SOCIALDEMOKRATERNA I SKÅNE

DISTRIKTSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL: *Ordförande *Sekreterare *Rösträknare *Redaktionsutskott *Tider för val * Valberedning *Anslag *Avgifter *Rapport över bostadsbyggande *Föredragande vid motionsbehandling *Uppdrag som distriktsstyrelsen fattar beslut om *Riktlinjer för partiverksamhet *Sammanställning av svar för kartläggning av det fria skolvalet DISTRIKTSKONGRESSEN 2014 SOCIALDEMOKRATERNA I SKÅNE 1

FÖRSLAG TILL VAL AV TRE ORDFÖRANDE FÖR DISTRIKTSKONGRESSEN Schönström, Andreas Hedén, Sofia Lövdén, Lars-Erik Malmö Malmö Simrishamn FÖRSLAG TILL VAL AV SEKRETERARE FÖR DISTRIKTSKONGRESSEN Håkansson, Per-Arne Laine Lundgren, Heidi Koca Jacobsson, Jorun Bruce, Emma Månsson, Henrik Pettersson, Carolina Persson, Göran S Olsson, Mattias huvudsekreterare Skåneprogrammet FÖRSLAG PÅ RÖSTRÄKNARE Lag 1 Ann-Margret Kjellberg, ordförande, Båstad Lars Nyander, Ängelholm Susanne Asserfors, Höör Stefan Andersson, Svalöv Kristina Lindbåge, Kristianstad Anna Fernebro, Landskrona Fredrik Egefur, Malmö Kerstin Björkäng Wirehed, Höganäs Hans Johansson, Helsingborg Lag 2 Bo Carlqvist, ordförande, Malmö Monica Molin, Lund Lena Nilsson, Hässleholm Annika Stark, Malmö Hans Berg, Helsingborg Mats Malmström. Kävlinge Ingrid Ek, Ystad Tommy Augustsson, Osby Malin Kauranen, Eslöv 2

FÖRSLAG TILL VAL AV REDAKTIONSUTSKOTT Karlsson, Niklas ordförande Andersson, Ingela Johansson, Morgan Näslund, Lena Sandell, Joakim Frodlund, Tonka Runesson, Jimmy Linderoth, Kristine Larsson, Rikard Hansen, Marika B. Fritzon, Henrik Karlsson, Annelie Landskrona Helsingborg Lund Trelleborg Malmö Helsingborg Kävlinge Lund Staffanstorp Osby Kristianstad Kristianstad FÖRSLAG TILL TIDER FÖR FÖRRÄTTANDE AV VAL Lördagen den 12 april 10.30 Val av facklig ledare för en tid av två (2) år 10.35 Val av sex ledamöter i distriktsstyrelsen för en tid av två (2) år 14.00 Val av fem ledamöter i verkställande utskottet för en tid av ett (1) år 15.00 Val av fem suppleanter i distriktsstyrelsen för en tid av ett (1) år 16.00 Val av tre revisorer för en tid av ett (1) år 16.30 Val av tre revisorsuppleanter för en tid av ett (1) år 17.00 Val av 13 ledamöter i valberedningen för en tid av ett (1) år FÖRSLAG TILL VAL AV VALBEREDNING Bloch, Claes Axelsson, Christin Skoog, Mikael Åbonde, Inger Tell, Anders Lundin, Christina Lövendahl, Torbjörn Örtegren, Eva Sandberg, Ronny Nilsson, Marianne Magnhagen, Anders Ek, Ingrid Rezaii, Eleni Malmö, sammankallande Malmö Helsingborg Tomelilla Kristianstad Helsingborg, LO-distriktet Staffanstorp Landskrona Åstorp Hässleholm Höör Ystad Lund 3

