Miljöbyggnad

Manualremiss Bedömningskriterier för nyproduktion Miljöbyggnad 3.0 170116 Sweden Green Building Council 1

Manualerna i Miljöbyggnad består av tre delar; Metodik för nyproducerade och befintliga byggnader Bedömningskriterier för nyproducerade byggnader, denna del Bedömningskriterier för befintliga byggnader Miljöbyggnad kan användas för certifiering av småhus, flerbostadshus och de flesta typer av lokalbyggnader, till exempel kontor, skolor, daghem, hotell, handelsbyggnader, hallbyggnader, sjukvårdsbyggnader, vårdhem, restauranger, idrottsbyggnader, teatrar. I denna del beskrivs varje indikators bedömningskriterier, metoder för beräkning, analyser, redovisningskrav och verifiering. Manualerna i Miljöbyggnad är formulerade som regelsamling. 2

1 Värmeeffektbehov Syfte Premiera byggnader som projekteras, byggs och förvaltas för lågt effektbehov för uppvärmning när det är som kallast ute under ett normalår. Därmed är grunden lagd för energisnål drift. Vad bedöms? Värmeeffektbehovet i W/m 2, Atemp vid DVUT. Betygskriterier Betygskriterier för nyproducerade flerbostadshus och lokalbyggnader i W/m 2,Atemp vid DVUT. Fgeo är en geografisk justeringsfaktor, se tabell 1:1. Indikator 1 BRONS SILVER GULD Flerbostadshus och lokalbyggnader 40 * Fgeo 30 * Fgeo 20 * Fgeo Småhus 45 * Fgeo 35 * Fgeo 25* Fgeo Instruktion Värmeeffektbehov är mått på klimatskalets och ventilationens energitekniska egenskaper. Det beräknas som värmeförlusterna vid den kallaste dagen under ett normalår, dvs dimensionerande vinterutetemperatur. Värmeeffektbehovet ska fördelas på Atemp som är arean innanför ytterväggarna som är värmd till 10 C eller mer. Värmeeffektbehovet inkluderar värmeförluster på grund av värmetransmission, luftläckage och ventilation. Värmeeffektbehovet = P A total temp W/m 2 Atemp Ptotal = Ptransmission + Pluftläckage + Pventilation För beräkningen behövs följande uppgifter Ptransmission U-värden, klimatskalets delareor och köldbryggor Pluftläckage Luftläckageflöde vid normal tryckskillnad över klimatskalet Pventilation Ventilationsflöde och värmeåtervinningens temperaturverkningsgrad Lufttemperatur inne Ortens DVUT vid aktuell tidskonstant Värmeeffektbehovet ska beräknas med ventilationen i drift och utan värmetillskott från sol och internlaster. Det beräknade värmeeffektbehovet motsvarar alltså inte ett verkligt driftfall utan är ett mått på klimatskalets och ventilationssystemets sammantagna energiegenskaper. 3

På Miljöbyggnads webbplats finns ett verktyg för beräkning av värmeeffektbehovet. Det är också möjligt att använda energiberäkningsprogram. Se i så fall till att beräkningen sker utan solinstrålning och internlaster, att ventilationen är i drift och att beräkningen har ett tillräckligt långt insvängningsförlopp. Tabell 1:1 Fgeo, geografisk justeringsfaktor, enligt Boverket BBRxx. Län Geografiskt läge [kommun] F geo Blekinge Samtliga kommuner 0,9 Dalarna Avesta, Borlänge, Falun, Gagnef, Hedemora, Leksand, Ludvika, Smedjebacken och Säter Mora, Orsa, Rättvik och Vansbro 1,2 Malung-Sälen och Älvdalen 1,3 Gotland Gotland 0,9 Gävleborg Samtliga utom Ljusdal och Ovanåker 1,1 Ljusdal och Ovanåker 1,2 Halland Halland Samtliga utom Hylte 0,9 Hylte 1,0 Jämtland Berg, Bräcke, Krokom, Ragunda och Östersund 1,3 Härjedalen, Strömsund och Åre 1,4 Jönköping Samtliga kommuner 1,0 Borgholm, Emmaboda, Kalmar, Mönsterås, Mörbylånga, Nybro, Oskarshamn, Torsås och Västervik Kalmar 0,9 Hultsfred, Högsby och Vimmerby 1,0 Kronoberg Samtliga kommuner 1,0 Piteå 1,3 Norrbotten Boden, Haparanda, Kalix, Luleå, Älvsbyn, Överkalix och Övertorneå 1,4 Arjeplog, Arvidsjaur och Pajala 1,5 Gällivare, Jokkmokk och Kiruna 1,6 Skåne Samtliga utom Osby 0,9 Osby 1,0 Stockholm Samtliga kommuner 1,0 Södermanland Samtliga kommuner 1,0 Uppsala Samtliga utom Tierp och Älvkarleby 1,0 Tierp och Älvkarleby 1,1 Värmland Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad, Kil, Kristinehamn och Säffle 1,0 Övriga 1,1 Nordmaling och Umeå 1,2 Västerbotten Bjurholm, Robertsfors, Skellefteå, Vindeln och Vännäs 1,3 Dorotea, Lycksele, Malå, Norsjö, Vilhelmina och Åsele 1,4 Sorsele och Storuman 1,5 Västernorrland Samtliga utom Sollefteå och Ånge 1,2 Sollefteå och Ånge 1,3 Västmanland Arboga, Hallstahammar, Kungsör, Köping, Sala, Surahammar och Västerås 1,0 Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg 1,1 Västra Götaland Bollebygd, Färgelanda, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Lysekil, Mark, Munkedal, Mölndal, Orust, Partille, Sotenäs, Stenungsund, Strömstad, 0,9 Svenljunga, Tanum, Tjörn, Uddevalla och Öckerö Övriga 1,0 Örebro Samtliga utom Hällefors och Ljusnarsberg 1,0 Hällefors och Ljusnarsberg 1,1 Östergötland Samtliga kommuner 1,0 1,1 4

Lufttemperatur inne Inneluftens temperatur ska vara minst 21ºC. Om högre lufttemperatur krävs för att uppfylla kravet på termiskt inneklimat vintertid så ska den högre lufttemperaturen väljas. Observera att det är lufttemperaturen som ska användas i denna indikator, inte den operativa temperaturen. I hallar ska inneluftens temperatur vara minst 20 ºC i beräkningen även om en lägre lufttemperatur kommer att hållas vid drift. Vinterutetemperatur Ortens dimensionerande vinterutetemperatur, DVUT ska används. Det finns flera värden att välja bland beroende på ort och byggnadens tidskonstant (mått på dess värmetröghet), se tabell 1.2 nedan. Tidskonstanten beror på bland annat på byggnadens isoleringsgrad, lufttäthet och specifik värmekapacitet. Om DVUT med högre tidskonstant än 1 dygn används ska beräkningen redovisas. Tabell 1.2 Dimensionerande vinterutetemperatur, DVUT från Handbok för energihushållning enligt Boverkets byggregler utgåva 2. Boverket 2012. Ort 1-dygn 2-dygn 3-dygn 4-dygn 6-dygn 8-dygn 10-dygn Kiruna Flygplats -30,3-29,4-28,6-28,0-26,1-25,3-24,8 Jokkmokk -34,8-34,0-33,2-32,0-30,9-29,5-29,0 Luleå -27,7-26,9-26,1-25,6-24,4-23,7-22,9 Lycksele -30,0-29,5-28,8-28,0-26,7-26,0-25,5 Umeå Flygplats -24,5-23,2-22,6-21,9-21,3-20,8-20,0 Östersund/Frösön -25,3-24,4-23,8-23,0-21,2-20,1-19,3 Sundsvalls Flygplats -24,4-24,2-23,5-22,4-21,4-20,5-20,1 Sveg -29,3-27,9-27,1-26,0-24,7-23,9-23,5 Malung -26,9-25,1-23,9-23,6-22,4-21,9-21,3 Falun -23,0-21,9-21,3-20,6-20,0-19,7-19,0 Uppsala -18,9-18,3-17,5-16,6-15,9-15,3-14,8 Stockholm - Bromma -17,1-16,5-16,0-15,0-14,3-13,7-13,2 Södertälje -16,2-15,4-14,8-14,4-13,3-12,9-12,3 Örebro -19,0-18,1-17,3-16,5-15,7-15,3-14,3 Karlstad -19,1-17,9-17,3-16,9-16,3-16,0-15,2 Norrköping -16,6-16,0-14,8-14,4-13,7-13,3-12,6 Linköping -17,6-16,5-15,9-14,6-13,8-13,4-12,5 Såtenäs -15,5-14,6-13,8-13,1-12,7-12,2-11,7 Säve (Göteborg) -14,6-14,0-13,1-12,9-12,5-11,9-11,0 Jönköpings Flygplats -17,5-16,6-15,9-15,3-14,1-13,7-13,3 Visby -10,5-9,9-9,7-9,3-8,8-8,5-8,4 Västervik -15,1-14,2-13,3-12,9-12,3-11,9-11,4 Växjö -14,4-13,3-12,9-12,7-12,0-11,7-11,2 Kalmar -13,3-12,8-12,1-12,0-11,4-10,8-10,5 Ronneby/Bredåkra -12,7-11,8-11,3-11,3-10,7-10,2-9,6 Lund -11,6-10,6-10,1-10,0-9,4-9,1-8,5 U-värden och köldbryggor För indikatorbetygen BRONS och SILVER kan köldbryggorna approximeras med ett schablonpåslag på minst 30 % av transmissionsförlusterna Σ(Ui Ai). För GULD ska köldbryggorna beräknas och redovisas för ytterväggshörn, fönster- och dörrsmygar, stålpelare i ytterväggar, mellanbjälklagskant, grundsockel och takanslutning. ψ-värdet kan 5

beräknas med till exempel HEAT2, VIP-Energy, U-norm som finns kostnadsfri på www.gadbyggnadsfysik.se, Isolerguiden som finns kostnadsfritt på www.swedisol.se. Standarderna SS EN ISO 10211 kan användas för beräkning av köldbryggor och för U-värden SS EN ISO 6946. Ventilation I CAV-system används det ventilationsflöde som ventilationssystemet är dimensionerat för. I VAV-system kan det ventilationsflödet användas som luftvärmebatteriet är dimensionerat för, alternativt medelventilationsflödet under drifttid en typisk vintervecka. Ventilation för vissa verksamheter kan exkluderas från beräkningen. Det kan till exempel gälla ventilationskrävande medicinsk utrustning, storkök, laboratorieverksamhet, punkutsug i lätt industri. Samma gränsdragning mellan verksamhets- och byggnadsrelaterad ventilation används som i indikator 3 Energianvändning. Återvinningsverkningsgrad som används för värmeåtervinnaren ska korrigeras för temperaturverkningsgrad, obalans i luftflöden och avfrostning. Om en frånluftsvärmepump används som värmeåtervinnare beräknas värmeeffektbehovet utifrån frånluftens temperaturfall över förångaren. Kompressoreffekten ska adderas till värmeeffektbehovet. Den värmeeffekt som högst får tillgodoräknas motsvarar en värmeåtervinning med värmeväxlare med en temperaturverkningsgrad på 80 %. Luftläckage Luftläckageflöde vid normal tryckskillnad mellan ute och inne beräknas som 5 % av projekterat luftläckage i l/s, m 2 Aom vid 50 Pa tryckskillnad. Aom är den sammanlagda arean för omslutande byggnadsdelars ytor mot uppvärmd inneluft såsom ytterväggar, vindsbjälklag och grundkonstruktion. BBR:s definition används. Krav på lufttäthet ska samordnas med indikator 3 Energianvändning och indikatorer 8 Fuktsäkerhet. Redovisning Här ges endast översiktlig information om vad som ska redovisas för att få eller behålla ett certifikat i Miljöbyggnad. På Miljöbyggnads webbplats finns detaljerade anvisningar för respektive kontroll. För preliminär certifiering Beräkningsförutsättningar som U-värden för grundkonstruktion, ytterväggar, takkonstruktion, fönster och dörrar mm, innetemperatur, delareor, köldbryggor, ventilationsflöde, värmeåtervinning, beräkning för ekvivalent återvinning om frånluftsvärmepump används, luftläckage, DVUT, eventuell redovisning av tidskonstant. Det ska också framgå att beräkningen är utförd utan inverkan av solinstrålning, utan internlaster och att ventilationen är i drift. För GULD ska dessutom köldbryggornas ψ-värde redovisas. Klimatskalets lufttäthet bedöms genom mätning. För verifiering efter två års drift Effektsignatur med markerad DVUT alternativet redovisas att beräkningsförutsättningarna i den godkända certifieringsansökan överensstämmer med färdig byggnad. 6

Byggnadens värmeeffektbehov vid DVUT bestäms med effektsignatur, alltså en kurva som visar tillförd värmeeffekt vid olika utetemperaturer. Effektsignaturen bör upprättas med minst åtta olika mätningar under en uppvärmningssäsong. Det ska skilja minst 1,5 C i medelutetemperatur mellan mätningarna och varje mätperiod ska omfatta minst en vecka. Under mätperioderna ska verksamheten och inomhustemperaturen vara normala. Med hjälp av en effektsignatur kan värmeeffektbehovet bestämmas med endera: Alternativ 1: Effektsignaturens riktningskoefficient under uppvärmningssäsong multipliceras med skillnaden i DVUT och inomhustemperatur. Om detta alternativ används behövs ingen korrigering för varmvattenberedning eller för internvärme. Alternativ 2: Värmeeffektbehovet läses av vid DVUT i effektsignaturen. Värmeeffektbehovet ska då dels korrigeras för varmvattenberedning, vilket kan läsas av för sommarmånaderna och dels för att internlaster bidrar till värmningen. Korrigeras för internlast innebär att addera minst 5 W/m 2,Atemp. Mindre påslag kan användas men ska då motiveras och styrkas med beräkning. Vid återrapportering Beskrivning av eventuella ombyggnader och hur dessa påverkar betyget för värmeeffektbehov. Ytterligare information I vanliga fall beräknas värmeeffektbehovet av VVS-projektör när uppvärmningssystem och luftvärmebatterier ska dimensioneras. Metod för beräkning av tidskonstant beskrivs tillexempel i Handbok för energihushållning enligt Boverkets byggregler utgåva 2 som finns att hämta kostnadsfritt på www.boverket.se 7

