Att hitta Pärlan Av: Johannes Djerf Jag tänkte börja med att visa ett litet filmklipp idag ifrån ett kärt tvprogram. Inte mitt favoritprogram direkt, men det kan vara en bra inledning för dagens predikan tror jag Film Antikrundan. - Ibland några gamla lakan ifrån en auktion så fann denna dam en skatt som var mer värdefull än vad hon någonsin kunnat tro. Något som jag kan reta mig ordentligt på när jag är ute och går är skosnören, som hur mycket jag än försöker knyta alltid ska gå upp och alltid trassla in sig och vara ett krux för mig att gå. Det har varit så, så länge jag kan minnas tills en helt underbar dag i höstas då jag med min fru gick i en större skoaffär i Jönköping och fick se dessa gyllene skor med kardborre! (visa). Jag hade ingen aning om att det finns skor med kardborre för vuxna. Lisa hade sagt det någongång, men det blev inte verkligt för mig fören de fanns där på mina fötter. Vilken skatt! Det har varit en stor glädje att vara ute och gå i dessa. Nu är de något för tunna att ha under vintern som ligger framför, men jag måste erkänna att skulle jag hitta ett par riktigt bra vinterskor med kardborre, så skulle jag kunna offra väldigt mycket för att få ett par, för att aldrig mer behöva ta mig an påfrestande skosnören igen. Att låta sig finnas av Gud, att söka Guds rike liknas på samma sätt, som att hitta en skatt. Vid den sjö där det ofta blåste upp, och där Jesus många gånger kungjorde vem han var, har han än en gång sökt sig till för att berätta om Guds rike. Det var alltför mycket folk inne på stranden och för att så många som möjligt skulle se och höra honom så steg han i en båt och satt i den och pratade. Och i kap.13 i Matteus, v.45-46 så säger Jesus så här. Guds rike är så värdefullt att Jesus liknar det vid en skatt eller en dyrbar pärla. Det grekiska ordet för rike kan beskriva det välde som kungen utövar och jag tror det också är den meningen Jesus talar om när han talar om Guds rike, vars herravälde kan mätta alla som törstar och hungrar i sin själ. Vars herravälde består av en enda fest av frid och glädje som inte är av den här världen. Där Guds makt regerar över mörker och synd. Där hans ljus, hans närvaro bryter igenom, befriar, upprättar och helar. Ingen sjukdom, Ingen död, ingen sorg, ingen rädsla eller ensamhet regerar. Det finns inte ens som ett minne beskriver bibeln det som. Guds barmhärtighet och kärlek regerar. Guds vilja och Guds vishet råder.
Kung Salomo ägde en rikedom av skatter som ingen kung haft innan honom eller efter. Det står att varje år så fick han guld till en vikt av sexhundrasextiosex talenter, vilket motsvarar ungefär 25 ton. Han fick 25 ton guld varje år och då är det som hans kringresande köpmän förde in av guld och silver, pärlor, boskap och fruar ifrån alla världens länder inte inräknat. Men inget av detta var det som han ville ha när Gud frågade vad han ville ha av honom. Han fick välja precis vad som helst, men det Salomo längtade efter innan han hade alla dessa skatter och som han också värdesatte högre än allt detta under hans år som kung och ägare av dessa skatter, det var vishet. Visheten är bättre än pärlor, inga skatter kan jämföras med den skriver han i ords.8. Där han fortsätter att hylla visheten som Gud äger, där det finns råd och sann insikt, förstånd och makt. Hos den vishet som Gud äger så finns det rikedom och ära, skatter som består och rättfärdighet. Och det som Guds vishet gör hos en människa, frukten, den är bättre än guld, ja, finaste guld, det visheten ger är bättre än utvalt silver säger han. Det som Gud är, det rike som Gud äger, var det som verkligen gjorde honom rik. Författaren till ps.119:14 skriver Jag jublar över dina vittnesbörds väg som över stora skatter. Och Guds vittnesbörd, Guds rike manifesteras i hans son Jesus. 1.Joh.5:10 Detta är vittnesbördet: Gud har skänkt oss evigt liv, och det livet är i hans Son. Alltså pärlan i åkern är ingen annan än Jesus själv. Visheten som Salomo längtar efter och lyfter som det största att äga, finns i Jesus. I honom är vishetens och kunskapens alla skatter gömda står det i kol.2:3. Och idag, den andra advent så läser vi texten ifrån mark.1:15. då Jesus säger: Tiden är inne, Guds rike är nära. Omvänd er och tro på budskapet. Guds rike är nära! Det herravälde där Gud har makten över allt är nära på det viset att vi kommer att snart få se det. Jesus återkomst är nära. Han kommer snart att komma tillbaka och upprätta allt det som en gång gick förlorat, allt det som är trasigt. Men med hans ankomst till den här jorden, i honom själv så har riket redan kommit. Tiden är inne. Guds rike är som säden som en man sår i jorden säger Jesus i mark.4. När grödan är mogen så kommer vi att kunna skörda. Men det har redan att börja gro, redan börjat växa ifrån det att säden kom i jorden och utan att vi vet om det så kommer det att skjuta i höjden säger han. I Jesus så ser vi Guds rikes kraft i hur han upprättar och helar. De gärningar som Fadern har gett mig att fullborda, just de gärningar jag utför, vittnar om att Fadern har sänt mig säger Jesus i joh.5:36. I honom så manifesteras det att han har makten. Jag har fått all makt i himlen och på jorden, säger Jesus.