Övriga nominerade Bengtsson, Anders Esbjörnsson, Pierre Hansen, Marika B. Johansson, Ros-Marie Lind, Cecilia Månsson, Anders Östra Göinge Skurup Osby Ystad Eslöv Bjuv FÖRSLAG ANGÅENDE ANSLAG TILL UNGDOMS-, KVINNO- OCH SOCIALDEMOKRATER FÖR TRO OCH SOLIDARITET, UNGA ÖRNAR I SKÅNE SAMT ARBETARRÖRELSENS ARKIV Distriktsstyrelsen begär bemyndigande att bidraga med ekonomiskt stöd till ungdoms-, kvinnooch Socialdemokrater för Tro och Solidaritet samt Unga Örnar i Skåne och Arbetarrörelsens arkiv i Skåne efter de behov och möjligheter som föreligger. Distriktsstyrelsen föreslår kongressen besluta: att kongressen bifaller förslaget. FÖRSLAG ANGÅENDE AVGIFTER Distriktsstyrelsen föreslår kongressen besluta: att medlemsavgiften till partidistriktet är oförändrad, det vill säga 45 kronor för 2015. 4

RAPPORT ÖVER BOSTADSBYGGANDE Nedan anges bostadsbyggandet per kommun. På kommande sidor redovisas bostadsbyggandet i Stormalmö, Skåne övriga landet. Siffrorna är hämtade från Statistiska Centralbyråns rapport över bostadsbyggandet. Hela rapporten finns att ta del av på deras hemsida. 2011 2012 Bjuv 15 17 Bromölla 68 8 Burlöv 115 10 Båstad 88 74 Eslöv 1 58 Helsingborg 152 508 Hässleholm 56 73 Höganäs 124 144 Hörby 64 5 Höör 14 58 Klippan 16 74 Kristianstad 59 209 Kävlinge 63 104 Landskrona 18 37 Lomma 215 40 Lund 583 735 Malmö 713 1140 Osby 21 20 Perstorp 3 4 Simrishamn 20 105 Sjöbo 5 47 Skurup 11 18 Staffanstorp 96 43 Svalöv 42 38 Svedala 24 21 Tomelilla 8 12 Trelleborg 36 82 Vellinge 109 171 Ystad 64 100 Åstorp 1 10 Ängelholm 19 72 Örkelljunga 23 32 Östra Göinge 3 3 Totalt 2 849 4 072 5

2. Antal färdigställda lägenheter genom nybyggnad 1:a 3:e kvartalet 2011 2012. Storstadsområden och län. Storstadsområden Totalt Småhus Flerbo- Totalt Småhus Flerbo- Län stadshus stadshus Hela riket 14 096 5 465 8 631 16 848 6 628 10 220 Storstadsområdena 7 287 2 038 5 249 8 222 2 358 5 864 Stor-Stockholm 4 786 1 200 3 586 3 898 803 3 095 Stockholm 1 829 107 1 722 2 323 71 2 252 Stor-Göteborg 1 313 372 941 2 336 845 1 491 Göteborg 922 185 737 1 416 145 1 271 Stor-Malmö 1 188 466 722 1 988 710 1 278 Malmö 420 63 357 994 194 800 Riket i övrigt 6 809 3 427 3 382 8 626 4 270 4 356 Stockholms 4 786 1 200 3 586 3 898 803 3 095 Uppsala 1 296 311 985 493 269 224 Södermanlands 397 206 191 463 195 268 Östergötlands 490 241 249 421 277 144 Jönköpings 448 202 246 270 159 111 Kronobergs 131 102 29 197 177 20 Kalmar 200 171 29 348 234 114 Gotlands 113 22 91 154 46 108 Blekinge 127 127-132 87 45 Skåne 1 864 997 867 3 186 1 487 1 699 Hallands 792 367 425 770 460 310 Västra Götalands 1 816 811 1 005 3 421 1 333 2 088 Värmlands 246 84 162 241 125 116 Örebro 376 102 274 705 133 572 Västmanlands 82 55 27 759 126 633 Dalarnas 138 93 45 198 126 72 Gävleborgs 137 82 55 98 65 33 Västernorrlands 33 24 9 304 147 157 Jämtlands 232 87 145 137 125 12 Västerbottens 281 123 158 301 143 158 Norrbottens 111 58 53 352 111 241 * På grund av eftersläpning i rapporteringen är troligen 2012 års siffror under-skattade i denna tabell. Denna underskattning har tidigare år varit i genomsnitt 16 procent. 6