2 Solvärmelast Syfte Syftet är att premiera byggnader som projekteras, byggs och förvalts för att begränsa övertemperaturer och begränsa effektbehovet för komfortkyla under den varma årstiden. Vad bedöms? Solvärmelasttalet i W/m 2 golv. Betygskriterier Betygskriterier för solvärmelast i W/m 2, Arum vid nyproduktion. Indikator 2 BRONS SILVER GULD Bostäder och lokalbyggnader utan komfortkyla Lokalbyggnader med komfortkyla 38 29 18 48 43 32 Instruktioner Med solvärmelast menas den mängd solvärme som passerar fönstret och bidrar till att värma rummet. Solvärmelasttal definieras som den solvärme som tillförs rummet per kvadratmeter golvara. Maximal solstrålning på utsidan av ett vertikalt fönster är cirka 800 W/m 2 oavsett ort i Sverige. Beräkningen sker med en förenklad metod som utgår från den högsta solinstrålningen under ett normalår mellan vår- och höstdagjämning. Endast rum med fönster som vetter mellan 90 och 270, dvs öster till väster via söder ingår i bedömningen. Även om fönster mot nordost eller sydost släpper in solvärme så är varaktigheten begränsad. För rum med fönster åt ett väderstreck gäller: SVL Aglas = 800 gsyst W/m 2 A rum Rum med fönster åt två väderstreck är solbelysta längre tid och det kan påverka storleken på SVL. För dessa rum används det största av solvärmelasttalen beräknat av sambandet ovan och nedan. Endast solvärmebidrag från fönster mellan 90 och 270 ingår. SVL Aglas S el ÖelV = 560 gsyst + 560 g A rum syst A glas S el Ö elv A rum 8

där gsyst = sammanvägt g-värde för fönsterglas och solskydd (-) Aglas = glasarea i fönster, dörrar och glaspartier, dvs ej karm, bågar och profiler (m 2 ) Arum = golvarea i det bedömda rummet, inklusive yta under till exempel köksinredning och garderober (m 2 ) gsyst inkluderar g-värde för glas och yttre, inre eller mellanliggande solskydd. Utskjutande byggnadsdelar som balkonger, takfot eller liknande kan fungera som solskydd och inkluderas i gsyst. gsyst beräknas med till exempel datorprogrammet ParaSol som hämtas kostnadsfritt på www.parasol.se. Rörliga solskydd antas vara aktiverade vid beräkning av gsyst. Solvärmelasttalet kan simuleras med datorprogram, beräkning ska då ske vid det högsta solvärmetillskottet mellan vår- och höstdagjämning vilket inte behöver sammanfalla med den dag när det är som varmast ute. Om byggnaden är skuggad kan annan maximal strålning än 800 respektive 560 W/m 2 mot vertikal yta användas, enklast är då att simulera rummets solvärmelasttal. I lokalbyggnader ska samtliga solskydd som behövs för indikatorbetyget vara installerade och i funktion när byggnaden tas i drift. I bostäder behöver inte invändiga solskydd (persienner eller motsvarande) finnas på plats om de är enkla att montera senare. Boende ska informeras om typ eller egenskaper hos den persienn som behövs för att uppfylla beräknat solskydd, gsyst och hur och av vem de kan monteras. Andra relevanta egenskaper hos fönstret får inte försämras vid senare montage. Val av kritiska rum Val av rum för bedömning, accepterade undantag och betygsaggregering beskrivs i Miljöbyggnads Metodikdel. I just denna indikator kan andra rum än för stadigvarande arbete prioriteras som kritiska. Redovisning Här ges endast översiktlig information om vad som ska redovisas för att få eller behålla ett certifikat i Miljöbyggnad. På Miljöbyggnads webbplats finns detaljerade anvisningar för respektive kontroll. För preliminär certifiering Kritiska rum är motiverade och markerade på planritningar och fönster på fasadritningar. Beräkningsförutsättningar som golvarea i varje kritiskt rum, Atemp för aktuella våningsplan, fönsterarea, g-värden, gsyst-värden, solavskärmning med egenskaper, beräkningstidpunkt om inte den förenklade metoden används. För verifiering efter två års drift Verifiering sker genom kontroll att beräkningsförutsättningar från godkänd preliminäransökan överensstämmer med färdig byggnad. Vid återrapportering Rapportering av eventuella hyresgästanpassningar eller ombyggnader och hur dessa påverkar betyget. 9

Ytterligare information Solvärmelasttal ska inte förväxlas med effektbehov för komfortkyla. Vid dimensionering av system för komfortkyla tas även hänsyn till internvärme som personer, belysning och elapparater. 10

3 Energianvändning Syfte Syftet är att premiera byggnader som projekteras, byggs och förvaltas för låg energianvändning. Vad bedöms? Byggnadens årliga specifika energianvändning i kwh/m 2,Atemp. Betygskriterier Betygskriterier för årlig energianvändning i kwh/m2,atemp vid nyproduktion. Indikator 3 BRONS SILVER GULD Bostäder BBRxx med BEN, verifierad med uppmätt energianvändning. Mätplan 80 % av motsvarande BBRxx med BEN, verifierad med uppmätt energianvändning. 70 % av motsvarande BBRxx med BEN, verifierad med uppmätt energianvändning. Förvaltningsrutiner för kontroll av energianvändning. Mätplan Förvaltningsrutiner för kontroll av energianvändning Mätplan Förvaltningsrutiner för kontroll av energianvändning Energirutiner Energirutiner Lokalbyggnader BBRxx med BEN, dvs låst tvv och i övrigt faktisk användning Mätplan Förvaltningsrutiner för kontroll av energianvändning. BRONS + 80 % av motsvarande BBR24 (ev BBRxx) för faktisk användning. Energirutiner BRONS + 70 % av motsvarande BBR24 (ev BBRxx) för faktisk användning. Energirutiner Lokalbyggnader med återvinning av processenergi. BBRxx med BEN, dvs låst tvv och i övrigt faktisk användning Mätplan Förvaltningsrutiner för kontroll av energianvändning. BRONS + Energianvändning inklusive återvinning av processenergi 75 % av BBRxx Energirutiner BRONS + Energianvändning inklusive återvinning av processenergi 50 % av BBRxx Energirutiner Instruktion Byggnadens årliga energianvändning i kwh/m 2,Atemp ska beräknas och jämföras med BBR:s krav och betygskriterierna. 11

BBR:s energikrav BBR:s krav beror på om byggnaden är en bostad eller lokal, på geografisk placering med mera. BBR:s energikrav för lokalbyggnader kan korrigeras om verksamheten kräver mycket ventilation. Korrigering utgår från medeluteluftflödet under uppvärmningssäsong, endast det hygieniska uteluftflödet får användas för att höja värdet på BBR-kravet, inte eventuellt extra ventilationsflöde för värmning eller komfortkylning. På Miljöbyggnads webbplats finns ett verktyg som ska användas för beräkning av BBR-krav för lokalbyggnader. Detta utgår från det uteluftflöde som behövs för att hålla luften ren från föroreningar från människor. För verksamhet som förorenar med partiklar och gaser krävs annan ventilation för att hålla Arbetsmiljöverkets hygiengränsvärden. Byggnadens årliga energianvändning Byggnadens energianvändning ska beräknas för: uppvärmning varmvattenberedning komfortkyla (förekommer sällan i bostäder) fastighetsenergi Hushållsel och verksamhetsenergi ingår inte i BBR-kravet, men eftersom de påverkar byggnadens behov av uppvärmningsenergi och komfortkyla ska de ingå i energibalansberäkningen. Det finns gränsfall för vad som betraktas som verksamhetsenergi och fastighetsenergi. Energikrävande medicinsk utrustning, storkök eller motsvarande som tillhör verksamheten ingår inte i fastighetsenergi enligt BBR. Använd Boverkets fråga-svarstjänst vid tveksamheter. Energiberäkning ska ske med datorverktyg som till exempel (i bokstavsordning) BV2, Design- Building, IDA Klimat och Energi, EnergyPlus, Riuska, VIP-Energy. Oavsett byggnadstyp ska korrigering av uppmätt energianvändning ske med dynamisk metod och alla avvikelser från projekterad användning ska styrkas. Bostäder, projektering och verifiering En energiberäkning upprättas för normalt brukande det vill säga innelufttemperatur, forcering i kök, vädring, tappvarmvattenflöde, antal personer och deras närvaro, hushållsel. Energianvändningen ska mätas inom två år efter idrifttagning (verifiering). Resultatet ska normalårskorrigeras, justeras till normal varmvattenanvändning och det kan korrigeras för avvikande inneluftstemperatur, hushållsel och personnärvaro. Lokalbyggnader, projektering och verifiering En energiberäkning upprättas enligt BEN, dvs faktisk användning sånär som på energi för tappvarmvattenberedning. Faktisk användning inkluderar förväntad innelufttemperatur under vinter och sommar, antal personer och deras närvarotid, verksamhetsel, drifttider, vädring inklusive portöppning, manuell styrning av solskydd, verksamhetsrelaterad forcering av ventilation, tomställda utrymmen mm. Energianvändningen ska mätas inom två år efter idrifttagning (verifiering). Resultatet ska normalårskorrigeras och justeras till normal varmvattenanvändning. Och det kan korrigeras för avvikande innelufttemperaturer, verksamhetsel, antal personer och deras närvarotid. Enligt 12

BEN är det inte tillåtet att korrigera uppmätt energianvändning för ventilationens faktiska drifttider. Ett sätt att korrigera för dessa är att justera luftflödestillägget i BBR-kravet. Lokalbyggnader med återvinning av processenergi I vissa lokalbyggnader är processenergi så stor att den täcker en stor del av erforderlig uppvärmningsenergi. Återvinning av värme från processenergi premieras men då ska två energiberäkningar genomföras: En energiberäkning upprättas enligt BEN, dvs faktisk användning sånär på energi för tappvarmvattenuppvärmning. Faktisk användning inkluderar förväntad innelufttemperatur under vinter och sommar, antal personer och deras närvarotid, verksamhetsel, drifttider, vädring inklusive portöppning, manuell styrning av solskydd, verksamhetsrelaterad forcering av ventilation, tomställda utrymmen mm. En med faktisk samma brukande men med de system som valts för återvinning av processenergi. Lokalbyggnader med låg innelufttemperatur Byggnader som används till exempel som lager kan på grund av låg innelufttemperatur verka ha låg specifik energianvändning utan att energiegenskaperna hos klimatskal och installationer är särskilt goda. För att få en rättvis bedömning ska indikatorbetyg vara uppfyllt för en innetemperatur på minst 20 C. Denna energiberäkning avviker från BEN som accepterar faktisk innetemperatur vid kontroll mot BBR:s energikrav. Två energiberäkningar ska redovisas: En för innelufttemperaturen 20 C. Högst 50 kwh/m 2 Atemp värmetillskott från internlast. Resultatet används för att avgöra indikatorbetyg. En för faktisk drift och innetemperatur. Resultatet ska används för att jämföra uppmätt energianvändning med beräknad vid verifiering efter två års drift. Mätplan För att det ska vara möjligt att jämföra uppmätt energianvändning med beräknad så krävs genomtänkta val, placering och övervakning av mätare. Varken energimätare, flödesmätare eller temperaturmätare är stora investeringar jämfört med besparingar som kan göras genom att snabbt spåra eventuella fel. När byggnaden är i drift ska det vara möjligt att separera uppmätt energianvändning på följande poster: Uppvärmning, inkluderar rumsuppvärmning och värmning av ventilationsluft Tappvarmvattenanvändning Komfortkyla (el till kylmaskin eller fjärrkyla) Fastighetsel Verksamhetsel inklusive processenergi Hushållsel Det är inte nödvändigt med separata mätare för varje energipost. Utnyttja möjligheten att placera undermätare för energi (värmemängd) kompletterade med flödesmätare för till exempel varmvatten. Ofta är det inte tillåtet att automatiskt samla in information från energibolagens huvudmätare och då kan det behövas en egen totalenergimätare. 13

Schabloner eller andra antaganden accepteras inte vid fördelning av energi såvida energiposten är så liten att den inte försämrar noggrannheten på övrig fördelning. Kulvertförluster mellan undercentral och anslutna byggnader får inte schablonmässigt dras av. Överväg därför att placera energimätare i alla anslutna byggnader. Ett principschema ska visa mätares placering, typ (värmemängd, energi, flöde eller temperatur) och typ av möjlig övervakning (manuell eller automatisk inklusive tidsupplösning, noggrannhet). Förvaltningsrutiner Det ska finnas rutiner för regelbunden avläsning av mätare (enligt mätplanen), bearbetning till driftstatistik och analys av resultat. Vid verifieringen och återrapportering ska det finnas dokumenterad energianvändning för 12-månadersperioder och rutiner för hur eventuella avvikelser ska åtgärdas. Flera organisationer tillhandahåller mallar och förlagor, se Ytterligare information. Energirutiner Det ska finnas rutiner för att månadsvis analysera driftstatistik och vidta åtgärder. Uppmätt energianvändning ska vara en punkt vid regelbundna protokollförda möten mellan fastighetsägare och brukare. Syftet är att underlätta det gemensamma energispararbetet. Fastighetsägaren är ansvarig för att dessa möten genomförs. Redovisningar Här ges endast översiktlig information om vad som ska redovisas för att få eller behålla ett certifikat i Miljöbyggnad. På Miljöbyggnads webbplats finns detaljerade anvisningar för respektive kontroll. För preliminär certifiering Luftflödestillägg till BBR:s energikrav för lokalbyggnader, använts energiberäkningsprogram. Beräkningsindata för användning och byggnadens och installationernas energitekniska egenskaper. Erforderliga beräkningsresultat för uppvärmning, varmvattenberedning, el till värmepump för beredning av värme och varmvatten, tillsatsel, komfortkyla, fastighetsel, övrig fastighetsenergi, kulvertförluster, distributions- och reglerförluster. Resulterande verksamhetsenergi eller hushållsel. Dessutom ska mätplan, energirutiner och förvaltningsrutiner redovisas. För verifiering efter två års drift Energianvändningen ska mätas under en 12-månadersperiod avslutad senast 24 månader efter att byggnaden tagits i bruk. Driftstatistiken ska omfatta energi för uppvärmning (normalårskorrigerad), varmvattenberedning, komfortkyla och energi för fastighetsdrift. Korrigering av brukarindata enligt överenskommelse mellan byggherre och entreprenör accepteras om avvikelser kan styrkas. Se aktuella anvisningar på Miljöbyggnads webbplats. 14

Vid återrapportering Förvaltningsrutinerna för egenkontroll av energianvändningen ligger till grund för återrapportering. Eventuella ombyggnader eller hyresgästanpassningar och hur dessa påverkar betyget rapporteras. Ytterligare information Sveby står för Standardisera och verifiera energiprestanda i byggnader och på www.sveby.org finns hjälp vad gäller tidiga indata för energiberäkning och mallar för avtal mellan byggherre och entreprenör. SABO, Fastighetsägarna, HSB med flera tillhandahåller mallar och förlagor för förvaltningsrutiner för egenkontroll. 15

