Fmin 21:1 S Z W T X U D Y AC C AB BD Sysselsättningsförändringar inom verkstadsindustrin 1989-1998 AMS AMS informerar informerar O E N F G H I M K Rapporten ingår i serien Fmin som utges av AMS Förmedlingsenhet i samarbete med Metall och VI, Sveriges Verkstadsindustrier. Den är utarbetad av AMS Statistikenhet
AMS Statistikenhet 21-3-1 Göran Selin Sysselsättningsförändringar inom verkstadsindustrin 1989-1998 Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 7 Tillverkningsindustrin... 7 Verkstadsindustrin... 7 Ändrad näringsgrensindelning... 9 Flöden av arbetskraft till och från verkstadsindustrin... 9 Branschen förlorade 115 sysselsatta 1989-1993,... 11 Förändringar i in- och utflöde... 11 Inflöde till verkstadsindustrin... 12 Ungdomar utgör den största gruppen av inflödet... 13 Utflöden av arbetskraft från verkstadsindustrin... 14 Utflöden efter företagsstorlek... 15 Hur flöden in i och ut ur verkstadsindustrin förändrat branschens struktur... 17 In- och utflödets påverkan på åldersfördelningen... 17 Små förändringar i könsfördelningen... 18 Utbildningsnivån höjs successivt... 19 Färre invandrare... 21 Stabilt sysselsättningsläge inom verkstadsindustrin... 21 Verkstadsindustrin och dess sysselsatta 1998... 22 Färre ungdomar i branschen... 22 Medelstora företag ökar i betydelse... 22 Utbildningsnivån allt högre... 23 Var femte en kvinna... 23 Verkstadsindustrins delbranscher... 25 Delbranschernas utveckling 1992-1998... 25 Könsfördelning... 25 Åldersfördelning... 25 Utbildning... 26 Delbranscher i länen 1998... 26
Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-1998 Fmin 21:1 4
Fmin 21:1 Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-1998 Sammanfattning I rapporten beskrivs sysselsättningsförändringar inom verkstadsindustrin under perioden 1989-1998. Personer som börjar respektive slutar arbete mellan två år beskrivs med avseende på utbildning, kön, ålder samt län. Dessa flöden av arbetskraften nyanserar beskrivningen av sysselsättningsförändringar som vanligtvis görs i termer av nettoförändringar mellan två år. Denna statistik bygger på SCB:s Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, RAMS vilket hämtas från de inkomstuppgifter företagen lämnar in. Avsnittet Förändringar av arbetsställen som fanns med i förra rapporten har utgått då det finns svårigheter att avgöra om ett arbetsställe är nybildat eller bara har bytt näringsgren till att omfattas av begreppet Verkstadsindustrin, detta gäller även för de arbetsställen som försvinner från verkstadsindustrin. Stark produktivitetsutveckling. Sedan 1993 har förädlings värdet inom verkstadsindustrin ökat med 95 procent medan sysselsättningen har ökat med 18 procent. Skillnaderna mellan branscherna är stor, den största ökningen står industrin för el och optikprodukter för medan maskinindustrin hade den lägsta ökningen. Förädlingsvärdet för el och optikindustrin ökade med 245 procent medan antalet sysselsatta ökade med 2 procent. Fler sysselsatta. Sedan föregående rapport (Ain 1999:3) har antalet sysselsatta ökat med 15 5 personer. Totalt nyrekryterades 56 7 personer mellan 1997 och 1998. Den nedåtgående trenden vände 1992. Mellan åren 1992 och 1993 ökade nyrekryteringen efter nedgången sedan 199. Antalet sysselsatta som slutade började också minska dessa år. Det är fortfarande en nettominskning då utflödet är större än inflödet. Hälften från arbetslöshet eller skolan. Av de som nyanställdes mellan 1997 och 1998 kom hälften från arbetslöshet eller skolan och den andra hälften har bytt bransch till verkstadsindustrin.. Av de nyanställda som kom från arbetslöshet eller skola utgör ungdomar en stor andel (34 procent). Utflödet minskar. Mellan 1997 och 1998 minskar utflödet jämfört med föregående år. Av de som lämnar en anställning går 41 procent ut i arbetslöshet eller pension. Mellan 1991 och 1992, då antalet som lämnade verkstadsindustrin var som högst gick 6 procent ut i arbetslöshet. Oförändrad medelålder. Ungdomar är en mycket rörlig grupp, av de som nyrekryteras utgör de den största åldersgruppen och de utgör samtidigt den största andelen av de som lämnar verkstadsindustrin. Det är antalet sysselsatta i åldergruppen 25 till 54 år som ökar och medelåldern blir oförändrad 4 år. 5
Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-1998 Fmin 21:1 Höjd utbildningsnivå. Av nettoförändringen av antalet sysselsatta mellan 1989 och 1998 är det främst de med eftergymnasial utbildning som ökat. 1998 har 27 fler en eftergymnasial utbildning. Motsatt utveckling har de med grundskola, 1998 har antalet med den utbildningen minskat med 84 7. Antalet sysselsatta med gymnasieutbildning har minskat med 2 5 personer. Få byter bransch. Mellan 1997 och 1998 stannar 89 procent kvar inom verkstadsindustrin, av ungdomarna var det bara 6 procent som stannade kvar. Flest män. Det är stor mansdominas inom verkstadsindustrin. Av de sysselsatta utgörs 78 procent män, av de nyrekryterade är de något färre, 74 procent. Flest kvinnor återfinns inom tillverkning av elektriska produkter och instrumenttillverkning där är var tredje sysselsatt en kvinna. 6