1. Antal påbörjade lägenheter genom nybyggnad 1:a 3:e kvartalet 2011 2012. Storstadsområden och län. Storstadsområden Totalt Små-hus Flerbosta ds-hus Totalt Små-hus Flerbostads-hus Län Andel Hyres-rätt % Andel Hyres-rätt % Hela riket 20 454 6 409 14 045 40 12 670 3 013 9 657 42 Storstadsområd 11 652 2 953 8 699 32 7 518 1 295 6 223 34 ena Stor-Stockholm 7 055 1 510 5 545 25 4 202 694 3 508 31 Stockholm 3 676 269 3 407 28 2 552 81 2 471 32 Stor-Göteborg 2 584 655 1 929 43 2 102 316 1 786 38 Göteborg 1 595 203 1 392 26 1 706 105 1 601 40 Stor-Malmö 2 013 788 1 225 49 1 214 285 929 40 Malmö 913 198 715 57 471 79 392 42 Riket i övrigt 8 802 3 456 5 346 51 5 152 1 718 3 434 56 Stockholms 7 055 1 510 5 545 25 4 202 694 3 508 31 Uppsala 1 159 253 906 38 888 195 693 13 Södermanlands 678 196 482 36 200 90 110 32 Östergötlands 662 317 345 57 590 192 398 81 Jönköpings 528 198 330 79 109 72 37 100 Kronobergs 190 154 36 33 205 53 152 51 Kalmar 257 167 90 44 49 37 12 100 Gotlands 124 22 102 0 17 17-0 Blekinge 93 71 22 100 169 8 161 100 Skåne 3 022 1 211 1 811 52 1 591 482 1 109 50 Hallands 621 345 276 62 267 136 131 83 Västra 3 257 1 046 2 211 48 2 875 536 2 339 39 Götalands Värmlands 283 69 214 65 80 40 40 100 Örebro 492 156 336 33 92 84 8 100 Västmanlands 545 110 435 44 362 62 300 26 Dalarnas 310 118 192 90 113 45 68 100 Gävleborgs 157 78 79 20 237 61 176 73 Västernorrlands 105 36 69 54 22 22-0 Jämtlands 133 115 18 56 88 56 32 0 Västerbottens 483 156 327 18 271 89 182 74 Norrbottens 300 81 219 100 243 42 201 100 * På grund av eftersläpning i rapporteringen är troligen 2012 års siffror under-skattade i denna tabell. Denna underskattning har tidigare år varit i genomsnitt 16 procent. 7

DISTRIKTSSTYRELSENS FÖREDRAGANDE VID MOTIONSBEHANDLINGEN Arbete Motion nr 1-17 Föredragande: Jimmy Runesson och Joakim Sandell Utbildning, förskola Motion 18-34 Föredragande: Katrin Stjernfeldt Jammeh och Ali Ismail Sjukvård Motion 35-52 Föredragande: Rikard Larsson, Henrik Fritzon och Ingrid Lennervald EU och internationellt Motion 53-54 Föredragande: Marie Granlund och Irene Nilsson Social/socialförsäkringar Motion 55-67 Föredragande: Pia Ingvarsson, Ingela Andersson och Annelie Karlsson Omsorg och Folkhälsa Motion 68-81 Föredragande: Ingela Andersson och Elisabeth Stenberg Mischalski Skatter/Ekonomi Motion 82-96 Föredragande: Anna-Lena Hogerud och Bo Bernhardsson Bostäder Motion 97-99 Föredragande: Stefan Svalö och Hillevi Larsson Jämställdhet Motion 100 Föredragande: Inger Nilsson och Hillevi Larsson Miljö, Jordbruk och Energi Motion 101-106 Föredragande: Stefan Malmberg och Bo Bernhardsson Trafik och kommunikation Motion 107-122 Föredragande: Stefan Svalö och Christine Axelsson Näringsliv och Regional utveckling Motion 123-127 Föredragande: Stefan Svalö och Christine Axelsson Brott och straff Motion 128-133 Föredragande: Christer Adelsbo 8

