SVENSKA KRAFTNÄT. Ärendenr: 2015/ FoU Dammsäkerhet

Relevanta dokument
Ärendenr: 2018/ FoU Dammsäkerhet

Information och samverkan inom dammsäkerhetsområdet

Information och samverkan inom dammsäkerhetsområdet

Dnr: 2017/ Implementering av ny dammsäkerhetsreglering

Dammsäkerhetsutvecklingen i Sverige 2018

FoU Dammsäkerhet Aktuellt inom Energiforsk. Sara Sandberg Tf Områdesansvarig vattenkraft Swedcold temadag 25 oktober 2016

Ärendenr: 2016/2257 Version: Plan för tillsynsvägledning dammsäkerhet

Dammsäkerhetsutvecklingen i Sverige 2017

SwedCOLD 10 oktober 07

Information om konsekvensutredning

RIDAS 2019 KAP 4 Dammsäkerhetsutvärdering

Kontrollstation 2018 om dammsäkerhet Regeringsuppdrag, redovisades i juni 2018

Gräns för utkontraktering av skyddsvärd information

RIDAS nyutgåva Claes-Olof Brandesten

Plan för tillsynsvägledning dammsäkerhet

Dammsäkerhetsnivå, helhetsbedömning och föreläggande om säkerhetshöjande. En sammanställning av regeringens proposition 2013/14:38 Dammsäkerhet

Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar

/2066. Dammsäkerhetsutvecklingen i Sverige 2013

SVENSKA KRAFTNÄT. Försvarsmakten. Vattenfall AB. Försvarshögskolan. Energimarknadsinspektionen. Energimyndigheten. Svensk Energi

Kommittédirektiv. Översyn av de statliga insatserna för dammsäkerhet. Dir. 2011:57. Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2011

Dammsäkerhetsutvecklingen i Sverige 2016

Intresseanmälan. till deltagande i ett nationellt utvecklingsarbete gällande samordnat stöd. till barn och föräldrar i familjer med missbruk

Promemoria Vattenmiljö och vattenkraft (dnr M2017/01639/R)

Justitiedepartementet Stockholm

Samordningsplan. Vision e-hälsa 2025

Konsekvensutredning rörande föreskrifter och allmänna råd om statliga myndigheters rapportering av it-incidenter

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015

Vidareutveckling av beredskapen för dammhaveri

/2324. Dammsäkerhetsutvecklingen i Sverige 2014

Internationell strategi

Dammsäkerhetsutveckling i Sverige år

FSPOS & SOES - Beskrivning för att tydliggöra gränsdragning

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Underlag 2. Direktiv till två pågående utredningar som har bäring på informationssäkerhet. En modern säkerhetsskyddslag 1

Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar

Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Icke statlig internationell organisation som utgör forum för utbyte av kunskap och erfarenhet inom dammbyggnad

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från:

Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Samverkansavtal mellan Norrköpings kommun och Linköpings universitet

15 Konsekvenser av utredningens förslag

Anslag 2:4 Krisberedskap, inriktning 2016

Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet

internationell strategi 1

Dammsäkerhetsklassificering

Anvisningar för användning av statlig ersättning för kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar

Dammsäkerhetsutveckling i Sverige år 2011

Verksamhetsinriktning hösten 2018

Utlysning om stöd för energiinriktade strategiska innovationsagendor

Årsrapportering av dammsäkerhet

MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

Plattform för Strategi 2020

Slutrapportering Myndighetsgemensam brukarsamverkan

Nationell risk- och förmågebedömning 2017

Remiss Förslag avseende landsting, regioners och kommuners samarbete inom ehälsoområdet

1 bilaga. Regeringens beslut

KIM-projektet. Kommunalt och Ideellt Medskapande. Projektplan 2: Hur möter vi framtidens samhällsutmaningar tillsammans?