Fmin 21:1 Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-1998 Inledning Tillverkningsindustrin Industrin i Sverige förändras i rask takt. Teknikutvecklingen går snabbare och snabbare och livslängden för produkter blir allt kortare. En ökande specialisering och arbetsfördelning har lett till att bl a tjänsteverksamhet har bolagiserats och knoppats av från industriföretagen. Kopplingen mellan industri- och tjänstesektorn blir starkare och gränserna mellan sektorerna blir allt mer otydlig. Utvecklingen av industrin och jordbruket från mitten av 18-talet till idag framgår av nedanstående diagram. Andel 8 Andel sysselsatta inom industri och jordbruk 187 till 1997. 6 4 2 187 189 191 193 195 197 199 188 19 192 194 196 198 1997 År Jordbruk Industri Andelen sysselsatta inom industrin når sin topp 196, då är 36 procent av arbetskraften eller 1 18 7 personer var sysselsatta inom näringsgrenen. 199 har antalet sysselsatta sjunkit och ligger på samma andel, 2 procent, som år 19. 1993 är sysselsättning som minst sedan 196, då arbetar 694 personer inom industrisektorn, en minskning med nästan 415 personer jämfört med 196. 1998 har sysselsätt- BD ningen ökat igen, då arbetar 777 5 peroner, en ökning med 83 5 jämfört med 1993. Av de 777 5 arbetar 391 3 eller 5 procent inom AC verkstadsindustrin Verkstadsindustrin De län som har störst andel sysselsatta inom verkstadsindustrin är Västmanlands och Blekinge län. Här varierar andelen sysselsatta inom verkstadsindustrin i förhållande till totalt antal sysselsatta mellan 16 och 18 procent. Lägst andel sysselsatta inom verkstadsindustrin har Norrbottens, Västernorrlands, Jämtlands, Stockholms, Uppsala och Hallands län, här varierar andelen sysselsatta mellan fyra och sju procent. N S O M F Z W G T K E 7 X H U D Y C AB I Andel sysselsatta inom Verkstadsindustrin 1998 16 till 18 % (2) 13 till 16 % (7) 7 till 13 % (5) 4 till 7 % (7)
Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-1998 Fmin 21:1 Metallvaru Maskin Industri för el- och optikprodukter Index 1993=1 4 F ör ändring i antal sysselsatta och för ädlingsvärde, index 1993=1. Transportmedel Medelantal sysselsatta 3 2 1 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 K ä lla: SC B, na t ionalrä kenskaperna, 1995 å rs referenspriser 1989-1993, minskade verkstadsindustrins förädlingsvärde med ca 15 procent. År 1993 vände förädlingsvärdet uppåt medan sysselsättningen ökade måttligt. Inom tillverkningsindustrin som helhet ökade förädlingsvärdet med 51 procent och antalet sysselsatta med sju procent. Skillnaderna mellan branscherna är stor, den största ökningen står industrin för el och optikprodukter för medan maskinindustrin hade den lägsta ökningen. Förädlingsvärdet för el och optikindustrin ökade med 245 procent medan antalet sysselsatta ökade med 2 procent. För maskinindustrin ökade förädlingsvärdet med 36 procent och antalet sysselsatta med åtta procent. Totalt ökade antalet sysselsatta med 18 procent Den främsta förklaringen till att förädlingsvärdet vände och ökade mer än sysselsättningen ligger i att industrin under den kraftiga nedgången gjorde omfattande rationaliseringar vilket medfört att produktiviteten ökade. En försvagad krona och en stark internationell konjunkturuppgång gav en stark expansion som kunde mötas med mer rationell tillverkning i stället för nyanställningar. Under perioden från 1993 började också andra generationens mobiltelefoner komma och bidrog till den starka expansionen av el-teleindustrin. I början av 199 talet då den första utredningen av detta slag gjordes var intresset fokuserat kring att belysa eventuella kompetensförluster inom verkstadsindustrin till följd av att många sysselsatta då lämnade branschen i lågkonjunkturen. Farhågorna fanns att det skulle bli svårt att rekrytera arbetskraft med tillräcklig kompetens i en uppåtgående konjunktur. Utvecklingen blev en annan med en lång och utdragen lågkonjunktur, inte förrän 1994 tog rekryteringen inom branschen fart. I dag, 21 har brist uppstått på bl.a. civilingenjörer, högskoleingengörer, verkstadmekaniker, NC operatörer och svetsare på vissa håll i landet. Den här rapporten belyser i första hand utvecklingen mellan åren 1994 och 1998 med vissa tillbakablickar till 1989. Datamaterialet där inte annat anges är hämtat från SCBs Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, RAMS. Tio årgångar sysselsättningsstatistik har bearbetats för att flöden in och ut ur verkstadsindustrin ska kunna belysas. 8