Kultur Motion 134-137 Föredragande: Kerstin Engle och Maria Nyman Stjernskog Organisation Motion 138-155 Föredragande: Ola Möller och Stefan Pettersson Övrigt Motion 156-168 Föredragande: Morgan Johansson och Stefan Pettersson FÖRSLAG PÅ UPPDRAG SOM DISTRIKTSSTYRELSEN FATTAR BESLUT OM Distriktsstyrelsen föreslår att de nedan angivna uppdragen inte blir föremål för behandling på nomineringskonferensen i oktober 2014 utan bereds av valberedningen och beslutas av distriktsstyrelsen. Samordningsförbundet Finsam i Malmö Bjuvs samordningsförbund Samordningsförbundet för finansiell samordning i Helsingborg Samordningsförbundet Höganäs Lunds samordningsförbund Samordningsförbundet Landskrona-Svalöv Åstorps samordningsförbund Samordningsförbundet i Trelleborgs kommun Samordningsförbundet i Skåne Nordost Finsam Kävlinge-Lomma Samordningsförbundet Nils (Svedala och Skurup) Sydöstra Skånes samordningsförbund Helthcare Skåne Holding AB Business Region Skåne AB ALMI Företagspartner AB Kristianstads Airport AB Hälsostaden Ängelholm AB Samverkansprojektet E22 AB Öresundståg-samrådsorgan Förbundsdirektion för Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling Södra Regionvårdsnämnden Öresundskommittén Stiftelsen Musik i Skåne Stiftelsen Ystads Militärmuseum Stiftelsen Fritidsområden i Skåne Stiftelsen Malmöhus läns landstings miljöfond Stiftelsen OD Krooks donation i L-län, M-län, Cavallis donationsfond samt Emil Bondessons skogsvårdsfond Stiftelsen Uppåkra Arkeologiska Center Stiftelsen Regionmuseet i Skåne Stiftelsen Skånes Djurpark Stiftelsen Herrevadskloster Stiftelsen Höganäs Keramiskt center 9

Viltvårdsdelegationen i Skånes län Kulturhistoriska museet för södra Sverige Kulturen Lund Skånes hembygdsförbund Per Westlings fond Bengt Petris fond O Jacobssons fond FÖRSLAG TILL RIKTLINJER FÖR PARTIVERKSAMHETEN Distriktskongressen föreslås ge styrelsen i uppdrag att utarbeta verksamhetsplaner varvid särskilt följande skall prioriteras: Medlemsvärvning: Partidistriktet ska prioritera medlemsvärvningen i sin verksamhet. Genom stöd till arbetarekommunerna för att planera och genomföra värvningsaktiviteter har vi målsättningen att under kommande mandatperioden öka medlemsantalet. Facklig politisk verksamhet: Partidistriktets fackliga politiska verksamhet ska verka för att stärka och utveckla organisationen för lokal facklig-politisk samverkan. Särskild vikt kommer att läggas vid att förbättra förutsättningarna för samordning av samt öka antalet arbetsplatsbesök och skapa kontinuitet i det facklig-politiska arbetet. Organisationsförändringen i LO ska vi följa upp och anpassa samverkan i det lokala arbetet. Studier och utbildning: Partidistriktets studieverksamhet ska inrikta sig mot såväl medlemmar som dem som innehar förtroendeuppdrag. Studieverksamheten ska vara ett komplement till arbetarekommunernas introduktionsutbildningar för nya medlemmar. En ledarskapsutbildning som tar sikte på valet 2018 tas fram. Utbildningen för nya medlemmar fortsätter att samordnas och ledarutvecklingen förstärks. Opinionsbildning: Partidistriktet ska genom olika media bidra till att informera medlemmar och organisationen för att därigenom ge stöd i den lokala och regionala debatten. 10