4 Andel förnybar energi Syftet Syftet är att premiera byggnader vars energianvändning i stor utsträckning har förnybart ursprung. Vad bedöms? Andelen förnybar energi av byggnadens totala årliga energianvändning. Betygskriterier Betygskriterier för andel förnybar energi. Indikator 4 BRONS SILVER GULD Bostäder och alla lokalbyggnader > 50 % av den använda energin är förnybar. Ursprungsgaranterad el och värme accepteras. > 75 % av den använda energin är förnybar varav > 10 % är förnybar flödande. ALTERNATIVT > 80 % av den använda energin är förnybar. Miljömärkt el och Miljömärkt värme accepteras. > 80 % av den använda energi är förnybar varav > 20 % är förnybar flödande. ALTERNATIVT > 90 % av den använda energin är förnybar. Miljömärkt el och Miljömärkt värme tillgänglig i erforderlig mängd per månad accepteras. Instruktion Andelen förnybar energi beräknas utifrån byggnadens årliga beräknade energianvändning inklusive brukarnas energianvändning (verksamhetsenergi och hushållsel). Utgå från faktisk energianvändning i Indikator 3 Energianvändning det vill säga energi för uppvärmning, varmvattenberedning, komfortkyla, fastighetsenergi, hushålls- och verksamhetsel. Observera att förnybar energi som alstras på byggnaden eller på tomten ingår. Brukarenergi ingår i bedömningen för att skapa incitament att tillsammans med fastighetsägaren bidra till låg miljöpåverkan. På Miljöbyggnads webbplats finns ett verktyg för beräkning av indikatorbetyget. I verktyget finns rullistor för el och fjärrvärme. Kategoriseringen av bränsle i fjärrvärmenäten baseras på den bränslestatistik som årligen sammanställs av Energiföretagen Sverige. Betygskriterierna är definierade så att indikatorbetyget GULD uppnås om miljömässigt bra värmeenergi används i kombination med ursprungsmärkt förnybar fastighetsel, hushållsel och verksamhetsel. Förnybar energi delas upp i två grupper; förnybar flödande och förnybar fondenergi enligt nedan: Förnybar flödande energi Solenergi från solfångare eller solceller 16

Vind- och vattenenergi, tillförd i form av el Industriell spillvärme som saknar försäljningsvärde, som outnyttjad skulle gå förlorad och som inte kan utnyttjas i den egna processen. Förnybar fondenergi Biobränsle Bränsle med organiskt ursprung Ej förnybar energi Ej förnybar energi har sitt ursprung i naturgas, olja, torv, kol, kärnkraft (uran). Bränsle med fossilt ursprung som till exempel fossil plast. Även energi med okänt ursprung betraktas som ej förnybar. Vägledning Sol- och vindenergi Sol- eller vindenergi som genereras i anslutning till byggnaden och som antingen används inom samma månad eller som lagras inom byggnaden för senare användning räknas som förnybar flödande energi. Endast den del av solenergin som kan tillgodogöras i byggnaden får beaktas. Uppgifter från tillverkare eller resultat från beräkningar används för att bestämma genererad och under året utnyttjad sol- eller vindenergi. Om information saknas används följande schablonvärden: 350 kwh/m 2 solfångararea och år 100 kwh/m 2 solcellsarea och år 200 kwh/m 2 och år svept vindturbinarea i stadsmiljö Energi med okänt ursprung Spillvärme med okänt ursprung fördelas: 50 % är förnybar flödande. 50 % är ej förnybar. Avfall som används som bränsle fördelas som: 45 % är biobränsle, det vill säga förnybar fond. 55 % har fossilt ursprung, det vill säga är ej förnybar. Om ursprunget till fjärrvärme är okänt kategoriseras den som ej förnybar. Om ursprung till el är okänt tillhör den nordisk residualmix. Komfortkyla Elanvändning för kylmaskiner kategoriseras efter elens ursprung. Fjärrkyla värderas efter energins ursprung. Respektive fjärrkylleverantör tillhandahåller uppgifter. Om köpt el El med ursprung från vatten- och vindkraft är förnybar och flödande. El från elnätet kategoriseras enligt ursprungsgaranti enligt Energimarknadsinspektionen. Med Miljömärkt el avses tredjepartsgranskad ursprungsmärkt förnybar el där det framgår att insatser genomförs för att öka produktionen av förnybar el. 17

Med miljömärkt el i erforderlig mängd per månad avses tredjepartsgranskad förnybar el som finns tillgänglig i erforderlig mängd under den månad då den används i byggnaden. Det ska dessutom framgå att insatser genomförs för att öka produktionen av förnybar el. Med Nordisk residualmix menas den producerade el som inte sålts med garanterat förnybart ursprung. Energimarknadsinspektionen tillhandahåller årligen uppgift om dess fördelning, se www.ei.se. Betyget i indikatorn baseras på ett årligen uppdaterat rullande treårsmedelvärde. Det är accepterat att använda nyare publicerad statistik från Energimarknadsinspektionen. Om fjärrvärme Fjärrvärmen kategoriseras beroende på sin bränslemix. Det gäller även Miljömärkt fjärrvärme. I Miljöbyggnads beräkningsverktyg för indikator 4 finns uppgifter om bränslet i de flesta svenska fjärrvärmenät. Det rullande treårsmedelvärdet i beräkningsverktyget uppdateras årligen. Nyare kvalitetssäkrade uppgifter kan tillhandahållas från energileverantören, se vidare Miljöbyggnads webbplats. Ursprungsgaranterad förnybar fjärrvärme är kontrollerad av till exempel energibolagets miljörevisor och är ursprungsmärkt. Energileverantören ska garantera att den finns åtminstone två år fram i tiden. Konsekvenser på residualens sammansättning ska redovisas, det vill säga den fjärrvärmen som inte säljs med ursprungsgaranti. Med Miljömärkt fjärrvärme menas tredjepartsgranskad miljömärkt fjärrvärme. Det ska dessutom framgå att insatser genomförs för att antingen öka produktionen av fjärrvärme med förnybart ursprung eller att produktionen fjärrvärme med ej förnybart ursprung minskas. Med miljömärkt fjärrvärme i erforderlig mängd per månad. menas att det finns erforderlig Miljömärkt fjärrvärme tillgänglig under samma månad som den används i byggnaden. Tabell 4.1 Sammanställning av kategorisering av energi, bränsle eller energibärare. Energi eller ursprung Förnybar flödande Förnybar fond Ej förnybar Solenergi 100 % - - Vindenergi 100 % Vattenkraft 100 % - - Kärnkraft - - 100 % Biobränsle, organiskt avfall o dyl 100 % Spillvärme med okänt innehåll; schablon - 50 % 50 % Spillvärme med känt innehåll x % x % x % Industriell spillvärme som saknar försäljningsvärde, som outnyttjad skulle gå förlorad och som inte kan utnyttjas i den egna processen 100 % - - Avfall med okänd fördelning av fossilt och organiskt innehåll; schablon 55 % 45 % Avfall med känd fördelning x % x % x % Nordisk elresidualmix 2015, aktuell fördelning med rullande treårsmedel finns i beräkningsverktyg 11% 6 % 83 % Fjärrvärme; fördelning beroende på bränslets sammansättning x % x % x % Olja, naturgas, torv, kol, fossilt avfall o dyl - - 100 % 18

Redovisningar Här ges endast översiktlig information om vad som ska redovisas för att få eller behålla ett certifikat i Miljöbyggnad. På Miljöbyggnads webbplats finns detaljerade anvisningar för respektive kontroll. För preliminär certifiering Utskrift från Miljöbyggnads beräkningsverktyg Indikator 4 där till byggnaden tillförd energi är fördelad efter ursprung. Tvåårsavtal eller intyg i den mån det behövs för att styrka val av ursprungsmärkt eller Miljömärkt fjärrvärme eller el. Alternativt en avsiktsförklaring från byggherre eller fastighetsägare. För GULD framgår att månatligt tillförd förnybar energi motsvarar månatligt behov av energi. Det framgår att avtalad tillförd ursprungsmärkt eller Miljömärkt energi är avsedd för den aktuella byggnaden. För verifiering efter två års drift Åberopad ursprungsmärkt energi används. Eventuella solceller eller solfångare finns på plats. Vid återrapportering Åberopad ursprungsmärkning och tillgänglighet på förnybar energi. 19

5 Ljudmiljö Syfte Syftet är att premiera byggnader som projekteras, byggs och förvaltas för god ljudmiljö. Vad bedöms? Ljudmiljön enligt BBR och de svenska ljudstandarderna SS 25267 för bostäder och SS 25268 för lokalbyggnader. Betygskriterier Betygskriterier för ljudmiljö vid nyproduktion. Indikator 5 BRONS SILVER GULD Bostäder Krav på ljudmiljö enligt BBR. Förvaltningsrutiner för kontroll av ljudmiljö. Minst tre av de fem bedömda ljudparametrarna ska uppfylla ljudklass B eller högre i SS 25267. Övriga två ljudparametrar uppfyller minst kraven i BBR. Förvaltningsrutiner för kontroll av ljudmiljö. Alla fem ljudparametrar som bedöms uppfyller minst ljudklass B i SS 25267. Bekräftas med enkät ELLER mätning. Förvaltningsrutiner för kontroll av ljudmiljö. Lokalbyggnader De fem ljudparametrarna som bedöms uppfyller ljudklass C enligt SS 25268. Förvaltningsrutiner för kontroll av ljudmiljö. Minst tre av de ljudparametrar som bedöms uppfyller ljudklass B eller högre enligt SS 25268. Övriga två uppfyller minst ljudklass C i SS 25268. Förvaltningsrutiner för kontroll av ljudmiljö. Alla fem ljudparametrarna som bedöms uppfyller ljudklass B enligt SS 25268. Bekräftas med enkät ELLER mätning. Förvaltningsrutiner för kontroll av ljudmiljö. Instruktion Ljudmiljön i Miljöbyggnad bedöms med följande akustiska parametrar: Ljud från installationer inomhus Luftljudsisolering Stegljudsisolering Isolering mot ljud utifrån, till exempel trafik Efterklangstid (fastighetsägarens åtgärder) 20

Betygskriterierna baseras på kravnivåer i BBR, SS 25267 och SS 25268, de senare är svenska ljudstandarder för bostäder respektive lokalbyggnader. Ljudklass C i ljudstandarderna motsvarar lägsta kravnivån i nyproducerade byggnader, B är tydligt bättre ljudmiljö och ljudklass A är mycket goda ljudförhållanden. Kriterierna ska vara uppfyllda i de rum som anges i BBR eller i ljudstandarden. Det finns inte ljudkrav för alla typer av rum och verksamheter i ljudstandarderna. Där de saknas baseras ljudkrav för motsvarande rum och verksamhet som finns i standarderna. Avsteg från standardernas ljudkrav kan accepteras i rum där verksamheten har särskilda krav till exempel på säkerhet, sekretess, tillgänglighet eller särskilda krav på hygien och hälsa. Ljudsakkunnige avgör och motiverar avsteg från standarderna. Efterklangstid Efterklangstiden i ett rum beror både på tekniska lösningar som byggherren kan påverka och på val av inredning som ofta styrs av brukarna. I Miljöbyggnad kontrolleras att fastighetsägaren skapar förutsättningar så kravet på efterklangstid kan uppfyllas med inredningens hjälp. Där byggherren inte styr över rummens inredning ska brukarna ha en instruktion om exempel på inredning som behövs för att efterklangstiden ska uppfylla erforderlig ljudklass. Förväntade ljudegenskaper hos inredning verifieras med beräkning. Ljudsakkunnig Ljudsakkunnig med tillräcklig kompetens ska delta aktivt i projektet. Under projekteringen Ljudsakkunnig och respektive berörd projektör stämmer av ansvar och utrymme för att kontrollera att handlingar överensstämmer med projektets ljudkrav och förslag till lösningar. De åtgärder som erfordras för att kraven ska kunna uppfyllas ska beskrivas och inarbetas i bygghandlingarna. Se Ytterligare information för skrifter med råd om ljuddokumentation. Vid projekteringen kontrolleras att förutsättningar, projekteringsmetoder och beräkningar är relevanta, rätt tillämpade och korrekt redovisade i bygghandlingarna. Uppföljning under produktion För kritiska konstruktionerna där utförandet har liten marginal för utförandefel kan det vara lämpligt med okulärbesiktning och mätning under produktionen. Där inte ljudsakkunnig deltar i uppföljning under produktionen kan krav ställas på fotodokumentation, t ex av använda material, konstruktioner, utförande av drevning, tätning. Det gäller särskilt där det inte är möjligt att i efterhand kontrollera utan att använda förstörande metoder. Egenskaper hos kritiska material och produkter kan kontrolleras vid leverans. Ljudbeskrivning Ljudfrågan är det i sak och hantering komplicerad och därför ska ett speciellt dokument, en ljudbeskrivning upprättas av ljudsakkunnig. I korthet beskriver ljudbeskrivningen vad som behöver göras, av vem, när och hur det ska följas upp och dokumenteras. Den används vid både projektering, under byggskede och utgör underlag för instruktioner för förvaltningen. På Miljöbyggnads webbplats finns en mall för ljudbeskrivning som används i det aktuella projektet. Rubrikerna i ljudbeskrivningen är i stort: Beskrivning av projekt, organisation, byggnad och verksamhet Sammanställning av ljudkrav per akustisk parameter. Sammanställning av ljudkritiska konstruktioner, detaljer eller arbetsmoment. 21

