Bilaga till Årsredovisning 212 Karlshamns kommuns arbete med hållbar utveckling 1
2
Redovisning av indikatorer med tillhörande trender för Karlshamns kommuns arbete med hållbar utveckling Bakgrund och utgångspunkter Karlshamns kommun framhåller att hållbar utveckling är en överordnad strategi för framtidens Karlshamn. Den politiska ambitionen om detta är också inskriven i program och styrdokument. Hållbara Karlshamn är en angelägenhet för alla som bor och verkar i kommunen. I kommunens hållbarhetsprogram initieras ett arbete med att ta fram lämpliga indikatorer med tillhörande trender som kan utgöra underlag för arbetet med hållbar utveckling i Karlshamns kommun. Kommunstyrelsen har detta åtagande på sin lott. Nedanstående förslag till HUT-indikatorer och trender ger inga definitiva svar om utvecklingen är hållbar eller inte utan har till syfte att stimulera till eftertanke och diskussion i komplexa utvecklingsfrågor. Indikatorerna/trenderna belyser riktning och trender avseende hållbar utveckling i det geografiska Karlshamns kommun och utgår från offentlig statistik från SCB med flera. Tidsserierna varierar med hänsyn till vilka uppgifter som finns tillgängliga. Kommunkoncernens bidrag Aktörernas bidrag Ambitionen är att kommunkoncernen och förhoppningsvis också andra aktörer i kommunen ska arbeta med de gemensamma indikatorerna. Kommunkoncernen avser, för egen del, att i nästa steg bryta ner indikatorerna så att man visar på den egna organisationens (nämndens, styrelsens, bolagets, förvaltningens) bidrag. Indikatorerna har sorterats utifrån kopplingen till socialt hållbar utveckling, ekologiskt hållbar utveckling och ekonomiskt hållbar utveckling. Vissa indikatorer kan passa in i två och kanske alla tre perspektiven. Detta har i sig ingen avgörande betydelse eftersom det är helheten och sambanden mellan indikatorerna som speglar den hållbara samhällsutvecklingen. Redovisning Formen Formen för redovisning av kommunens arbete med hållbar utveckling arbetades fram i samverkan mellan Per-Ola Mattsson, politisk samordnare, Hans Hyllstedt, förvaltningschef, verksamhetscontroller Lena Lund och förvaltningssamordnare Bernt Ibertsson. Samråd genomfördes med gruppledarna för de politiska partierna samt med koncernledningsgruppen. Kommunstyrelsen fastställde indikatorerna 21-2-16. 3
Förhoppningen är att redovisningen ska stimulera diskussionen om hur utvecklingen kan vändas, bibehållas eller förstärkas i hållbar riktning samtidigt som möjlighet ges att sätta in Karlshamns utveckling i ett omvärldsperspektiv. Jämförelser görs med den egna regionen och riket. 17 indikatorer med tillhörande trender har nu uppdaterats och presenteras nu för femte året i ett försök att ge information om hur hållbar utvecklingen i kommunen är. De 17 hållbarhetsindikatorerna/trenderna redovisas enligt nedan och beskrivs med trendbild med tillhörande beskrivning av indikatorn. De beslutade indikatorerna/trenderna är:är: Socialt hållbar utveckling Ohälsotal Ekonomiskt bistånd, bidragsmottagare Ekonomiskt bistånd, kostnader Andel barn som finns i ekonomiskt utsatta husåll Andel behöriga till gymnasieskolan Anmälda brott Ekologiskt hållbar utveckling Energianvändning totalt Energianvändning per invånare och sektor Andel miljöbilar i beståndet respektive nyregistrerade Körsträcka per invånare Skyddad natur Insamlat hushållsavfall per person Beskrivning: Ohälsotalet har stadigt sjunkit mellan åren 23 och 212 för både män och kvinnor i såväl Karlshamn som i landet. Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/aktivitetsersättning (före 23 förtidspension/sjukbidrag) från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade (befolkningen) 16-64 år. Alla dagar är omräknade till heltidsdagar. Sjuk- och aktivitetsersättning står för den större delen av ohälsotalet, medan sjukskrivning står för den mindre. Försäkringskassan har beslutat att den tidigare månatliga uppföljningen av ohälsotalet ersätts med en redovisning av ett nytt sjukpenningtal. För att följa utvecklingen när det gäller stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan på grund av sjukdom lanseras måttet nybeviljad sjukersättning eller aktivitetsersättning per 1 registrerade försäkrade. De nya måtten reagerar snabbare på förändringar och speglar bättre utvecklingen inom sjukförsäkringen. Försäkringskassan testar för närvarande ett nytt sätt att sammanställa statistik. Ohälsotalet redovisas nu enbart för kalenderår på kommunnivå. Källa: Försäkringskassan Ekonomiskt hållbar utveckling Befolkningsförändringar Skillnad i medianinkomst män - kvinnor Nystartade företag Arbetslöshet Försörjningsbörda Indikatorer och trender avseende socialt hållbar utveckling 7 6 5 4 3 2 1 Ohälsotalet 16-64 år, män och kvinnor, dagar 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Karlshamn Kvinnor 16-64 år Karlshamn Män 16-64 år Riket Kvinnor 16-64 år Riket Män 16-64 år Källa: Socialstyrelsen Beskrivning: Antalet bidragsmottagare ökade mellan 29 och 21 med 41 personer och mellan 21 och 211 med 5 personer i Karlshamn. Andelen bidragsmottagare ökade från 2,5 till 2,6 procent respektive 2,8 procent till 211. Motsvarande siffror för Blekinge är 3,1 respektive 3,2 och 3,3 medan andelen i riket var 3,8 respektive 3,9 och 3,7 procent. Om man ser till storleken på utbetalningar ökade dessa i riket med 2 procent det fjärde kvartalet 211 jämfört med det fjärde kvartalet 21. Hänsyn har då tagits till procentuella förändringar i fasta priser. Ökningen för helår 21-211 är på motsvarande sätt också 2 procent. 4
12 1 8 6 Ekonomiskt bistånd kvartal 1-4, kr/invånare Mer finns att läsa i Rädda Barnens rapport Barnfattigdomen i Sverige 21. Redovisning finns för enskilda kommuner och för bl a ensamstående föräldrar och familjer med utländsk bakgrund. 4 2 26 27 28 29 21 211 Riket Blekinge Karlshamn Källa: Socialstyrelsen För hela året (kvartal 1-4) ökade utbetalningarna med 38 kronor per invånare i riket, 139 kronor i Blekinge och i Karlshamn med 62 kronor i löpande priser. Beskrivning: Elever i årskurs 9 som är behöriga till ett Elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, hemkommun, andel (%). Antal elever i årskurs 9 som är behöriga till yrkesprogram dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Uppgiften avser elever folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser läsår. Fr o m 211 gäller olika behörighetsregler till olika program inom gymnasieskolan. Fyra olika behörighetsnivåer finns nu. Ovan redovisas en jämförelse för andelen behöriga till ett yrkesprogram. Källa: Barnfattigdomsindex, SCB, Folkhälsoinstitutet, Rädda Barnen Beskrivning: Andel barn -17 år med svensk eller utländsk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll. Med ekonomiskt utsatta menas hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Med låg inkomst menas lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm, som fastställdes på 198-talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för boendeutgifter. Om inkomsterna understiger normen för dessa utgifter definieras detta som låg inkomst. Med socialbidrag menas att sådant erhållits minst en gång under året. Med utländsk bakgrund menas minst en utlandsfödd förälder. 