Bilagor till Handlingsprogram LSO, 2013

Innehåll Bilaga 1...5 Schematisk bild över nämnds- och förvaltningsorganisation i Ängelholms kommun...5 Bilaga 2...6 Uppföljning och utvärdering RATTEN...6 Bilaga 3...7 Gränser mellan kommunal och statlig räddningstjänst i hamnområden...7 Bilaga 4... 10 Exempel på insatser som räddningstjänsten förväntas ha beredskap för... 10 Bilaga 5... 11 Risk och sårbarhet i Ängelholms kommun... 11 Bilaga 6... 12 Befälsfunktioner i Skåne Nordväst... 12 Bilaga 7... 14 Räddningstjänstens operativa förmåga... 14 Bilaga 8... 18 Genomlysning och förslag till operativ organisation... 18 Bilaga 9... 21 Alarmering... 21 Bilaga 10... 22 Allmänhetens alarmering vid teleavbrott... 22 Bilaga 11... 24 Kommunens förmåga att bedriva räddningstjänst under höjd beredskap... 24 Bilaga 12... 25 Uppgifter om samverkan med andra kommuner och statliga myndigheter och enskilda. 25 Bilaga 13... 28 Sändlista till remissinstanser för handlingsprogrammet... 28 Bilaga 14... 29 Vattenförsörjning med brandposter... 29 Bilaga 15... 32 Frister för sotning/rengöring och brandskyddskontroll (KF 97, 2004-06-21)... 32 Bilaga 16... 35 Räddningstjänstens mål och vårt styrkort... 35 2

Bilaga 1 Schematisk bild över nämnds- och förvaltningsorganisation i Ängelholms kommun 5

Bilaga 2 Uppföljning och utvärdering RATTEN I Ängelholms kommun arbetar vi efter en styrmodell som kallas Ratten. I och med Ratten tydliggörs Fullmäktiges mål och uppdrag. Dessa mål är av övergripande karaktär och kan mätas indikativt och är snarast en riktning vart man "är på väg. Uppdragen från fullmäktige kan vara generella för samtliga nämnder eller nämndspecifika och har då mera karaktären av något som ska utföras. Inom varje nämnd antas ett antal så kallade nämndmål. Dessa styr sedan den verksamhetsplan som arbetas fram på förvaltningsnivå. Verksamhetsplanen är av mer detaljerad form som visar på hur målen antagna i kommunfullmäktige kan uppnås. Ju längre ut i verksamheten man kommer, desto mer detaljerade blir målen. Som ordet antyder, är verksamhetsplanen en plan för arbetet på förvaltningsnivå. Samtliga verksamheter, oavsett förvaltning, arbetar efter denna modell, se figur nedan. Här blir målen konkreta och mätbara och vi kan följa upp om verksamheterna arbetar i linje med de mål som politikerna satt. Nämndmålen revideras varje år och presenteras ej därför närmare här. 1. Analys och utvärdering 6. Uppföljning och utvärdering 2. Värdegrund 5. Handlingsplan 3. Nuläges- och omvärldsanalys 4. Verksamhetens mål 6

Bilaga 3 Gränser mellan kommunal och statlig räddningstjänst i hamnområden 7

Bilaga 4 Exempel på insatser som räddningstjänsten förväntas ha beredskap för Förutom typolyckorna måste räddningstjänsten även ha beredskap för andra händelser som kan inträffa i vår kommun. Större och/eller komplexa olyckor kräver samverkan med ett flertal aktörer. Det finns även en rad andra olyckor som kan inträffa, som vi på räddningstjänsten ska ha den komptens och det materiel som krävs för att kunna starta upp eller bistå vid en insats. Nedan ser du exempel på insatser som räddningstjänsten måste ha beredskap för. Skogsbrand Tung räddning (kompetens och material för att kunna lyfta tunga fordon) Flygolycka Järnvägsolycka Insats på vatten (ytvattenlivräddning, islivräddning) Sjukvård Kemolycka Djurlivräddning Översvämning Stormskada Ras och skred 10

Bilaga 5 Risk och sårbarhet i Ängelholms kommun De nio områdena som det bedrivs risk- och sårbarhetsarbete kring i kommunen. 11

Bilaga 6 Befälsfunktioner i Skåne Nordväst BEFATTNING Styrkeledare Insatsledare Vakthavande Brandingenjör (VBI) Räddningschef i beredskap (RCB) BESKRIVNING kan vara räddningsledare vid insats av begränsad omfattning kan vara sektorchef på medelstora och stora insatser styrkeledare kan också vara rökdykarkontrollant och brytpunktschef räddningsledare vid insatser med 2 eller flera styrkeledare eller vid ett utökat ledningsbehov kan ingå i stöd i form av stabsnivå 1 räddningsledare vid räddningsinsats med omfattande ledningsbehov räddningsledare vid räddningsinsats med särskilt samverkansbehov kan ingå i stab till räddningschef i beredskap kan bemanna rollen som samverkansperson RCB ansvarar för utryckningsverksamheten på uppdrag av räddningschefen ansvarar för att räddningsinsatserna bedrivs på ett godtagbart sätt och att beredskapen uppfyller rimliga förväntningar kan tjänstgöra som räddningsledare vid situationer med stort behov av koordinering mellan flera samhällsaktörer bevakar risk- och hotbild som kan påverka medlemskommunerna. 12