Förslag eller krav på tekniska lösningar eller utförande som uppfyller ljudkraven. Beskrivning av erforderliga avstämningar under projektering; t ex när och hur ofta ljudsakkunnig rådgör med respektive projektör. Granskning av handlingar. Beskrivning av erforderlig uppföljning under byggskede; utförande, kontroll och dokumentation av kritiska konstruktioner och kritiska arbetsmoment. Avstämningar med ljudsakkunnig. Förvaltningsrutiner Fastighetsägare är enligt Miljöbalken ansvariga för att inomhusmiljön inte skapar olägenheter för människors hälsa och ska fortlöpande kontrollera den. Rutiner för kontroll av ljudmiljön kan till exempel inkludera kontrollmätning, brukarenkäter, rutiner för hantering av klagomål. Flera organisationer tillhandahåller mallar och förlagor, se Ytterligare information. Förvaltningsrutinerna används som stöd för den regelbundna återrapportering som krävs efter verifieringen för att behålla Miljöbyggnads certifikat. Särskilda verksamheter Handelsbyggnader Ljudstandarden SS25268 för lokalbyggnader saknar ljudkrav för handelsbyggnader. Följande anpassning accepteras. Ljudkrav under rubriken Kontorslokaler används i handelsbyggnader på följande sätt: Reception för försäljningsytor, Samtalsrum för rum där samtal förs med måttliga krav sekretess. Personalrum för pausrum. För lager och liknande i handelsbyggnader projektanpassas kraven av den ljudsakkunnige utifrån verksamhet och aktuellt utrymme. Valda ljudkrav motiveras med utgångspunkt i SS 25268. Vårdlokaler Särskilt för vårdlokaler accepteras undantag för luftljud för tröskellösa dörröppningar. Undantag för krav på stegljud kan accepteras för utrymme med sängtransport. I båda fallen krävs motivering som inkluderar vilka andra tekniska lösningar som uteslutits och varför. Ljud från helikopter och utryckningsfordon kan undantas. Redovisningar Här ges endast översiktlig information om vad som ska redovisas för att få eller behålla ett certifikat i Miljöbyggnad. På Miljöbyggnads webbplats finns detaljerade anvisningar för respektive kontroll. För preliminär certifiering Ljudbeskrivning upprättad av en ljudsakkunnig. Ljudbeskrivningen ska innehålla nödvändig och aktuell information vid ansökningstidpunkt. CV för ljudsakkunniga. Om flera ljudsakkunniga deltar ska det framgå vem som ansvarat för vad. Förvaltningsrutiner ska redovisas. För verifiering efter två års drift Verifieringen ska genomföras av och sammanställas av en ljudsakkunnig och ske enligt instruktioner i ljudstandarderna och i BBR. Det betyder att den kan ske genom mätning, beräkning, mätning och beräkning eller genom okulärbesiktning. Kontroll ska ske i de mest kritiska utrymmena för respektive akustisk parameter. Kritiska utrymmen identifieras av ljudsakkunnig 22

utifrån ljudkrav, bullerexponering, konstruktionslösningar och utformning. Konstruktionselement med krav på ljudisolerande förmåga som fönster, glaspartier, dörrar, installationsdelar kontrolleras med avseende på typ och montering. För GULD redovisas resultat från enkätundersökning eller mätning. Vid återrapportering Förvaltningsrutinerna för kontroll av ljudmiljön ligger till grund för återrapporteringen. Eventuella ombyggnader eller hyresgästanpassningar och hur de påverkar betyget rapporteras. Ytterligare information Boverkets handbok Bullerskydd i bostäder och lokaler kan hämtas kostnadsfritt på www.boverket.se. Ytterligare vägledning ger Bullerskydd Byggvägledning 11 utgåva 4 som finns att köpa till exempel på Svensk Byggtjänst. SABO, Fastighetsägarna, HSB med flera tillhandahåller mallar och förlagor för förvaltningsrutiner för egenkontroll. 23

6 Radon Syfte Syftet är att premiera byggnader som projekteras, förvaltas och byggs för låg radonhalt inomhus. Vad bedöms? Årsmedelvärde av radonhalt i inneluften i Bq/m³ och att byggnadsmaterial inte bidrar till förhöjning. Betygskriterier Betygskriterier för radonhalt i inneluften vid nyproduktion. Indikator 6 BRONS SILVER GULD Bostäder och lokalbyggnader Årsmedelvärde i byggnaden 200 Bq/m 3 Gammastrålning i vistelserum < 3 µsv/h BRONS + Årsmedelvärde i vistelserum 100 Bq/m 3 BRONS + Årsmedelvärde i vistelserum 60 Bq/m 3 Förvaltningsrutiner för kontroll av radonhalt Instruktion Grundkonstruktionen ska utformas så att inläckande radonförorenad markluft begränsas. Årsmedelvärde i BRONS avser uppmätt och bearbetat mätresultat enligt Strålsäkerhetsmyndighetens metodanvisningar. SILVER och GULD baseras på samma metodanvändning men kravet avser högsta uppmätta mätvärden i vistelserum. Metod för radonprojektering Radonhalten i marken bestäms genom mätning i representativa punkter till exempel i samband med den geotekniska undersökningen. Det accepteras att en radonsakkunnig gör en bedömning utifrån mätningar nära byggplatsen. Eftersom markradonhalten kan variera kraftigt även inom ett litet område så bör den senare metoden användas med försiktighet. Utifrån resultatet klassas marken som hög-, normal- eller lågradonmark. Tabell 6:1 Radonklassning av mark under och kring en byggnad. Marktyp Radonhalt i markluft, kbq/m³ Åtgärder i grundkonstruktion Högradonmark > 50 Radonsäker Normalradonmark 10-50 Radonskyddad Lågradonmark <10 Konventionell 24

Beroende på marktyp ska byggnadskonstruktören genomföra åtgärder för att täta grundkonstruktionen. Radonskyddat utförande innebär att till exempel att golv, källarväggar och kantisolering ska lufttätas, sättningar ska undvikas, rörgenomföringar ska tätas. Radonsäkert utförande innebär att ytterligare åtgärder krävs som att rörgenomföringar ska vara helt lufttäta, källarytterväggar ska gjutas istället för muras, dräneringsslang ska läggas under byggnaden i det kapillärbrytande lager. Under rubriken Ytterligare information nedan finns referens till utförligare beskrivning. Mätning av radonhalt Strålsäkerhetsmyndighetens anvisningar för radonmätning i bostäder och lokalbyggnader ska användas. För skolor och förskolor ska dessutom Folkhälsomyndighetens kompletterande anvisningar användas vid utplacering av mätare. Mätning av radonhalt ska ske under uppvärmningssäsongen mellan 1 oktober och 30 april och mätperioden ska omfatta minst 2 men helst 3 månader. Under vintern är risken som störst att markradon sugs upp av termiska krafter och inte vädras bort med öppna fönster. I Bedömningskriterier för befintliga byggnader redogörs mätmetoderna utförligt. Byggnadsmaterial som avger höga halter av gammastrålning kan innebära en källa till förhöjd radonhalt i inneluften. Gammastrålningskrav på byggnadsmaterial uppfylls genom att entreprenören genomför leveranskontroller av kritiska material som prefabricerade betongelement, fyllnadsmassor mm. Förvaltningsrutiner Fastighetsägare är enligt Miljöbalken ansvariga för att inomhusmiljön inte skapar olägenheter för människors hälsa och ska fortlöpande kontrollera den. Rutiner för kontroll av radonhalten kan till exempel inkludera kontroll av ändringar i ventilationssystemet, kontrollmätningar. Flera organisationer tillhandahåller mallar och förlagor, se vidare Ytterligare information. Förvaltningsrutinerna används som stöd för den regelbundna återrapportering som krävs efter verifieringen för att behålla Miljöbyggnads certifikat. Redovisningar Här ges endast översiktlig information om vad som ska redovisas för att få eller behålla ett certifikat i Miljöbyggnad. På Miljöbyggnads webbplats finns detaljerade anvisningar för respektive kontroll. För preliminär certifiering Underlag för klassning av mark, handlingar som visar att grundkonstruktionen projekterats med erforderligt radonskydd eller radonsäkerhet, handlingar som visar på krav på leveranskontroll av gammastrålning av byggnadsmaterial. Dessutom ska förvaltningsrutiner redovisas. För verifiering efter två års drift Mätning av radonhalt med långtidsmätning enligt Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning, det vill säga under två till tre månader under uppvärmningssäsongen. 25

Vid återrapportering Förvaltningsrutinerna för radonkontroll ligger till grund för återrapporteringen. Eventuella ombyggnader eller hyresgästanpassningar som påverkar betyget rapporteras. Ytterligare information Exempel på åtgärder finns i Radonboken förebyggande åtgärder i nya byggnader av Bertil Clavensjö och Gustav Åkerblom. Boverket, Arbetsmiljöverket, Folkhälsomyndigheten och Strålsäkerhetsmyndighetens har mycket information på sina webbplatser om radon. SABO, Fastighetsägarna, HSB med flera tillhandahåller mallar och förlagor för förvaltningsrutiner för egenkontroll. 26

7 Ventilation Syfte Syftet är att premiera byggnader som projekteras, byggs och förvaltas för god ventilation. Vad bedöms? Ventilationsflöden, donplacering i rummet, koldioxidhalt och kvävedioxid som mått på god luftkvalitet. Betygskriterier Betygskriterier för ventilation vid nyproduktion. Indikator 7 BRONS SILVER GULD Lokalbyggnader inklusive vård, handel och hallar Uteluftsflöde 7 l/s och person + 0,35 l/s per m 2 golv eller motsvarar beräknad koldioxidhalt på högst 1 000 ppm. I utrymmen där annat än personlasten dimensionerar uteluftflöde gäller Arbetsmiljöverkets regler. BRONS + Uppmätt koldioxidhalt i rum ska inte varaktigt överstiga 1 000 ppm. Årsmedelvärde av kvävedioxidhalten 40 µg/m 3 vid uteluftsintag. Förvaltningsrutiner för kontroll av luftkvalitet. SILVER + Godkänt enkätresultat ELLER uppmätt lokalt ventilationsindex 90% i vistelsezon. ALTERNATIVT Uppmätt koldioxidhalt i rum ska inte varaktigt uppmätt överstiga 900 ppm. Förvaltningsrutiner för kontroll av luftkvalitet. Oavsett metod ovan är årsmedelvärde av kvävedioxidhalten 40 µg/m 3 vid uteluftsintag. Oavsett metod ovan ska det finnas förvaltningsrutiner för kontroll av luftkvalitet. Bostäder Uteluftsflöde 0,35 l/s per m 2 golv. Förvaltningsrutiner för kontroll av luftkvalitet. BRONS + Frånluftsflöde i kök enligt tabell 7:1 Årsmedelvärde av kvävedioxidhalten 40 µg/m 3 vid uteluftsintag. SILVER + Frånluftsflöde i våtrum enligt tabell 7:1. Godkänt enkätresultat ELLER Mätning Instruktion God luftkvalitet i ett rum beror på uteluftsflödets storlek och på placering av till- och frånluftsdon. Kravet på kvävedioxidhalt är kopplat till att uteluftintaget placeras så att främst trafikavgaser inte tillförs byggnaden via ventilationssystemet. 27

Bostäder I bostäder avgörs storlek på uteluftsflöde antingen av kravet enligt BBR: 0,35 l/s per m 2 golv eller behovet av frånluftsflöde räknat per bostad bestämt enligt tabellen nedan. Det största av kravet på uteluftsflöde eller totalt frånluftsflöde avgör uteluftsflödet. Tabell 7:1 Tidigare råd från Boverket som i dag är praxis för lägsta frånluftsflöde i bostäder. Utrymme Minsta frånluftsflöde Kök Pentry eller kokvrå 10 1) l/s, forcering med minst 75 % uppfångningsförmåga för luftföroreningar 15 l/s Bad- eller duschrum med öppningsbart fönster 10 2) l/s Bad- eller duschrum utan öppningsbart fönster 10 2) l/s med forcering till 30 l/s eller 15 2) l/s Toalettrum 10 l/s Tvättstuga, torkrum 10 2) l/s 1) Lämplig metod för att prova uppfångningsförmåga hos spisfläkt eller spiskåpa finns i SS 433 05 01 (2) 2) Om golvarean är större än 5 m 2 bör frånluftsflödet ökas med 1 l/s för varje m 2 därutöver. Om tvättmaskin, torktumlare eller liknande ska kunna installeras i badrum bör luftväxlingen ökas. VVS-projektören specificerar i sina ritningar och sin beskrivning storlek på uteluftsflöde och eventuella möjligheter till forcering. Kolfilterfläkt accepteras i små lägenheter (mindre än 35 m 2 Atemp) om frånluftsflödet från kök är 50 % högre än i tabell 7:1 och om frånluftsdonet är placerat över spisen. Lokalbyggnader I lokaler där människorna utgör den största föroreningskällan ska uteluftsflödet vara minst så stort att koldioxidhalten inte överstiger 1000 ppm. I byggnader med normal takhöjd och kontinuerlig verksamhet uppfylls kravet om uteluftsflödet är 7 l/s och person plus 0,35 l/s och m 2 golv. Det är inte ovanligt att uteluftsflödet i lokalbyggnader är större om det också används för komfortkylning. Kravet på koldioxidhalt för SILVER gäller motsvarande börvärde i rumsluft för reglering av ventilationsflödet. I GULD ska antingen en brukarenkät genomföras alternativt mäts ventilationsindex enligt Nordtestmetod NT VVS 114 för att visa att vistelsezonen är välventilerad. Alternativet ska storleken på uteluftflödet kunna uppfylla kravet på 900 ppm koldioxidhalt i rumsluften (börvärde). Observera att risken för drag ökar vid stort tilluftsflöde. Vad gäller uteluftsflöde i lokalbyggnader med verksamhet där annat är personantalet är styrande accepteras inte enbart hänvisning till skriften Minimikrav på luftväxling i tolkning av Håkan Enberg. Förvaltningsrutiner Fastighetsägare är enligt Miljöbalken ansvariga för att inomhusmiljön inte skapar olägenheter för människors hälsa och ska fortlöpande kontrollera den. Rutiner för kontroll av luftkvaliteten kan till exempel inkludera funktionskontroll av ventilationssystemet, kontrollmätningar av luftkvalitet, brukarenkäter, rutiner för hantering av klagomål. Förvaltningsrutinerna används som stöd för den regelbundna återrapportering som krävs efter verifieringen för att behålla Miljöbyggnads certifikat. 28

Flera organisationer tillhandahåller mallar och förlagor, se Ytterligare information. Redovisningar Här ges endast översiktlig information om vad som ska redovisas för att få eller behålla ett certifikat i Miljöbyggnad. På Miljöbyggnads webbplats finns detaljerade anvisningar för respektive kontroll. För preliminärcertifiering Dokument som visar uteluftsflöde och eventuell forcering, börvärden på koldioxidhalt. Förutsättningar och beräkning av koldioxidhalt. Dessutom ska förvaltningsrutiner redovisas. För verifiering efter två år Redovisning av kontroll att ventilationssystemet i den godkända preliminäransökan överensstämmer med färdig byggnad. Till exempel med godkänd OVK med luftflödesmätning. Erforderliga resultat från mätningar. Kvävedioxidhalter verifieras med Luftvårdsförbundets mätningar eller med egen mätning vid uteluftintag. För GULD ska resultat från enkätundersökning eller mätning av ventilationsindex eller koldioxidhalt redovisas. Vid återrapportering Förvaltningsrutinerna för luftkvalitetskontroll ligger till grund för återrapporteringen. Eventuella ombyggnader eller hyresgästanpassningar och hur de påverkar betyget rapporteras. Ytterligare information Tabell 7:1 baseras på BFS 1998:38 (BBR 7) som finns på Boverkets webbplats. SABO, Fastighetsägarna, HSB med flera tillhandahåller mallar och förlagor för förvaltningsrutiner för egenkontroll. 29

