EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR SKATTER OCH TULLAR TULLPOLITIK Tullagstiftning TAXUD/800/2002-SV Bryssel, januari 2007 Textsamling om tullvärde TULLKODEXKOMMITTÉN Sektionen för tullvärde
En textsamling om de lagbestämmelser och tillhörande texter som rör tillämpningen inom gemenskapen av GATT-överenskommelsen om tullvärde offentliggjordes i konsoliderad form senast 1997. Sedan dess har en utveckling ägt rum ytterligare avgöranden och slutsatser har antagits och ändringar har gjorts i vissa tillämpningsföreskrifter. Detta dokument utgör en uppdaterad version av textsamlingen om tullvärde vad gäller instrument som antagits av Tullkodexkommittén Sektionen för tullvärde och en sammanfattning av relevanta domar från Europeiska gemenskapernas domstol. För fullständighetens skull har ett avsnitt lagts till med hänvisningar till de instrument som antagits av WCO:s tekniska kommitté för tullvärde. Denna textsamling är huvudsakligen avsedd för medlemsstaternas förvaltningar, men bör vara tillgänglig för alla intresserade parter. Den är tillgänglig på gemenskapens samtliga officiella språk på följande Internetadress: http://europa.eu.int/comm/taxation_customs/customs/customs_duties/declared_goods/eur opean/index_en.htm Instrumenten (de kommentarer, slutsatser och andra åtgärder som ingår i denna textsamling) är resultatet av att vissa bestämmelser eller särskilda praktiska fall behandlats i kommittén i enlighet med artikel 249 i tullkodexen. Kommentarerna innehåller vägledning om hur vissa bestämmelser skall tillämpas. Slutsatserna är resultatet av undersökningar av särskilda praktiska fall. Kommentarerna och slutsatserna har inte antagits som lagtext. De speglar emellertid Tullkodexkommitténs (Sektionen för tullvärde) synpunkter och bidrar till en enhetlig tolkning och tillämpning av gemenskapsbestämmelserna i fråga. De ekonomiska aktörerna uppmanas dock att vända sig till de nationella tullmyndigheterna när det gäller konkreta beslut i enskilda fall. Det bör särskilt betonas att de giltiga texterna till gemenskapens förordningar och direktiv är de som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. De giltiga texterna till domar från Europeiska gemenskapernas domstol är de som offentliggörs i rättsfallssamlingen från Europeiska gemenskapernas domstol och förstainstansrätt. 2
Innehåll Avsnitt A - Gemenskapslagstiftning (endast hänvisningar) Texter från Tullkodexkommittén (Sektionen för tullvärde) Avsnitt B - Kommentarer Avsnitt C - Slutsatser Avsnitt D - Andra åtgärder Andra texter Avsnitt E - Domar från Europeiska gemenskapernas domstol Avsnitt F - Förteckning över texter från WCO:s tekniska kommitté för tullvärde 3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING AVSNITT A: GEMENSKAPSLAGSTIFTNING (ENDAST HÄNVISNINGAR)...8 AVSNITT B: KOMMENTARER...11 Kommentar nr 1 från Tullkodexkommittén (Sektionen för tullvärde) om tillämpning av artikel 32.1 b i tullkodexen angående värdering av varor för tulländamål...11 Kommentar nr 2 från Tullkodexkommittén (Sektionen för tullvärde) om tillämpning av artikel 145.2 i tillämpningsföreskrifterna...14 Kommentar nr 3 från Tullkodexkommittén (Sektionen för tullvärde) om betydelsen av royalties och licensavgifter för tullvärdet...20 BETALNING AV ROYALTIES OCH LICENSAVGIFTER SOM VILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV DE VAROR SOM SKALL VÄRDERAS...22 Kommentar nr 4 från Tullkodexkommittén (Sektionen för tullvärde) om tillämpningen av tillämpningsföreskrifterna rörande de växelkurser som skall tillämpas vid fastställande av tullvärde...24 Kommentar nr 5 från Tullkodexkommittén (Sektionen för tullvärde) om betydelsen av uttrycket "anges separat" vid tillämpningen av bestämmelserna om värdering av varor för tulländamål...28 Kommentar nr 6 från Tullkodexkommittén (Sektionen för tullvärde) om dokument och information som kan krävas av tullmyndigheterna som bevis för fastställande av tullvärdet...31 Kommentar nr 7 från Tullkodexkommittén (Sektionen för tullvärde) om tillämpning av artikel 147 i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993...37 Kommentar nr 8 från Tullkodexkommittén (Sektionen för tullvärde) om Behandling av rabatter enligt artikel 29 i tullkodexen...46 Kommentar nr 9 från Tullkodexkommittén Sektionen för tullvärde Uppdelning av flygtransportkostnader (enligt bilaga 25 till tillämpningsföreskrifterna för tullkodexen)...48 Kommentar nr 10 från Tullkodexkommittén Sektionen för tullvärde Värdering av gratisvaror som åtföljer betalvaror...50 Kommentar nr 11 från Tullkodexkommittén (Sektionen för tullvärde) om tillämpningen av artikel 32.1 c i tullkodexen vad gäller royalties och licensavgifter som betalas till en tredje part i enlighet med artikel 160 i förordning (EEG) nr 2454/93...52 4