Stabsbrandmästare (SBM) SBM fungerar som stöd åt utryckningsstyrkor på nivå 2 och nivå 3-larm eller då operativt befäl så begär. SBM är stationerad på Bårslövs brandstation dvs ett inre befäl Stabsbrandmästaren arbetar med att ständigt följa upp pågående händelser i omvärlden och informera RCB då behovet finns. BEFATTNING Styrkeledare Insatsledare VBI RCB SBM UTBILDNING Räddningsledare Kurs A med ambitionen att Tillsyn eller olycksförebyggande verksamhet Kurs A är genomförd Kompetens för Styrkeledare (heltid) kompletterat med Räddningsledare Kurs B Brandingenjörsexamen med SRV:s / MSB:s påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer Brandingenjörsexamen med SRV:s /MSB:s påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer samt HRK alternativt CSK Kompetens Räddningsledare Kurs B 13

Bilaga 7 Räddningstjänstens operativa förmåga Bemanningsplan Styrka alt ledning Styrka Max anspänningstid Amn i min Räddningschef i beredskap 1 Brandingenjör 1,5 Nivå 4, gemensam för Skåne nordväst Vakthavande brandingenjör 1 Brandingenjör 1,5 Nivå 3, gemensam för Skåne nordväst Stabsbrandmästare 1 SBM 1,0 Nivå 4, gemensam för Skåne nordväst. Vid behov stabschef åt räddningscheferna i beredskap Insatsledare 1 Insatsledare 1,5 Nivå 2 och vid nivå 1 när 5 man krävs Ängelholm Heltid 1 Styrkeledare H 3 BmH 1,5 Nivå 1, ledning utförs av styrkeledare vid vissa typolyckor när Ängelholm Deltid 1 Styrkeledare D 3 BmD Strövelstorps brandvärn 5 st Tjänstepliktig Munka-Ljungby brandvärn 5 st Tjänstepliktig Vejbystrands brandvärn 5 st Tjänstepliktig inte 5 man krävs. 6,0 Nivå 1, ledning utförs av Styrkeledare vid vissa typolyckor när inte 5 man krävs. 14

Hel- och deltidsstyrkan Kommunens räddningsstyrka består av hel- och deltidspersonal som kan arbeta självständigt med två mindre insatser eller tillsammans med en större. Styrkan skall bland annat ha förmågan att självständigt utföra något av nedanstående uppdrag: Livräddning eller släckning med rökdykare invändigt och höjdfordon utvändigt vid en bostadsbrand. Insats med rökdykare i hög riskmiljö och med krav på skyddsgrupp, utvändig släckning kan inte ske samtidigt. Släckning av spillbrand (max 300m2) vid tankbils-/tankvagnsolycka med s.k. polära vätskor (en polär vätska är blandbar med vatten och därmed svårare att släcka än exempelvis bensin eller diesel som inte är blandbart med vatten). Losstagning av fastklämda vid exempelvis trafikolyckor. Räddningsinsatser i kustnära vatten Oljebekämpning. Övrig räddningstjänst, exempelvis djurlivräddning, ras, skred, stormskada, översvämning, elolycka mm. Heltidspersonal är därutöver utbildad för att kunna utföra sjukvårdslarm och IVPA (I Väntan På Ambulans-uppdrag). Dessa uppdrag är inte räddningstjänst utan är uppdrag under Hälso- och sjukvårdslagen med delegation från Region Skåne. Särskilt avtal är tecknat med Region Skåne. Räddningsvärnen Kommunens räddningsvärn är utbildade för huvudsakligen bistå hel- och deltidsstyrkorna, med exempelvis vattenförsörjning eller utvändig brandsläckning. Med hänsyn till lokala förhållanden i de olika geografiska räddningsområdena så kan viss specialutbildning genomföras på specifikt räddningsvärn. 15

Räddningstjänsten ska ha personal, utrustning och operativ förmåga för att kunna utföra räddningsinsatser enligt tabell på nästa sida. Tabellen är hämtad från RSA:n för räddningstjänsten. Förklaring av tabellen: Heltid Avser heltidsstyrkans operativa förmåga Deltid Avser deltidsstyrkans operativa förmåga Heltid och deltid Avser den operativa förmågan då både hel- och deltidsstyrkan är på plats Räddningsvärn ska kunna utföra uppgifter i samverkan med hel- eller deltidstyrkan och under ledning av hel- eller deltidsbefäl Samverkan Avser den operativa förmågan där kommunernas styrkor samverkar med styrkor inom regionen eller annan kommunen genom avtal. 16