Fmin 21:1 Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-1998 Ändrad näringsgrensindelning Under den studerade perioden 1989-1998 infördes en ny näringsgrensindelning 1993. Verkstadsindustrins avgränsning är således inte direkt jämförbar före och efter 1993. För 1993 finns två uppgifter. Reellt innebär det att 15 personer eller 4,5 procent färre (varav 1 färre inom metallvarutillverkning) klassificeras som tillhörande verkstadsindustrin enligt den nya avgränsningen. Det finns ingen anledning att tro att storleken på de flöden av arbetskraft som beskrivs i relativa termer påverkas nämnvärt av den ändrade näringsgrensindelningen. Antalsuppgifter påverkas sannolikt så att de blir något lägre för de fyra senaste åren än de skulle varit om den gamla näringsgrensindelningen fortfarande gällt. Flöden av arbetskraft till och från verkstadsindustrin Flödena av arbetskraft beskrivs i termer av inflöde till och utflöde från verkstadsindustrin. Inflödet består av två delar dels de som var sysselsatta året innan och kommer från annan bransch dels de som kommer från utbildningsväsendet, arbetslöshet, har invandrat eller dyl. Utflödet består av dem som lämnar verkstadsindustrin för att arbeta i annan bransch och av dem som lämnar branschen för att inte längre arbeta. Inflöde = Personer som året innan var i utbildning, var arbetslösa eller bodde i annat land + personer som året innan arbetade i annan bransch Utflöde = Personer som börjat arbeta i annan bransch + personer som blivit arbetslösa eller lämnat arbetsmarknaden för studier, pensionering Stannar kvar =Personer som arbetar i verkstadsindustrin två på varandra följande år Schematisk bild på flöden in och ut i verkstadsindustrin Antal sysselsatta år 1 Börjar mellan år 1 och 2 Slutar mellan år 1 och 2 Antal sysselsatta år 2 Slutar mellan år 2 och 3 Börjar mellan år 2 och 3 Antal sysselsatta år 3 Slutar mellan år 3 och 4 I följande avsnitt ges en beskrivning av arbetskraftsflöden till och från verkstadsindustrin mellan 1989 och 1998. Tonvikten 9
Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-1998 Fmin 21:1 Sysselsatta och arbetskraftsflöden till och från verkstadsindustrin 64 128 personer tillkommer 199 43 99 personer tillkommer 1991 32 541 personer tillkommer 1992 35 829 personer tillkommer 1993 Sysselsatta 1989 452 559 personer 37 9 personer arbetar båda åren Sysselsatta 199 435 28 personer 365 84 personer arbetar båda åren Sysselsatta 1991 49 47 personer 33 66 personer arbetar båda åren Sysselsatta 1992 363 21 personer 31 457 personer arbetar båda åren Sysselsatta 1993 337 286 personer 81 659 personer lämnar verkstadsindustrin 1989 69 944 personer lämnar verkstadsindustrin 199 78 414 personer lämnar verkstadsindustrin 1991 61 744 personer lämnar verkstadsindustrin 1992 Ny avgränsning av verkstadsindustrin 58 624 personer tillkommer 1994 61 174 personer tillkommer 1995 43 23 personer tillkommer 1996 52 661 personer tillkommer 1997 56 744 personer tillkommer 1998 Sysselsatta 1993 322 22 personer 284 955 personer arbetar båda åren Sysselsatta 1994 343 579 personer 39 587 personer arbetar båda åren Sysselsatta 1995 369 87 personer 328 42 personer arbetar båda åren Sysselsatta 1996 371 613 personer 324 19 personer arbetar båda åren Sysselsatta 1997 375 752 personer 334 525 personer arbetar båda åren Sysselsatta 1998 391 269 personer 37 47 personer lämnar verkstadsindustrin 1993 34 875 personer lämnar verkstadsindustrin 1994 41 468 personer lämnar verkstadsindustrin 1995 48 522 personer lämnar verkstadsindustrin 1996 41 227 personer lämnar verkstadsindustrin 1997 1
Fmin 21:1 Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-1998 i analysen ligger på förändringar mellan 1994-95, 1995-96,1996-97 och 1997-98. Vissa jämförelser görs dock med tidigare perioder. Branschen förlorade 115 sysselsatta 1989-1993, 69 2 kom åter 1993-1998 Antalet sysselsatta började minska inom verkstadsindustrin 1988. Från 1989 då branschen hade 453 sysselsatta skedde en minskning på 25 procent eller 115 273 personer fram till 1993. Mellan 1992 och 1993 började dock antalet som började arbeta i branschen öka samtidigt som antalet personer som lämnade branschen minskade vilket förebådade det trendbrott i antalet sysselsatta som inträffade mellan 1993 och 1994. Mellan 1993 och 1998 ökade antalet sysselsatta med 69 2 personer eller 22 procent. Antalet sysselsatta ungdomar ökade också, ökningen från 1993 var 1 6 personer eller 38 procent. Mellan 1995 och 1996 skedde en avmattning av antalet ungdomar men ökade något mellan 1996, 1997 och 1998. I diagrammet nedan beskrivs utvecklingen. Den övre grå ytan utgör antal ungdomar. Antal sysselsatta över 25 år och ungdomar. 25 år och äldre Ungdom Tot sysselsatta 5 4 3 2 1 1989 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 Förändringar i in- och utflöde Ökningen mellan såväl 1993 och 1994 som mellan 1994 och 1995 beror både på ökat inflöde och ett minskat utflöde av arbetskraft. Inflödet mellan 1994 och 1995 är nästan uppe i den nivå det hade mellan 1989 och 199. 1995-1996 bromsas inflödet upp och utflödet ökar, 1996-1997 ökar inflödet och så även utflödet. 1997-1998 fortsätter inflödet att öka medan utflödet avtar. Under den granskade perioden var utflödet från verkstadsindustrin som lägst 1993-94 till 1995-96. Antalet nyanställningar var som högst 1989-9 och nästan i samma nivå 1993-94 och 1994-95. För 1997-98 är antalet nyanställda åter på väg upp i samma nivå som ingången på perioden. 11
Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-1998 Fmin 21:1 Antal 1 Antal personer som börjat och slutat inom verkstadsindustrin Börjat Slutat 75 5 25 89/9 9/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 Nettoförändringen (nyanställda-slutat/kvar) i förhållande till antal anställda i början av perioden visar den kraftiga förändringen från 1991-1992 då minskningen av antalet sysselsatta var drygt 11 procent till 1993-1994 och 1994-1995 då sysselsättningen ökade med åtta respektive nio procent. Mellan åren 1995-1996 och 1996-1997 var ökningen liten,,5 procent respektive drygt en procent men ökade 1997-1998 till drygt fyra procent. Procent 1 Procentuell nettoför ändring av sysselsättningen inom verkstadsindustrin. 5-5 -1-15 89/9 9/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 Inflöde till verkstadsindustrin Inflödet av arbetskraft till verkstadsindustrin har ökat påtagligt från 1993 fram till 1995. 1993 var inflödet nästan 36 personer medan 1995 var det drygt 61. Mellan åren 1995 och 1996 minskade inflödet, drygt 43 började en anställning, för att sedan öka mellan 1996 och 1997, mellan 1997 och 1998 började drygt 56 7 personer ny anställning. 12
Fmin 21:1 Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-1998 Antal 75 Inflödet av tidigare och av ej tidigare sysselsatta inom verkstadsindustrin. Från annan bransch Ej sysselsatt året före 5 25 89/9 9/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 Inflödet till branschen når 1995 nästan upp till nivån 199 men har minskat till 1996. Förändringen är radikal från i början av 9-talet. 199 utgjordes det till stor del av bytare från annan bransch medan större delen av inflödet 1995 bestod av personer som inte arbetat 1994. 1996 är andelarna nästan lika stora. Efter nedgången 1995-1996 ökar inflödet 1996, 1997 och 1998 och ökningen består till en stor del av personer som inte var sysselsatta året innan. 26 9 av dem som började arbeta i branschen 1998 hade tidigare arbetat i andra branscher medan 25 8 saknade arbete när de började i branschen. Ungdomar utgör den största gruppen av inflödet Av de drygt 56 7 som började arbeta inom verkstadsindustrin mellan 1997 och 1998 var 34 procent under 25 år, det är samma andel som året innan. Jämfört med 199 är det dock en minskning, då utgjorde ungdomar 37 procent av de nyrekryterade. I gruppen som kom från arbetslöshet och skolan utgör ungdomar 43 procent. Bland dem som bytt från annan bransch utgjorde ungdomarna drygt 15 procent. Motsvarande siffror för året innan var 5 respektive 19 procent. I diagrammet nedan finns tre åldersklasser, under 35 år, 35 till 54 år och över 54 år. Av de nyrekryterade utgör åldersgruppen under 35 år den största. Antalet nyrekryterade i den gruppen steg kraftigt från 1993 för att sedan avta till 1996, därefter steg antalet nyrekryterade igen. Nyrekrytering i åldrarna 35 till 54 år har inte varit lika stor och har inte heller varierat lika kraftigt. För åldersgruppen över 54 år har nyrekryteringen varit låg och konstant över tiden. 13
Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-1998 Fmin 21:1 Antal 5 Nyrekrytering inom verkstadsindustrin fördelat på åldersgrupp och. år 4 3 2 1 Rekrytering av nya medarbetare i olika företagsstorlekar har varierat över tiden beroende på konjunkturen. Inflödet har i stort följt samma mönster oberoende av företagsstorlek. Uppgången från 1995-1996 har dock inte varit lika kraftig i företag med mindre än 5 anställda. Antal nyanställda 25 Nyanställda inom verkstadsindustrin för olika företagsstorlekar 1-5 51-5 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 16-34 35-54 55-51- 2 15 1 5 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 Utflöden av arbetskraft från verkstadsindustrin Från 1991 fram till 1994 hade 212 sysselsatta lämnat verkstadsindustrin. En stor del av dessa var i åldersgrupperna under 34 och 35 till 54 år. I åldersgruppen över 55 år var inte minskningen lika stor. Av de som lämnar verkstadsindustrin är gruppen 25-34 år störst. Skillnader mellan åren 94/95, 95/96 och 96/97 är inte stora utom för åldersgruppen under 24 år. Mellan åren 1995 och 1996 utgjorde 2 procent av de som lämnade den åldersgruppen, övriga år lämnade 15 procent. I åldersgruppen över 65 år har andelen av de som lämnar ökat från 4 till 6 procent under perioden. 14