Vilket proklameras i hans död och uppståndelse att segern är vunnen, han har triumferat över väldena och makterna. Jesus är vittnesbördet för vem Gud är och för vad Guds rike är. Och den som har sonen har livet står det. Det förkunnades först av Herren och bekräftades för oss av dem som hade hört honom. Gud gav också sitt vittnesbörd genom tecken och under och många slags kraftgärningar och genom att dela ut den helige Andes gåvor efter sin vilja. Hebr.2:3-4. För dig som följt med i undervisningen den här hösten så är inte de här tankarna något främmande för dig, att samma Ande som verkade i Jesus, bor i dig för att göra samma saker som Jesus och ännu fler. Vittnesbördet om Guds rike är inte något som stannade med Jesus utan verkar i samma seger, samma makt och kraft genom dig som tror! Guds rike är nära och den som tror på Guds Son har vittnesbördet inom sig. 1 Joh.5:10. Att hitta pärlan i åkern, handlar om det liv som Jesus kallar dig som hans lärjunge att leva i nu. Gud har gett dig allt i hans son. Jesus har burit allt på korset för att du skall få del av detta rike. I Jes.45:3 står det Jag skall ge dig skatter som är dolda i mörkret och hemliga rikedomar, för att du skall inse att jag är HERREN, som kallar dig vid ditt namn. Den första mannen i liknelsen, som snubblar över denna nedgrävda skatt i åkern blir så jublande glad att han är villig att sälja allt han äger för att bli ägare av hela åkern. Jag tror att åkern är en bild på Guds ord, och att skatten i Guds ord är Jesus. Och när mannen finner Jesus, så vill han ha allt, och han är också villig att ge upp allting av sig själv för att få det. Guds rike är med andra ord så värdefullt att det kräver den största insatsen. Guds rike utmanar till att bryta med något. Det utmanar till ett avgörande. Att vara beredd att avstå ifrån det egna för något bättre. Och det är likadant med köpmannen, grossist i pärlor och ädla stenar, Hans sinne för kvalitet är grunden för hans rörelse. Han låter sig inte luras. Och en dag hittar han den mest fulländade pärla, som slår allt annat han har sett. Han blir helt fascinerad av pärlan, förstummad av dess skönhet. Och när han står där och stirrar på den, har han bara en sak i sinnet: Jag måste bli ägare till denna pärla, kosta vad det kosta vill! På samma sätt som det står om Jesus första lärjungar som genast lämnar allt de har, för att följa honom, för att få del av skatten. John Wimber, grundaren av vinyard rörelsen satt på ett bibelstudium några veckor innan han blev kristen, där han som undervisade läste just denna liknelse om pärlan i åkern. En text som fångade Johns uppmärksamhet.