Mötesplats SO - anslag 2:4 Krisberedskap. 22 mars 2017

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

Dnr: 2014/700 rev (rev ) Nationella larmrutiner vid dammhaverier

Riktlinjer för Svenskt Vatten Utveckling och beslutsprocess för frigörande av SVU medel

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter på kommunal nivå

Nya metoder att öka avbördningskapaciteten

Socialdepartementet. REMISSVAR Dnr / (5) Telefon

Strategi för förstärkningsresurser

Affärsverket svenska kraftnäts författningssamling Utgivare: chefsjurist Bertil Persson, Svenska kraftnät, Box 1200, Sundbyberg ISSN

Kontrollstation 2018 om dammsäkerhet

FÖRSTÄRKT BASFINANSIERING AV FOURUM S VERKSAMHET 2016

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län

Förslag till nationell plan för transportsystemet

Svenska kraftnäts arbete med risk- och sårbarhetsanalys

Överenskommelse om landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar

FSPOS Strategisk plan

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Samhällets informationssäkerhet

Utbildningsnämndens verksamhetsspecifika EU-positionspapper

Nr Ärende Föredragande 1 Val av justerare. 5 Beslut om plan för inriktning och strategiska mål Mia Pless

Dnr STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN. Foto: Lars Bäckman och Lena Hultberg

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: Ks2018/ Gäller från:

Promemoria. Krisberedskapsmyndigheten skall därefter lämna ett förslag till överenskommelse till regeringen senast den 1 september 2003.

SVENS! /459/8 PROTOKOLL. Elberedskapsrådet möte 3/2014

Beslut Justitiedepartementet

Plan för ökad civilförsvarsberedskap KS

Angående Justitiedepartementets remiss SOU 2015:25,

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

Lokala regler och anvisningar för intern kontroll

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

Samverkan för stärkt krisberedskap genom behovsanalysprocessen

Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning världens möjlighet SOU 2019:13

Remisskonferens om Dricksvattenutredningen. Välkomna till SKL 24 augusti 2016

Revidering och förankring av Regionalt utvecklingsprogram

Revisionsplanen fastställd av konsisistoriet den 4 december Postadress Besöksadress Telefon E-Post Karolinska Institutet STOCKHOLM

Utvecklingsprocess för centrala myndigheter Träff december 2016

Policy för trygghet och säkerhet

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka

Bilaga 3 till F:203. Säkerhet. Dnr Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C. Bilaga 3. Säkerhet

Gruvdammar Exempel på dammsäkerhetsarbete

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2015 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar

Transkript:

SVENSKA KRAFTNÄT Ärendenr: 2015/2027 2015-12-14 FoU Dammsäkerhet Plan för Svenska kraftnäts stöd till forskning, utveckling och kunskapsförmedling inom dammsäkerhetsområdet 2016-2017 TILLSTYRKT SAMRÄD Maghus Lommerdal Maria Bartsch, Goilan Ericsson RAPPORTÖR DATUM 2015-12-14 Anna Engström Meyer

Förord Svenska kraftnät ska, inom ramen för sin uppgift att främja dammsäkerheten i landet, främja forskning och utveckling samt kunskapsförmedling inom dammsäkerhetsområdet. Denna plan beskriver syften, inriktning och former för Svenska kraftnäts stöd till forsknings- och utvecklingsprojekt inom dammsäkerhetsområdet 2016-2017 och är vägledande vid beslut om stöd.

Innehåll 1 Inledning... 7 1.1 Bakgrund... 7 1.2 Svenska kraftnäts stöd till forskning och utveckling inom dammsäkerhetsområdet... 7 1.3 Mål och syfte... 8 2 Inriktning... 8 2.1 Områden för forskning och utveckling... 10 2.2 Nuläge och trender... 10 2.3 Svenska kraftnäts inriktning 2016-2017... 13 2.3.1 Ekonomiskt stöd... 13 2.3.2 Egen medverkan... 13 3 Administrativa former och principer för stöd... 14 3.1 Utvecklingsprojekt... 14 3.2 Examensarbeten... 15 3.3 Svenska experters deltagande i internationella kommittéer, konferenser m.m.... 15