AVSNITT C: SLUTSATSER...58 Slutsats nr 1 (reviderad): Växelkurser fastställda på förhand...58 Slutsats nr 2: Vem som skall anses som köparen...59 Slutsats nr 3: Konstruktionsarbete, utvecklingsarbete, konstnärligt arbete och formgivningsarbete som utförts inom gemenskapen...60 Slutsats nr 4: Kostnader för arbete som utförts efter införseln...61 Slutsats nr 5: Import genom filialer...62 Slutsats nr 6: Uppdelning av transportkostnader för varor som fraktas med järnväg...63 Slutsats nr 7: Flygtransportkostnader vid icke-kommersiell import...64 Slutsats nr 8: Kostnader för inkassering av flygfraktskostnad...65 Slutsats nr 9: Fördelning av transportkostnader...66 Slutsats nr 10: Satser av kött med olika handelsbeskrivningar...67 Slutsats nr 11 (reviderad): Köp av exportkvoter - textilprodukter...68 Slutsats nr 12: Tullvärdet för prover som fraktas med flyg...69 Slutsats nr 13: Kostnader för verktyg...70 Slutsats nr 14: Import genom agenter...71 Slutsats nr 15: Kvotkostnader för äkthetsintyg...73 Slutsats nr 16: Värdering enligt den deduktiva metoden av varor som säljs genom filialer...74 Slutsats nr 17: Det pris som skall prioriteras enligt den deduktiva metoden...75 Slutsats nr 18: Kostnader för överliggetid...76 Slutsats nr 19: utgår...77 Slutsats nr 20: Kvotkostnader (import av maniok från Thailand)...78 Slutsats nr 21: Provningskostnader...79 Slutsats nr 22 (reviderad): Värdering av datorer med justerbar minneskapacitet...80 Slutsats nr 23: Transportkostnader för varor som säljs fritt lager...82 Slutsats nr 24: Royalties och licensavgifter (har ersatts av kommentar nr. 11)...83 Slutsats nr 25: Varor som sålts för export till gemenskapen...84 5
AVSNITT D: ANDRA ÅTGÄRDER...87 Tullvärdet för ljud-, bild- och filmupptagningar på magnetband (videoband) och andra datamedier...87 Uttalande om administrativ praxis beträffande artikel 156a...88 Behandling av transportkostnader vid fastställande av tullvärdet av flygexpressleveranser som deklarerats för fri omsättning på gemenskapens tullområde...89 AVSNITT E: DOMAR FRÅN EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS DOMSTOL...91 Mål 7/83 - Ospig Textilgesellschaft KG W. Ahlers mot Hauptzollamt Bremen-Ost...91 Mål 290/84 - Hauptzollamt Schweinfurt mot Mainfrucht Obstverwertung GmbH...92 Mål 65/85 - Hauptzollamt Hamburg - Ericus mot Van Houten International GmbH...94 Mål C-183/85 - Hauptzollamt Itzehoe mot H.J. Repenning GmbH...95 Mål 357/87 - Firma Albert Schmid mot Hauptzollamt Stuttgard-West...96 Mål C-219/88 - Malt GmbH och Hauptzollamt Düsseldorf...98 Mål C-11/89 - Unifert Handels GmbH, Warendorf mot Hauptzollamt Münster...100 Mål C-17/89 - Hauptzollamt Frankfurt am Main-Ost mot Deutsche Olivetti GmbH...102 Mål C-79/89 - Brown Boveri & Cie AG mot Hauptzollamt Mannheim...103 Mål C-116/89 - BayWa AG mot Hauptzollamt Weiden...104 Mål C-299/90 - Hauptzollamt Karlsruhe mot Gebr. Hepp. GmbH & Co KG...105 Mål C-16/91 - Wacker Werke GmbH & Co. KG mot Hauptzollamt München-West...106 Mål C-21/91 - Firma Wünsche Handelsgesellschaft International GmbH & Co. mot Hauptzollamt Hamburg-Jonas...108 Mål C-59/92 - Hauptzollamt Hamburg-St. Annen mot Ebbe Sönnichsen GmbH...109 Mål C-29/93 - KG in Firma OSPIG Textil-Gesllschaft W. Ahlers GmbH & Co mot Hauptzollamt Bremen-Freihafen...110 Mål C-340/93 - Klaus Thierschmidt GmbH mot Hauptzollamt Essen...111 6
Mål C-93/96 - Indústria e Comércio Têxtil SA (ICT) mot Fazenda Pública. 112 Mål C-142/96 - Hauptzollamt München mot Wacker Werke GmbH & Co. KG....114 Mål C-15/99 - Hans Sommer GmbH & Co. KG mot Hauptzollamt Bremen....115 Mål C-379/00 - Overland Footwear Ltd mot Commissioners of Customs & Excise....117 FRÅGOR:...117 1. ÄR INKÖPSPROVISIONEN TULLPLIKTIG SÅSOM EN DEL AV DET PRIS SOM FAKTISKT HAR BETALATS ELLER SKALL BETALAS FÖR VARORNA ENLIGT ARTIKEL 29 I TULLKODEXEN?...117 Mål C-422/00 - Capespan International plc mot Commissioners of Customs & Excise....118 AVSNITT F: FÖRTECKNING ÖVER TEXTER FRÅN WCO:S TEKNISKA KOMMITTÉ FÖR TULLVÄRDE...120 7
AVSNITT A: GEMENSKAPSLAGSTIFTNING (ENDAST HÄNVISNINGAR) 1. Tullvärde Rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen 1 ("tullkodexen"), senast ändrad genom förordning EG nr 2700/2000 av den 16 november 2000 2, Artiklarna 28-36. Kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 3 ("tillämpningsföreskrifterna") om tillämpningsföreskrifter för förordning (EEG) nr 2913/92, senast ändrad genom förordning (EG) nr 187/2003 av den 25 juli 2003 4, Artiklarna 141-181a. Bilagorna 23-29. 2. Andra bestämmelser som rör fastställande eller registrering av tullvärde a) Tullformaliteter Artiklarna 14 och 15 (tullkodexen) Skyldighet att uppvisa dokument och tystnadsplikt beträffande konfidentiella uppgifter Artikel 64 (tullkodexen) Deklaranter Artiklarna 67 och 214 (tullkodexen) Bestämmelser om vilka värderingsregler som gäller när en tullskuld uppkommer Artikel 228 (tullkodexen) Anstånd med betalning beviljas inte då ofullständiga deklarationer bokförs därför att deklaranten, när den fastställda tidsfristen löpt ut, inte har lämnat de uppgifter eller dokument som behövs för den slutliga värderingen. Artikel 218 (tillämpningsföreskrifterna) Dokument som skall bifogas tulldeklarationer Artiklarna 254-257 (tillämpningsföreskrifterna) Vid ofullständiga deklarationer skall åtminstone preliminära värdeuppgifter lämnas; ytterligare tidsfrister för överlämning av de aktuella dokumenten; bokföring av tullbelopp och ställande av säkerhet. 1 EGT L 302, 19.10.1992, s. 1. 2 EGT L 317, 11.12.2000, s. 17. 3 EGT L 253, 11.10.1993, s. 1. 4 EGT L 187, 26.7.2003, s. 16. 8