8 Fuktsäkerhet Syfte Syftet är att premiera byggnader som projekteras, byggs och förvaltas så att risken för framtida fukt- och vattenskador som orsakar problem är minimal. Vad bedöms? Hantering och åtgärder för fuktsäkerhet under projektering, byggande och förvaltning. Betygskriterier Betygskriterier för fuktsäkerhet vid nyproduktion. Indikator 8 BRONS SILVER GULD Bostäder och lokalbyggnader Det ska finnas tillräcklig fuktkompetens i projekteringsgruppen för att BBR:s krav på fuktsäkerhet ska kunna uppfyllas. Person som ansvarar för att dokumentera fuktsäkerhetsarbetet under projekteringen ska utses. En fuktssakkunnig ska delta aktivt under projekteringen. En diplomerad fuktssakkunnig ska delta aktivt under projekteringen. Alla fuktsäkerhetskrav ska dokumenteras i projektet inklusive BBR:s. Fuktsäkerhetsprojektering ska genomföras dvs konstruktionsdelar och anslutningar ska utformas så att fukttillståndet blir lägre än det högsta kritiska fukttillståndet hos ingående material. Metod, beräkningar och resultat ska dokumenteras. Uttorkningstider för betong och avjämningsmassor ska redovisas, de ska rymmas inom projektets tidplan. Branschregler för våtrum och rörinstallationer ska följas under projektering och produktion. Person som ansvarar för fuktsäkerheten under produktionen ska utses, entreprenörens expert. ByggaF:s bilagor eller motsvarande ska användas. Byggherrens fuktsakkunnige avgör minsta antal arbetsberedningar och protokollförda fuktronder som ska genomföras under byggskedet och där hen ska delta. En person, med utbildning motsvarande Fuktcentrums kurs fuktsäkerhetsansvarig produktion, som ansvarar för fuktsäkerheten under produktionen ska utses Entreprenören ska upprätta en fuktsäkerhetsplan som säkerställer att erforderliga krav från fuktsäkerhetsprojekteringen genomföras, kontrolleras, mäts och dokumenteras under produktion. Under byggskedet ska lufttätheten i kritiska konstruktionsdelar och anslutningar ska kontrolleras och jämföras med föreskriven lufttäthet. Fuktmätning i betong ska utföras enligt RBK-metoden. Förvaltningsrutiner för kontroll och fuktsäkerhet. Fuktmätning i betong ska utföras av en RBK-auktoriserad fuktkontrollant. För dokumentation av fuktsäkerhetsarbetet används ByggaF:s mallar eller motsvarande. Vattentätheten ska provas enligt AMA Hus YSC.1132 eller motsvarande för platta tak, takterrasser, gårdsbjälklag och motsvarande byggdelar. 30

Instruktion Fuktsäkerhetsarbetet under en byggprocess är komplext eftersom det behöver ske under hela byggprocessen av många inblandade. Dessutom är det i sak komplicerat och därför finns krav på redovisning av kompetens. Fuktsäkerhetsbeskrivning Enklast både administrativt och i sak är att låta ett speciellt dokument, en fuktsäkerhetsbeskrivning upprättas tidigt i byggprocessen av en fuktkunnig person, kompetenskrav varierar med indikatorbetyg. I denna beskrivs projektets förutsättning ur fuktsynpunkt och vilka åtgärder som krävs av de olika aktörerna. Den upprättas tidigt under projekteringen och uppdateras löpande. Dokumentet innehåller bland annat alla krav på fuktsäkerhet, kritiska byggnadsdelar, riskmoment och vilka kontroller som ska utföras i produktion. Inför byggstart kommuniceras fuktsäkerhetsbeskrivningen till projektets fuktsäkerhetsansvarige som i sin tur säkerställer att den efterlevs sin fuktsäkerhetsplan. ByggaF:s mall till fuktsäkerhetsbeskrivning kan projektanpassas och användas, se www.fuktcentrum.lth.se. Fuktsäkerhetsprojektering För varje byggnadsdel ska projektörerna bedöma vilket fukttillstånd som kan uppkomma i den och om de ingående materialen klarar detta. Bedömningen sker med beräkningar eller baseras på lång erfarenhet av att samma tekniska lösning fungerar vid samma förutsättningar, se vidare www.fuktsakerhet.se. En checklista för fuktsäkerhetsprojektering finns som bilaga till ByggaF, se www.fuktcentrum.lth.se. Fuktsäkerhetsplan Fuktsäkerhetsplanen är det dokument där entreprenören beskriver vilka åtgärder som ska genomföras för att skydda huset och byggmaterial mot skadlig fukt under byggskedet. I fuktsäkerhetsplanen beskrivs också vilka kontroller som genomföras och hur de ska dokumenteras. Fuktsäkerhetsplanen ska inkludera anvisningarna från projekteringen om fuktkritiska konstruktioner, material och arbetsmoment. Beroende på indikatorbetyg ska fuktsäkerhetsplanen också inkludera planerade avstämningar och redovisningar till projektets fuktsakkunnige. Entreprenörens fuktsäkerhetsansvarige ansvarar för att planen upprättas, att den följs och uppdateras. En mall för fuktsäkerhetsplan finns som bilaga till ByggaF, se www.fuktcentrum.lth.se. Branschregler Med branschregler för fukt- eller vattenskadesäkert byggande avses Säker Vatteninstallation, se www.sakervatten.se GVK, Golvbranschens våtrumskontroll, se www.gvk.se Byggkeramikrådet, se www.bkr.se MVK, Måleribranschens våtrumskontroll, se www.mvk.se VASKA, se www.lansforsakringar.se Kompetenskrav En fuktsakkunnig är en person som har kunskaper om fukt, grundläggande kunskaper om byggnadsteknik, byggnadsfysik och bred kompetens. I det här sammanhanget är personen anlitad byggherren. 31

En diplomerad fuktsakkunnig har genomgått och klarat en kurs i Fuktsäkerhet i byggprocessen vid Fuktcentrum på LTH. Med fuktsäkerhetsansvarig avses den person hos entreprenören som ansvarar för fuktsäkerhetsplanen och ser till den följs under byggskedet. RBK står för Rådet för ByggKompetens och utbildar kontrollanter som kvalitetssäkrat genomför fuktmätningar, se vidare www.rbk.nu. Förvaltningsrutiner Fastighetsägare är enligt Miljöbalken ansvariga för att inomhusmiljön inte skapar olägenheter för människors hälsa och ska fortlöpande kontrollera den. Rutiner för kontroll av uppkomst av fukt- och vattenskador fuktproblem kan till exempel inkludera besiktningar, mätningar, rutiner för hantering av information från brukare och driftspersonal. Förvaltningsrutinerna används som stöd för den regelbundna återrapportering som krävs efter verifieringen för att behålla Miljöbyggnads certifikat. Flera organisationer tillhandahåller mallar och förlagor, se Ytterligare information. Redovisningar Här ges endast översiktlig information om vad som ska redovisas för att få eller behålla ett certifikat i Miljöbyggnad. På Miljöbyggnads webbplats finns detaljerade anvisningar för respektive kontroll. Ansökan för preliminärcertifiering Beror på när ansökan skickas in men i princip ska en uppdaterad fuktsäkerhetsbeskrivning ingå med relevanta bilagor t ex en sammanfattning av fuktsäkerhetsprojekteringen, beroende på betyg; CV på fuktsakkunnig. Av fuktsäkerhetsbeskrivningen ska framgå krav på fuktsäkerhetsarbetet när projektet fortsätter, t ex fuktsäkerhetsplan. Dessutom ska förvaltningsrutiner redovisas För verifiering efter två år Kontrollera dokumentation från fuktsäkerhetsarbetet med avseende på aktuella kriterier, till exempel intyg från RBK-kontrollant, utförande enligt branschregler etc. Ingen formell fuktbesiktning krävs, men vid verifieringen redovisas om fukt- eller vattenskador har observerats efter färdigställandet. Redovisning vid återrapportering Förvaltningsrutinerna för kontroll av uppkomst av fuktskador ligger till grund för återrapporteringen. Eventuella ombyggnader eller hyresgästanpassningar som påverkar betyget rapporteras. Ytterligare information På www.fuktcentrum.lth.se finns ByggaF, beskrivningar, dokument mm som är till hjälp för fuktsäker byggprocess. SABO, Fastighetsägarna, HSB med flera tillhandahåller mallar och förlagor för förvaltningsrutiner för egenkontroll. 32

9 Termisk klimat vinter Syftet Syftet är att premiera byggnader som projekteras, byggs och förvaltas för ett bra termiskt inneklimat vintertid. Vad bedöms? Det termiskt inneklimat kontrolleras vid dimensionerande vinterutetemperatur. Betygskriterier Betygskriterier för bedömning av termiskt inneklimat vinter utifrån PPD-index vid nyproduktion. Indikator 9 BRONS SILVER GULD Bostäder och lokalbyggnader Termiskt inneklimat uppfyller PPD 15 % vid DVUT Termiskt inneklimat ska uppfylla PPD 10 % vid DVUT SILVER bekräftad med enkät ELLER mätning. Förvaltningsrutiner ska finnas för kontroll av termiskt klimatet vintertid Förvaltningsrutiner ska finnas för kontroll av termiskt klimatet vintertid Instruktioner Steg 1: Operativ temperatur beräknas i de kritiska rummen. Operativ temperatur är ett mått på upplevd temperatur och beror på lufttemperaturen, strålning från kalla och varma ytor som till exempel fönster och radiator. Steg 2: Den beräknade operativa temperaturen ska jämföras med betygskriterierna. PPD omvandlas till operativ temperatur som beror på hur rummen ska används, till exempel brukarnas klädsel och fysiska aktivitet. För bostäder, kontor, skolor och förskolor redovisas exempel i tabell 9.1. Beräkning av operativ temperatur i kritiska rum Operativa temperaturen beräknas i den punkt där risken är störst för diskomfort i kritiska rum. Oftast är det i en punkt en meter innanför det största fönstrets mittpunkt mellan 0,6 och 1,7 meter över golv. Beräkningen ska ske med datorbaserat simuleringsprogram, till exempel gratisverktygen ESBO eller ParaSol men också verktyg som IDA ICE, EnergyPlus, Designbuilder, TeknoSim eller motsvarande kan användas. Beräkningsverktygen har något olika struktur och krav på indata men i princip behövs följande information om rummet och värmesystemet för att kunna simulera operativ temperatur: Rummets invändiga höjd, bredd och längd U-värden som ytterväggar och eventuellt tak- och grundkonstruktion (om relevant). Relevanta köldbryggor. Fönsters placering, storlek, U-värde. Rumsvärmares storlek, placering och yttemperatur. 33

Rumslufttemperatur. Tilluftsflöde och tilluftstemperatur. För varmluftssystem används dimensionerande tilluftstemperatur och tilluftsflöde. Simulering ska ske vid ortens dimensionerande vinterutetemperatur, DVUT, vid tidskonstanten ett dygn och utan värmetillskott från sol och internlaster. Redovisning ska visa att det finns erforderlig värmeeffekt för att säkerställa önskad rumslufttemperatur vid dimensionerande vinterutetemperatur. Eftersom invändiga yttemperaturen på ytterväggar och glasytor har stor inverkan på det termiska klimatet är det viktigt att deras U-värden inte underskattas. Uw för fönster bestäms enligt SS-EN ISO 10077-1 och Ug enligt SS-EN 673. Köldbryggor kan ha inverkan på det termiska klimatet och ska beaktas när det termiska klimatet beräknas. Detta gäller särskilt profiler i glasade fasader vars U-värde bestäms enligt SS-EN ISO 12631:2012. PPD och operativ temperatur Om lufttemperatur, lufthastighet, luftfuktighet, brukarnas aktivitet och klädsel är kända kan man ta reda på den operativa temperaturen för en viss PPD. PPD står för Predicted Percentage Dissatisfied, förväntad andel missnöjda. PPD 10 % innebär att upp till 10 % av personerna i en grupp som vistas i rummet förväntas vara missnöjda med det termiska klimatet. Sambandet mellan inneklimatparametrarna är komplicerat men finns tabellerade eller som diagram i inneklimathandböcker som till exempel Energi- och miljötekniska föreningens R1 eller i bilagan till standarden SS-EN ISO 7730:2006. Vill man hellre göra beräkningen själv finns det nedladdningsbara eller web-baserade datorverktyg som Thermal Comfort Calculator på www.healthyheating.com eller Thermal Comfort Tool comfort.cbe.berkeley.edu. För lokaler där verksamheten kräver annan klädsel eller aktivitetsnivå ska detta beaktas enligt SS-EN ISO 7730:2006 alternativt R1 Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav, Energi & Miljötekniska Föreningen. En del programvaror redovisar direkt ett beräknat PPD-indexet men det förutsätter att man angett brukarnas aktivitet och klädsel, lufthastighet och relativ luftfuktighet. Relativ luftfuktighet spelar normalt endast en liten roll vid värdering av det termiska inneklimatet och kan antas till 50 %. Lufthastigheten sätts till 0,15 m/s vintertid om inget tyder på annat. Om inte brukarnas faktiska inomhusklädsel och aktivitet vintertid är kända kan 1,0 clo respektive 1,2 met användas i bostäder, kontor, skolor, förskolor etc. Operativa temperaturer för dessa förhållanden redovisas i Tabell 9:1 och accepteras om inget tyder på andra förhållanden. Tabell 9:1 Gränser för operativ temperatur vid relativa luftfuktigheten 50% och lufthastigheten 0,15 m/s. Klädsel (vintertid) och aktivitet Operativ temperatur för PPD 15% Operativ temperatur för PPD 10% Bostäder Kontor Skolor Förskolor 1,0 clo och 1,2 met 19 C (22 ± 3) 20 C (22 ± 2) 34

Förvaltningsrutiner Fastighetsägare är enligt Miljöbalken ansvariga för att inomhusmiljön inte skapar olägenheter för människors hälsa och ska fortlöpande kontrollera den. Rutiner för kontroll av termiskt klimat vintertid kan till exempel inkludera funktionskontroll av värmesystemet, kontrollmätning av temperaturer, brukarenkäter, rutiner för hantering av klagomål. Förvaltningsrutinerna används som stöd för den regelbundna återrapportering som krävs efter verifieringen för att behålla Miljöbyggnads certifikat. Flera organisationer tillhandahåller mallar och förlagor, se Ytterligare information. Val av kritiska rum Val av rum för bedömning, accepterade undantag och betygsaggregering beskrivs i Miljöbyggnads Metodikdel. I lokaler kan förekomma krav från verksamheten som står i konflikt med Miljöbyggnads kriterier så som krav på säkerhet, sekretess, tillgänglighet eller särskilda krav på hygien och hälsa. Rum kan av dessa skäl undantas bedömning i Miljöbyggnad men behöver motiveras. Redovisningar Här ges endast översiktlig information om vad som ska redovisas för att få eller behålla ett certifikat i Miljöbyggnad. På Miljöbyggnads webbplats finns detaljerade anvisningar för respektive kontroll. För preliminär certifiering Bedömda rum är motiverade och markerade på planritningar och motsvarande fönster på fasadritningar. Beräkningsprogram och beräkningsförutsättningar som till exempel golvarea i varje bedömt rum, Atemp för aktuella våningsplan, fönsterarea, U-värden, beräkningstidpunkt, DVUT, värmesystem i rummet, luftflöde, lufttemperatur, tilluftstemperatur, brukarnas clo och met mm. Dessutom ska förvaltningsrutiner redovisas. För verifiering efter två år Verifiering sker genom kontroll av att beräkningsförutsättningar från godkänd preliminäransökan överensstämmer med färdig byggnad. För GULD ska antingen resultat från enkätundersökning eller mätning redovisas. Vid återrapportering Förvaltningsrutinerna för kontroll av det termiska klimatet vintertid ligger till grund för återrapporteringen. Eventuella ombyggnader eller hyresgästanpassningar och hur de påverkar betyget rapporteras. Ytterligare information SABO, Fastighetsägarna, HSB med flera tillhandahåller mallar och förlagor för förvaltningsrutiner för egenkontroll. 35