1 Inledning 1.1 Bakgrund I Svenska kraftnäts instruktion står att verket ska främja dammsäkerheten i landet. Här ingår bland annat att Svenska kraftnät ska främja forskning och utveckling samt kunskapsförmedling inom dammsäkerhetsområdet. Detta överensstämmer med vad som föreslogs i betänkande av utredningen om dammsäkerhet och höga flöden 1. Dammsäkerhetsforskningen bör enligt utredningens mening vara ett gemensamt ansvar för dammägarna och staten. Det är angeläget med samverkan för att långsiktigt upprätthålla och utveckla teknik och kompetens. I betänkande från utredningen om översyn av de statliga insatserna för dammsäkerhet 2 understryks att främjande av kunskapsutveckling och kompetensförsörjning är nödvändig för den fortsatta utvecklingen av dammsäkerheten i landet. Rekommendation ges att även fortsatt bedriva verksamheten i minst nuvarande omfattning. 1.2 Svenska kraftnäts stöd till forskning och utveckling inom dammsäkerhetsområdet Svenska kraftnät stöd till forskning och utveckling inom dammsäkerhetsområdet omfattar främst stöd till Energiforsks dammsäkerhetsprogram och Svenskt Vattenkraftcentrums verksamhetsområde Vattenbyggnad. Svenska kraftnät stöder sedan 1999 utvecklingsprojekt inom Energiforsks dammsäkerhetsprogram. Utöver utvecklingsprojekt ingår exmensarbeten och svenska experters deltagande i internationella kommittéer och konferenser utvecklingsprogrammet. Stödet har i genomsnitt uppgått till 2,5-3,0 miljoner kr per år. Finansiering sker med elberedskapsmedel. Svenska kraftnät medverkar med adjungerade representanter i möten med Energiforsks styrgrupp för dammsäkerhetstekniskt utvecklingsarbete. Vid styrgruppsmötena diskuteras utvecklingsbehov och beslut om utvecklingsprojekt fatttas. Svenska kraftnät stöder sedan 2005 Svenskt Vattenkraftcentrum (SVC), som administreras av Energiforsk. SVC är ett centrum för högskoleutbildning och forskning inom vattenkraft och gruvdammar. Centrumets vision är att vara en av världens ledande 1Älvsäkerhet, SOU 1995:40 2Dammsäkerhet Tydliga regler och effektiv tillsyn, SOU 2012:46 7/16

utbildnings- och forskningsmiljöer inom vattenkraft och dammar. Svenska kraftnät har fattat beslut om medverkan i verksamhetsområde Vattenbyggnad med ca 14 miljoner kr programperioden 2013-2016 (beslut 2012/2179) och med ca 5 miljoner kr programperioden 2017-2018 (beslut 2015/2051). Finansiering sker med elberedskapsmedel. Svenska kraftnäts stöd till SVC Vattenbyggnad administreras separat, och behandlas inte vidare i denna plan. 1.3 Mål och syfte Övergripande mål: Att bidra till dammsäkerhetsutvecklingen i landet genom att inhämta, utveckla och tillgängliggöra kunskap. Syftet med Svenska kraftnäts stöd till utvecklingsprojekt och internationellt utbyte inom dammsäkerhetsområdet är att bidra till att kunskap, arbetsmetoder och kompetens inom området vidmakthålls och utvecklas i landet, samt tillgängliggörs och används. Vidare är avsikten att stimulera industrin till att bibehålla och ytterligare stärka satsningarna på utveckling, kunskapsspridning och kompetensförsörjning inom området. I stödet till utvecklingsarbete eftersträvar Svenska kraftnät helhetssyn och samhällsperspektiv på dammsäkerhet och beredskap för dammhaveri. Om frågeställningar är relevanta för flera aktörer eftersträvas att involvera och samverka med representanter för dessa aktörer i utvecklingsprojekten. 2 Inriktning I detta avsnitt beskrivs och motiveras Svenska kraftnäts inriktning av stöd till forskning och utveckling inom dammsäkerhetsområdet. Svenska kraftnät har delat in frågor om dammsäkerhet i ett antal utvecklingsområden, se avsnitt 2.1. Indelningen kan användas som stöd för att beskriva var utvecklingsbehov finns, vilka områden som ska prioriteras för nya satsningar samt för att följa upp inom vilka områden som utvecklingsprojekt genomförs. I avsnitt 2.2 beskrivs Svenska kraftnäts bild av nuläge och trender med relevans för dammsäkerhetsutvecklingen, som bedöms kunna påverka behov av forskning och utveckling i landet. 8/16

