primärenergifaktor (H) Primärenergifaktor (Ä) Figurer 3b. Sammanfattande miljövärden fjärrvärme Helsingborg och Ängelholm Figur 4b. Fördelning av tillförd energi fjärrvärme Helsingborg budget 2015. Produktion av fjärrvärme i Helsingborg baseras huvudsakligen på industriell restvärme, energiåtervinning avfall, biobränsle (träpellets). Därutöver återvinns värme från kommunala avloppsvattnet (spillvatten värmepump) samt viss import från Landskrona (avfallseldning). Fördelningen av bränsle för fjärrvärmen i Helsingborg 2015, enligt budget, visas i figur 4b. 13 (17)
B1.3 Agenda lokala samrådsmöten Samrådsmöte #1 (april) Syfte: Förutsättningar på värmemarknaden, för kunder och för fjärrvärmen i Helsingborg. Genomgång kostnader och effektiviseringar i fjärrvärmeverksamheten samt konsekvens på prisförändringar. Presentera förslag på prisåtagande 2016-2018. Kundpresentation(er); förutsättningar, utmaningar Feedback från kunder på verksamhet, service, behov etc. Status fjärrvärmen och framtidsplaner samt nya produkter Status kostnadsutveckling, råvarumarknad, kundutveckling samt ev. stora avvikelser Status investeringsprojekt Diskussioner miljö kontra pris (drift mot ekonomisk eller miljömässig optimering) Hantering eventuella avvikelser jämfört med tidigare kostnadsprognoser Prisåtagande för kommande år presenteras Samrådsmöte #2 (juni) Syfte: Förslag på prisåtagande för 2016-2018 diskuteras för slutlig överenskommelse. Utvärdera årets process och sätta tema för nästa års Prisdialog. Förslag prisändring år 1 (baserat på löftet utställt föregående år) Förslag löfte år 2 Förslag målsättning år 3 Synpunkter kundorganisationer Överenskommelse Kommunikationsplan till kunder i regionen 14 (17)
B1.4 Ordlista Allmänna avtalsvillkor för konsument Utarbetade av branschorganisationen Svensk Fjärrvärme tillsammans med konsumentverket och gäller för leverans av fjärrvärme för enskilt bruk. Aktuella villkor på www.oresundskraft.se. Allokera Fördela eller tilldela vissa mängder eller värden till en viss produkt. Biogas Läs rötning Elcertifikat Elcertifikat tilldelas de som producerar förnyelsebar energi (vind, sol, geotermi, biobränsle, vattenkraft). Systemet ger elproducenter en extra intäkt en begränsad tid som gör det lönsammare att investera i förnybar el. Fjärrvärmeproduktionen i Helsingborg erhåller sedan 2013 inga elcertifikat. Effekt och energi När man talar om värmeproduktion är det viktigt att skilja mellan begreppen effekt och energi. Effekten är ett mått på värmebehovet vid en viss tidpunkt. Högst effekt i fjärrvärmesystemet är det på morgonen när alla duschar. Jämför med en bil till exempel. Bilens motor representerar effekten (styrkan). Om inte bilen orkar upp för en backe är motorn för svag, den har för låg effekt. Energin (uthålligheten) representeras av bensinen i tanken. Om inte bilen når fram till nästa bensinstation har den haft för lite bensin i tanken, för lite energi lagrad alltså. Fjärrvärmelagen (SFS 2008:263) Enligt lagen så måste all prisinformation om fjärrvärme finns lättillgängligt för kunder och allmänhet. Det ska också finnas en förklaring kring hur priset bestäms. Om det sker ändringar i avtalsvillkoren så ska ändringar meddelas senast två månader före den dag då de får börja gälla. Vid förändring av avtalsvillkor som är till ensidig nackdel för dig som kund, har du rätt till förhandling kring villkoren. Begäran om förhandling ska skickas in inom tre veckor från det att du har meddelats om förändringen. Som kund har du även rätt till medling och rätt att säga upp avtalet. Medlingen hanteras av Fjärrvärmenämnden, som är tillsatt av Energimyndigheten. Fjärrvärmenämnd Fjärrvärmenämnden medlar vid förhandlingar mellan fjärrvärmeföretag och fjärrvärmekunder om priser och övriga villkor för fjärrvärme enligt fjärrvärmelagen (SFS 2008:263). Kunder eller fjärrvärmeföretag kan ansöka om medling sedan förhandling skett mellan fjärrvärmeföretaget och kunden. En ansökan om medling ska ha kommit in till Fjärrvärmenämnden inom tre veckor från den dag fjärrvärmeföretaget underrättade kunden om att förhandlingen dem emellan avslutats. Fjärrvärmecentral En maskin som växlar över värmen från det varma vattnet som skickas till ert hus i rör till värmesystemet i ditt hus, dvs värmer era element och ert tappvarmvatten. Fossila bränslen och koldioxid (CO 2 ) Bränslen som bildades för miljoner år sedan av döda växt- och djurdelar, till exempel olja, kol och naturgas. Fossila bränslen är den största källan till