94 92 9 88 86 84 82 8 Andel elever i åk 9 som är behöriga till ett yrkesprogram (%) Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Riket Källa: Kommun- och landstingsdatabasen 16 14 12 1 8 6 4 2 Anmälda brott per 1 invånare Karlshamn Karlshamn Blekinge Blekinge Riket Riket Anmälda brott därav våldsbrott Anmälda brott därav våldsbrott Anmälda brott därav våldsbrott 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 prel 212 Källa: Brottsförebyggande rådet Beskrivning: Det totala antalet anmälda brott ökade under 212 i Karlshamn efter flera års minskning. Även i länet var det en ökning under 212, medan det var en minskning i riket totalt. De anmälda våldsbrotten minskade dock något både i Karlshamn, Blekinge och landet som helhet. Indikatorer och trender avseende ekologiskt hållbar utveckling 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Källa: SCB Energianvändning totalt, kwh/invånare 199 1995 2 21 22 23 24 25 26 27 28 Karlshamn Blekinge Riket 5
Beskrivning: Energianvändningen totalt i Karlshamns kommun minskade med nära 1 procent mellan 27 och 28. Minskningen i Blekinge och riket var 8 respektive 2 procent. 2 15 1 5 Energianvändning Karlshamn, kwh/invånare och sektor 199 1995 2 21 22 Slutanv Jordbruk, skogsbruk, fiske 23 24 25 26 27 Slutanv industri, byggvarksamhet 28 Slutanv offentlig verksamhet Slutanv transporter Slutanv övriga tjänster Slutanv hushåll Källa: SCB, Statens energimyndighet nyregistreringar minskade i Karlshamn men ökade i Blekinge respektive riket under 211. I Sverige är nu andelen miljöbilar 1,8 procent och i Karlshamn 8,8 procent. Körsträcka, mil per invånare 74 72 7 68 66 64 62 6 1999 2 25 28 29 21 211 Karlshamn Blekinge Riket Källa: SCB: Transporter och kommunikationer/körsträckor och bränsleförbrukning Beskrivning: Energimyndigheten verkar, på riksdagens uppdrag, inom olika samhällssektorer för att skapa villkoren för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning. Sveriges kommuner har en rad viktiga roller inom eller direkt kopplat till energiområdet. De ansvarar exempelvis för den fysiska planeringen, förvaltar fastigheter och energibolag, de är lokal miljömyndighet, arbetar med lokal närings-livsutveckling och tillhandahåller energi- och klimatrådgivning till konsument samt små och medelstora företag. Det är framförallt energianvändningen i industrin som minskat mellan 27 och 28 med 14 procent. Minskningen för hushåll är 5 procent medan transport-sektorn i stort är oförändrad. 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Källa: SCB: Transporter och kommunikationer/körsträckor och bränsleförbrukning Andel (%) miljöbilar i beståndet resp nyregistrerade bestånd nyreg bestånd nyreg bestånd nyreg Karlshamn Karlshamn Blekinge Blekinge Riket Riket 28 29 21 211 Beskrivning: Beståndet av miljöbilar har kontinuerligt ökat såväl i Karlshamn som i Blekinge och riket, medan antalet Beskrivning: Vägtrafikens utsläpp påverkar klimatet, bidrar till övergödning, försurning och bildning av marknära ozon. Bilarnas avgaser, buller och slitagepartiklar har stora hälsoeffekter. Trafiken tar också naturresurser och utrymme i anspråk. Utvecklingen inom transportområdet kommer därför att ha en avgörande betydelse i arbetet för att nå flera av miljökvalitetsmålen. Indikatorn kan hjälpa till att belysa en del av detta åtgärdsområde. Den visar hur mycket en person bosatt i Sverige reser med bil. I Sverige har 8 procent av hushållen tillgång till bil. Vart fjärde hushåll har mer än en bil. Utvecklingen har tidigare gått åt fel håll, transportbehovet och resandet med bil har ökat. Under 29 minskade körsträckorna. Under 21 och 211 har denna utveckling fortsatt. 3 25 2 15 1 5 Skyddad natur-landareal (ha) i Karlshamns kommun naturreservat naturvårdsområde djur- och skogligt övrigt växtskyddsområde biotopskyddsområde biotopskyddsområde 1998 1999 2 21 22 23 24 26 27 28 29 21 211 Källa: SCB, Naturvårdsverket Beskrivning: Vid utgången av 211 fanns 3 799 naturreservat 6