b) Tullförfaranden med ekonomisk verkan Artikel 112 (tullkodexen) Tullager; fastställande av tullskuld och taxeringsgrunder (samt artiklarna 269, 516 a och 529 i tillämpningsföreskrifterna) Artikel 121 and 122 (tullkodexen) Aktiv förädling; fastställande av tullskuld och taxeringsgrunder (samt artiklarna 518, 521.2 d och g, 523, 547 och 548 i tillämpningsföreskrifterna) Artikel 135 (tullkodexen) Bearbetning under tullkontroll; fastställande av tullskuld och taxeringsgrunder (samt artiklarna 521.2 och 551 i tillämpningsföreskrifterna) Artikel 144 (tullkodexen) Temporär import; fastställande av tullskuld och taxeringsgrunder (samt artiklarna och 499 j i tillämpningsföreskrifterna) Artiklarna 151 and 153 (tullkodexen) Passiv förädling; bestämning av värdet av de temporärt exporterade varorna och förädlingsprodukterna (samt artiklarna 590 och 591 i tillämpningsföreskrifterna) c) Andra typer av hantering eller användning som godkänns av tullen Artikel 168 a och 178 (tullkodexen) Frizon eller frilager; kostnaden för förvaring eller bevaring av varorna skall inte räknas in i tullvärdet. 3. Andra tillämpningar a) Importerade varors värde vad gäller mervärdesskatt Artikel 11 B i rådets sjätte direktiv (77/388/EEG), senast ändrat genom rådets direktiv 95/7/EG (EGT L 102, 5.5.1995, s. 18) b) Statistik över utrikeshandeln Rådets förordning (EG) nr 1172/95 (EGT L 118/95, s. 10), senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 374/98 av den 12 februari 1998 (EGT L 48, 19.2.1998, s. 6), och kommissionens förordning (EG) nr 1917/2000 av den 7 september 2000 om vissa tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1172/95 (EGT L 229/2000, s. 14), senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1669/2001 av den 20 augusti 2001 (EGT L 224, 21.8.2001, s. 3) 9
c) Lagstiftning inom de områden som omfattas av den gemensamma jordbruks- och fiskepolitiken Diverse: se särskilt ingångsprissystemet (kommissionens förordning (EG) nr 3223/94, EGT L 337, 21.12.1994, s. 66, senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1947/2002 av den 31 oktober 2002, EGT L 299, 1.11.2002, s. 17) 10
TEXTER FRÅN TULLKODEXKOMMITTÉN (Sektionen för tullvärde) AVSNITT B: KOMMENTARER Kommentar nr 1 från Tullkodexkommittén (Sektionen för tullvärde) om tillämpning av artikel 32.1 b i tullkodexen angående värdering av varor för tulländamål Inledning 1. Tillämpningen av ovanstående bestämmelser bör vara enhetlig inom hela gemenskapen. Denna kommentar från Tullkodexkommittén är avsedd att ge vägledning när det gäller tolkningen av dessa bestämmelser. Rättslig grund 2. Artikel 32.1 b i tullkodexen är tillämplig i de fall då - de importerade varornas tullvärde fastställs enligt artikel 29 i den förordningen, även om avtalet endast avser bearbetning eller förädling av varorna, och - köparen av de importerade varorna har levererat vissa varor eller tjänster (nedan kallade "stödelement") antingen kostnadsfritt eller till nedsatt pris för användning i samband med framställning och försäljning för export av de importerade varorna. 3. Denna bestämmelse skall tillämpas i enlighet med den förklarande anmärkningen till artikel 32.1 b ii i bilaga 23 till tillämpningsföreskrifterna. Denna anmärkning berör uttryckligen endast artikel 32.1 b ii, men det är rimligt att tillämpa den analogt även på de andra bestämmelserna i artikel 32.1 b. Landet som stödelementet levereras från 4. Det har ingen betydelse från vilket land stödelement levereras när det gäller att fastställa huruvida artikel 32.1 b skall tillämpas på vissa varor eller tjänster. Till exempel kan de aktuella varorna, innan de levereras till producenten, befinna sig fysiskt i det land där de importerade varorna produceras, eller de kan ha transporterats till producenten från ett annat tredje land eller från gemenskapen själv. I enlighet med bestämmelserna i artikel 32.1 b iv kan värdet av konstruktionsarbete, utvecklingsarbete, konstnärligt arbete, formgivningsarbete, ritningar och skisser för produktionen inte läggas till enligt artikel 32.1 b om arbetet i fråga har utförts inom gemenskapen. 11
Transportkostnader och andra därmed förbundna kostnader 5. Enligt punkt 2 i anmärkningen till artikel 32.1 b ii utgörs stödelementets värde antingen av kostnaden för dess förvärv eller för dess produktion, alltefter omständigheterna. Det finns ingen särskild bestämmelse om hur kostnaderna för leverans av stödelement till de importerade varornas producent skall behandlas. Följande är att anse som kostnader för leverans av stödelement: - Transport- och försäkringskostnader. - Kostnader för lastning, lossning och hantering. 