Uppgift Heltid Deltid Heltid/ Deltid Räddningsvärn Samverkan Invändig livräddnings- eller släckinsats med rökdykare i bostadsbebyggelse upp till och med tre våningar samt mindre garage (1-2 bilar) etc. X X X Invändig livräddnings- eller släckinsats med rökdykare i bostadsbebyggelse upp till och med åtta våningar samt okomplicerade lokaler t.ex. industrilokaler, garage etc. X X X Samtidig utvändig livräddning och släckning samt invändig livräddnings- och släckinsats med kort inträningsväg för rökdykare vid brand i all bostadsbebyggelse upp till och med åtta våningar, industrilokaler, vårdanläggningar etc. X Invändig livräddnings- eller släckinsats med lång inträngningsväg för rökdykare. Utvändig släckning kan inte ske samtidigt. X X Samtidig invändig livräddnings-och släckinsats med lång inträngningsväg för rökdykare samt utvändig släckning. X Utvändig släckning X X X X X Livräddning vid kemikalieolyckor X X X X Kemdykarinsats i mindre omfattning X X Losstagning av fastklämda i trafikolyckor X X X Släckning av bränder i skog och mark X X X X X Oljeskadebekämpning i mindre omfattning både på land och i vatten X X X X X Terrängtransport av skadade personer X X X X Ytlivräddning på kommunalt vatten X X X X X Restvärderäddning då stora värden hotas X X X X X Medverkan vid statlig räddningstjänst X X X X X 17

Bilaga 8 Genomlysning och förslag till operativ organisation Genomlysning och förslag till operativ organisation inom ramen för projektbeskrivning, för utarbetande av Handlingsprogram (HP 2013) Efter det att förvaltningsledning har redovisat projektbeskrivning för HP 2013 för RN: au får ni inom ramen för ert uppdrag, med utarbetande av HP 2013,uppdraget att genomlysa den operativa styrkans storlek och operativa förmåga. Särskilt med inriktning på följande delar: Insatsledarens koppling till styrkan, och möjligheterna att förlägga IL funktionen på dagtid med beredskap i hemmet. Detta i syfte att frigöra mer aktiv tid för IL funktionen och stärka arbetsledaransvaret på Styrkeledaren Möjligheter att stärka styrkeledarens (heltid) roll som arbetsledare Undersöka möjligheterna till att införa FIP (Första Insats Person) i deltidsstyrkan Ge förslag på deltidsstyrkans storlek och arbetsuppgifter/operativa profil och kompetenskrav Ovanstående delar skall under framtagandet redovisas för den politiska referensgruppen, ledningsgrupp samt samverkansgrupp. När förslag föreligger skall detta även kommuniceras på APT möten före det att ärendet kommer upp som beslutsärende i samverkansgruppen. Avstämning kommer även att ske genom undertecknad gentemot de kommuner som avser att ansluta sig till kommunalförbundet för räddningstjänsten i Skåne Nordväst. Bengt-Ove Ohlsson Räddningschef 18

För varje punkt i uppdraget genomfördes en SWOT-analys, totalt 4 stycken. Syftet med detta var att lyfta fram styrkor, svagheter, möjligheter och hot och svart på vitt få fram vad en eventuell omorganisation skulle innebära. På följande sida redovisas en sammanställning av resultatet. 19

Sammanställning av genomlysning och förslag till operativ organisation inom ramen för projektbeskrivning, för utarbetande av Handlingsprogram (HP 2013). Genomförda SWOTanalyser ger följande för respektive punkt som studerats: Insatsledarens koppling till styrkan, och möjligheterna att förlägga IL funktionen på dagtid med beredskap i hemmet Det är fler nackdelar än fördelar med detta förslag. Största nackdelen är den ökade kostnaden för att införa denna organisation. EJ FÖRANKRINGSBART I DAGSLÄGET Möjligheter att stärka styrkeledarens (heltid) roll som arbetsledare Det finns i stort sett endast fördelar med detta. Det som dock ska beaktas är att en rollkonflikt kan uppstå mellan IL/SL vid förändring av arbetsuppgifter. Att stärka SL i sin arbetsledarroll är ett arbete som kan påbörjas i det närmaste. FÖRANKRINGSBART I DAGSLÄGET Undersöka möjligheterna till att införa FIP (Första Insats Person) i deltidsstyrkan De största nackdelarna med att införa en FIP-enhet är kostnadsökningen, att FIP:en i de flesta fall inte kommer vara först på plats vilket är huvudpoängen med en FIP samt att rekrytering av deltidsbrandmän kan försvåras(ty den som bemannar FIP:en ska ha bilen med sig dygnet runt). Detta sammantaget gör att införandet av FIP ej är optimalt att införa. EJ FÖRANKRINGSBART I DAGSLÄGET Ge förslag på deltidsstyrkans storlek och arbetsuppgifter/operativa profil och kompetenskrav Den SWOT-analys som genomfördes bygger på vad som skulle ske om deltids arbetsuppgifter selekterades, till exempelvis specialfordon, och om deltidsstyrkan reducerades med en man. Det är flertalet fördelar med detta förslag. Både heltid och deltid kan få en ökad trygghet i och med att deltids uppdrag specificeras. I dagsläget har deltid 50 övningstimmar per år som ska täcka in hela räddningstjänst-spektrat. Att satsa full kraft på färre arbetsmoment, såsom specialfordon, ger möjlighet att stärka kunskapen inom dessa valda områden. Då deltid inte kan rökdyka självständigt som styrkan ser ut idag (1+3) är det inte någon omfattande omställning att förändra numerären till 1+2. Denna bemanning kan då ses som ett komplement till heltidsstyrkan snarare än en komplett styrka som idag. Om deltidsstyrkan reduceras med en man bör det ekonomiska överskottet gå till ökad kompetensutveckling för deltid för att få ut mesta möjliga av denna förändring. FÖRANKRINGSBART I DAGSLÄGET 20