i Sverige, 183 fler än året innan. Reservatens sammanlagda yta är 4,4 miljoner hektar, vilket motsvarar 9,1 procent av landets yta. Av den sammanlagda skyddade totalarealen i Sverige utgör naturreservaten drygt 83 procent. Nationalparkernas area står för 14 procent. Naturreservat är den vanligaste skyddsformen. Beslut om inrättande av naturreservat får tas av länsstyrelse eller kommun. De allra flesta reservatsbesluten har tagits av länsstyrelse men andelen kommunala beslut har ökat de senaste åren. Insamlat hushållsavfall, kg per person 6 5 4 3 2 under 212 då 51 747 personer utvandrade och översteg därmed 211 års höga siffra. Den höga utvandringen ska dock sättas i relation till dagens folkmängd och våra ökade möjligheter att röra på oss. Under 1887 var utvandringen en procent av folkmängden medan den idag når en halv procent. Sverige är fortfarande ett invandringsland, det vill säga vi har en större invandring än utvandring. Sedan toppåret 29 har invandringsöverskottet dock minskat och omfattade under 212 totalt 51 312 personer. Den genomsnittliga åldern på invandrarna var 27 år för kvinnor och 28 år för männen. I Karlshamns kommun minskade befolkningen med 53 personer under 212, en minskning med,2 procent. Antalet födda i Karlshamn under 212 var något lägre än prognosiserat 295 barn. Antalet döda var 376 personer vilket innebär ett födelseunderskott med 81 personer. Flyttningsnettot i Karlshamn var positivt, 23 personer, framförallt beroende på inflyttningar från utlandet. 1 27 28 29 21 211 Median riket Karlshamn Källa: Avfall Sverige (VMAB) Beskrivning: Mängden insamlat hushållsavfall (avfall från hushåll samt därmed jämförligt från annan verksamhet), kg per person är mindre I Karlshamns kommun än i riket. Under senare tid har mängden matavfall + restavfall minskat medan mängden återvinningsmaterial ökar. 8 7 6 5 4 3 2 1 Skillnad i medianinkomst mellan män och kvinnor, tkr Karlshamn Blekinge Riket 23 24 26 27 28 29 21 Indikatorer och trender avseende ekonomiskt hållbar utveckling 25 2 15 1 5-5 -1-15 -2 Källa: SCB Befolkningsförändringar: flyttnetto resp födelsenetto 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Flyttnetto Födelsenetto Beskrivning: Sveriges folkmängd var vid 212 års slut 9 555 893 personer, vilket är en ökning med nära,8 procent. Efter ett par år med minskad invandring visar siffrorna från 212 åter på en ökning då 13 59 invandrade vilket är den högsta nivån någonsin. Även utvandringen ökade något Källa: SCB, Kommunfakta Beskrivning: Skillnaden i medianinkomst har under de senaste åren minskat mellan män och kvinnor i Karlshamn. Är detta ett bestående trendbrott? Detta gäller ej totalt för Sverige. Skillnaden mellan män och kvinnor är 65 kronor per år jämfört med 59 kr per år i riket. Nystartade företag per 1 invånare 12 1 8 6 4 2 27 28 29 21* 21** 211** Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Källa: SCB: statistikportalen.tillväxtanalys.se 7
Beskrivning: *Kriteriet för nyaktiveringar av företag förändrades under 21. Dessa uppgifter följer dock äldre kriterier. ** Enligt nytt aktiveringskriterium. Antalet nystartade företag per 1 invånare var inom Blekinge högst i Sölvesborg under 211. Generellt för Sverige har nyföretagandet ökat under senare tid. delas upp i två delar, den del som kommer från barn och ungdomar (-19 år) och den från äldre (65+). På nästa sida följer en beskrivning av hur nämnderna arbetat med hållbar utveckling under 212. 