Han frågade om det verkligen betydde det han trodde att det gjorde, att avstå ifrån allt man har, att till och med avstå sin egen karriär för denna pärla? Vilket han fick till svar att texten handlar om. John blev vansinnig! Han var nära att göra succé som musiker. Han kunde som jag knappt knyta sina egna skosnören. Att spela musik var det enda han kände att han kunde, och hans band som han spelade i låg högt upp på listorna. Äntligen hade han vunnit framgång. Äntligen skulle han börja tjäna massor med pengar. Aldrig i livet att han skulle ge upp det nu! Men han var som köpmannen i liknelsen. Han var en sökare och i hans längtan efter ett liv med Gud så lyckas han efter några dagar att försona sig med tanken rent teoretiskt, men bara så länge det gällde någon annan. Tre veckor senare så böjde John sina knän inför Jesus och tog emot förlåtelse för hans synd, och när han reste sig ifrån golvet igen så visste han att han funnit den dyrbara pärlan. Och han var så glad att han bad Ok Gud, du kan ta min karriär. Och han beskriver det som att två jättelika händer sträcktes ned ifrån himlen och öppnade hans fingrar och en röst som sa tack. Han tog avsked av hans vänner i bandet och bestämde sig för att göra något helt annat. Jag måste säga att även om mina kardborreskor är underbara, så skulle jag inte sälja allt jag äger och bryta upp ifrån allt för att få ha ett par, det är det inte värt, då skulle jag välja att fortsätta kämpa på med skosnörena, det kan jag säga. Men Guds rike är annorlunda. Innan John fann pärlan förstod han det inte, han tyckte det var vansinne, men när han lät sig finnas av Jesus, så fann han samma glädje som männen i liknelsen. Han var beredd att avstå ifrån allt, för det som han funnit. Och denna glädje är Guds rikes signatur. Denna glädje som är full av nåd. Denna glädje och denna vilja att faktiskt kunna avstå ifrån mitt rike för att få del av hans rike, äger det största av allting. Genom liknelsen så vill Jesus berätta att Guds rike är det högsta en människa kan erövra. Det är långt mycket vackrare och långt mycket mer dyrbart än det som du ser som din största skatt. När man som köpmannen, kommer nära och begrundar det, så kommer man vara beredd att offra allt för att behålla det, för att fortsätta vara nära det och dess skönhet. Har du kommit denna skatt så pass nära? Har du funnit denna glädje? Har du tillåtit ditt liv att komma så nära Jesus? Så nära att du är beredd att göra vad som helst, att offra allt av ditt egna för att få behålla allt det vackra och allt av kraft som Guds rike är för dig inte bara en gång lägre fram ovan där utan här och nu rakt in i ditt liv!?
Jag tror att jag inte talar bara för mig själv när jag säger att jag alltför många gånger finner mig själv fortfarande ute på åkern och inte vid pärlan. Jag vet inte alltid varför, men antagligen för att jag vet att om jag kommer alltför nära skaten, alltför nära Jesus så kommer jag också behöva ge upp mer av mitt eget, så värdefull är skatten. Och därför så pratar jag ibland mer om musslorna och jorden runt om än om pärlan. Så som det för många är när man går in i julen, då allt runtomkring oftast blir större än han vi egentligen firar. Vi är rädda för offret, vi är rädda för vad som kommer att ske med mig. Vi är rädda för vad som kommer ske med allt som jag byggt upp som mitt, och inte minst för hur andra människor kommer ta förändringen. John befann sig inne i en oljetank på fabriken där han jobbade, då han hörde en bil köra fram och en bekant röst som frågade var John Wimbers kontor låg. Det var en av hans gamla bandkompisar som i sin hand hade ett kontrakt som han en gång hade skrivit på. Det var värt en massa pengar och för att de andra skulle kunna uppfylla kontraktet så behövde han avstå ifrån sin del. Han stod där indränkt i olja från topp till tå. Hans kompis tittade på honom och frågade, vad gör du här? Efter en stund så svarade John lamt att Gud gjorde detta med mig. Han skämdes och han kunde inte hitta någon vettig förklaring till Guds handlande. Men när han såg sin vän åka iväg så insåg han att ibland lönar det sig inte att försöka förklara vad lydnad och offer är för något för dem som inte ser pärlan. Och så är det för dig också. Hur gärna du än önskar så kommer inte människor att förstå ditt val. Det är en dårskap för den här världen, men för oss som blir frälsta är det en Guds kraft. Och jag tror att vi innerst inne vet, även om vi ibland försöker titta bort ifrån den strålande skatten att offer också frigör kraft, det kraft som vi längtar efter att få se. Och att ju större offer, desto större kraft frigörs. Jag är säker på att de stunder du tagit ett steg i tro och hoppat, offrat något av din trygghet, din bekvämlighet, offrat dig själv för att förändras. Låtit pärlan Jesus få bryta sönder ditt mörker, din trasighet, din rädsla och tagit steget att bli mer lik Jesus i ord och i gärning så har desto större kraft frigjorts. När du offrat något för Gud så har du aldrig ångrat dig. För det är en glädje som är större än allt annat än se Guds rike bryta fram. Så som korsets kraft nådde ut till varje område i den här världen. Som befriade världen ifrån slaviskt mörker och synd, som bar alla våra sjukdomar, och som till och med besegrade döden. En kraft som är tillgänglig för oss när vi dagligen förnekar oss själva, tar på oss vårt kors och följer Jesus, matt.16:24-25. Vi vet det.
Vi vet att Offer är inte först och främst något negativt. Stora offer frigör alltid mycket av Guds kraft och kärlek. För dem som har funnit pärlan står det klart. Vi vet att det är värt att följa Jesus, vandra med honom, tjäna honom, ge våra liv för honom. Det är värt att sälja allt vi äger, säga nej till oss själva och ja till Jesus. Så var med mig och be nu, Jesus tack för att jag funnit den största skatten! Jag vill komma nära dig. Jag vill ge allt till dig, visa mig vad jag behöver avstå ifrån idag? Vad jag behöver offra för att få se ditt rike!? Amen