6. Följaktligen, när ett värde fastställs enligt artikel 32.1 b, skall kostnaderna för leverans av stödelement inte läggas till kostnaden för deras förvärv eller för deras produktion. De utgör dock en del av värdet i den mån de vid förvärv räknas in i priset. Exempel 1 : Företag A inom gemenskapen beställer tillverkning av skjortor från företag B i ett tredje land X. A levererar till B kostnadsfritt det tyg och de knappar som skall användas vid tillverkningen av skjortorna. A köper tyget från företag C i tredje land Y, med leveransvillkor "cif lossningshamn" i land X. A tillverkar knapparna i sin fabrik i tredje land Z. Såväl tyget som knapparna utgör stödelement enligt artikel 32.1 b. Tygets värde enligt denna bestämmelse är priset cif lossningshamn. Knapparnas värde utgörs endast av produktionskostnaderna; leveranskostnaderna räknas inte in. Belopp som skall räknas in i tullvärdet 7. Enligt artikel 32.1 b påverkas det värde för ett stödelement som räknas in i de importerade varornas tullvärde av två faktorer: - Behov av fördelning. - I vad mån detta värde inte har räknats in i de importerade varornas pris. 8. Vägledning om fördelning ges i punkterna 1, 3 och 4 i anmärkningen till artikel 32.1 b ii. 9. I avtalet om leverans av de importerade varorna och på fakturan för varorna kan anges i vad mån värdet av ett stödelement inte räknas in i priset för de importerade varorna. Den del av värdet som inte ingår måste deklareras för tullmyndigheterna, normalt på formulär D.V.1, och räknas in i tullvärdet. För att fastställa denna del är det nödvändigt att också känna till stödelementets totala värde och, i enlighet med punkt 3 i ovannämnda anmärkning, hur detta värde fördelas. 12
Exempel 2 : Företag A i gemenskapen importerar skjortor som tillverkas på beställning av A:s material av företag B i tredje land X. Avtalet anger att A levererar materialet till B till 40 % av A:s kostnad. Fakturan från B till A anger ett belopp för "tillverkning och leverans av skjortor". Det kan antas att 40 % av kostnaden för materialet ingår i det belopp som B fakturerar A. Materialets värde enligt artikel 32.1 b är dess totala värde. Den del av detta värde som inte ingår i priset för de importerade varorna är 60 % av den totala kostnaden för stödelementet. Följaktligen är den del av stödelementets värde som skall räknas in i skjortornas tullvärde det senare beloppet. Exempel 3: Företag A ovan beställer tillverkning av jackor från företag B ovan. B köper material till jackorna självt, men A köper mönstren för jackorna från ett företag i tredje land Z, och levererar dem kostnadsfritt till B. I fakturan från B till A anges "tillverkning och leverans av jackor". Värdet av mönstret ingår inte alls i priset för de importerade varorna. Följaktligen är den del av stödelementets värde som i enlighet med artikel 32.1 b skall räknas in i jackornas tullvärde lika med hela priset för mönstren. Anmärkning Se också mål C-116/89 vid Europeiska gemenskapernas domstol. 13
Kommentar nr 2 från Tullkodexkommittén (Sektionen för tullvärde) om tillämpning av artikel 145.2 i tillämpningsföreskrifterna Inledning 1. I artikel 145 i tillämpningsföreskrifterna finns regler om behandlingen av varor som är skadade eller defekta vid importtidpunkten. Artikel 29 i tullkodexen 3. Till följd av ändringen av artikel 145 medger reglerna om beräkning av tullvärde uttryckligen att varors defekta karaktär beaktas genom att det pris som betalats eller skall betalas för varorna justeras, under förutsättning att justeringen görs i enlighet med villkoren i försäljningsavtalet och uteslutande i syfte att varornas defekta karaktär skall beaktas. Försäljningsavtalet måste för detta ändamål innehålla regler om möjligheten till justering av priset. 4. De defekta varorna måste omfattas av konkreta och noggrant angivna garantibestämmelser som åberopas i reglerna om möjligheten till justering av priset. Närmare uppgifter om garantibestämmelserna kan också anges i ett separat dokument, under förutsättning att detta bifogas försäljningsavtalet och att båda dokumenten ingår som delar i den berörda affärstransaktionen mellan köparen och säljaren. 5. Prisjusteringen måste ta formen av en reguljär ekonomisk uppgörelse mellan köparen och säljaren, på så sätt att det framgår att det ursprungliga priset för varorna har justerats i enlighet med reglerna i det berörda försäljningsavtalet. Detta utesluter olika former av indirekt eller senarelagd kompensation (t.ex. betalningar till tredje part eller ersättningsvaror), vilka inte kan anses som godtagbara sätt att justera priset. Defekta varor 6. Tullkodexen innehåller bestämmelser om defekta varor. I artikel 145 i tillämpningsföreskrifterna finns inte någon definition av vad som utgör defekta varor. Defekt tillstånd (eller, alltefter omständigheterna, icke defekt tillstånd) hos varor fastställs på grundval av definierade standarder och kriterier, med hänvisning till försäljningsavtalet och garantibestämmelserna. Det åligger importören att visa tullmyndigheterna att de importerade varorna var defekta vid den för fastställandet av varornas värde för tulländamål avgörande tidpunkten. 7. I enlighet med artikel 145.2 måste varorna omfattas av en garanti i kraft av vilken de importerade varornas beskaffenhet garanteras. Varor som säljs utan garanti omfattas alltså inte av denna bestämmelse. Varor som säljs under förutsättning att det ges försäkringar om att varorna är kuranta eller varor som säljs med reservation för 14