I avsnitt 2.3 beskrivs Svenska kraftnäts inriktning för 2016-2017 utgående ifrån nuläge och trender. En schematisk bild över nuläge, trender och utvecklingsområden har upprättats, se figur 1. I figuren framgår även vilka utvecklingsområden som Svenska kraftnät prioriterar att medverka i under 2016 och 2017. Nuläge och trender Ny reglering för dammsäkerhet implementeras Beredskapen för dammhaveri utvecklas Avbördningsanordningar Anläggningsbeståndet åldras, nya krav ställs Vattenkraftens roll i kraftsystemet förändras Fokus på klimatanpassning ökar Avbördningssäkerhet ses i ett systemperspektiv Vattenkraften miljöanpassas Fokus på civilt försvar ökar Fokus på säkerhetsskydd ökar Områden för forskning och utveckling Övergripande dammsäkerhetsarbete Säkerhetsledning, säkerhetskultur, org. Säkerhetsbedömningar, risk- och systemanalyser Revisioner, erfarenhetsspridning, etc. Påverkan på dammanläggningen Dammanläggningen Påverkan av dammanläggningen Naturliga fenomen Antagonistiska hot Dämmande konstruktioner Övervakning och tillståndskontroll Dammhaverier och konsekvenser Allmänhetens säkerhet Reparation och underhåll Säkerhetsskydd Drift och beredskap xxx Nuläge och trender xxx Områden för forskning och utveckling xxx Områden för forskning och utveckling som Svenska kraftnät prioriterar vad gäller egen medverkan 2016-2017 Figur 1 Schematisk bild över nuläge och trender samt utvecklingsområden, inklusive Svenska kraftnäts prioriteringar 9/16

2.1 Områden för forskning och utveckling Utvecklingsarbetet har grupperats i ett antal områden, se nedan. Områdena kan användas för att tydliggöra utvecklingsbehov, prioriteringar och uppföljning av verksamheten. Utvecklingsprojekt som genomförs kan knytas till något eller flera av områdena. > Övergripande dammsäkerhetsarbete - Säkerhetsledning, säkerhetskultur, organisation - Säkerhetsbedömningar, risk- och systemanalyser - Revisioner, erfarenhetsspridning, etc. > Påverkan på dammanläggningen - Naturliga fenomen - Antagonistiska hot > Dammanläggningen - Dämmande konstruktioner och grundläggning - Avbördningsanordningar och vattenvägar - Övervakning och tillståndskontroll - Reparationsmetoder och underhåll - Säkerhetsskydd - Drift och beredskap > Påverkan från dammanläggningen - Dammhaverier och konsekvenser av dammhaverier - Allmänhetens säkerhet i anslutning till dammanläggningen vid normal drift (Public safety) 2.2 Nuläge och trender I detta avsnitt sammanställs förhållanden som bedöms ha en betydelse för dammsäkerhetsarbetet i landet och som kan föranleda gemensamma utvecklingsinsatser. Energiforsks styrgrupp för dammsäkerhetstekniskt utvecklingsarbete kan identifiera möjliga utvecklingsbehov inom de definierade utvecklingsområdena relaterade till det beskrivna läget och trender. Identifierade utvecklingsbehov kan ligga till grund för beslut om nya utvecklingsprojekt. 10/16