10 Termiskt klimat sommar Syfte Syftet är att premiera byggnader som projekteras, byggs och förvaltas för ett bra termiskt inneklimat sommartid. Vad bedöms? I byggnader med komfortkyla kontrolleras termiskt inneklimat en kritiskt varm och solig dag. I byggnader som inte har komfortkyla bedöms inneklimatet vintertid indirekt genom att kontrollera att solskyddet räcker till och att det finns möjligheten till vädring. Betygskriterier Betygskriterier för bedömning av termiskt inneklimat sommar vid nyproduktion. Indikator 10 BRONS SILVER GULD Bostäder och lokalbyggnader utan komfortkyla Lokalbyggnader med komfortkyla BRONS på indikator 2 OCH vädringsmöjlighet. ELLER Termiskt inneklimat uppfyller PPD 15% en kritiskt varm och solig dag. Oavsett metod ska förvaltningsrutiner finnas för kontroll av sommarkomfort. Termiskt inneklimat ska uppfylla PPD 15 % en kritiskt varm och solig dag. Förvaltningsrutiner ska finnas för kontroll av sommarkomfort. SILVER på indikator 2 OCH öppningsbara fönster. ELLER Termiskt inneklimat uppfyller PPD 10% en kritiskt varm och solig dag. Oavsett metod ska förvaltningsrutiner finnas för kontroll av sommarkomfort Termiskt inneklimat ska uppfylla PPD 10 % en kritiskt varm och solig dag. Förvaltningsrutiner ska finnas för kontroll av sommarkomfort. GULD på indikator 2 OCH öppningsbara fönster. ELLER Termiskt inneklimat uppfylller PPD 10% en kritiskt varm och solig dag. Oavsett metod: SILVER bekräftad med enkät ELLER mätning Oavsett metod ska förvaltningsrutiner finnas för kontroll av sommarkomfort. SILVER bekräftad med enkät ELLER mätning Instruktioner Steg 1: Operativ temperatur beräknas i de kritiska rummen. Operativ temperatur är ett mått på upplevd temperatur och beror på lufttemperaturen, strålning från kalla och varma ytor som till exempel fönster och till exempel kyltak. 36

Steg 2: Den beräknade operativa temperaturen ska jämföras med betygskriterierna. PPD omvandlas till operativ temperatur som beror på hur rummen ska användas, till exempel brukarnas klädsel och fysiska aktivitet. För bostäder, kontor, skolor och förskolor redovisas exempel i tabell 10.1. Beräkning av operativ temperatur i kritiska rum Operativa temperaturen beräknas i den vistelsepunkt där risken är störst för diskomfort i kritiska rum. Oftast är det i en punkt en meter innanför det största fönstrets mittpunkt mellan 0,6 och 1,7 meter över golv. Beräkningen ska ske med datorbaserat simuleringsprogram, till exempel gratisverktygen ESBO eller ParaSol men också verktyg som IDA ICE, EnergyPlus, Designbuilder, TeknoSim eller motsvarande kan användas. Beräkningsverktygen har något olika struktur och krav på indata men i princip behövs följande information om rummet och värmesystemet för att kunna simulera operativ temperatur: Rummets höjd, bredd och längd U-värden som ytterväggar och eventuellt tak- och grundkonstruktion (om relevant). Fönsters placering, storlek, g-värden och solskydd Eventuellt kylytors storlek, kylande effekt, placering och yttemperatur Tilluftsflöde och tilluftstemperatur. Internvärme, det vill säga elapparater, människor och belysning med varaktighet och effekt som överensstämmer med förväntad. Solskydd och fönster har mycket stor inverkan på det termiska klimatet sommartid och ska beskrivas noggrant i simuleringsprogrammet. Simuleringen ska under det dygn då behovet av tillförd komfortkyla under en dag är som störst, det vill säga den varmaste och soligaste dagen under ett normalår. Redovisning ska ske av att det finns erforderlig kylande effekt i rummets komfortkylsystem för att för att säkerställa önskad rumslufttemperatur en kritiskt varm och solig dag.. Fönstervädring har stor inverkan på temperaturen inomhus och ska därför simuleras med måttlig öppningsvinkel på fönster, dörrar och då människor förväntas vistas i rummet. Vädring i angränsande rum får inte tillgodogöras vid beräkning, det vill säga tvärdrag mellan rum. Välj ett beräkningsprogram som hanterar vädring på ett realistiskt sätt. Ljudkrav ska beaktas vid fönstervädring. PPD och operativ temperatur Om lufttemperatur, lufthastighet, luftfuktighet, brukarnas aktivitet och klädsel är kända kan man ta reda på den operativa temperaturen för en viss PPD. PPD står för Predicted Percentage Dissatisfied, förväntad andel missnöjda. PPD 10 % innebär att upp till 10 % av personerna i en grupp som vistas i rummet förväntas vara missnöjda med det termiska klimatet. Sambandet mellan inneklimatparametrarna är komplicerat men finns tabellerade eller som diagram i inneklimathandböcker som till exempel Energi- och miljötekniska föreningens R1 eller i bilagan till standarden SS-EN ISO 7730:2006. Vill man hellre göra beräkningen själv finns det nedladdningsbara eller web-baserade datorverktyg som Thermal Comfort Calculator på www.healthyheating.com eller Thermal Comfort Tool comfort.cbe.berkeley.edu. 37

För lokaler där verksamheten kräver annan klädsel eller aktivitetsnivå ska detta beaktas enligt SS-EN ISO 7730:2006 alternativt R1 Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav, Energi & Miljötekniska Föreningen. En del programvaror redovisar direkt ett beräknat PPD-indexet men det förutsätter att man angett brukarnas aktivitet och klädsel, lufthastighet och relativ luftfuktighet. Relativ luftfuktighet spelar normalt endast liten roll vid värdering av det termiska inneklimatet och kan normalt antas till 50 %. Lufthastigheten sätts till 0,2 m/s sommartid om inget tyder på annat. Om inte brukarnas inomhusklädsel och aktivitet vintertid är kända kan 0,5 clo respektive 1,2 met användas i bostäder, kontor, skolor, förskolor etc. Operativa temperaturerna för dessa förhållanden redovisas i Tabell 10:1 och accepteras om inget tyder andra förhållanden. Tabell 10:1 Gränser för operativ temperatur vid relativa luftfuktigheten 50% och lufthastigheten 0,2 m/s. Klädsel (sommartid) och aktivitet Operativ temperatur för PPD 15% Operativ temperatur för PPD 10% Bostäder Kontor Skolor Förskolor 0,5 clo resp 1,2 met 27 C (24,5 ± 2,5) 26 C (24,5 ± 1,5) Bedömning utifrån indikator 2 Solvärmelast Den förenklade metoden som hänvisar till indikator 2 kan användas för rum där internlasten är mindre än 20 W/m 2. Rum med orientering mot andra väderstreck än de bedömda i indikator 2 ska hålla motsvarande standard på solskydd och ha samma möjlighet till vädring med vädringslucka eller öppningsbara fönster. Förvaltningsrutiner Fastighetsägare är enligt Miljöbalken ansvariga för att inomhusmiljön inte skapar olägenheter för människors hälsa och ska fortlöpande kontrollera den. Rutiner för kontroll av termiskt klimat sommartid kan till exempel inkludera funktionskontroll av komfortkylsystem, möjligheten att vädra, kontrollmätning av temperaturer, brukarenkäter, rutiner för hantering av klagomål. Förvaltningsrutinerna används som stöd för den regelbundna återrapportering som krävs efter verifieringen för att behålla Miljöbyggnads certifikat. Flera organisationer tillhandahåller mallar och förlagor, se Ytterligare information. Val av kritiska rum Val av rum för bedömning, accepterade undantag och betygsaggregering beskrivs i Miljöbyggnads Metodikdel. I lokaler kan det förekomma krav från verksamheten som står i konflikt med Miljöbyggnads kriterier så som krav på säkerhet, sekretess, tillgänglighet eller särskilda krav på hygien och hälsa. Rum kan av dessa skäl undantas bedömning i Miljöbyggnad men behöver motiveras. 38

Redovisningar Här ges endast översiktlig information om vad som ska redovisas för att få eller behålla ett certifikat i Miljöbyggnad. På Miljöbyggnads webbplats finns detaljerade anvisningar för respektive kontroll. För preliminär certifiering Bedömda rum är motiverade och markerade på planritningar och motsvarande fönster på fasadritningar. Väderstreck ska framgå. Beräkningsprogram och beräkningsförutsättningar som till exempel golvarea i varje bedömt rum, Atemp för aktuella våningsplan, fönsterarea, g-värden, gsyst-värden, solavskärmning med egenskaper, markerad beräkningstidpunkt, klimatdata, internlaster, komfortkylsystem i rummet, luftflöde, tilluftstemperatur, brukarnas clo och met mm. Vid verifiering efter två år Verifiering sker genom kontroll av att beräkningsförutsättningar från godkänd preliminäransökan överensstämmer med färdig byggnad. För GULD ska resultat från enkätundersökning eller mätning redovisas. Vid återrapportering Förvaltningsrutinerna för kontroll av det termiska klimatet sommartid ligger till grund för återrapporteringen. Eventuella ombyggnader eller hyresgästanpassningar och hur de påverkar betyget rapporteras. Ytterligare information SABO, Fastighetsägarna, HSB med flera tillhandahåller mallar och förlagor för förvaltningsrutiner för egenkontroll. 39

11 Dagsljus Syfte Syftet är att premiera byggnader som projekteras, byggs och förvaltas för god tillgång till dagsljus. Vad bedöms? Dagsljuskvaliteten bedöms med dagsljusfaktor, fönsterglasandel och ibland med utblick. Betygskriterier Betygskriterier för handberäknad dagsljusfaktor DF (median eller i en punkt), fönsterglasandel, AF och utblicksarea för nyproducerade byggnader. Med α avses vinkeln mellan horisontalplan och en linje från fönsters mittpunkt till högsta avskärmande punkt. För simulerad dagsljusfaktor minskas kravet på DF med 0,2 %-enheter. Indikator 11 BRONS SILVER GULD Bostäder DF 1 % ELLER AF 10% om α 20 AF 10 + (α 20) 0,25 för 20 < α 45 DF 1,2 % ELLER AF 15% för α 20 AF 15 + (α 20) 0,25 för 20 < α 45 DF 1,5 % Lokalbyggnader DF 1 % ELLER AF 10 + (α 20) 0,25 för 20 < α 45 DF 1,2 % Om rum för flexibelt arbete är kritiskt är andel utblicksarea 60 % DF 1,5 % Om rum för flexibelt arbete är kritiskt är andel utblicksarea 75 % Oavsett metod: eventuellt kritiskt rum för flexibelt arbete har möjlighet till utblick Arbetsplatser i hall eller i försäljningsutrymme. Resten av byggnaden bedöms enligt kriterier för Lokalbyggnad Andel utblicksarea 50 % ELLER DF 1 % i tillhörande pausrum. Andel utblicksarea 60 % ELLER DF 1,2 % i tillhörande pausrum som ligger i nära anslutning till försäljningsutrymmet eller hall. Andel utblicksarea 75 % OCH DF 1,5 % i tillhörande pausrum som ligger i nära anslutning till försäljningsutrymmet eller hall. Instruktioner Beräkning av fönsterglasarea, AF Dagsljuset i ett rum kan bedömas med en förenklad metod, AF som innebär storleken på fönsterglasarea delas med rummets golvarea. 40

A AF = A glas golv 100 Aglas = fönstrets glasarea, m 2 Agolv = rummets golvarea, m 2 inklusive golv under köksinredning, garderober etc AF är en förenklad metod och har därför begränsad användning beroende på glasets LT-värde och avskärmningsvinkeln α. AF-metoden får inte användas om fönsterglasets LT > cirka 0,7 (± 10 %). Om balkong, loftgång eller fast ogenomskinligt solskydd skärmar av himlen ska vid beräkning av AF rummets area ökas med area på loftgången eller liknande som skärmar av himlen α är avskärmningsvinkeln vinkeln mellan horisontalplan och en linje från fönstrets mittpunkt till högsta avskärmande punkt på till exempel en grannbyggnad. Om inte dessa två förutsättningar är uppfyllda kan inte AF-metoden användas och dagsljusfaktorn simuleras enligt nedan. Beräkning av dagsljusfaktor Dagsljusfaktorn är ett mått på ljusstyrkan inomhus i förhållande till utomhus med en standardgrå himmel. Till exempel är dagsljusfaktorn 1% i en punkt inomhus om belysningsstyrkan 30 000 lux ute och 300 lux i punkten inomhus. För att beräkna dagsljusfaktor behövs uppgifter om fönstrets storlek och placering, horisontens och himlens avskärmning, glasets LT-värde och reflexionstal hos tak-, vägg- och golvyta och rummets geometri och storlek. Om reflektionsfaktorer inte är kända kan följande schabloner användas: Inomhus: Väggytor 0,7, golvyta 0,3 och takyta 0,8 Utomhus: Markreflektion 0,2 och angränsande fasader 0,3 För beräkningen behövs också uppgifter om avstånd och höjd på omkringliggande byggnader och utvändiga skuggande byggnadsdelar, fasta skärmar etc. Himlen ska vara standardgrå enligt CIE Overcast Sky i ISO 15469:2004. Simulering Det finns ett flertal datorverktyg för simulering av dagsljusfaktor. I Miljöbyggnad accepteras de som är validerade mot CIE 171:2006. Velux Daylight Visualizer uppfyller kraven och kan kostnadsfritt laddas ner från www.velux.dk. Simulering av dagsljusfaktor ger betydligt noggrannare resultat än handberäknad. Därför accepteras att en simulerad dagsljusfaktor avviker 0,2 %-enheter från betygskriterierna. Handberäkning Handberäkning av dagsljusfaktor i en punkt kan ske med en grafisk metod som beskrivs i Att räkna med dagsljus av Löfberg 1987. Handberäkning av dagsljusfaktor är tidskrävande och ger sämre noggrannhet jämfört med datorsimulerad. Betygskriterierna gäller handberäknat resultat. 41