variationer i vissa indikatorer (t.ex. kvalitet, storlek, färskhet) täcks inte heller. Jordbruksprodukter torde av dessa skäl som regel inte omfattas av den berörda bestämmelsen. Prisjustering 8. Artikel 145.2 i tillämpningsföreskrifterna utgör inte en rättslig grund för godtagande av mekanismer för prisjustering i andra situationer rörande defekta varor än den som tas upp i den artikeln. 9. Enligt artikel 145 skall prisjusteringen göras inom 12 månader från och med dagen för godtagandet av deklarationen för övergång till fri omsättning. Det innebär att följande skall ha fastställts innan den perioden löper ut: 1) de förhållanden som gör en prisjustering nödvändig, 2) de därmed sammanhängande skyldigheterna inom ramen för garantin och 3) prisjusteringen. Andra förfaranden 10. Det är inte meningen att bestämmelserna i artikel 145.2 i tillämpningsföreskrifterna skall tillämpas i samband med det förfarande som tas upp i artikel 152 i tullkodexen. 15
FALLSTUDIE A: TRANSAKTIONSVÄRDE I FALL MED GARANTI Sakförhållande 1. Tillverkaren M i ett tredjeland säljer motorfordon till en oberoende återförsäljare (D) i gemenskapen. D återsäljer genom ett nät av lokala handlare fordonen till slutkunderna. 2. Mellan M och D finns ett försäljnings- och återförsäljningsavtal som omfattar garantibestämmelser. Varje importerat motorfordon tilldelas ett eget identifieringsnummer. M lämnar en till antalet körda kilometer relaterad garanti för alla nya fordon. Garantin gäller från och med den dag fordonet registreras. 3. Enligt detta försäljnings- och garantiarrangemang erkänner M, för den händelse att fel som kan hänföras till material eller tillverkning uppstår 5 fram till dess att fordonet gått 100 000 km, att kontraktsbrott föreligger och att D skall gottgöras för att felen avhjälps, genom en justering av det pris som ursprungligen betalats. 4. Förfarandet vid garantianspråk är följande: - Kunden upptäcker ett fel och lämnar fordonet till handlaren för reparation. - Handlaren avhjälper felet, lämnar tillbaka fordonet till kunden och förbereder ett garantianspråk baserat på de kostnader som uppstått. - Handlaren skickar anspråket till D för behandling. - D prövar huruvida anspråket är motiverat och underrättar om det t.ex. rör sig om ett tillverkningsfel M om att en prisjustering är nödvändig. - M prövar huruvida anspråket är motiverat och gottgör om han är övertygad om att det rör sig om ett tillverkningsfel D för kostnaderna för att avhjälpa felet, genom en justering av det pris som ursprungligen betalats. 5. I sin egenskap av importör av det defekta fordonet ansöker D hos tullen om återbetalning av tull, p.g.a. att prisjusteringen gjorts inom 12 månader från och med dagen för godtagandet av deklarationen för övergång till fri omsättning. Tullen förvissar sig om att det finns ett tydligt spår att följa vid revision och kontrollerar de berörda garantianspråkshandlingarna. Tullen prövar särskilt uppgifter som styrker att det avhjälpta felet var ett tillverkningsfel. Det kontrolleras även att det belopp som M betalat motsvarar kostnaderna för att avhjälpa felet i det importerade fordon för vilket återbetalning av tull begärts. 5 Fel fastställs på grundval av tillverkarspecifikationer och tekniska normer som anges i de berörda garantihandlingarna. 16
Fråga 6. Får tullmyndigheterna besluta att prisjusteringen skall beaktas vid fastställande enligt artikel 29 i tullkodexen och artikel 145.2 i tillämpningsföreskrifterna av tullvärdet? Slutsats 7. Parterna i den försäljning som låg till grund för fastställandet av tullvärdet baserade det totala pris som betalades för varorna på att deras skick skulle vara såsom garanterat. I avtalet om försäljningen av varorna fanns bestämmelser i vilka det angavs att varorna var av en viss specifik kvalitet (överensstämmande med överenskomna tekniska normer). Detta var ett försäljningsvillkor. 8. Säljaren och köparen av varorna har fastställt att det importerade fordonet till följd av ett tillverkningsfel var defekt vid övergången till fri omsättning. Följande har påvisats på ett för tullmyndigheterna tillfredsställande sätt: i) De erforderliga avtalsmässiga kraven. ii) Förekomsten och erkännandet av ett tillverkningsfel. iii) Avhjälpandet av tillverkningsfelet. iv) Prisjusteringen inom 12 månader från och med dagen för godtagandet av deklarationen för övergång till fri omsättning. 9. Tillverkaren har a) erkänt och bekräftat förekomsten av tillverkningsfelet, b) vidtagit nödvändiga korrigeringsåtgärder, och c) justerat det betalade priset i enlighet med avtalet. 10. Tullmyndigheterna får därför besluta att prisjusteringen skall beaktas vid fastställande enligt artikel 29 i tullkodexen och artikel 145.2 i tillämpningsföreskrifterna av tullvärdet. 17