SAMMANSTÄLLNING AV SVAR FÖR KARTLÄGGNING AV EFFEKTEN AV DET FRIA SKOLVALET 1. Har er kommun berörts på ett negativt sätt av de fria skolvalen? Nej. / Bjuv Ja. / Burlöv Interkommunala kostnaderna ökar både för skola och förskola. / Bromölla Grundskola: Nej. Den kommunala skolan har gott rykte. Enda konkurrenten är Montessori och Ängelholms kommun för de elever som bor nära gränsen. Gymnasium: Har gynnat Båstad. Vi har många sökande utifrån. Hade en konkurrent "Båstad Privata". Har gått i konkurs. / Båstad Ja. / Eslöv Ja. / Hässleholm Vi berörs inte mycket i grundskolan vi har endast 1 friskola i kommunen som tar några få elever från Hörby och Höör. Det fria gymnasievalet berör oss mera eftersom vi inte har egen gymnasieskola. / Hörby Ja självklart då vi aldrig kan i förväg veta hur elevströmmarna går! / Klippan Ja. / Lomma Ja. / Malmö Nej. / Osby Simrishamns kommun har på ett både tydligt och märkbart sätt drabbats av det fria skolvalet. / Simrishamn Ja! / Svalöv Ja och Nej! / Vellinge Ja, när det gäller vår gymnasieskola. / Ystad Ja. I högsta grad. / Örkelljunga 2. Om ni svarat Ja på fråga 1 på vilket sätt har kommunen berörts? Kvalitetsmässigt och ekonomiskt. / Burlöv Kostnader i förhållande till budget skenar vilket gör att annat får stå tillbaka. / Bromölla 11

Eslöv har en gymnasieskola. Nedgången av antalet elever i den har varit drastisk, från drygt 1600 för fem år sedan till under 900 2013. Vi räknar med att landa på 700-800 elever. En så snabb nedgång är svår att möta. Kostnaden per elev har ökat. Samtidigt har vi gått från att ha flera paralleller på vissa program till att inte ha en enda flerparallellig utbildning. Vissa program har fått lägga ner och andra hotas. Väl fungerande verksamhet har fått läggas ner och lärare har fått sagts upp. Sammansättningen på skolan har också förändrats, eftersom det är de studieförberedande program som drabbats hårdast. I förlängningen riskerar skolan att inte längre vara den mötesplats för personer med olika bakgrund som den historiskt varit. / Eslöv Ekonomiska konsekvenser. När elever flyttar till annan skola så måste man göra förändringar på befintlig skola som inte alltid är populära. Man är väldigt försiktig på att göra satsningar då reglerna för offentliga bidrag på lika villkor utgör ett stort hinder. / Hässleholm Det finns både nackdelar och fördelar med fria skolvalet på gymnasiet. Eleverna får en större bredd på sitt val av utbildning. Nackdelen är att marknaden har exploderat och det finns numera så många linjer att gymnasieskolorna måste locka ungdomarna med andra saker än en god utbildning, som ex. datorer, mat på någon matkedja. Kontrollen måste bli bättre på oseriösa utbildare. / Hörby Eleverna följer någon sorts mode. Ibland går ryktet att det är häftigare i Helsingborg och så söker man dit! Det innebär även kostnader för resor och i förekommande fall internat! / Klippan Det blir dyrt och svårare att planera. / Lomma Valfriheten är/blir ett stort problem när resursstarka föräldrar i s.k. svaga områden väljer att flytta sina barn till skolor med redan resursstarka elever. Dessa skolval underminerar skolorna i de svaga områden och konsekvenserna blir stora både kortsiktigt som långsiktigt där ett borttaget kamratstöd dvs. att duktigare elever stöttar och sporrar elever som har lite svårare med inlärning och förståelse. Svaga elever mister bra förebilder. Detta påverkar dels de svaga elevernas studiemotivation samt ökar deras känsla av att de är i en sämre klass. En risk är också att lärarna förväntar sig mindre av dessa elever. När föräldrar väljer annan skola än den i sin stadsdel ökar klyftorna både mellan skolorna och mellan elever. Skillnaden blir också mycket påtaglig då kompisarna som bor på samma gård/kvarter påminner varandra om att det är skillnader mellan dom. Så ökad skolsegregation, försämrade skolresultat och minskad likvärdighet är några faktorer som drabbar barnen. / Malmö Det slår extra hårt mot en landsbygdskommun som har många byskolor och sjunkande elevantal. Resultatet blir en ständig och uppslitande diskussion om antalet skolor. / Simrishamn Tveklöst har det fria skolvalet inneburit en ökad segregation mellan elever i vår kommun. Resursstarka föräldrar väljer bort skolor som man upplever att det finns bekymmer på och väljer skola med bättre renommé för sitt barn. / Svalöv Vi tillät våra gymnasieelever att välja ganska fritt redan ett par år innan lagen kom så vi har nog haft en mindre påverkan än andra kommuner. Men, det påverkade ändå negativt. / Vellinge Stor påfrestning på ekonomin. / Ystad 12