För Svenska kraftnät är insatser kopplade till implementering av den nya regleringen för dammsäkerhet och handlingsplanen för utveckling av beredskap för dammahaveri av stor vikt under de närmaste åren. Gemensamma satsningar på utvecklingsprojekt inom dessa områden bedöms kunna bidra till en enhetlig och effektiv implementering. > Ny reglering för dammsäkerhet implementeras 3 - Den nya regleringen ställer övergripande krav avseende bl.a. konsekvensutredning och klassificering, säkerhetsledningssystem, revision, helhetsbedömning, rapportering samt övergripande säkerhetsmål och handlingsprinciper. De övergripande kraven och goda arbetssätt för att fylla regelverkets syften kan behöva tydliggöras. > Beredskapen för dammhaveri utvecklas Handlingsplanen för utveckling av beredskap för dammhaveri 4 innehåller ett 20-tal aktiviteter som ska genomföras. Aktiviteterna omfattar nationell samordning och stöd, dammägares beredskapsplanering och samhällsaktörernas krisberedskap. Eftersom dammanläggningarna i landet åldras samtidigt som samhällets krav på säkerhet ökar är utvecklingsprojekt som berör anläggningarnas långsiktiga säkerhet alltid relevanta. Utvecklingsbehov inom områdena Dämmande konstruktioner och grundläggning, Avbördningsanordningar och vattenvägar, Övervakning och tillståndskontroll samt Reparationsmetoder och underhåll förutses. > Åldrande anläggningsbestånd, nya krav Nya och i vissa fall höjda krav på säkerhets ställs samtidigt som anläggningsbeståndet åldras. Detta medför ett ökande behov av undersökningar, tillståndsbedömningar, reparationer, förnyelse alternativt nybyggnationer. Metoder och arbetssätt kan behöva utredas, utvecklas, testas och beskrivas. Följande omvärldstrender omfattar sådant som skulle kunna påverka dammanläggningar och dammsäkerhetsarbetet framöver. Utvecklingsbehov relaterat till dessa trender kan därför komma att uppstå. > Vattenkraften miljöanpassas Bland annat med anledning av implementeringen av EUs ramdirektiv för vatten görs åtgärder för att miljöanpassa vattenkraften. Dammsäkerheten kan påverkas när fysiska åtgärder och ändringar i vattenhushållningsbestämmelser planeras och genomförs. Miljöåtgärders syfte kan 3 3 Implementering av ny dammsäkerhetsreglering Plan för Svenska kraftnäts arbete 2014-2017, Svenska kraftnät, dnr. 2014/1219 4 Handlingsplanen för utveckling av beredskap för dammhaveri Redovisning av regeringsuppdrag om dammsäkerhet, Svenska kraftnät, dnr.2014/1936 11/16

motverkas vid spill i torrfåror, hantering av höga flöden, snabba vattenstånds- och flödesförändringar. > Vattenkraftens roll i det svenska kraftsystemet förändras - Vattenkraftens roll i det svenska kraftsystemet, och därmed driften av vattenkraftanläggningar påverkas av en ökande andel icke planerbar kraft. Finns det kopplingar till dammsäkerhet i samband med de nya förutsättningarna och driftsätten? > Fokus på klimatanpassning Ett klimat i förändring gör oss sårbara nu och i framtiden. Förändringar i höga flöden har bedömts vara den dominerande påverkansfaktorn när det gäller klimatförändringar och dammsäkerhet. Finns det andra aspekter än flödesdimensionering som behöver belysas med avseende på klimatförändringar och dammsäkerhet? > Avbördningssäkerhet ses i ett systemperspektiv Att såväl avbördningskapacitet som tillgänglighet och tillförlitlighet säkerställs i befintliga avbördningssystem är viktigt för dammsäkerheten. För att säkerställa att dammanläggningar kan avbörda höga flöden görs uppgradering av tekniska system. Även användande av innovativa lösningar såsom fuseplugs, nödutskov, överströmningsbara dammdelar, mm. kan komma att få ökad tillämpning. > Fokus på civilt försvar ökar I regeringens proposition om försvarspolitisk inriktning 5 framgår bland annat att det säkerhetspolitiska läget i vår omvärld har försämrats samt att planering för militärt och civilt försvar ska bedrivas utifrån anvisningar som regeringen beslutar. Kan det finnas kopplingar till dammsäkerhet i samband med regeringens kommande anvisningar? > Fokus på säkerhetsskydd ökar En ny säkerhetsskyddslag föreslås i betänkandet av utredningen om säkerhetsskyddslagen 6. Lagen ska omfatta krav på säkerhetsskyddet, bl.a. avseende utvecklingen på informationsteknikområdet, en ökad sårbarhet i samhällsviktiga funktioner och att säkerhetskänslig verksamhet i allt större omfattning bedrivs i enskild regi. Säkerhetsskyddsanalysen kommer få en central roll och ska leda till slutsatser om hur säkerhetsskyddet (informationssäkerhet, fysisk säkerhet och personalsäkerhet) i en verksamhet bör utformas. Frågorna bedöms beröra vattenkraftanläggningar inklusive dammar. 5 Försvarspolitisk inriktning Sveriges försvar 2016 2020,Prop. 2014/15:109 6 En ny säkerhetsskyddslag, SOU 2015:25 12/16