utsläpp av växthusgaser som bidrar till klimatförändringar. Koldioxid som uppkommer vid förbränning av fossila (icke förnyelsebar naturresurser) bränslen. Vid förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas ökar dock atmosfärens koldioxidhalt, eftersom den koldioxid som genom sådan förbränning tillförs atmosfären under mycket lång tid varit utanför kretsloppet. Förnybara bränslen och koldioxid (CO 2 ) Bränslen (förnybara naturresurser)som flödar eller återbildas hela tiden, till exempel sol, vind, vatten och biobränslen som trä och bioolja. Vid förbränning av biobränslen ökar inte halten av koldioxid i atmosfären, så länge biomassan tillåts växa upp igen och åter absorbera samma mängd koldioxid. GWh 1 GWh (gigawatttimme) = 1 000 MWh (megawatttimme) Industriell symbios Genom att använda restprodukter från ett företag som råvaror till ett annat företag skapas en industriell symbios. Resultat blir minskade kostnader och minskad miljöbelastning. Flera företag samarbetar samman och optimerar gemensamt sin användning av naturresurser. Grunden är att tänka nytt och att tillsammans skapa innovativa lösningar. Symbios i Helsingborg är ett av Europas största industriella symbioser. Läs på www.industriellsymbios.se. 15 (17)
Klimatpåverkan Klimatåverkan mäts i mängd koldioxid, CO 2, som orsakas. Fjärrvärmen i Helsingborg har mycket liten klimatpåverkan då den bygger på återvinning av energi från industri, avfall och biobränsle. Fjärrvärmen är en klimatsmart uppvärmningsform. Klimatpåverkan mäts som utsläpp av koldioxidekvivalenter i förhållande till levererad energi till slutkund (g CO 2 /kwh). Koldioxid Koldioxid, CO 2, är en lukt- och färglös gas bestående av två syreatomer och en kolatom. Koldioxid finns naturligt i atmosfären, men förbränningen av fossila bränslen har ökat halten i atmosfären som i sin tur har bidragit till en ökad växthuseffekt. Koldioxidekvivalenter Ett mått på utsläpp av växthusgaser som bidrar till växthuseffekten och den globala uppvärmningen på olika sätt. När utsläppen av en viss växthusgas uttrycks som koldioxidekvivalenter anger man hur mycket koldioxid som skulle behöva släppas ut för att ge samma verkan på klimatet. Kraft-o-metern Håll ett öga på din energi. Kraft-o-metern är en app som Öresundskraft tagit fram för att få en bättre kontroll av din energianvändning. Du får en snabb överblick av energianvändning i både kwh och kronor. För att kunna nyttja appen måste du vara fjärrvärmekund och/eller tillhöra Öresundskrafts elnät. Kraftvärmeverk Fjärrvärmeanläggningar som samtidigt producerar både el och fjärrvärme. kwh Enhet för energi. Lika 12 En betalningslösning. Om du som fjärrvärmekund skulle vilja ha en jämnare fördelning av din fjärrvärmekostnad under året finns nu möjlighet att dela betalningen över årets 12 månader i lika stora delar. Den 12:e månaden sker en ekonomisk reglering utifrån din faktiska årsförbrukning under perioden. Marginalproduktion Med marginalproduktion menas den sist tillkomna, ofta dyraste, produktionen av fjärrvärme. Den dyraste marginalproduktionen är olja och naturgas som tas till vid riktigt låga temperaturer. Miljövärden Fjärrvärmens miljövärden redovisas enligt; primärenergifaktor, klimatpåverkan (CO 2 ) och andel fossila bränslen. Tre mått på fjärrvärmens miljöpåverkan. MWh 1 MWh (megawatttimme) = 1 000 kwh (kilowatttimme) Normalprislista Den prislista som är möjlig för alla kunder som tillhör samma kundkategori. I Helsingborg erbjuds för närvarande småhus endast normalprislistan. Normalårskorrigering Vädret varierar med köldknäppar och värmeböljor, någon gång med smärre skillnader mellan jämförbara perioder, ibland med större. Konsekvensen för värmeanvändningen är uppenbar. Ett kallt år ökar behovet, medan värmeanvändningen minskar ett varmt år. För att kunna jämföra värmeanvändningen i olika fastigheter och utfallet av gjorda energieffektiviseringar måste väderrelaterad påverkan elimineras. Med hjälp av normalårskorrigering skapas jämförbara underlag. Det innebär att den faktiska värmeanvändningen korrigeras i förhållande till ett statistiskt normalår. Normalårskorrigering kan göras med flera olika metoder bland annat energiindexmetoden och graddagskorrigering (www.smhi.se). Primärenergi Primärenergi är den energi som finns i naturresurser (t.ex. råolja, sol, vind, skog) och som inte har omvandlats av människan till någon ny form av energi (t.ex. bensin, elektricitet och träflis). Begreppet primärenergi används för att beskriva det totala