I mindre kommuner utarmas den egna verksamheten genom att det är färre elever på hemorten. / Örkelljunga 3. Har er kommun drabbats av ökade kostnader med anledning av de fria skolvalen? Ja. / Bjuv Se svar fråga 2. / Bromölla Grundskola: Nej Gymnasium: Mycket lite. Vi har inte tjänat något heller. / Båstad Ja. / Eslöv Ja. / Hässleholm Kostnaderna ökade för kommunen, vi hade ett avtal med Eslöv där vi visste hur våra kostnader med de antal elever som vi hade. / Hörby Ja se ovan! Det varierar över åren, men vi har en känsla av att konkurrensen leder till ökade kostnader för marknadsföring och grädde på moset för att få fler sökande och det leder till kostnader för alla. Alla måste hänga på i racet! / Klippan Ja. / Lomma Nej. / Osby Ja, både för grundskolan och gymnasieskolan där lokaler ställs tomma samtidigt som nya byggs i andra delar av staden. / Malmö Räknar man om detta i pengar medför detta en årlig kostnad för kommunen på över 24 miljoner vad avser grundskolan och för gymnasienivån ligger den årliga kostnaden för interkommunal ersättning på hela 50 miljoner kronor. Detta i en kommun med strax under 19 000 invånare. Och totalt ca 2 500 barn i skolan. / Simrishamn Ja, dessutom har det fria skolvalet inneburit kraftigt ökade kommunala kostnader utan att det har fått några kvalitetshöjande effekter i verksamheten. / Svalöv Ja, I linje med svaret ovan så har kommunen behövt betala ut mer i interkommunal ersättning än om vi behållit eleverna i egen gymnasieskola. / Vellinge Ja. / Ystad Ja. / Örkelljunga 4. Om ni svarat Ja på fråga 3 i vilken omfattning har ni drabbats? Svårt att få fram. / Bjuv 13

Många som sökt sig till privata skolor och tar skolpengen med sig medan den kommunala skolan inte kan anpassas till tappet. ( ca. 15 milj. kr ) / Burlöv Vi har över 200 elever som går på andra skolor ca 10 %.Ett antal miljoner som måste kompenseras med andra åtgärder. / Bromölla 2011 rapporterade vi in en kostnad på 99 600 kronor per elev på vårt gymnasium. Motsvarande siffra för 2012 var 118 900 kronor (siffrorna är från kommunbladen). Vi kan också se att kostnaden för våra elever som går i andra skolor ökat under 2013. Statistik från skolverket visar att kostnaderna för gymnasiet i Skåne ökade även mellan 2011 och 2012. Det ligger nära till hands att misstänka att det fria skolvalet har blivit kostnadsdrivande för hela Skåne och alltså drabbar oss även för de av våra ungdomar som inte läser i Eslöv. Totalt gjorde gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden gjorde ett minus på över 19 miljoner 2013. Den största delen är på den egna gymnasieskolan, 12 miljoner, men eftersom vi också hade fler elever som kostade mer på skolor utanför Eslöv gick den delen av budgeten med minus med sju miljoner. / Eslöv Det är inte helt lätt att svara på, det rör sig kring 5 miljoner i ökade kostnader. / Hässleholm Det är jättesvårt att sätta kronor och ören på detta, men det handlar om betydande summor. / Klippan Inte helt lätt att räkna på. Jag har kollat av en grupp år 1-9 som går på ISLK (Lunds internationella). För 15 elever betalar vi c:a 540 000 kr. mer än om de gått i våra Lommaskolor. Men det är ju många fler än dem som går på annan skola än i Lomma. / Lomma Det finns idag ingen formell, varken övergripande eller djupdykande, undersökning/utredning kring segregationens konsekvenser i allmänhet och skolan i synnerhet. En fråga som Malmö kommissionens rapport anger och som kommunstyrelsen ger förslag på; nämligen att det ska utföras en kartläggning av segregationens konsekvenser. / Malmö Det försvårar planeringen oerhört och det blir kraftfulla undanträngningseffekter för den renodlade kommunala verksamheten. / Simrishamn Kraftigt ökade lokalkostnader dels till följd av överkapacitet av skol lokaler i kommunen och dels till följd av dubbla lokalkostnader pga peng systemet, vilket innebär att lokalkostnadernas andel av skolpengen ökat! / Svalöv De första åren var det i en mindre omfattning men fram t.o.m i år så har vi haft en nedåtgående trend i antalet sökande till vår gymnasieskola. I år har det vänt och vi har aldrig haft så många förstahandssökande som i år. / Vellinge 60 miljoner betalas ut till friskolor från vårt gymnasieförbund. Uppsägningar av personal har skett i flera omgångar. / Ystad Vi har högre kostnad per elev pga. små årskullar och denna högre kostnad ligger till grund för ersättningen till den kommunen elever valt trots att den kanske har en betydligt lägre kostnad för sina egna elever. / Örkelljunga 14