2.3 Svenska kraftnäts inriktning 2016-2017 Svenska kraftnäts inriktning för åren 2016-2017 omfattar dels prioritering av ekonomiskt stöd till utvecklingsprojekt, dels prioritering av Svenska kraftnäts handläggares medverkan i utvecklingsarbetet. 2.3.1 Ekonomiskt stöd Svenska kraftnät prioriterar att ge ekonomiskt stöd till projekt med hög relevans för säkerheten/säkerhetsarbetet för dammar med allvarliga konsekvenser i händelse av dammhaveri (dammar i dammsäkerhetsklass A, B samt i något mindre grad C). Med utgångspunkt från det identifierade nuläget och trenderna görs bedömningen att det kan finnas utvecklingsbehov inom samtliga definierade utvecklingsområden listade i avsnitt 2.1. Ekonomiskt stöd kan ges till projekt inom alla utvecklingsområden förutsatt att projekten har hög relevans för säkerheten/säkerhetsarbetet för dammar med allvarliga konsekvenser i händelse av dammhaveri. 2.3.2 Egen medverkan Svenska kraftnät prioriterar att genom egen medverkan > delta i övergripande arbete och arbetet med formulering av nya projekt i Energiforsks styrgrupp för dammsäkerhetstekniskt utvecklingsarbete > delta i styrgrupper och arbetsgrupper i projekt med relevans för utveckling av metoder, pilottillämpningar av arbetssätt samt spridning av goda tillämpningsexempel med betydelse för implementering av den nya dammsäkerhetsregleringen och handlingsplanen för utveckling av beredskap för dammhaveri. Med utgångspunkt från ovanstående prioritering görs bedömningen att Svenska kraftnäts handläggares tid främst bedöms läggas på projekt inom följande områden: > Säkerhetsledning, säkerhetskultur, organisation > Säkerhetsbedömningar, risk- och systemanalyser > Revisioner, erfarenhetsspridning, etc. > Drift och beredskap > Dammhaverier och konsekvenser av dammhaverier Utöver att stödja svenska experters deltagande vid internationella kommittéer och konferenser prioriterar Svenska kraftnäts dammsäkerhetshandläggare att själva delta vid nationella och internationella konferenser och nätverk för att utbyta information 13/16

om aktuella dammsäkerhetsfrågor samt att bevaka händelser och utvecklingen i andra länder 7. 3 Administrativa former och principer för stöd I detta avsnitt beskrivs de administrativa formerna för Svenska kraftnäts stöd till utvecklingsprojekt, examensarbeten och svenska experters deltagande i internationella kommittéer och konferenser. 3.1 Utvecklingsprojekt Svenska kraftnät beslutar självständigt vilka projekt verket ska stödja. Stöd kan ges som helfinansiering eller som delfinansiering tillsammans med andra finansiärer. Svenska kraftnät medverkar med adjungerade representanter i möten med Energiforsks styrgrupp för dammsäkerhetstekniskt utvecklingsarbete. Härigenom fås dels insyn i och överblick över pågående verksamhet och dels möjlighet till aktiv påverkan av verksamhetens innehåll genom att lyfta fram angelägna områden och projektförslag. Svenska kraftnäts dammsäkerhetshandläggare medverkar dessutom i projektspecifika styrgrupper eller arbetsgrupper. Syftet med Svenska kraftnäts medverkan i projektspecifika styrgrupper eller arbetsgrupper är dels att stödja och medverka i utvecklingen, dels att uppmärksamma och belysa myndighetsaspekter, samhällsperspektiv och helhetssyn inom angelägna utvecklingsområden. För samordning av beslutade gemensamma projekt med dammägarna utnyttjas normalt Energiforsk. I Energiforsks arbete ingår att beställa utförandet och följa upp ekonomin. Dessutom ingår: > Att sprida information om utvecklingsbehov till tänkbara utförare. > Att koordinera initiering, genomförande och avslut av projekt, vari ingår att sprida projektresultat i enlighet med vad som beslutas i styrgruppen. 7 Information och samverkan inom dammsäkerhetsområdet - Plan för Svenska kraftnäts samverkan, informations-, och kunskapsutbyte inom dammsäkerhetsområdet 2015-2017, dnr. 2015/1399 14/16