behovet av naturresurser som krävs för att producera en viss mängd slutlig energi. Med slutanvänd energi menar man den energi som används av dig som slutanvändare och som t.ex. mäts i en elmätare. På vägen till dig försvinner emellertid en del energi genom t.ex. utvinning, transport, omvandling och distribution. Primärenergifaktor (Resurseffektivitet) Mäts som använd använda naturresurser (primärenergi), bränsle, vid produktion av fjärrvärme i förhållande till den energi som levereras kund. Naturresurser (primärenergi) är den energi som finns i t ex träd, vatten, vind, kol och olja. Primärsidan Primärsida är hela fjärrvärmenätet i Helsingborg där fjärrvärmevattnet från värmeverket cirkulerar 16 (17)
ut i ett slutet system, vilket passerar fjärrvärmecentralen i din fastighet där värmen överförs såväl till radiatorvattnet som till tappvarmvattnet. Fjärrvärmevattnet från värmeverket kommer aldrig i direkt beröring med vattnet i fastighetens system eftersom energin överförs via värmeväxlarna. Därför är fjärrvärmevattnet i primärsidan färgat grönt för att kunna upptäcka eventuella läckage i din fjärrvärmecentral. Läs även sekundärsystem. Priskomponenter (prisdelar) I normalprislista utgörs priset av två delar (priskomponenter), en energidel och en fast del. Energidelen utgörs av tre säsongspriser över året, vinter, vår/höst och sommar. Prisstruktur (prismodell) Metod för hur Öresundskraft tar betalt av kunder för levererad fjärrvärme. För småhus är det två priskomponenter (delar), energidel är uppmätt levererad energimängd (öre/kwh) och en fast del (Kr/år). Reglercentral Reglercentralen styr fjärrvärmecentralens funktion. Sitter oftast i närheten fjärrvärmecentralen. Reglercentralen styr fjärrvärmevattnets (primärsidan) flöde till värmeväxlaren och reglerar därigenom temperaturen på huset radiatorvatten och tappvarmvatten (sekundärsidan). Reglerkurva Via en utetemperaturgivare regleras vattentemperaturen i husets värmesystem (radiatorsystemet) med en styrventil efter vald reglerkurva (värmebehovskurva). Resursanvändning Med resursanvändning menas hur mycket av jordens naturresurser, mätt i så kallad primärenergi, som har tagits i anspråk för producera energin för att värma husen. Resurseffektivitet Läs Primärenergifaktor Resurseffektivitet Europa Ett resurseffektivt Europa ett huvudinitiativ inom Europa 2020-strategin. Det här huvudinitiativet inom EU:s framtidsstrategi för smart och hållbar tillväxt för alla ska bidra till övergången till ett resurseffektivt och utsläppssnålt samhälle. Naturresurserna är ryggraden i vår ekonomi och livskvalitet, och därför kan vi inte fortsätta med vårt nuvarande resursslöseri. Bättre resurseffektivitet är nyckeln till högre tillväxt och fler jobb i EU. Det skapar ekonomiska möjligheter, ökar produktiviteten, sänker kostnaderna och ökar konkurrenskraften. Rötning och biogas Biogas(metangas) bildas vi syrefri nedbrytning av organiskt material, till exempel matavfall och reningsverksslam. Biogas kan används som bränsle till fordon (fordonsgas) och för värmeproduktion. Sekundärsidan Ett annat namn för husets värmesystem. I fjärrvärmecentralen överförs energin från fjärrvärmevattnet på primärsidan till husets värmesystem och tappvarm (sekundärsystem) via värmeväxlare. Läs också Primärsidan. Småhus, en kundkategori (segment) Kunder som använder fjärrvärme för enskilt bruk (enligt Öresundskrafts prisbestämmelser). I fjärrvärmelagen (2008:263) även benämnt konsument. Restvärme Överskottsenergi(värme) som ej kan nyttiggöras internt i processen. Värmeenergin kan vara bunden i vätskor eller gaser. Energi som i Helsingborg återvinns och blir fjärrvärme, industri (Kemira, Elektrokoppar) och kommunala avloppsvattnet efter rening innan återförsel i Öresund (NSVA). Tappvarmvatten Det varma vatten som kommer ur kranar och duschar. Det värms i fjärrvärmecentralen och distribueras i huset via ett system som är separerat från husets värmesystem. Värmemarknadskommittén (VMK) Värmemarknadskommittén, VMK, är en partsgemensam arbetsgrupp, fjärrvärmebranschen (Svensk Fjärrvärme)och kundorganisationer (Fastighetsägarna, HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen, SABO). Värmeväxlare Läs fjärrvärmecentral. Växthusgas Gas som finns i atmosfären och bidrar till växthusgaseffekten. De viktigaste naturliga växthusgaserna är vattenånga, koldioxid (CO 2 ), metan, dikväveoxid och ozon. Återvunnen Energi Fjärrvärme består till största delen av återvunnen energi. Läs under restvärme. 17 (17)