FALLSTUDIE B: TRANSAKTIONSVÄRDE I FALL MED GARANTI (ÅTERKALLELSE) Sakförhållande 1. Tillverkaren M i ett tredjeland säljer motorfordon till en importör (D) i gemenskapen. 2. Mellan M och D finns ett försäljnings- och återförsäljningsavtal som omfattar garantibestämmelser. Varje importerat motorfordon tilldelas ett eget identifieringsnummer. M lämnar en till antalet körda kilometer relaterad garanti för alla nya fordon. Garantin gäller från och med den dag fordonet registreras. 3. Enligt detta försäljnings- och garantiarrangemang erkänner M, för den händelse att fel som kan hänföras till material, tillverkning eller konstruktion uppstår 6 fram till dess att fordonet gått 100 000 km, att kontraktsbrott föreligger och att D skall gottgöras för att felen avhjälps, genom en justering av det pris som ursprungligen betalats. 4. Förfarandet vid garantianspråk är följande: - När ett fel upptäcks, ser D till att detta avhjälps. D förbereder därpå ett garantianspråk baserat på de kostnader som uppstått. - D underrättar om det t.ex. rör sig om ett tillverkningsfel M om att en prisjustering är nödvändig. - M prövar huruvida anspråket är motiverat och gottgör om han är övertygad om att det rör sig om ett tillverkningsfel D för kostnaderna för att avhjälpa felet, genom en justering av det pris som ursprungligen betalats. 5. Tillverkaren M upptäcker att komponenter i fjädringssystemet hos vissa fordon inte fungerar på ett tillförlitligt sätt under vissa körförhållanden och att detta kan innebära risker vad gäller fordonens trafikduglighet. M ber därför ägarna till samtliga fordon att som en försiktighetsåtgärd lämna in dessa till inköpsstället (återkallelse) för undersökning och eventuell justering. Problemet anses ha med fordonens utformning och konstruktion att göra. 6 Fel fastställs på grundval av tillverkarspecifikationer och tekniska normer som anges i de berörda garantihandlingarna. 18
Fråga 6. Får tullmyndigheterna besluta att prisjusteringen skall beaktas vid fastställande enligt artikel 29 i tullkodexen och artikel 145.2 i tillämpningsföreskrifterna av tullvärdet? Slutsats 7. Parterna i den försäljning som låg till grund för fastställandet av tullvärdet baserade det totala pris som betalades för varorna på att deras skick skulle vara såsom garanterat. I avtalet om försäljningen av varorna fanns bestämmelser i vilka det angavs att varorna var av en viss specifik kvalitet (överensstämmande med överenskomna tekniska normer). Detta var ett försäljningsvillkor. 8. Tullmyndigheterna noterade i) att behovet av att se över fordonen (och eventuellt justera eller ersätta vissa komponenter) hade att göra med vissa körförhållanden som fordonen kunde komma att utsättas för, ii) att tillverkaren godkände att korrigerande åtgärder vidtogs i förebyggande syfte, och iii) att problemet ansågs ha med fordonens utformning och konstruktion att göra. 9. Tullmyndigheterna beslutade därför att som en försiktighetsåtgärd företagna undersökningar och justeringar inte skapade någon grund för tillämpning av artikel 145.2 i tillämpningsföreskrifterna, eftersom den bestämmelsen är tillämplig enbart för faktiskt defekta fordon. 19
Kommentar nr 3 från Tullkodexkommittén (Sektionen för tullvärde) om betydelsen av royalties och licensavgifter för tullvärdet Inledning 1. Tillämpningen av de principer som fastställs i gemenskapslagstiftningen om i vad mån royalties och licensavgifter ingår i de importerade varornas tullvärde bör vara enhetlig inom hela gemenskapen. Denna kommentar från Tullkodexkommittén är avsedd som en allmän vägledning i ämnet. 2. De gemenskapsbestämmelser som rör betydelsen av royalties och licensavgifter för tullvärdet är - artikel 32.1 c, artikel 32.2 och artikel 32.5 i tullkodexen, - tillämpningsföreskrifterna: -- artiklarna 157-162, -- bilaga 23 förklarande anmärkning till artikel 32.1 c och 32.2. 3. Räckvidden för uttrycket "royalties och licensavgifter" i artikel 32.1 c i tullkodexen fastställs i de förklarande anmärkningarna till artikel 32.1 c i tullkodexen och till artikel 157.1 i tillämpningsföreskrifterna. En mera allmän definition återfinns i artikel 12.2 i OECD:s förslag till en konvention om dubbelbeskattning av inkomst och kapital (1977): "Varje ersättning som mottas för användning, eller rätten till användning, av upphovsrätten till litterära, konstnärliga eller vetenskapliga verk, inbegripet filmer, patent, varumärken, mönster, planer, hemliga formler eller processer, eller för användning, eller rätten till användning, av industriell, kommersiell eller vetenskaplig utrustning, eller för information * om industriella, kommersiella eller vetenskapliga erfarenheter." 4. Normalt sker betalning av royalties eller licensavgifter i form av återkommande delbetalningar (t.ex. varje månad, kvartal eller år). Ibland kan betalning ske i form av ett engångsbelopp eller också ett första engångsbelopp (så kallad "tillhandahållandeavgift") följt av återkommande delbetalningar därefter. Delbetalningar beräknas normalt som en procentandel av intäkterna från försäljningen av de licensierade produkterna. * Vanligen kallad "know-how". 20