> Att tillse att granskning och utvärdering av utförarnas rapporter genomförs före avslut och publicering. Rapporternas innehåll är dock alltid författarnas ansvar. > Att tillse att en sammanställning över pågående projekt finns upprättad där kostnadsfördelningen per kalenderår inkl. ändringsanmälningar i förhållande till initial budget framgår. Sammanställningen bör uppdateras åtminstone inför varje styrgruppsmöte. > Att senast den 28 februari till Svenska kraftnät avlämna en rapport över under föregående år avslutade projekt. Rapporten skall innehålla uppgifter om projektnamn, utförare, kostnader och finansiärer, avrapporteringsform för projektet inklusive referensuppgifter till rapporter m.m. De ovan nämnda årliga rapporteringarna över avslutade projekt registreras i Svenska kraftnäts diarium (på samma ärendenummer som detta dokument). 3.2 Examensarbeten Svenska kraftnät kan lämna stöd till examensarbeten som utförs hos företag inom vattenbyggnadsbranschen om följande principer tillämpas. Examensarbetet ska ha en tydlig inriktning mot och relevans för dammsäkerhetsområdet. Examensarbetet ska vidare genomföras på en högskola där grundläggande handledarkompetens inom området ifråga finns. Spridning mellan ämnesområden, medverkande företag och skolor eftersträvas dock med viss prioritering av universitet/högskolor inom SVC. Stöd lämnas som delfinansiering av skäliga omkostnader för examensarbeten med max 50 %, dock högst 25 000 kr om examensarbetet genomförs i Sverige och 32 500 kr om examensarbetet genomförs utomlands, förutsatt att industriparten genom Energiforsk svarar för resterande andel. Stöd till examensarbeten går via Energiforsk på motsvarande sätt som övriga utvecklingsprojekt, se avsnitt 3.1. Svenska kraftnät kan också erbjuda och handleda examensarbeten inom dammsäkerhetsområdet själv. Examensarbeten vid Svenska kraftnät ska ha en tydlig inriktning mot och relevans för dammsäkerhetsområdet men ska även fylla ett specifikt behov som finns inom Svenska kraftnät. Examensarbeten inom dammsäkerhetsområdet administreras på samma sätt som övriga examensarbeten inom Svenska kraftnät, och beskrivs inte närmare här. 3.3 Svenska experters deltagande i internationella kommittéer, konferenser m.m. Svenska kraftnät kan lämna stöd till svenska experters deltagande i internationella kommittéer inom International Commission on Large Dams (ICOLD) eller annat 15/16

sammanhang som bedöms relevant för dammsäkerhetsområdet om följande principer tillämpas. Stöd lämnas som delfinansiering av arbetskostnader samt omkostnader i samband med internationella möten med max 50 %, dock högst 25 000 kr per år och kommitté, förutsatt att industriparten svarar för resterande andel. Om särskilda skäl föreligger, såsom t.ex. svenskt ordförande- eller vice ordförandeskap, kan viss utökning av stödet ske förutsatt att industriparten svara för motsvarande utökning. Skriftlig rapportering av kommittéarbetet ska göras årligen, i enlighet med SwedCOLDs mall för detta. Svenska kraftnäts stöd går via Energiforsk på samma sätt som övriga utvecklingsprojekt, som nämns i avsnitt 3.1. 16/16