lutherska Bordssamtal i modern tappning Kyrkkaffet Pilgrimsvandringen Bibelstudiegruppen Kyrkorådet Syföreningen Kören Afterwork studiehandledning
När vi delar en måltid flyter samtalet lätt. Det här studiematerialet vill inspirera till samtal om liv och tro. Vi utgår från citat av Martin Luther som själv använde matbordet som en pedagogisk arena. Flera av citaten är valda för att lyfta den reformatoriska upptäckten; Luthers insikt att vi får Guds oändliga kärlek och hans förlåtelse helt utan motprestation. Till det kommer andra centrala tankar i Luthers lära. Till ett bordssamtal hör att deltagarna tillsammans äter en måltid. Den kan vara så enkel som en kopp kaffe och en smörgås. Samtalet kräver inga förkunskaper, vare sig i teologi eller om Luther. Citaten vill inspirera till samtal om vår tro och vår vardag, vår församling och vårt samhälle. Kerstin Selén, Sensus studieförbund
Introduktion till bordssamtalen hurdana bordssamtal? Vid bordssamtalen lyssnar alla på varandra. En värd, eller värdinna, leder samtalet och ser till att alla som vill får komma till tals och att gruppen håller sig till ämnet. Till det här studiematerialet hör ett särskilt bordsskick : en handledning för samtalsledaren med tips på upplägg och metoder. ett eller flera tillfällen Bordssamtal kan man ha vid ett tillfälle eller vid flera tillfällen. Kyrkkaffet är ett exempel på ett sammanhang där man ha bordssamtal flera gånger. Då utgörs samtalsgruppen av dem som satt sig vid samma bord och det är inte säkert att gruppen blir densamma som vid tidigare tillfälle. Längden för ett sådant bordssamtal kan vara cirka 40 minuter och en lagom stor grupp är omkring sex personer. träffas i studiecirkel Samtalen blir djupare och mer personliga och därmed mer givande när samma deltagare träffas flera gånger. Studiecirkelns deltagare träffas i regel mellan en och en halv och två timmar per tillfälle. Det går alldeles utmärkt att till studiecirkelträffen ta med sig matsäck som alla delar på, det vill säga citat som en deltagare själv hittat eller någon annan Luther- eller reformationsrelaterad fråga. en mångfald av matplatser Samtalen kan föras varhelst vi delar en måltid och önskar samtala om kristen tro och livsfrågor. Här är några exempel på matplatser. Du kan säkert själv komma på flera: Syföreningen Kören Pilgrimsvandringen Kyrkorådet Kyrkkaffet Afterwork Bibelstudiegruppen
Ett smörgåsbord av Luthercitat 1 Det, varvid du fäster ditt hjärta och varpå du förlitar dig, är, säger jag, i verkligheten din Gud. En Gud kallas det, som man väntar allt gott av och som man i sin nöd tar sin tillflykt till. 2 Hela skapelsen är som den allra underbaraste bok eller bibel, där Gud beskrivit och målat av sig själv. 3 Gud är en glödande bakugn, full av kärlek, som räcker från jorden ända upp i himlen. 4 Du säger att de synder som vi gör varje dag kränker Gud, alltså är vi inte helgon. Jag svarar: Moderskärleken är mycket starkare än barnets bajs och skorv. Så är också Guds kärlek till oss mycket starkare än vår lort. Fastän vi är syndare förlorar vi därför inte vårt barnaskap på grund av vår orenhet eller faller ur nåden för våra synders skull. 5 Gud sköter sitt ämbete på ett underligt sätt. Han anbefaller det åt predikanterna, arma syndare, som undervisar i det, men klent och svagt. Guds kraft framträder alltid i den största svaghet. 6 [ ] vi är också präster i evighet, [. ] Genom prästadömet blir vi värdiga att träda inför Gud, be för andra och undervisa varandra inbördes om det som Gud tillhör. Kort ska man be, men ofta och starkt. Prata gärna om dessa båda citat vid samma tillfälle: En kristen är en fri herre över allting och ingen underdånig, och: En Kristen är allas tjänare och var man underdånig. 7 8 9 10 Om var och en tjänade sin nästa så skulle världen vara full av gudstjänst. 