Bilaga 9 Alarmering När du ringer 112 När det inträffar en olycka och det behövs hjälp från räddningstjänsten ringer du nödnumret 112. Operatören på SOS gör en bedömning av ärendet och typar larmet efter de uppgifter som fås i samtalet, det vill säga vilken nivå larmet blir. På Bårslövs brandstation i Helsingborg finns en SOS-central och där handläggs de flesta räddningsärenden i Skåne Nordväst, där ibland de som sker inom Ängelholms kommun. I anslutning till SOS-operatören sitter SBM som vid ett nivå-2 eller nivå-3 larm aktiveras i ärendet, se ovan rubrik Ledningsfunktioner för vidare information om denna funktion. När SOS-operatören har fått tillräckligt med fakta larmar denne ut de styrkor som motsvarar det aktuella hjälpbehovet. SOS-operatören fortsätter intervjun för att samla ytterligare fakta som kan vara av vikt för den utryckande styrkan, samtidigt lämnar SOS-operatören råd till den nödställda om hur denne ska agera, t.ex. stänga dörrar till rummet där det brinner, möta upp styrkan när de kommer fram etc. Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) Det är av största vikt att kunna informera och varna allmänheten vid fara. Vid en allvarlig händelse kan Räddningsledaren besluta om att det ska gå ut ett så kallat VMA. Beroende på situationen kan antingen ett informations- eller ett varningsmeddelande gå ut. Informationsmeddelanden kommuniceras via olika mediekanaler, exempelvis som programbrytning i radio. Ett varningsmeddelande innebär att en varningssignal sänds ut via tyfoner. Varningssignalen består av upprepade sju sekunder långa ljudstötar med 14 sekunders paus emellan. Den kan avges över det fasta systemet för varning utomhus som täcker de tätbebyggda områdena i Ängelholms kommun. När signalen ljuder ska allmänheten bege sig inomhus, stänga fönster, dörrar och ventilation samt lyssna på radio för vidare information. Varningssignalen testas fyra gånger per år. Detta sker första helgfria måndagen i mars, juni, september och december klockan 15.00. Signalen består av 7 sekunder långa ljudstötar med 14 sekunders paus mellan, under minst två minuter. När faran är över startas signalen FARAN ÖVER, en 30 40 sekunder lång signal. 21

Bilaga 10 Allmänhetens alarmering vid teleavbrott Räddningstjänsterna i Skåne har tillsammans med länsstyrelsen kommit överens om rutiner vid teleavbrott och när åtgärder skall vidtas. Kriterier då åtgärder bör vidtas Tele-/nätoperatör meddelar SOS Alarm omgående vid bortfall med mer än 100 abonnenter under minst 15 minuter. SOS Alarm meddelar jourhavande räddningschef och polis vid förväntat bortfall som pågår mer än 1 timma efter det att SOS Alarm fått kännedom om avbrottet. På uppdrag av tele-/nätoperatör alternativt räddningschef meddelar SOS Alarm Sveriges Radios sändningsledning. Kommunal räddningstjänst vidtar åtgärder i övrigt, såsom utplacering av fordon med kommunikationsradio, när avbrott bedöms pågå mer än 3 timmar efter det SOS Alarm fått kännedom om avbrottet och berör tätort med mer än 1000* abonnenter respektive landsbygd med mer än 300* abonnenter. *) Om mobiltelefonnätet fungerar eller om bortfallet är förlagt mellan kl. 00.00 och 05.00 fördubblas antalet abonnenter Planerade uppställningsplatser för larmfordon vid teleavbrott. Ausås Kyrkan Barkåkra Kyrkan Bassholma Skolan Boarp Badplats-Västersjön Hjärnarp Torget vid ICA Arons Höja Kyrkan Lärkeröd Idrottsplatsen Lönnhässle Svets o Mek. Verkstad Margretetorp Gästgivaregården Munka Ljungby Materialdepån Skälderviken Torget Spannarp Gamla affären 22