Fmin 21:1 Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-1998 Antal 4 Utflöde från verkstadsindustrin fördelat på åldersgrupper och år 3 2 1 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 År Å ldersgrupp 16-34 år 35-54 år 55- år Det är främst yngre och äldre arbetskraft över 55 år som lämnar branschen till arbetslöshet. Så har det varit under hela perioden 1989-1998. De stora flöden från branschen som registrerades under åren 1989 till 1993 har minskat markant därefter. 1989-199 bytte majoriteten av dem som lämnade branschen till arbete i en annan bransch. Under åren som följde var andelen som lämnade arbetsmarknaden i samband med att de lämnade branschen större än andelen som bytte till arbete i annan bransch. Först mellan 1994 och 1996 fick hälften av dem som slutade i verkstadsindustrin och var över 24 år nya jobb utanför branschen. Av de ungdomar som lämnade verkstadsindustrin 1997-1998 hade drygt 7 procent en gymnasieutbildning, medan 15 procent hade grundskola och 12 procent en eftergymnasial utbildning. Ungdomars situation har förbättrats, av de ungdomar som slutade 1995-1996 gick 31 procent till ett nytt arbete, 1997-1998 gick 51 procent till ett nytt arbete. Utflöden efter företagsstorlek Antalet personer som lämnar en anställning följer samma mönster oavsett företagsstorlek. Utflödet från företag med mer än 5 anställda är lägre än för företag med färre anställda än 5. Utflödet når sin lägsta nivå 1993-1994 och har därefter ökat fram till 1996-1997. Därefter har utflödet avtagit igen. Antal sysselsatta som lämnar verkstadsindustrin från olika företagsstorlekar. Antal anställda 1-5 51-5 51- Antal 4 3 2 1 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 15
Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-1998 Fmin 21:1 Störst andel sysselsatta som lämnar branschen har mindre och medelstora företag, så har det varit ända sedan 1989. Mellan 1996 och 1997 lämnade således 18 procent av de anställa i företag med upp till 1 anställda sin anställning medan motsvarande andel för de största företagen var 9 procent. Andelen som slutat i företag med mer än 5 anställda har ökat. Att andelen som stannar kvar ökar BD med företagsstorlek är naturligt eftersom det i större företag finns möjligheter till byte inom företaget. Under perioden 1994 till 1998 har antalet sysselsatta minskat i ett län, Jämtlands län. I övriga län har antalet sysselsatta ökat, störst ökning har Västerbottens län som ökat antal sysselsatta med 33 procent, Södermanlands län har ökat antalet sysselsatta med 29 procent och Dalarna med 27 procent. N S O M F Z W G T K E X H U D Y AC C AB I Nettoförändring av antalet sysselsatta 1994-1998. Förändring i procent 2 till 35 & (7) 1 till 2 % (7) till 1 % (6) -14 till % (1) 16
Fmin 21:1 Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-1998 Hur flöden in i och ut ur verkstadsindustrin förändrat branschens struktur In- och utflödets påverkan på åldersfördelningen De personer som börjar arbeta i branschen påverkar branschens sammansättning t ex ålders-, köns- och kompetensmässigt. Är andelen nya i branschen stor kan förändringar komma att ske snabbare än om andelen nya är liten. Andelen nya sett som andel av de sysselsatta var hög 199, 15 procent, andelen minskade sedan fram till 1992 varefter den ökat. 1998 är andelen nya i branschen drygt 14 procent. Andelen ungdomar som börjat i förhållande till de som redan fanns i branschen utgjorde 44 procent 1998, motsvarande siffra för 199 är 32 procent. I åldrarna över 35 år var mindre än tio procent nya 1998. Trots att tillflödet av ungdomar är stort minskar andelen ungdomar inom verkstadsindustrin. Från 1989 till 1998 har andelen minskat från 19 till 1 procent. Detta beror på att ungdomarnas andel av utflödet också är stor och att de som stannar kvar blir äldre och flyttar därmed till nästa åldersgrupp. Ungdomar går också längre i skolan och kommer därmed senare ut i arbetslivet. Som lägst var andelen ungdomar 1994 då utgjorde andelen 8 procent. Andel 2 Andel sysselsatta ungdomar inom verkstadsindustrin 16-24 år 15 1 5 1989 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 År Den grupp som är störst är gruppen 35 till 54 år. En liten nedgång till 1993 har följts av en liten uppgång. Åldersgruppen 16 till 34 år hade en kraftigare nedgång till 1993 men också en kraftigare uppgång därefter. Åldergruppen över 55 år har i stort varit oförändrad. 17
Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-1998 Fmin 21:1 Antal 2 Antal sysselsatta inom verkstadsindustrin fördelat på åldersgrupper 16-34 35-54 55-15 1 5 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 År I diagrammet nedan beskrivs antalet sysselsatta fördelat på ettårsklasser 1994 och 1998. Staplarna anger antalet sysselsatta 1998 och linjen sysselsatta 1994. Man kan se att ålderspuckeln 26-27 år 1994 har flyttats fram och ökat något till 1998. Även puckeln 48-5 år har flyttats fram. Antalet sysselsatta i åldersgrupperna under 34 år har blivit 29 5 fler 1998 jämfört med 1994. Det är framför allt åldersgruppen 25-34 år som ökat, andelen har ökat från 27 procent 1994 till 29 procent av de sysselsatta 1998. Det är också till den åldersgruppen som flest har nyrekryterats (32 procent) men även slutat (26 procent) under perioden. Antalet sysselsatta som är 55 år och äldre har också ökat, även här var avgången stor. Ökningen av yngre och äldre medför att medelåldern för sysselsatta inom verkstadsindustrin är oförändrat 4 år. Staplarna i diagrammet nedan beskriver åldersfördelningen 1998 och kurvan fördelningen 1994. Antal 15 Antal sysselsatta 1994 och 1998 fördelat efter ålder 1994 1 5 18 23 28 33 38 43 48 53 58 63 68 1998 1994 Små förändringar i könsfördelningen Männens andel av dem som börjar arbeta i branschen har ökat successivt från 1989 tom 1995. Därefter har ökningen brutits. Tre procentenheter färre män rekryteras 1998 jämfört med 1995. Männen utgör 78 procent av de sysselsatta inom branschen och 74 procent av dem som börjar i branschen. Bland ungdomar är männens dominans ännu större, 8 procent av de sysselsatta under 24 år är män. Även här har andelen kvinnor som börjar en anställning ökat, det var tre procentenheter fler kvinnor som nyrekryterades 1998 jämfört med 1995. 18
Fmin 21:1 Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-1998 Andel 9 Mäns andel av sysselsatta, inflöde och utflöde Sysselsatta Inflöde Utflöde 8 7 6 5 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 Utbildningsnivån höjs successivt Andelen sysselsatta med eftergymnasial utbildning har ökat från sju procent 1989 till 15 procent 1998. I antal sysselsatta är det den största ökningen, sedan 1989 har 27 fler en eftergymnasial utbildning. Motsatt utveckling har de med grundskola, andelen har sjunkit från 36 procent till 25 procent eller minskat med 84 7 sysselsatta. Andelen med gymnasieskola har pendlat mellan 56 och 6 procent, 1998 har 6 procent en gymnasieutbildning, en liten minskning sedan 1989 med 2 5 sysselsatta. Totalt har branschen minskat med 6 3 sysselsatta. Andel 75 Andel sysselsatta efter utbildningsbakgrund 1989 till 1997 5 25 1989 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 År Grundskola Gymnasium Eftergymnasial Det finns skillnader mellan könen, kvinnor har den största ökningen av andelen med eftergymnasial utbildning. 1989 hade fem procent av kvinnorna en eftergymnasial utbildning, 1998 har 16 procent en sådan utbildning. Andelen män med eftergymnasial utbildning har ökat från åtta procent till 15 procent. Bland kvinnorna har andelen med grundskoleutbildning minska under perioden 1989 till 1998 med 18 procentenheter medan andelen med gymnasieutbildning har ökat med åtta procentenheter. Andelen män med grundskoleutbildning har under samma period minskat med 14 procentenheter medan andelen med eftergymnasial utbildning har ökat med sju procentenheter Diagrammet nedan beskriver antalet sysselsatta 1994 och 1998 med högst gymnasial utbildning fördelat på ettårsklasser. Det man kan utläsa är det skett en åldersförskjutning på fyra år. Toppen av antalet sysselsatta 1994 ligger inom åldrarna 27 till 31 år, denna puckel har förskjutits till 1998. Samtidigt har det fyllts på med nya 19
Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-1998 Fmin 21:1 i de yngre åldrarna. Puckeln 47 till 5 år har också förskjutits medan de som kommit upp i åldrarna över 6 år har i större utsträckning slutat sin sysselsättning. Antal 12 Antal sysselsatta 1994 och 1998 fördelat på ettårsklasser med högst gymnasial utbildning 1 8 6 4 2 18 23 28 33 38 43 48 53 58 63 68 74 Ålder 1994 1998 I diagrammet med de som har en eftergymnasial utbildning kan man utläsa att det tillkommit många sysselsatta inom framför allt åldrarna 2 till 33 år. I åldrarna över 43 år har det bara skett en åldersförskjutning. Antal 25 Antal sysselsatta 1994 och 1998 fördelat på ettårsklasser med eftergymnasial utbildning 2 15 1 5 18 23 28 33 38 43 48 53 58 63 68 7 Ålder 1994 1998 I och med att nyrekryterad personal i allt större utsträckning har en högre utbildning än tidigare har branschens utbildningsprofil förändrats. Sedan 1989 har andelen sysselsatta med grundskoleutbildning successivt minskat. Ökar kraftigt gör gruppen med 3-årigt gymnasium med teoretisk inriktning. Andelen med eftergymnasial utbildning har mer än fördubblats. Grundskola Sysselsatta inom verkstadsindustrin fördelat på utbildnignsbakriund 2-årig gymnasie 3-årig praktisk 3-årig teknisk 3-årig teoretisk 4-årig teknisk Teknisk forskarexamen Övrig eftergymnasial 1 2 3 4 Andel 1989 1995 1998 2