11 Djävulen har sådana tankar för människor att han säger: O du måste tro så och så! Du måste tro mer! Din tro är inte särskilt stark, och inte nog! Detta för att föra dem till förtvivlan. Så är det också av naturen så ordnat för oss, att vi gärna skulle vilja ha en medveten tro. Vi vill gärna gipa den och stoppa den i bröstet, men det går inte i det kroppsliga livet. Vi kan inte förstå den, utan vi måste hålla fast vid den. Vi ska alltså hålla oss till Ordet och låta oss lugnt dragas med. 12 Om du ser till själva saken ska du finna att musiken från världens begynnelse finns inlagd i eller sammanvävd med hela Skapelsen, både i dess enskildheter och i dess helhet. 13 Att bygga kyrkan betyder inte att införa nya ceremonier som de spetsfundiga tror, utan att befria och stärka samveten genom tron så att man blir fri från knorrande och tvivel. 14 Två ting kommer från Satan: det första att han gör oss säkra och att vi under tider då det går oss väl inte fruktar Gud; det andra, att han under tider av bedrövelse får oss att förtvivla och fly från Gud. 15 Lika lite som barnen i moderlivet vet om sin tillkomst, lika lite vet vi om det eviga livet. 16 Vad är dö annat än en natts sömn? Ty liksom genom sömnen all svaghet viker undan och upphör, och andens krafter återkommer, så att man på morgonen stiger upp utvilad, glad och stark: så kommer vi att återuppstå på den yttersta dagen som om vi sovit en enda natt och vi kommer att vara utvilade och starka. 17 Du tar miste som anser att Kristus är en lagstiftare som formar moraliska seder och, som ett slags Sokrates, föreslår perfekta exempel på moralisk livsföring. För även om Kristus verkligen ger anvisningar om handlingar, förbereder och förnyar han först människan inifrån och därefter styr han också kroppen, händerna och fötterna. Gärningarna följer tron just så som skuggan följer kroppen.
18 Jag är inte heller av den meningen att alla konster genom evangeliet skall slås till marken och förgå, som vissa falska andliga framhåller, utan jag önskar se alla konster, särskilt musiken, i tjänst hos den, som gett oss dem och skapat dem. 19 Man tjänar Gud även genom att göra ingenting, ja kanhända så mer än på annat sätt. Därför har han särskilt strängt påbjudit sabbatens helgd. 20 För när Gud givaren, genom sin kärlek skänker oss detta, så är vi mottagare genom tron som inte gör någonting annat än accepterar gåvan. För frälsningen är inte något vi gör och kan inte förtjänas genom våra gärningar, den finns redan där, erbjuden och skänkt. Se bara till att du öppnar din mun eller snarare ditt hjärta, och var stilla och låt dig fyllas. Detta kan inte göras utom genom att du tror orden som du hör. 21 Även om jag är en fantastisk Doktor har jag ännu inte utvecklats mer än till förklaringen för barn av de tio budorden, trosbekännelsen och Fader vår. Fortfarande lär jag och ber dessa varje dag med min Hans och min lilla Lena. Vem förstår ens i hela dess bredd inledningsorden Fader vår, som är i himmelen? 22 När det gäller skriftens dunkla ställen säger Luther: Hoppa över det som är dunkelt och håll dig till det som är tydligt och klart. 23 Så liten som elden är utan hetta och rök, så liten är tron utan kärlek. 24 Evangeliet är Guds livmoder, i vilken vi bärs och formas genom Kristi Ande och även modersbröst som ammar oss. 25 Så förhåller det sig med Den Heliga Skrift: När man tror att man har lärt sig den måste man börja från början. 26 Jag är en människa, detta är förvisst större än att vara furste, ty Gud gjorde inte någon till furste, vi människor gjorde det. Men att jag är en människa är endast Guds verk. 27 Det mänskliga hjärtat står inte ut med vare sig gott eller ont. Har vi pengar och gods så har vi ingen ro; är fattigdomen där så har vi ingen frid. Mitt emellan ligger det rätta, det är att vara nöjd med sin lott. 28 Bönen hjälper oss mycket och ger oss ett glatt hjärta; inte på grund av värdet av våra gärningar, utan eftersom vi talat med vår Herre Gud och lagt fram allting för honom. 