Starby Gamla affären Stavershult Gamla affären Storegård Bilverkstaden Strövelstorp Materialdepån Tåstarp Kyrkan Varalöv Erikslunds Hotell Vegeholm G:a affären Utvälinge Vejbystrand Materialdepån Ängelholm Brandstationen Äspenäs Korsningen Äspenäsv. Hjärnarpsvägen 23

Bilaga 11 Kommunens förmåga att bedriva räddningstjänst under höjd beredskap LSO ställer krav på att räddningstjänstens förmåga skall redovisas såväl med avseende på förhållandena i fred som under höjd beredskap. I och med det rådande säkerhetspolitiska läget i Sverige sker enbart översiktlig planering för verksamheten under höjd beredskap. Vid ett ändrat säkerhetspolitiskt läge kan detta handlingsprogram kompletteras och anpassas så att det kan vara kommunens handlingsprogram för räddningstjänst under höjd beredskap Denna punkt berörs ej ytterligare i detta handlingsprogram. 24

Bilaga 12 Uppgifter om samverkan med andra kommuner och statliga myndigheter och enskilda Gemensamma avtal Avtal med Trafikverket avseende sanering av vägbana. Avtalet gäller perioden 1995-02-21--- 1996-12-31. Avtalet förlängs därefter ett år i taget. Avtal med Kommunförbundet Skåne avseende angående handhavande och stationering av ledningsfordon för räddningstjänst för kommunerna i Skåne län. Avtalet gäller från 1998-01-01 och löper tre år. Avtalet förlängs därefter ett år i taget. Avtal om inbördes bemyndigande mellan Skånes kommuner om räddningsledare Avtalet syftar till att alla avtalslutande kommuner ska säkerställa behovet av räddningsledare vid räddningsinsatser. Avtalet gäller för perioden 2006-01-01 2006-12-31 och förlängs därefter ett år i taget. Avtalet gäller mellan 18 räddningstjänstorganisationer i Skåne. Ramavtal om samverkan och gemensamma befälsresurser i Skåne Nordväst Avtalet har tecknats mellan samtliga 10 kommuner. Syftet är att uppnå en effektiv räddningstjänst i Skåne Nordväst. Avtalet innebär att samtliga kommuner förbinder sig att påbörja räddningsinsats oavsett var i regionen olyckan inträffar. Avtalet avser vidare beslut att skapa en gemensam ledningsorganisation och fastställa rutiner för samverkan vid operativ räddningstjänst. Gäller fr o m 2011-01-01-2013-12-31). Kostnad enligt fastställd fördelningsnyckel. Avtal om mottagning, analys och alarmerings- och dirigeringstjänster i Skåne Avtal tecknat mellan SOSAB och Kommunförbundet Skåne 2003. Avtalet gäller fler kommuner än de som ingår i Skåne Nordväst. Helsingborgs stad har ett särskilt avtal med SOS Alarm. Samverkansavtal avseende Kemberedskap Skåne Avtal tecknat mellan Kommunförbundet Skåne och samtliga 33 kommuner. Avtal är tecknat 2011 och gäller tills vidare. Avtalet reglerar nyttjande, avgifter m.m. avseende kembefäl samt 25

gemensamt ägd/hyrd miljöskyddsfordon och miljöskyddsmaterial/utrustning. Avtalet omfattar även regional kemresurs placerad på stationen Berga i Helsingborg. Avtal avseende specialresurser/gemensamma resurser Avtal mellan Ängelholm kommun och Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Svalöv, Åstorp och Örkelljunga har tecknats för perioden 2006-07-01 2009-12- 31. Avtalet förlängs därefter ett år i taget. Avtalet avser att Ängelholm rycker ut med en styrka efter påkallande av SOS med ett befäl och tre brandmän med de gemensamma lyftkuddar. Avtal med Region Skåne avseende räddningstjänstens deltagande vid IVPA-larm och sjukvårdslarm. Avtal om restvärdesräddning. Sotningsavtal med SIMAB som gäller under perioden 2006-06-26 2013-10-31. Avtal med Trafikverket avseende sanering efter järnvägsolycka. Avtalet gäller perioden 2004-04- 30 2005-12-31 och förlängs därefter ett år i taget. Gemensam räddningschef med Örkelljunga kommun. Avtalet gäller 2002-03-01 2008-03-01. Avtalet förlängs två år i taget. Avtal om slangvård med Svalöv, Höganäs och Örkelljunga under perioden 2002-01-01 2003-01-01. Avtalet förlängs därefter ett år i taget. Avtal med Larmtjänst avseende restvärdeshantering. Avtalet gäller perioden 1996-01-12 1998-12-31. Avtalet förlängs därefter ett år i taget. Avtal med PEAB avseende hjälp vid räddningsinsatser. Avtalet är tecknat 2004 och gäller tills vidare. 26