5. Följande definition av "know-how" ges i punkt 12 i OECD:s kommentar till artikel 12 i ovannämnda konvention: "All hemlig teknisk information, oavsett om den kan bli föremål för patent, som är nödvändig för industriell framställning av en produkt eller återgivning av en process direkt och under samma förhållanden. Eftersom det grundar sig på erfarenheter utgör know-how det som en tillverkare inte kan känna till enbart genom att undersöka produkten och enbart genom kunskap om tekniska framsteg." Rättigheter och know-how 6. Handelsvillkor som omfattar betalning av royalties och licensavgifter är så gott som alltid föremål för formella skriftliga "licensavtal", i vilka den licensierade produkten, karaktären av de upplåtna rättigheterna och det tillhandahållna knowhow, licensgivarens och licenstagarens skyldigheter och metoderna för beräkning och betalning av royalties och licensavgifter normalt specificeras i detalj. 7. I de flesta fall räcker det att granska licensavtalet för att få en uppfattning om betydelsen av royaltyn eller licensavgiften för de importerade varornas tullvärde. Det kan också vara nödvändigt att ta hänsyn till villkoren i försäljningsavtalet och förhållandet mellan detta och licensavtalet. 8. Behovet av att undersöka betydelsen av royalties och licensavgifter för tullvärdet står klart när licensavtalet avser de importerade varorna själva (dvs. de utgör den licensierade produkten). Detta är emellertid också nödvändigt om de importerade varorna utgör beståndsdelar eller komponenter i den licensierade produkten eller om de importerade varorna (t.ex. specialiserade produktionsmaskiner eller industrianläggningar) själva används för att tillverka licensierade produkter. 9. "Know-how" som tillhandahålls enligt licensavtal innebär ofta att mönster, recept, formler och grundläggande anvisningar för användningen av den licensierade produkten tillhandahålls. Om sådant know-how har utnyttjats vid framställning av de importerade varorna, måste det fastställas om kostnaderna för royalties och licensavgifter skall ingå i tullvärdet. I vissa fall omfattar licensavtal (t.ex. på franchisingområdet) tillhandahållande av tjänster, t.ex. utbildning av licenstagarens personal i tillverkningen av den licensierade produkten eller användningen av maskiner eller anläggningar. Tekniskt bistånd i form av management, administration, marknadsföring, redovisning m.m. kan också ingå. I sådana fall kan kostnader för royalties och licensavgifter för dessa tjänster inte räknas in i tullvärdet. 10. In många fall visar en granskning av licens- och försäljningsavtal att endast en del av royaltykostnaderna kan vara tullpliktig. Om de fördelar som är förenade med ett licensavtal utgör en blandning av element som kan vara tullpliktiga respektive icketullpliktiga, utan att licenstagaren faktiskt utnyttjar de icke-tullpliktiga elementen, kan det ändå vara lämpligt att bestämma att hela royaltyn eller licensavgiften skall räknas in i tullvärdet. Royalties och licensavgifter som hänför sig till de varor som skall värderas 21
11. Vid en bedömning av huruvida en royalty hänför sig till de varor som skall värderas är huvudfrågan inte hur royaltyn har beräknats utan varför den har betalats, dvs. vad licenstagaren faktiskt får för denna utgift (se artikel 161 i tillämpningsföreskrifterna i detta sammanhang). Då en komponent eller beståndsdel i den licensierade produkten importeras, eller när det gäller importerade maskiner eller anläggningar, kan en royaltykostnad baserad på omsättningen för den licensierade produkten således hänföras helt, delvis eller inte alls till de importerade varorna. Betalning av royalties och licensavgifter som villkor för försäljning av de varor som skall värderas 12. Den fråga som skall besvaras här är om säljaren är beredd att sälja varorna utan att en royalty eller licensavgift betalas. Detta villkor kan vara explicit eller implicit. I de flesta fall anges i licensavtalet om försäljning av de importerade varorna är knuten till betalningen av en royalty eller licensavgift. Något sådant villkor behöver dock inte nödvändigtvis föreligga. 13. När varor köps från en person och en royalty eller licensavgift betalas till en annan person, kan betalning av avgiften ändå under vissa omständigheter anses som ett villkor för försäljningen av varorna (se artikel 160 i tillämpningsföreskrifterna). Säljaren eller en närstående person kan anses kräva att köparen betalar avgiften om till exempel varor köps från en medlem i en multinationell koncern och royaltyn skall betalas till en annan medlem i samma koncern. Detsamma gäller om säljaren är licenstagare i förhållande till mottagaren av royaltyn och denne bestämmer försäljningsvillkoren. Beräkning av tillägget till det pris som faktiskt har betalats eller skall betalas för en royalty eller licensavgift (artikel 32.2 i tullkodexen och motsvarande förklarande anmärkning) 14. I regel beräknas royalties och licensavgifter efter det att de varor som skall värderas har importerats. I sådana fall kan den slutliga värderingen skjutas upp med hänvisning till artikel 257.3 i tillämpningsföreskrifterna. En allmän justering kan bestämmas på grundval av resultaten under en representativ period och uppdateras regelbundet. Detta är något som importören och tullmyndigheterna får komma överens om. 15. Om endast en del av royaltykostnaden anses kunna ingå i tullvärdet, är det särskilt önskvärt att samråd sker mellan importören och tullmyndigheterna. 16. Underlaget för en uppdelning av den sammanlagda kostnaden i tullpliktiga och icketullpliktiga element kan ibland finnas i själva licensavtalet. Till exempel kan en sammanlagd royalty på 7 % redovisas som 3 % för patenträttigheter, 2 % för knowhow om marknadsföring och 2 % för användning av varumärken. Oftast ger dock avtalet inte någon sådan möjlighet. Värdet av rättigheter respektive know-how kan ibland fastställas genom beräkning av i vad mån know-how upplåts eller utnyttjas och subtrahering av denna summa från den totala royalty som faktiskt betalats eller skall betalas. 22