29 Ännu idag suger jag på Fader vår som ett barn, dricker och äter av den som en gammal människa och kan aldrig bli mätt. Den är den bästa bönen, till och med bättre än Psaltaren (som jag också har mycket kär). Det är i sanning så, att den verklige Mästaren har sammanställt och lärt ut denna bön. Hur beklagansvärt är det därför inte, att en sådan bön av en sådan Mästare blir pladdrad och babblad över hela världen utan någon som helst andakt. 30 Åh, att människan är så benägen och beredd att undervisa andra, men inte sig själv! 31 Man får inte plocka sönder Jesus liknelser i alla deras detaljer utan hålla sig till huvudsaken och försöka finna ut vad han vill ha sagt. 32 De små barnen lever i oskuld och de framställs för oss som våra lärare i Kristus. 33 Ingen människa förstår Skriften och det är omöjligt att den blir verklig för henne om hon inte genom egen erfarenhet lär sig att förstå den. 34 Kättare är nyttiga. Vi vet inte hur bra det är för oss att ha motståndare. 35 Allt vad som sker i världen, det sker med hopp. Ingen bonde skulle så ett enda korn om han inte hoppades att det skulle växa upp en planta. Ingen yngling skulle gifta sig, om han inte hade hopp om efterkommande. Ingen köpman eller daglönare skulle arbeta, om han inte väntade vinst eller lön. Så mycket mer skulle hoppet om ett evigt liv uppmuntra oss. Citaten är hämtade från Ordet vid bordet Martin Luthers bordssamtal av Göran Agrell och Peter Strömmer, Themis förlag 2015. I boken är citaten insatta i ett sammanhang och där finns även källhänvisningar.
Bordsskick för samtalen en handledning för samtalsledaren Då vi möts i ett samtal kring ett studiematerial lär vi av och tillsammans med varandra. Alla har erfarenheter, tankar och idéer att bidra med. Samtalet behöver en ledare för att hålla ihop det hela, här kallar vi det värd/värdinna. Värden/värdinnan är en i gruppen men med särskilt ansvar att initiera frågorna och se till att alla som vill får komma till tals och att gruppen håller sig till ämnet. Uppgiften är inte att vara lärare och föreläsare Om du själv är präst eller pedagog så håll tillbaka ditt eget tyckande och tänkande som lätt kan uppfattas som facit. Fokusera i stället på att fördela frågorna och lyfta gruppen. förslag på upplägg för ett bordssamtal 1. Presentera er för varandra. Under rubriken Metoder finns förslag på hur ni kan göra. 2. Välj ett citat att samtala om. Under rubriken Metoder finns förslag på hur ni kan göra. 3. Samtala kring det valda citatet. Några förslag till ingångar (alla passar inte varje citat): Vad fastnade du för i citatet? Vad berör det i ditt liv? Vilka utmaningar ger citatet dig, din församling eller/och samhället? 4. Varje bordssamtal kan avslutas med en runda kring bordet: Vad tar jag med mig från dagens träff?. 5. Ta också upp frågan om gruppen ska ses igen för ytterligare ett bordssamtal, om detta inte redan är planerat. Om så är fallet, påminn om nästa träff. metoder Presentationsövning Även om deltagarna är ganska väl bekanta med varandra kan det vara givande att inleda samtalsgruppen med en presentationsövning. En presentationsövning gör ofta att deltagarna får syn på nya sidor hos varandra och det kan bidra till en mer avspänd stämning. Presentation med hjälp av en sak Deltagarna (och du själv) presenterar er för varandra genom att välja en sak som berättar något om er själva. Det kan vara något som finns i fickan, i väskan eller i rummet. Det kan vara något som ni bär på kroppen. Var och en väljer ett föremål och när alla hittat sitt berättar ni i tur och ordning för varandra varför just den saken valts. När jag tänker på Luther Efter att ni presenterat er för varandra kan det vara intressant att göra en liten undersökning av hur Luther-bilden ser ut i gruppen. Fråga deltagarna vad som är det första de kommer att tänka på då de hör namnet Luther. Gå laget runt så alla som vill får säga sitt högst ett par, tre meningar.