Avtal med Kristianstads kommun avseende nödlarm. Avtalet är tecknat 2002 och gäller tills vidare. Avtal med SOS Alarm avseende utlarmning. Avtalet gäller perioden 2006-10-04 2015-10-31. Avtal med skytteenheten. Avser kostnader för och principer för utnyttjande, gäller perioden 2006-07-01 2007-12-31. Avtalet förlängs därefter ett år i taget. Avtal med Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Svalöv, Åstorp och Örkelljunga avseende luftkuddar för tunga fordon. Avtalet gäller under perioden 2006-07-01 2009-12-31. Avtalet förlängs därefter ett år i taget. Gränslös räddningstjänst Laholms kommun gällande från 1998-07-01 och tillsvidare. Slangvårdsavtal med Svalöv, Höganäs och Örkelljunga kommuner. 27

Bilaga 13 Sändlista till remissinstanser för handlingsprogrammet Myndigheter Länsstyrelsen, enheten för samhällsskydd och beredskap Polismyndigheten Skåne Region Skåne Trafikverket Angränsande kommuner och kommuner i region Skåne Nordväst. Räddningsnämnden i Båstad Räddningsnämnden i Laholm Räddningsnämnden i Örkelljunga Räddningsnämnden i Klippan Räddningsnämnden i Åstorp Räddningsnämnden i Helsingborg Räddningsnämnden i Höganäs Räddningsnämnden i Bjuv Räddningsnämnden i Landskrona Räddningsnämnden i Svalöv Interna verksamheter Stadsarkitektkontoret Socialförvaltningen Barn- och Utbildningsförvaltningen Kultur och Fritid Miljökontoret Tekniska kontoret Kommunledningskontoret Externa aktörer SOS Alarm AB E-on Öresundskraft Ängelholms hem AB SIMAB Ängelholm/Helsingborg Airport Invivo Trade AB 28

Bilaga 14 Vattenförsörjning med brandposter Övergripande förutsättningar: Ängelholms kommuns brandvattenförsörjning sker via ett väl utbyggt brandpostnät i kommunens tätorter. Brandposterna är en kommunal angelägenhet som påverkar kommunens trygghet och säkerhet. Brandposterna är en förutsättning för bebyggelsen i tätorterna Det finns både kommunala och privata brandposter i kommunen. En grundförutsättning för att räddningstjänsten skall kunna genomföras effektivt är att det finns tillgång till brandvatten. I kommunens tätorter anordnas brandvattenförsörjningen via brandposter. Med tillgång till brandvatten avses både avstånd till brandpost och flöde i brandpost Kommunens syn på avstånd och flöde till brandpost beroende på bebyggelsetyp framgår under avsnittet utformning av brandpostnätet För att säkerställa att detta dokument följs behöver kommunen utarbeta rutiner för Utbyggnad av brandposter i exploateringsområde Ändring av brandpostnät vid ombyggnad/förändring i verksamheter på fastighet i redan bebyggda områden Utförande av underhåll av brandpostnät Hur behovet av utbyggnad av brandpostnätet ska uppmärksammas av kommunens aktörer vid projektering och i plan- och byggprocessen Ägare: Brandposter ägs av kommunen eller privata fastighetsägare Kommunens brandposter är en del av den kommunala infrastrukturen och förekomsten av brandposter är genom detta och tidigare beslut, beslutade av kommunfullmäktige I anslutning till större byggnader och/eller större verksamheter kan privata brandposter behöva anläggas på aktuella fastigheten. Detta gäller om avståndet från kommunal brandpost till byggnadens angreppsväg överstiger 150 m eller att kommunala brandposter inte ger erforderliga vattenmängder. Kartor Tekniska kontoret skall ansvara för upprättande av brandpostkartor samt att uppgifterna hålls aktuella efter förändringar i brandpostnätet. Dessa kartor och uppgifter skall finnas tillgängliga för räddningstjänsten. 29