Fmin 21:1 Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-1998 Färre invandrare Över perioden 1989 till 1998 har andelen sysselsatta med Sverige som födelseland ökat från 85 procent till 88 procent. Det är framför allt sysselsatta med finsk bakgrund som minskat. 1989 hade sex procent av de sysselsatta Finland som födelseland, 1998 har fyra procent det. Andelen sysselsatta från övriga norden har efter nedgången från 1,5 procent 1989 till en procent 1994 legat och pendlat kring en procent. Sysselsatta från övriga Europa gick ned från drygt fyra procent 1989 till knappt fyra procent 1994 men har därefter åter ökat. 1998 är 4,5 procent av de sysselsatta från övriga Europa. Sysselsatta från övriga världen har efter 1994 ökat, 1998 är nästan tre procent av de sysselsatta från övriga världen. Andelen finska ungdomar har minskat från drygt två procent till,5 procent. Ungdomar från övriga norden har minskat från 2 procent till,3 procent. Andel 7,5 Andel sysselsatta inom verkstadsindustrin efter födelseland (ej Sverige) Finland Övriga Norden Övriga Europa Övriga Världen 5, 2,5, 1989 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 År Stabilt sysselsättningsläge inom verkstadsindustrin De allra flesta stannar i branschen mellan två år. Under åren 1989 till 1998 var andelen högst mellan åren 1991 och 1992, då stannade drygt 9 procent kvar. Det var också då som sysselsättningsminskningen började. Som lägst var det mellan åren 1989 och 199, då stannade 84 procent kvar och då rådde fortfarande högkonjunktur året innan. Mellan 1997 och 1998 stannade 89 procent kvar, andelen som stannar kvar är något högre för män (89 procent) än för kvinnor (87 procent). Andelen som stannar kvar ökar successivt med stigande ålder till 64 års ålder. Av ungdomarna stannade 6 procent kvar mellan 1997 och 1998. Mellan åren 1997 och 1998 har personer med eftergymnasial utbildning lägst benägenhet att stanna kvar (87 procent). Högst andel som stannat i branschen har de som har en gymnasieutbildning, här stannar 9 procent. Antalet personer som var sysselsatta i branschen både 1989 och 199 var 37. Mellan åren 1993 och 1994 var antalet kvarvarande nere i 285 varefter det sedan ökade till 328 4 mellan 1994 och 1995. Mellan åren 1997 och 1998 stannade 334 5 personer. 21
Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-1998 Fmin 21:1 Verkstadsindustrin och dess sysselsatta 1998 Sysselsättningsstatistiken för 1998 kan användas för att belysa vissa förhållanden just detta år. I det följande belyses sysselsatta 1998 efter ålder, utbildning, län mm. Vissa jämförelser görs med 1989. Färre ungdomar i branschen Åldersstrukturen bland de sysselsatta i verkstadsindustrin har förändrats radikalt under perioden 1989 till 1998. Ungdomarnas andel har minskat med hela nio procentenheter. Andelen i åldersgruppen 25-34 år har ökat med fyra procentenheter och även grupperna över 45 år har ökat. Åldersfördelningen bland de sysselsatta inom verkstadsindustrin Andelar i procent 1989 1998 24 19 28 1 24 12 24 13 1 2 23 16-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 65-w Andel 3 Andel sysselsatta i åldersgruperna under 24 år och 25-34 år, 1989 till 1998 25 2 15 1 5 1989 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 År -24 år 25-34 år Medelstora företag ökar i betydelse Tre procentenheter fler arbetar i företag mellan 11 och 1 anställda 1998 än 1989. Andelen i de stora företagen med mer än 5 anställda har minskat, fem procentenheter färre är sysselsatta inom den storleksklassen. I företag med mindre än 11 anställda har andelen sysselsatta ökat med en procentenhet likaså i företag med mellan 11 och 5 anställda. 22
Fmin 21:1 Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-1998 Andelen sysselsatta i olika företagsstorlekar Andelar i procent 1989 26 1998 29 27 9 1 28 38 33 1-1 11-1 11-5 51- Utbildningsnivån allt högre Utbildningsnivån inom verkstadsindustrin har förändrats påtagligt mellan 1989 och 1998. Andelen sysselsatta med lägre utbildning minskar och de med högre ökar. Det är främst andelen med 3-årigt gymnasium eller eftergymnasial utbildning som ökat. Av dem som var sysselsatta i branschen 1998 hade 15 procent en eftergymnasial utbildning och 2 procent en 3-årig gymnasieutbildning. 1989 var motsvarande siffror åtta procent och 14 procent. Bland ungdomarna under 25 år har andelen med högst grundskola sjunkit från 21 procent 1989 till 13 procent år 1998. Andelen ungdomar med eftergymnasial utbildning har ökat från 1 procent till 9 procent under samma period. Utbildningsnivån bland de sysselsatta inom verkstadsindustrin Andelar i procent 36 25 35 36 8 6 14 1989 13 16 2 1998 5 15 Grundskola 2-årigt gymn 3-årigt gymn 4-årigt tekn linje Eftergymnasial 62 9 1998 -ungdomar Var femte en kvinna Var femte person som arbetar i branschen är kvinna. Det är dock stora skillnader mellan länen som delvis hänger samman med delbranschernas förekomst (se även nästa sida om delbranscher). Andelen kvinnor är klart lägre i de två nordligaste länen än i övriga län. Lägst är det i Norrbottens län, här är andelen kvinnor 12 procent. Högst andel kvinnor har Gotlands län med 3 procent kvinnor. 23
Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-1998 Fmin 21:1 BD AC Z Y W X S T U D C AB O E N F G H I M K Andel kvinnor inom verkstadsindustrin fördelat på län. Andel i procent 25 till 32 (3) 2 till 25 (1) 15 till 2 (7) 1 till 15 (1) 24
Fmin 21:1 Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-1998 Verkstadsindustrins delbranscher Delbranschernas utveckling 1992-1998 Maskinindustrin mätt i antalet sysselsatta är största delbranschen tätt följd av transportmedelsindustrin. Transportmedelsindustrin, metallvaruindustrin och tillverkning av elektriska produkter har haft en positiv utveckling efter nedgången 1993-1994. Maskinindustrin vände nedgången 1993 till en stark uppgång till 1995 men har sedan legat still. Instrument och optikindustrin hade en uppgång mellan 1993 och 1994 men sedan legat still. Delbranschernas utveckling. Metallvaru Elektriska prod Instrument, optik Maskin Transportm Antal sysselsatta 12 1 8 6 4 2 Metallvaru. Elektriska prod. Instrument. 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 Könsfördelning Var tredje person som är sysselsatt inom tillverkning av elektriska produkter och instrument är kvinna. Inom övriga delbranscher är andelen kvinnor under 2 procent. Inom metallvarutillverkning minskade andelen kvinnor med tio procentenheter mellan 1992 och 1994. 9 Andel män inom delbranscherna fördelat på år Metallvaru Maskin Elektriska prod Transportm Instrument, optik 8 7 6 5 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 Åldersfördelning Delbranschen tillverkning av elektriska produkter har högst andel ungdomar, 43 procent är under 35 år. Lägst andel yngre har maskinindustrin, där är 34 procent under 35 år. 25
Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-1998 Fmin 21:1 Andel 4 Delbranschernas åldersfördelning 1998. Metallvaror Maskind Elektr. prod Transportmed Instr. optik 3 2 1-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-w Åldersgrupp Utbildning Utbildningsnivån skiljer sig mellan delbranscherna. Lägst är utbildningsnivån inom metalltillverkning och högst inom tillverkning av instrument och optik där har drygt var fjärde sysselsatt har eftergymnasial utbildning. Andel 1 Grundskola 2-årig gymnasie Utbildningsnivå 1998. 3-årig gymn 4-årig teknisk Eftergymn 75 5 25 Metall Maskin Elektr. prod Transportm Instr. optik Delbranscher i länen 1998 Branschens struktur skiftar påtagligt mellan länen när det gäller de olika delbranschernas utbredning. Metalltillverkning är stor i Uppsalas, Jönköpings, Hallands och Norrbottens län. Maskintillverkning har störst betydelse i Kronobergs och Örebro län medan el-optiktillverkning framför allt finns i Stockholms, Gotlands och Gävleborgs län. Transportmedelsindustrin dominerar i Blekinge och Västra Götalands län. Drygt hälften av dem som arbetar med metalltillverkning arbetar i företag med mindre än 5 anställda. Transportmedelstillverkning sker i stora företag. Hälften av de anställda där arbetar i storföretag med mer än 1 anställda. 26
Fmin 21:1 Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-1998 Rapporten är utarbetad av Göran Selin, AMS Statistikenhet på uppdrag av den partsammansatta gruppen för verkstadsfrågor AMS Verkstadsgrupp. Datamaterialet har producerats av Statistiska centralbyrån. Redigering och bilder har gjorts av Minna Kopparvall, AMS Statistikenhet. Tidigare rapporter som publicerats är: Sysselsättningen inom verkstadsindustrin 1989-1991 Huvudrapport och bilaga Sysselsättningsförändringar inom verkstadsindustrin 1989-1992, Ura 1994:7 Sysselsättningsförändringar inom verkstadsindustrin 1989-1993, Ura 1995:1 Sysselsättningsförändringar inom verkstadsindustrin 1989-1995, Ain 1998:1 Sysselsättningsförändringar inom verkstadsindustrin 1989-1996, Ain 1999:1 Sysselsättningsförändringar inom verkstadsindustrin 1989-1997, Ain 1999:3 OH bilder: Bilderna till rapporten kan köpas som OH bilder. Pris 8 kr för 35 bilder 27
Fmin 21:1 Rapporten har rekv.nr 862592 AMS Förmedlingsenhet. Rekv.nr 862592 215 I serie Fmin som utges av AMS Förmedlingsenhetenhet ingår redovisningar av mer intern karaktär och för ett begränsat antal användare Rapporterna kan beställs från AMS Närservice, Box 6, 646 21 Gnesta, fax 158-24 51 36. E-post: gnestalagret@ams.amv.se Pris 2 kr per rapport. Frakt tillkommer.