Beräkning av punktvärde, DFpunkt För bedömning av dagljuskvalitet beräknas dagsljusfaktorn i en punkt 0,8 meter över golv, en meter från rummets mörkaste sidovägg och på halva rummets djup. Alternativt i en punkt på den mörkaste arbetsytan på halva rumsdjupet. Den mörkaste av dessa två punkter ska jämföras med betygskriterierna. Halva rumsdjupet i en lokalbyggnad kan utgöras av en tänkt vägg mot kommunikationsyta i till exempel kontorslandskap eller en tänkt vägg som avdelar en del av rummet där kravet är uppfyllt. Antal arbetsplatser som ryms i den bedömda delen av rummet ska i så fall framgå av ritningar och av information till brukarna. Beräkning av medianvärde, DFmedian Dagsljusfaktorn kan också beräknas som ett medianvärde för rummet. Den beräknas med simuleringsprogram i flera punkter i ett rutnät 0,8 meter över golvet, minst 0,1 och högst 0,5 meter från rummets väggar. Beräkningspunkterna ska ligga högst 0,5 meter från varandra. Observera skillnaden mellan median- och medelvärde. I kontorslandskap kan rummet avgränsas av en tänkt vägg mot en kommunikationsyta. Beräkning av utblicksarea Utblick definieras som att på 1,5 meter höjd inomhus kunna se 5 grader eller mer ut både horisontellt och vertikalt. Det är inte nödvändigt att se himlen från utblicksarean, avståndet mellan fönster och en avskärmande vägg eller liknande ska vara minst 5 meter. Utblicken får inte skymmas av permanent inredning, mellanväggar etc. Takfönster accepteras vid beräkning av för utblicksarea. Den golvarea där dessa krav är uppfyllda definieras som utblicksarea och uttrycks som andel av hela golvytan. Även utblick mot dagljusbelyst atrium accepteras om dagsljusfaktorn överstiger 4 % i synfältet. Plan-, sektionsritningar och situationsplan behövs för beräkning av utblicksarea. Illustration av definitionen på utblicksarea, avståndet till vägg utanför fönstret ska vara 5 meter eller större. Som alternativ till handberäkningen kan vyfaktor beräknas med datorverktyg. Vyfaktorn 0,1 % motsvarar handberäknad 5 graders utblick horisontellt och vertikalt. 42

Illustration av datorberäknad vyfaktor. Val av kritiska rum Val av rum för bedömning, accepterade undantag och betygsaggregering beskrivs i Miljöbyggnads Metodikdel. I lokaler kan verksamheten ha krav på dagsljuset som står i konflikt med Miljöbyggnads kriterier så som krav på säkerhet, sekretess, tillgänglighet eller särskilda krav på hygien och hälsa. Rum kan av dessa skäl undantas bedömning i Miljöbyggnad men behöver motiveras. Redovisningar Här ges endast översiktlig information om vad som ska redovisas för att få eller behålla ett certifikat i Miljöbyggnad. På Miljöbyggnads webbplats finns detaljerade anvisningar för respektive kontroll. För preliminär certifiering Bedömda rum är motiverade och markerade på planritningar och motsvarande fönster på fasadritningar. Beräkningsmetod, -program och förutsättningar som golvarea i varje bedömt rum, Atemp för aktuella våningsplan, fönsterglasarea, LT-värden, rumsytors reflektionsfaktorer, avskärmningar, placering av bedömningspunkt eller avgränsning för median-df, rumsbetyg och aggregerat indikatorbetyg. Bedömda rum är motiverade och markerade på planritningar och motsvarande fönster på fasadritningar. Eventuell utblicksarea. Vid verifiering efter två års drift Verifiering sker genom kontroll av att beräkningsförutsättningar från godkänd preliminäransökan överensstämmer med färdig byggnad. Vid återrapportering Förvaltningsrutinerna för kontroll av det termiska klimatet vintertid ligger till grund för återrapporteringen. Eventuella ombyggnader eller hyresgästanpassningar som påverkar betyget rapporteras. 43

12 Legionella Syfte Syftet är att premiera byggnader som projekteras, byggs och förvaltas med låg risk för tillväxt och spridning av legionellabakterier i och från tappvattensystem. Vad bedöms? Åtgärder för att minska risken för tillväxt och spridning av legionellabakterier. Betygskriterier Betygskriterier för legionella vid nyproduktion. Indikator 12 BRONS SILVER GULD Alla byggnader Temperaturen i hela tappvarmvattensystem inklusive i cirkulationskretsen är 50 C. Temperaturen på stillastående tappvarmvatten som i varmvattenberedare och ackumulatortankar är 60 C. Temperaturen i tappkallvattensystem är 24 C då kallvatten varit stillastående under 8 timmar. Förvaltningsrutiner för kontroll av legionella. BRONS + Termometrar eller temperaturgivare finns för mätning av varmvattentemperaturen direkt efter varmvattenberedaren på returen från varje VVC-krets. Riskvärdering av vattentemperatur och uppehållstid visar minimal risk för legionella tillväxt och spridning. Åtgärder som minskar risken genomförs. SILVER + Kontinuerlig övervakning och uppföljning av termometrarnas eller temperaturgivarnas uppmätta vattentemperaturer. Där riskvärdering och verksamhet kräver finns driftsrutiner för endera regelbunden hetvattenspolning. funktionskontroll av ventiler och styrsystem för tappvarmvatten. automatisk upphettning i varmvattenberedare och ackumulatortank. provtagning och analys av legionellabakterier. Legionellabakterier finns naturligt i vatten, den förökar sig vid temperaturer mellan 20 och 50 o C och takten är som störst vid 37 o C. Bakterierna kan växa till både i kall- och varmvattensystem och sprids i luft med aerosoler. Hos personer med nedsatt immunförsvar orsakar den en allvarlig lunginflammation. Instruktion Tappvattensystemet ska utformas så att både risken för tillväxt av legionellabakterier och risken för spridning minska. Den viktigaste förebyggande åtgärden är att projektera och bygga tappvarmvatten- och tappkallvattensystem så det går att hålla lämpliga temperaturer. BBR och 44

Branschreglerna Säker Vatteninstallation har regler för utförande och kontroller i den färdiga byggnaden. Exempel på åtgärder för att förvissa sig om att legionellabakterier inte växer till är att: det inte finns outnyttjade avstick i tappvattensystemet. att varmvatten- och kallvattenrören i gemensamma schakt är isolerade så att inte kallvattnet värms med bakterietillväxt som följd. inte koppla handdukstorkar, golvvärme eller andra värmare på VVC-ledningen. ledningen från en central blandare till duschplatser inte är längre än 5 meter. Riskvärderingen innebär utredning av vilka åtgärder om behövs för att minska riskerna för legionella. Risken beroende på vad byggnaden används till och hur känsliga brukarna är. Särskilt uppmärksamhet behövs för sjukhus, hotell, sporthallar, simhallar och vissa boendeformer för äldre. VVS-projektören specificerar i sina ritningar och sin beskrivning de krav som ställs på tappvarmvattensystemet. Förvaltningsrutiner Fastighetsägare är enligt Miljöbalken ansvariga för att inomhusmiljön inte skapar olägenheter för människors hälsa och ska fortlöpande kontrollera den. Rutiner för kontroll av legionella kan till exempel inkludera funktionskontroll av tappvattensystem och mätning av vattentemperaturer. Flera organisationer tillhandahåller mallar och förlagor, se Ytterligare information. Förvaltningsrutinerna används som stöd för den regelbundna återrapportering som krävs efter verifieringen för att behålla Miljöbyggnads certifikat Redovisningar Här ges endast översiktlig information om vad som ska redovisas för att få eller behålla ett certifikat i Miljöbyggnad. På Miljöbyggnads webbplats finns detaljerade anvisningar för respektive kontroll. För preliminärcertifiering VVS-beskrivningar och ritningar som visar att tappvattensystemet uppfyller betygskriterierna. Beroende på betyg redovisas analyser av vilka åtgärder som behövs för att minimera risken för att legionella växer till och sprids till brukarna. Dessutom ska förvaltningsrutiner redovisas. För verifiering inom två år Tappvattensystemets utförande jämförs med aktuella betygskriterier. Kontrollmätning av temperatur genomförs enligt branschreglerna Säker Vatteninstallation. Vid återrapportering Förvaltningsrutinerna för legionellakontroll ligger till grund för återrapporteringen. Eventuella ombyggnader eller hyresgästanpassningar som påverkar betyget rapporteras. 45

Ytterligare information Skriften Legionella risker i VVS-installationer och branschreglerna Säker vatteninstallation finns att hämta kostnadsfritt på VVS Företagens hemsida www.vvsforetagen.se SABO, Fastighetsägarna, HSB med flera tillhandahåller mallar och förlagor för förvaltningsrutiner för egenkontroll. 46

13 Dokumentation av byggvaror Syfte Syftet är att premiera byggnader med dokumentation av innehåll i inbyggda byggvaror och byggnadsmaterial. Vad bedöms? Att inbyggda byggvaror dokumenteras och att deras innehåll deklareras. Betygskriterier Betygsgränser för dokumentation och deklaration av byggvaror vid nyproduktion. Indikator 13 BRONS SILVER GULD Bostäder och lokalbyggnader En loggbok ska finnas med information om byggvaror i produktkategorierna E, F, G, H, I, J, K, L, M, N och Z enligt BSAB 96. Loggboken ska minst innehålla uppgifter om, typ av byggvara, varunamn, tillverkare, dokumentation av eventuellt innehåll av ämnen upptagna på kandidatförteckningen. BRONS + Loggboken ska dessutom innehålla uppgifter om, typ av byggvara, varunamn, tillverkare, dokumentation om eventuellt innehåll av ämnen upptagna på kandidatförteckningen för produktkategorierna P, Q och R (VVS) Byggvarorna i produktkategorierna E, F, G, H, I, J, K, L, M, N och Z ska ha en innehållsdeklaration som motsvarar kravnivån i BVD2015. SILVER + Även produktkategorierna P, Q och R i BSAB 96 (VVS) har en innehållsdeklaration enligt kravnivån i BVD2015. Avvikelser motiveras och dokumenteras. Loggboken innehåller information om både byggvarors ungefärliga placering och mängd i byggnaden. Loggboken är digital och administreras på företagsnivå hos fastighetsägaren. Instruktion En loggbok är en dokumentation av vilka byggvaror som finns i byggnaden. Loggboken ska underlätta att spåra material som idag bedöms som harmlösa men som med ökad kunskap i framtiden kan visa sig vara problematiska. Loggboken ska förvaltas och uppdateras av fastighetsägaren och följa med byggnaden vid försäljning. Fastighetsägaren avgör loggbokens struktur och omfattning men för att godkännas i Miljöbyggnad ska den minst ha information enligt betygskriterierna. Som digital loggbok accepteras egenupprättad t ex i Excel eller loggböcker som kan upprättas med BASTA, Byggvarubedömningen, SundaHus, Produktkollen eller motsvarande. BSAB 06 är ett system där byggnadsdelar ordnas under huvudrubriker som grenar sig ner flera nivåer. Byggvaror som omfattas av BRONS är: 47

E Platsgjutna konstruktioner. F Murverk G Konstruktioner av monteringsfärdiga element. H Konstruktioner av längdformvaror. I Skikt av termoisolervaror. J Skikt av byggpapp, tätskiktsmatta, asfalt, duk, plastfilm, plan plåt, överläggsplattor. K Skikt av skivor. L Puts, målning, skyddsbeläggningar, impregneringar mm. M Skikt av beläggnings- och beklädnadsvaror. N Kompletteringar av sakvaror mm. Z Konstruktioner av diverse mängd, form eller sakvaror. För SILVER tillkommer VVS-byggvaror: P Apparater, ledningar mm i rörsystem och rörledningsnät. Q Apparater, kanaler, don mm i luftbehandlingssystem. R Isolering av installationer. Byggvaror enligt kategorierna ovan som tillhör byggnaden och är fast monterade ska tas upp i loggboken. Följande behöver inte ingå: Byggvaror utanför byggnaden; i eller på mark Byggvaror som tillhör verksamheten. Skruv, spik, mutter, plåtband, hålband, plaststrips eller likvärdigt Byggvaror som förvaltningsprodukter som märkspray, bränsle mm Dokumentation för BRONS vad gäller ämnen upptagna i kandidatförteckningen kan finnas i prestandadeklaration, produktfaktablad, säkerhetsdatablad eller motsvarande. Säkerhetsdatablad är en lagstadgad redovisning av hälso- och miljöfarliga ämnen. En innehållsdeklaration ska vara upprättad enligt anvisningar i BVD2015. Här specificeras vilka ämnen och koncentrationer mm som ska redovisas, se vidare www.byggvarudeklarationer.se. En byggvarudeklaration med innehållsdeklaration ska vara daterad och uppdateras om byggvaran förändras. Under en övergångsperiod accepteras i Miljöbyggnad upprättade byggvarudeklarationer enligt BVD3. Om avvikelser Byggvaror som inte uppfyller betygskriterier och som trots detta används ska sammanställas i en avvikelserapport. Den ska beskriva varför byggvaran används, vilka åtgärder som gjorts för att få fram information om byggvaran och konsekvenserna av att den används istället för en godkänd byggvara. Hantering av avvikelser ska ske både projektering och byggskede. Redovisningar Här ges endast översiktlig information om vad som ska redovisas för att få eller behålla ett certifikat i Miljöbyggnad. På Miljöbyggnads webbplats finns detaljerade anvisningar för respektive kontroll. 48

För preliminärcertifiering Om ansökan sker tidigt under projektering redovisas en handling som beskriver krav på hur byggvaror ska hanteras i detaljprojektering och i byggskedet. Produkter som är föreskrivna under projektering ska redovisas om ansökan görs i projekteringsskede. Om ansökan sker under byggskedet eller när byggnaden tagits i bruk redovisas aktuell status på loggboken, till exempel inloggningsuppgifter till bedömningsdatabas, beskrivande utdrag eller innehållsdeklaration. Innehållsförteckning tillsammans med beskrivande utdrag (inte hela loggboken om den är omfattande) är bilagd i ansökan. Sammanställning över avvikelser för byggvaror som inte uppfyller redovisningskrav. För verifiering inom två år Redovisas att loggboken kompletterats med nya byggvaror som tillkommit efter det att byggnaden färdigställts och eventuella ombyggnader eller förändringar som ombesörjts av fastighetsägaren. Förklaring ska finnas till ett lågt antal registrerade byggvaror jämfört med vad som är normalt för att se till att inga produkter undanhållits. Redovisning av att loggboken uppdateras med byggvaror som tas bort och nya som monterats. Vid återrapportering Redovisning av att loggboken uppdateras med byggvaror som tas bort och nya som monteras ska redovisas. 49