Metoder för att välja citat att samtala kring Beta igenom citaten i detta studiematerial från början till slut. Turas om att välja citat ur materialet. Ta med Luthercitat som ni hittar i andra material. Metoder som skapar delaktighet i samtalen Rundan Varje deltagare i tur och ordning, laget runt, får ge sin reflektion. Inled gärna med en liten stund för eftertanke. Det kan vara en god idé att skriva ner några stolpar för att inte tappa bort vad man vill säga då man lyssnar på de övriga. Ingen kommenterar det som sägs förrän alla har fått säga sitt. Rundan är en metod som ger plats även för den minst högljudda. Det är viktigt att värden/värdinnan talar om inför varje runda att den som inte vill yttra sig kan stå över. Ingen ska känna sig pressad att uttala sig. Många gånger väcks nya tankar då vi lyssnar på de andra deltagarna. Utifrån det kan det ibland vara bra att ta ytterligare en runda innan vi går vidare till nästa punkt. Ibland och i vissa grupper är det bra att ge ramar som begränsar: Var och en får högst två minuter på sig, eller Berätta med högst tre meningar. Bikupa Bikupan har fått sitt namn av att det blir ett surr i rummet då flera pratar samtidigt. Att bryta upp gruppen i mindre enheter, om två eller tre personer, är ett oslagbart sätt att få alla aktiva. Bikupan ger alla deltagare tillfälle att uttrycka sina tankar i ord. För de flesta är det lättare att prata i en mindre grupp. Tankar som inte är färdigtänkta kan processas en stund i bikupan innan man eventuellt lyfter dem i storgrupp. Bikupan är ett bra ställe att både provtänka och provprata i. När det slutat surra kan man be grupperna att berätta något från samtalet. Sista träffen för studiecirkeln Då en grupp har träffats för samtal ett antal gånger är det viktigt att knyta ihop säcken och tacka varandra vid det sista tillfället. Kanske gruppen vill fortsätta och samtala om något annat ämne? Eller gå vidare med Luther med stöd av ett annat studiematerial? Avsluta gärna med en runda då alla som vill får nämna något de fått med sig av att ha deltagit i gruppen. Ta kontakt med Sensus Sensus är Svenska kyrkans studieförbund och samarbetar med församlingarna i deras folkbildningsverksamhet. Sensus tar fram studiematerial. Du som är cirkelledare kan få stöd och utbildning i din pedagogiska uppgift. Du och gruppen har även andra förmåner som olycksfallsförsäkring. Ta kontakt med ditt närmaste Sensus-kontor och berätta att du ska leda en samtalsgrupp med Lutherska bordssamtal.
verklighetens lutherska bordssamtal Martin Luther och hans hustrus Katharina von Boras hem var mer eller mindre ett pensionat. Vid matbordet satt allt som oftast studenter och även Luthers lärda kollegor. Dessa gjorde anteckningar då Luther kom in på något särskilt intressant. Förutom teologiska frågor avhandlades dagspolitiska frågor och rena vardagsfrågor. Samtalet fördes på en blandning av tyska, modersmålet, och latin som var språket för teologi och vetenskap. Anteckningar från samtalen vid det Lutherska matbordet samlades ihop efter Luthers död, bearbetades, friserades och censurerades för att ges ut som en uppbygglig bok för den breda allmänheten: Martin Luthers bordssamtal. Reformatorn själv retuscherades hårt och framställdes mer som en asketisk glädjedödare än som den färgstarka och humoristiska person han ofta var. Denna förfalskade bild har i flera hundra år präglat uppfattningen om Martin Luther och än i dag kan vi trots att lutherforskningen för länge sedan nyanserat bilden tala om Luther på axeln.