5. Har er kommun påverkats på något annat sätt med anledning av de fria skolvalen? Nej. / Bjuv Ja. / Burlöv Nej, vi har inga friskolor i kommunen, allt externt. / Bromölla Grundskola: Nej Gymnasium: Ungdomar som kommer utifrån stimulerar skolan till ett bättre jobb. / Båstad Ja. / Eslöv Ja. / Hässleholm Nu har vi väldigt svårt att budgetera gymnasiekostnaderna och har dragit över budget alla år utom fjolåret. Vilket innebär att egna verksamheter får besparingsbeting för att hålla budgeten i Barn och utbildningsnämnden. / Hörby I ärlighetens namn har det förmodligen lett till att man är betydligt mer lyhörd för elevernas behov och det är ju positivt! / Klippan Ja. / Lomma Ja. / Malmö Nej. / Osby Flera skolor som nu är nedläggningshotade och där man nu tänker starta friskolor. / Simrishamn Ja. Skolpolitiken har skiftat fokus från att vi tidigare diskuterade hur vi skulle tillgodose varje elevs behov i skolan till att i stället handla om hur man gör de kommunala skolorna mer attraktiva för resursstarka elever! Skolpolitiken drivs bort från solidariteten till förmån för egoismen! / Svalöv Ja. / Vellinge Ja. / Ystad Ja. / Örkelljunga 6. Om ni svarat Ja på fråga 5 på vilket sätt har kommunen berörts? Burlövs kommuns skolor tappa ekonomiskt och där med dom resurser som behövs för att höja kvalitén i dom kommunala skolorna och göra Burlöv till en attraktiv kommun som man vill flytta till. / Burlöv Det har uppstått diskussioner om nerläggning/stängning av skolor på grund av att ett antal elever väljer annan skola än den som ligger i elevens upptagningsområde. / Hässleholm 15

Ständiga nedskärningar och svårigheter att planera verksamheten skapar ryckighet och påverkar arbetsmiljön negativt på skolan. Dessutom riskerar skolan att fastna i en nedåtgående spiral, eftersom negativa nyheter riskerar att skada verksamhetens rykte. Om kostnaderna på gymnasiet inte fås under kontroll påverkas övrig verksamhet. Vi får en fördelning av resurserna som styrts av nöden, inte av politiska prioriteringar. / Eslöv Se svar fråga 5. / Klippan Eftersom vi är en inflyttningskommun för barnfamiljer, stor ökning, gör det fria skolvalet det ännu svårare att planera antal skolor, klasser, platser / Lomma Bl a ökad administration då kommunens uppföljningssystem inte per automatik används/följs av den externa anordnaren. / Malmö Se fråga 5. / Simrishamn Skolpolitiken har skiftat fokus från att vi tidigare diskuterade hur vi skulle tillgodose varje elevs behov i skolan till att i stället handla om hur man gör de kommunala skolorna mer attraktiva för resursstarka elever! / Svalöv Kommunen har tvingats arbeta ännu hårdare än förut med att sälja in sin gymnasieskola till sina kommande elever. Genom smartare marknadsföring, bättre kontakter med Malmö Högskola och en genomtänkt gymnasiebroschyr har kommunen vänt trenden. / Vellinge När elevantalet minskar blir det svårare att kunna tillgodose utbudet av program. / Ystad Svårt att planera. / Örkelljunga 16