Förändringar i brandpostnätet Remiss skall skickas till räddningstjänsten för yttrande vid: Förändring av befintligt brandpostnät Projektering av brandposter i nya områden. Arbeten som medför att brandpostnätet påverkas Landsbygd Räddningstjänsten disponerar tankbilar för att trygga vattenförsörjningen vid brandsläckning på landsbygden och i tätorterna där det inte finns brandpost eller att brandpostnätet inte är utbyggt. Utformning av brandpostnät Kommunen tillhandahåller vatten för effektiv brandsläckning med räddningstjänstens utrustning samt för sprinkleranläggningar där förutsättningarna finns. Grundnivå utgörs av VAV P83 Allmänna vattenledningsnätet och VAV P76 Vatten till brandsläckning. I bostadsområde med flerfamiljhus lägre än 4 våningar, villor, radhus, kedjehus och enstaka industrianläggningar eller andra från brandsynpunkt jämnförliga områden med låg brandbelastning skall ha strategiska brandposter. Inom bebyggelse får det vara ett maximalt avstånd mellan brandposterna på 1000 meter och flödet skall vara lägst 1000 liter per minut. I de område där ett flöde på 1000 liter per minut ej kan erhållas gäller max 150 meter till brandpost. Vid industrier, lagerverksamhet, byggnader över 4 våningar, snickerifabriker, brädgårdar oljehanteringsanläggningar eller dyl. skall brandposterna i området erhålla ett flöde av 1000l/min med ett maximalt avstånd på 150 meter till brandpost. Om avstånd från kommunal brandpost till byggnadens angreppsväg överstiger 150 meter kan privat brandpost krävas inne på den aktuella fastigheten. Brandpost och underhåll för dessa brandposter bekostas av fastighetsägaren. Drift och underhåll Brandposter ska hållas tillgängliga och underhållas så att funktionen är tillförlitlig. Brandposter ska anordnas eller skötas, exempelvis genom tömning, så att frysning förhindras under vintertid Privata brandposter på den egna fastigheten ska skötas och underhållas av fastighetsägaren. 30

Ansvarsfördelning För att klara vattenförsörjningen för brandsläckning har kommunens huvudman för vattentjänster (Tekniska kontoret), räddningstjänsten och fastighetsägaren följande ansvar: Tekniska kontoret ska: Anlägga och underhålla kommunens brandposter för brandvattenförsörjning Ajourhålla kartdatabas för kommunens brandposter. Kartdatabas ska uppdateras snarast eftergenomförd fysisk förändring i brandpostnätet Genomföra service, kontroll och tömning av alla brandposter Ansvara för att brandposterna är tydligt utmärkta Samråd med räddningstjänsten vid planerade och akuta förändringar på brandpostnätet För säkerställande av vattenförsörjningen för brandposter skall vattenverken vara försedda med reservkraftaggregat Räddningstjänsten ska: Förfoga över släckenheter för vattenförsörjning Förfoga över tankenheter för vattenförsörjning Förfoga över mobila pumpar för vattenförsörjning från vattenuttag utanför tätorterna Meddela Tekniska kontoret när större vattenuttag sker från brandpostnätet. Fastighetsägaren ska: Anlägga och underhålla privata brandposter för vattenförsörjning Ansvara för att privata brandposter är tydligt utmärkta (de privata brandposterna finns normalt inte med i kommunens kartdatabas) Ansvara för säkerhet, underhåll och skötsel i och omkring av fastighetsägaren ägda vattentag, uppställningsplatser för motorsprutor. Dokumentera privata brandposter och dess skötsel i det systematiska brandskyddsarbetet. 31

Bilaga 15 Frister för sotning/rengöring och brandskyddskontroll (KF 97, 2004-06- 21) A. Värme-,varmvatten-, varmlufts-och ångpanna. Oavsett använt bränsleslag skall sotning utföras med fristen fyra år när pannan ingår i en värmecentral som står under kontinuerlig övervakning av kvalificerad driftledare (Bsk 4 år) (Inom parentes anges på detta sätt frist för brandskyddskontroll, Bsk) A.1. Om eldning sker med fasta bränslen skall sotning göras enligt följande. Frist Anmärkning 3 ggr/år (Bsk 2 år) Konventionella pannor 2 ggr/år (Bsk 2 år) Avser pannor med keramisk inklädnad i förbränningskammaren eller motsvarande konstruktion för, från brandskyddssynpunkt, effektiv förbränning av bränslet och där pannan är ansluten till ackumulatortank eller motsvarande anordning. 1 ggr/år (Bsk 2 år) Avser pannor där eldning sker med träpellets eller annat, från sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle och där eldningsapparaten är speciellt konstruerad för, från brandskyddssynpunkt, effektiv förbränning av bränslet och anläggningen i övrigt har en teknisk kvalitet som medför brandskyddsmässiga skäl till kortare frist. A.2. Om eldning sker med flytande bränslen skall sotning ske enligt följande Frist Anmärkning 3 ggr/år (Bsk 2 år) Om eldning sker med tung eldningsolja eller annat, från sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle 2 ggr/år (Bsk 4 år) Avser pannor där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat, från sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle och pannans märkeffekt överstiger 60 kw 1 ggr/år (Bsk 4 år) Avser pannor där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat, från sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle och pannan märkeffekt överstiger 60 kw samt att pannan, rökkanalen och tillhörande eldningsapparat har en sådan konstruktion som från brandskyddssynpunkt medför varaktig effektiv förbränning 32