8 Arbetslöshet i Karlshamns kommun jämfört med riket 6 4 2 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Karlshamn, arbetslösa Riket, arbetslösa Karlshamn, program Riket, program Källa: Arbetsförmedlingen, Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i % av befolkningen. Beskrivning: Arbetslösheten i Karlshamn ökade under 212 liksom antalet sysselsatta i program. Totalt sett var det en ökning från 7,9 till 8,4 procent. Även i riket som helhet ökade såväl antalet arbetslösa som antalet personer i program, totalt från 6,2 till 6,5 procent. Försörjningsbördans utveckling 8 6 4 2 Försörjnings-börda i Karlshamns kommun Försörjnings-börda i riket Källa: Befolkningsprognos för Karlshamns kommun 213-222. Beskrivning: Försörjningsbördan är ett enkelt demografiskt mått som visar på relationen mellan antalet personer som behöver bli försörjda och antalet personer som kan bidra till deras försörjning. Uttrycket kan sägas beskriva hur många extra personer en person i yrkesverksam ålder måste försörja förutom sig själv. På riksnivå är försörjningsbördan cirka,7 extra personer. Framöver förväntas denna öka. Försörjningsbördan kan 8
Kommunfullmäktiges beslut, 27-1-1 16, angående program för hållbar utveckling Nämnden för barn, ungdom och skola, gymnasienämnden, kulturnämnden och nämnden för vuxenutbildning och arbetsmarknad Med undantag av kulturnämnden är samtliga nämnders ansvarsområden styrda av ett regelverk, skollag, skolförordning och läroplaner, som tydliggör förskolans och skolans uppdrag vad beträffar arbetet med hållbar utveckling. Det i oktober 27 av kommunfullmäktige antagna programmet, Politiskt handlingsprogram för hållbar utveckling i Karlshamns kommun 27-21, initierar ett långsiktigt arbete, som omfattar både ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner. Nämndernas åtaganden i det politiska handlingsprogrammet har lyfts in i befintligt måldokument för hållbar utveckling. Inom utbildningsförvaltningen har hållbarhetsarbetet ett speciellt fokus på barn- och ungdomar. Målsättningen är att alla ska förvärva förmågor så att de kan ta medvetna, hållbara beslut nu och i framtiden beslut i frågor som rör värde, moral, mänsklighet, rättigheter, demokrati, delaktighet, jämställdhet, etnicitet, makt och vår relation till naturen. sker inom alla verksamhetsområden. Resursfördelningssystemen ska borga för en hållbar verksamhet tillsammans med alla utvecklingsprojekt som pågår. Teknisk nämnd Kostservice Arbetet med Hållbar Utveckling har pågått under året genom mätningar av svinn, minskad köttkonsumtionen med fler helvegetariska dagar och ökning av andelen ekologiskt (arbete inför KRAV certifiering som genomförs under början av 213). Fastighetsservice Fastighetsservice arbetar med de åtagande som nämnden ansvar för inom programmet som avser byggnader. Det gäller t ex konvertering av anläggningar med olja eller el till förnyelsebar energi samt energibesiktningar som leder till åtgärder för att minska energianvändningen. Byggnad Playhouse i Bellevueparken har konverterats från el till fjärrvärme och ventilation med värmeåtervinning har installerats. Miljöåtgärder har utförts i Österslättskolans gymnastikbyggnad vid renoveringen, ventilationen har försetts med återvinning, ny belysning och nya fönster har även monterats. Playhouse i Bellevueparken, Tuvans förskola och stora salen i Medborgarhuset har ny belysning. Gymnastik-salen i Hällaryd har fått nya fönster. Kommunfullmäktige beslutade 2-11-6 att samtliga skolor i Karlshamns kommun skall ha målsättningen att erhålla utmärkelsen Miljöskola. Skolverket har arbetat fram en reviderad upplaga av Miljöskola, varvid man valt att vidga begreppet miljö till hållbar utveckling. Arbetet med Skola för hållbar utveckling bygger på skrivningarna i Agenda 21, skollagen och läroplanerna. 9 % av kommunens förskolor och skolor är (dec 211) certifierade, vilket sätter Karlshamns kommun på första plats i Sverige. Omsorgsförvaltningen Under 211-212 har flertalet av förvaltningens personal deltagit i HUT-utbildningen. Ett stort arbete med sopsortering
1
11
12 karlshamn.se