14 Utfasning av farliga ämnen Syfte Syftet är att premiera byggnader som projekteras, byggs och förvaltas med minimalt med farliga ämnen i material och byggvaror. Vad bedöms? Avsaknad av kandidat-, utfasnings-, hormonstörande- och prioriterade riskminskningsämnen i loggbokens byggvaror samt emissioner av flyktiga organiska ämnen till inomhusmiljön. Betygskriterier Betygsgränser för utfasning av farliga ämnen vid nyproduktion. Indikator 14 BRONS SILVER GULD För byggvaror inom produktkategorier E, F, G, H, I, J, K, L, M, N och Z (ej vvs) enligt BSAB 96 i alla byggnadstyper Sammanställning över produkter som innehåller ämnen på ECHA:s kandidatförteckning. Användning av dessa produkter ska motiveras. BRONS + Utfasningsämnen enligt KEMI:s PRIO-kriterier och hormonstörande ämnen enligt EDS Cat 1 och Cat 2 förekommer endast i mindre omfattning. Bedömning i kemiska produkter med ej publikt innehåll accepteras om det bekräftas av tredje part att inga av dessa ämnen förekommer. Vid förekomst ska avvikelser motiveras och dokumenteras. SILVER + Prioriterade riskminskningsämnen enligt KEMI:s PRIO-kriterier förekommer i mindre omfattning. Vid förekomst ska avvikelser motiveras och dokumenteras. För byggvaror (även kemiska produkter) som brukaren exponeras för inomhus finns emissionsdata som visar att EU-LCI:s emissionsvärden inte överskrids. Avvikelser motiveras och dokumenteras. Instruktioner Med byggvara avses i Miljöbyggnad den produkt som monteras eller används i byggnaden. Det kan vara en kemisk produkt enligt definition i REACH. För kemiska produkter som blandas samman innan bruk (tvåkomponentsprodukter) så ska respektive komponent bedömas på komponentnivå och den färdiga produkten. Byggvaror i loggboken enligt BRONS i indikator 13 ska bedömas, det vill säga byggvaror som ingår i kategorierna E, F, G, H, I, J, K, L, M, N, Z enligt BSAB 96. På echa.europa.eu/candidate-list-table finns information om kandidatämne enligt ECHA:s kandidatförteckning. Utfasningsämnen betraktas som särskilt farliga och definieras av Kemikalieinspektionen. För att en byggvara ska anses vara fri från utfasningsämnen får halten av respektive ämne i varje byggvara inte överstiga halterna enligt KEMI:s PRIO-kriterier, se www.kemi.se. Innehåll och 50

halt av hormonstörande ämne ska inte överstiga halter enligt EU:s EDs databas för hormonstörande ämnen Cat 1 och Cat 2. Kemikalieinspektionen har tagit fram kriterier för ämnen med hälso- och miljöegenskaper som bör ges särskild uppmärksamhet, se www.kemi.se/prio-start. Ämnen med dessa egenskaper benämns prioriterade riskminskningsämnen. För GULD ska byggvarors innehåll och halt av prioriterade riskminskningsämnen enligt KEMI:s kriterier bedömas. I tabellen nedan finns haltgränser för när avvikelse och fördjupad utvärdering behövs. EU-LCI:s emissionsvärden får inte överskridas för byggvaror som brukaren exponeras för inomhus, se vidare ec.europa.eu/docsroom/documents/20549/attachments/4/translations/en/renditions/native. Information om innehåll av utfasningsämnen, hormonstörande ämnen och prioriterade riskminimeringsämnen finns i byggvarans Byggvarudeklarationer som ska vara upprättad enligt BVD2015 eller motsvarande. Avvikelsedokumentation I avvikelserapport beskrivs anledning av att byggvaran används tillsammans med en riskbedömning och åtgärd som vidtagits för att minimera risker. Omfattningen beror på ämne i byggvaran och indikatorbetyg. I de fall som det finns risk för hälsa och miljö under byggskedet eller under byggnadens drift ska hantering av identifierade risker beskrivas och hur dessa kan minskas. Hantering avvikelser omfattar både projektering och byggskede. Verktyg Bedömningar av varans Byggvarudeklaration genomförs enligt BASTA, Byggvarubedömningen eller SundaHus. Om egenupprättad loggbok och bedömning sker ska det finnas dokumentation som visar kompetens hos den som genomfört bedömning och av utvärderingsmetod om den inte är genomförd av BASTA, Byggvarubedömningen eller SundaHus eller motsvarande. Redovisningar Här ges endast översiktlig information om vad som ska redovisas för att få eller behålla ett certifikat i Miljöbyggnad. På Miljöbyggnads webbplats finns detaljerade anvisningar för respektive kontroll. Ansökan för preliminär certifiering. Om ansökan sker under projektering ska handling som beskriver krav på hur byggvaror med avseende på kriteriekrav hanteras under byggskedet. Produkter som föreskrivs under projekteringen skall bedömas under projekteringen. Om ansökan sker under byggskedet eller efter idrifttagning ska loggbok redovisas. Beskrivning av avvikelsehantering och avvikelselista över förekomst av kandidatämne. För SILVER och GULD även utfasningsämnen och hormonstörande ämnen och för GULD dessutom prioriterade riskminimeringsämnen och risk för emissioner. Inloggningsuppgifter till Byggvarubedömningen, SundaHus, Produktkollen, BASTA eller motsvarande. Innehållsförteckning eller beskrivande utdrag (inte hela loggboken om den är omfattande) är bilagd i ansökan. Verifiering i färdig byggnad Vid verifieringen kontrolleras att loggboken innehåller uppgifter som motsvarande sökt betyg. Eventuella avvikelser som uppkommit under byggskedet ska vara rapporterade. 51

Återrapportering Kontinuerlig dokumentation om byggvaror som byts ut, tas bort eller installeras och som kan innehålla farliga ämnen. 52

15 Stommen och grundens klimatpåverkan Syftet Öka kunskapen om stommens och grundens klimpåverkan ur ett livscykelperspektiv, öka efterfrågan och tillgången på EPD:er och premiera åtgärder som minskar stommens klimatpåverkan. Vad bedöms? Klimatpåverkan från stomme och grundläggning i gram CO2-e per Atemp. Betygskriterier Betygsgränser för byggmaterialets klimatpåverkan vid nyproduktion. Indikator 15 BRONS SILVER GULD För alla byggnader och för byggvaror i grundläggning och stomme Klimatpåverkan vid produktion av byggvaror, dvs A1 - A3 med generiska data. Klimatpåverkan vid produktion och transport av byggvaror, dvs A1 A4. Minst 50 % av klimatpåverkan för tillverkning av byggvarorna baseras på produktspecifika EPD:er. Klimatpåverkan vid produktion och transport av byggvaror, dvs A1 A4. Minst 70 % av klimatpåverkan för tillverkning av byggvarorna baseras på produktspecifika EPD:er. Klimatpåverkan från transporter beräknas med generiska uppgifter för transportsätt och faktiska transportsträckor. Klimatpåverkan från transporter beräknas med generiska uppgifter för transportsätt och faktiska transportsträckor. Klimatpåverkan ska vara 10 % lägre än BRONS. Instruktioner Beräkningen av en byggvaras klimatpåverkan kräver uppgift om mängd och dess utsläpp av CO2e/kg. Klimatpåverkan från de byggvaror som ingår i stommen ska summeras. För att bli jämförbar fördelas utsläppen på aktuell Atemp. Dvs byggnadens klimatpåverkan mäts i g CO2e/m 2 Atemp. Enheten beskrivs mer under Ytterligare information Livscykelfaser Beräkning av klimatutsläpp till leveransfärdig byggvara omfattarna faserna A1, A2 och A3. Faserna definieras i SS EN 15804 Hållbarhet hos byggnadsverk Miljödeklarationer Produktspecifika regler. A1-A3 omfattar klimatpåverkan utvinning och transport av råvaror, tillverkning och förpackning och kallas ibland för från vagga till fabriksgrind. Information om A1 A3 finns i EPD. Fasen A4 gäller utsläpp från transport av byggvaran från fabrik till byggarbetsplatsen. EPD och generiska uppgifter Byggvarors utsläpp i CO2e per kg redovisas i så kallade EPD:er som är en miljövarudeklaration. Utsläppet har beräknats med en standardiserad metod. Beräkning och resultat har granskats av tredjepart och EPD:er registreras. Tanken är att de ska vara transparanta och tillförlitliga så att 53

de kan ligga till grund för val av material. EPD står för Environmental Product Declaration och de som används i Miljöbyggnad ska följa ISO 14025 och EN 15804 för byggnadsmaterial, byggvaror och byggnadselement. EPD:er finns tillgängliga hos The International EPD System, EPD Norge och IBU EPD. Alternativet till att de produktspecifika uppgifterna från EPD:er är att använda så kallade generiska uppgifter, det vill säga uppgifter som är generell för en hel produkt- eller ett material, t ex konstruktionsstål, betong, stenull. EPD:er ger en bättre beskrivning av verkligheten vad gäller utsläpp av växthusgaser vid produktion av leverantörsspecifika varor, till skillnad från de genomsnittliga värden som används i generiska data. I GULD ska klimatpåverkan beräknad i BRONS minskas med 10%. Beräkningen utgår från redan vald stomme och grundläggning. Åtgärder genomförs som att minska materialåtgång eller välja andra byggvaror med lägre klimatpåverkan. Åtgärderna ska inte påverka funktionen hos det ursprungliga byggsystemet. Byggvaror som omfattas Med byggvara avses den leveransfärdiga produkten som används i grundkonstruktionen, horisontella och vertikala bärande delar inklusive bärande delar placerade i ytterväggen, övriga material i ytterväggen ingår inte. Endast stomdelar med en projekterad livslängd på mer än 50 år ingår. Beräkningsverktyg SGBC tillhandahåller ett beräkningsverktyg för stommens klimatpåverkan som kan användas. I detta finns generiska uppgifter för de material som ingår i stommen och utrymme för att mata in respektive byggvaras mängd. Andra verktyg accepteras om de följer SS EN 15804 och generiska uppgifter redovisas. Redovisningar Här ges endast översiktlig information om vad som ska redovisas för att få eller behålla ett certifikat i Miljöbyggnad. På Miljöbyggnads webbplats finns detaljerade anvisningar för respektive kontroll. Ansökan för preliminär certifiering. För BRONS och GULD beräknad klimatpåverkan med generiska data. För SILVER och GULD beräknad klimatpåverkan med EPD:er och generiska data För GULD: Beskrivning av åtgärder som genomförts för att förbättra klimatpåverkan i jämförelse med BRONS. För SILVER och GULD: EPD:er och transportsätt samt transportavstånd för de ingående EPD:erna. Verifiering i färdig byggnad Totala mängder inköpt byggmaterial för grundläggning och stomme samt EPD:er för de byggvaror och byggelement som använts och inbyggda mängder. Återrapportering - 54

Ytterligare information Klimatpåverkan beräknas och beskrivs ofta i koldioxidekvivalenter. Det är ett samlat mått på olika gasers bidrag till växthuseffekten under vanligen 100 år (GWP-100). Referensgasen är koldioxid som tilldelas värdet 1 koldioxidekvivalent CO2e. Andra växthusgaser bidrar olika mycket till växthuseffekten och sätts därför i relation till koldioxid. 55

BILAGA Miljöbyggnads enkät för nyproducerade och befintliga byggnader För att verifiera vissa indikatorer som ska klassas GULD kan enkätundersökning användas. I Metodik för nyproducerade och befintliga byggnader finns mer information om enkäten, hur den ska användas och svaren hanteras. Indikatorerna med motsvarade frågenummer i enkäten redovisas i tabellen nedan. Ytterligare enkätfrågor kan läggas till, men frågor knutna till Miljöbyggnads indikatorer kan inte tas bort. Det är dock accepterat att frågorna om ålder och kön kan tas bort om det finns risk att personers identitet röjs. I de fall fasta arbetsplatser saknas, till exempel i klassrum, kan frågorna formuleras om till "den del av byggnaden där du vistas mest". Överlag är det personal som ska besvara enkätfrågorna och inte skolelever, patienter, kunder med flera. Tabell som redovisar kopplingen mellan indikatorer och enkätfrågor Indikatorer som kräver enkätundersökning för GULD Frågor i enkäten för bostäder och lokaler Frågor i enkäten för handelsbyggnader nr 6 Ljudmiljö Fråga 3 Frågorna 7, 8, 9 och 10 nr 7 Ventilation Fråga 1 Fråga 4 nr 9 Termiskt klimat vinter Fråga 2 Fråga 3 nr 10 Termiskt klimat sommar Fråga 2 Fråga 2 Instruktioner I flerbostadshus ska enkäten distribueras till samtliga hushåll i byggnaden. I stora byggnader sker ett slumpmässigt urval av 30 hushåll. En person per hushåll kan besvara enkäten. I en- eller tvåbostadshus ska hushållets medlemmar gemensamt besvara enkäten. I lokalbyggnader med 5 eller färre anställda besvaras enkäten gemensamt. På arbetsplatser ska enkäten distribueras till samtliga med personlig arbetsplats i byggnaden. Om arbetsplatsen är stor kan ett representativt urval göras från olika verksamheter, våningsplan, byggnadszoner med olika luftbehandlingssystem, väderstreck etc. I handelsbyggnader distribueras enkäten till samtliga anställda som arbetet i byggnaden under åtminstone ett år. I en skola ska enkäten distribueras till all personal som har en personlig arbetsplats i byggnaden och till några skolklasser. Detta sker lämpligen i samband med en lektion i ett klassrum där man vistats ofta. Eleverna svarar i första hand på frågor som rör det klassrum de vistas i vid svarstillfället. Tänk på att också skicka ett följebrev med enkäten som distribueras ut till brukarna. I detta beskrivs syftet med enkäten, vem som behandlar svaren och att svaren lämnas anonymt. Ge också information om att enkäten endast tar några minuter att fylla i och att man ska försöka svara på alla frågor även om vissa kan utelämnas. 56

Miljöbyggnads innemiljöenkät för bostäder 57

58

Miljöbyggnads innemiljöenkät för lokalbyggnader 59

60

Miljöbyggnad 3.0 är resultatet av ett omfattande utvecklingsarbete som genomförts av SGBC i samarbete med bygg- och fastighetsbranschen, universitet och myndigheter och med stöd från Energimyndigheten och SBUF via VVS-företagen. 61