1 ggr/år (Bsk 4 år) Avser pannor där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat, från sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle och pannan märkeffekt uppgår till högst 60 kw 2 år (vartannat år) (Bsk 4 år) Avser pannor där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat, från sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle och pannan märkeffekt uppgår till högst 60 kw samt att pannan, rökkanalen och tillhörande eldningsapparat har en sådan konstruktion som från brandskyddssynpunkt medför varaktig effektiv förbränning. B. Köksspisar, ugnar, och andra jämförbara förbränningsanordningar. Om eldning sker i större omfattning än för enskilt hushållsbehov skall sotning göras enligt följande. Frist Anmärkning 6 ggr/år (Bsk 2 år) Eldning sker med fasta bränslen, tung eldningsolja eller annat, från sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle 1 ggr/år (Bsk 4 år) Eldning sker med lätt eldningsolja eller annat, från sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle Om eldning sker för enskilt hushållsbehov för uppvärmning och matlagning skall sotning utföras enligt följande: 3 ggr/år (Bsk 2 år) Avser vedspis som utgör den primära värmekällan för uppvärmning av det utrymme som eldstaden är uppställd och för matlagning. C. Lokaleldstäder Om eldning sker i lokaleldstäder skall sotning göras enligt följande Frist Anmärkning 1 ggr/år (Bsk 2 år) Eldstaden utgör den primära källan för uppvärmning av det utrymme där eldstaden är uppställd 4 år (vart 4:e år) (Bsk 8 år) Eldstaden utgör inte den primära källan för uppvärmning av det utrymme där eldstaden är uppställd eller för matlagning 4 år (vart 4: e år) (Bsk 8) Eldstaden är belägen i ett fritidshus 33

D. Imkanaler i restauranger eller andra större kök Sotning skall göras enligt följande Frist Anmärkning 3 ggr/år Tiden mellan två sotningar skall fördelas jämnt över året Imkanalen betjänar ett kök där matlagning sker i större omfattning än för enskilt hushålls behov 1 ggr/år Imkanalen betjänar ett kök för endast uppvärmning av mat eller motsvarande verksamhet. E. Övrigt Undantag från sotning medges när eldning inte skett mellan två sotningstillfällen, i samband med övergångsförfarandet vid införandet av nya föreskrifter om sotningsfrister samt möjlighet att i enskilda fall ändra sotningsfristen när det är betingat av brandskyddsmässiga skäl som t.ex ändrad eldningsfrekvens. F. Övergångsbestämmelser Intill dess att dessa bestämmelser vunnit laga kraft gäller Räddningsverkets föreskrifter om sotningsfrister i enlighet med räddningstjänstlagen, dock längst t.o.m 2004-12-31. Bestämmandet av det första sotnings- eller kontrolltillfället efter ikraftträdandet av dessa föreskrifter skall ske med utgångspunkt från den senaste sotningen/brandskyddskontrollen före ikraftträdandet. Skorstensfejarmästaren eller annan som på kommunens uppdrag genomför sotning får därvid besluta om att en kortare frist än vad som framgår av dessa föreskrifter under en kortare övergångstid skall tillämpas på vissa objekt. 34

Bilaga 16 Räddningstjänstens mål och vårt styrkort Kommunfullmäktiges mål Nämndmål Nyckeltal Budget 2013 Medborgare Plan 2014 Plan 2015 Erbjuda öppen kommunal demokrati med bra boende, goda kommunikationer, god miljö och god folkhälsa för att få nöjda medborgare. Att kunskapen och förmågan i att förebygga och ingripa i samband med bränder eller andra olyckor i kommunen ökar. Från det att en olycka uppmärksammas skall det i medeltal inte ta längre tid än 2 minuter för den enskilde att ingripa 85% 85% 85% Ekonomi I all planering arbeta för långsiktig hållbarhet och ett effektivt resursutnyttjande. Antalet arbetade timmar som riktas mot olycksförebyggande verksamhet skall vara minst 15% Andelen av den aktiva arbetstiden 15% 15% 15% Verksamhet Utveckla en lärande organisation genom nya samarbetsformer och genom regionalt samt mellankommunalt samarbete. Heltidspersonalen ska någon gång under året ha tjänstgjort på sin icke ordinarie arbetsplats eller vid bemanning av tvärkommunala projekt Andelen anställda som vid något tillfälle arbetar på annan station och eller i projekt i Skåne Nordväst 30% 35% Kommunal förbund Genomföra medarbetarenkät vart annat år (gäller tillsvidareanställd personal). Nöjd Medarbetar Index (NMI) 85% 35

Kommunfullmäktiges mål Nämndmål Nyckeltal Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Att efter inträffad brand i byggnad uppskatta effekterna av räddningstjänstens insats. Ingen brandspridning utanför den brandcell där branden startade eller omkomna utanför denna brandcell 100% 100% 100% Utveckling Arbeta aktivt för hållbar tillväxt och utveckling, för att tydliggöra vår profil, ungdomsstaden, idrottsstaden, kunskapsstaden och hälsostaden. All kontakt i samband med myndighetsutövning skall präglas av ett professionellt och korrekt bemötande mot medborgare, företag och organisationer. Bemötande vid myndighetsutövning (nöjd kund ) 85% 90% 90% 36