17. Dessutom kan på gemensam begäran av importören och tullmyndigheterna licensgivaren själv vara beredd att föreslå en lämplig fördelning utifrån sina egna beräkningar. 18. Dessutom kan, även om det vid första påseendet verkar omöjligt att göra en fördelning, en granskning av korrespondensen mellan licensgivare och licenstagare, interna rapporter av de förhandlingar som föregick upprättandet av licensavtalet eller diskussioner med en av de personer som har förhandlat fram licensavtalet ofta ge ett underlag för fördelningen. Undantag 19. Enligt artikel 32.5 i tullkodexen skall inte royalties och licensavgifter läggas till det pris som faktiskt betalats eller skall betalas när de utgör a) kostnader för rätten att reproducera de importerade varorna i gemenskapen, eller b) betalningar som gjorts av köparen för rätten att distribuera eller återförsälja de importerade varorna, om sådana betalningar inte är ett villkor för försäljning av varorna för export till gemenskapen. Tillämpligheten av artikel 32.1 d i tullkodexen 20. Bestämmelserna i artikel 32.1 a-e i tullkodexen, som rör tillägg till det pris som faktiskt betalats eller skall betalas, täcker var sitt område. Betalningar som omfattas av definitionen av royalties och licensavgifter skall således granskas endast med hänsyn till artikel 32.1 c i tullkodexen. Om kraven enligt den bestämmelsen inte är uppfyllda, skall sådana betalningar inte behandlas enligt artikel 32.1 d. Anmärkning Se också de rådgivande yttrandena 4.1-4.13 från WCO och WCO:s fallstudier 8.1 och 8.2 angående tillämpningen av artikel 8.1 i avtalet samt mål C 116/89 vid Europeiska gemenskapernas domstol. 23
Kommentar nr 4 från Tullkodexkommittén (Sektionen för tullvärde) om tillämpningen av tillämpningsföreskrifterna rörande de växelkurser som skall tillämpas vid fastställande av tullvärde 7 1. Reglerna om vilka växelkurser som skall tillämpas vid fastställande av de importerade varornas tullvärde återfinns i artiklarna 168-172 i tillämpningsföreskrifterna till tullkodexen. De följer de grundprinciper som fastställs i artikel 35 i tullkodexen, dvs. att de växelkurser som tillämpas skall - korrekt återge valutans aktuella värde vid affärstransaktioner, - vara offentliggjorda av de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna, och - tillämpas under en bestämd tidsperiod. 2. De viktigaste punkterna i bestämmelserna är att de växelkurser som skall tillämpas vid bestämning av de importerade varornas tullvärde skall fastställas varje månad, att dessa kurser, såvida de inte påverkas av några betydande avvikelser på valutamarknaderna (se artikel 171.1), skall förbli oförändrade under en månad och att det finns en särskild regel för fastställande av växelkurser som skall användas i samband med periodiska deklarationer. 3. I de fall när växelkurserna fastställs så mycket som 14 dagar innan de skall börja tillämpas och normalt gäller oförändrade under en månad, underlättar reglerna tillämpningen av förenklade införselförfaranden. Bestämmelserna i artiklarna 168-172 i tillämpningsföreskrifterna kommenteras nedan. 7 Se även slutsats nr 1 om växelkurser fastställda på förhand. 24
Artikel 168 i tillämpningsföreskrifterna I artikel 168 definieras vissa uttryck. Led a Med uttrycket "noterad kurs" förstås normalt de referensväxelkurser som noteras av Europeiska centralbanken för ett antal valutor mot euron eller, för andra valutor, den säljkurs som noteras på den eller de mest representativa valutamarknaderna. Det alternativ som anges i andra strecksatsen, dvs. en annan kurs än säljkursen, kan av den berörda medlemsstaten fastställas som den kurs som skall tillämpas. Om flera växelkurser noteras vid olika tidpunkter på samma dag, skall den kurs som skall tillämpas för tullvärderingsändamål vara den senast noterade kurs som offentliggörs på det sätt som anges i artikel 168 b. Led b Det är nödvändigt med hänsyn till artiklarna 168 och 172 att göra informationen om den "noterade kursen" tillgänglig för dem som behöver känna till den. Medlemsstaterna får välja den metod för att göra detta som passar dem bäst. Den valda metoden kan till exempel vara offentliggörande i en officiell tidning eller annat officiellt meddelande, finanspressen eller, i avsaknad av lämpligare alternativ, genom officiella tillkännagivanden som anslås på tullkontoren. Denna information kan också spridas genom teletext eller datoriserade informationssystem (dvs. via Internet 1 ) eller på annan lämplig elektronisk väg eller genom en kombination av ovannämnda alternativ. Led c Med uttrycket "valuta" avses inte endast nationella och internationella valutor utan också beräkningsenheter som kan användas i fakturor, såsom särskilda dragningsrättigheter. Artikel 169 i tillämpningsföreskrifterna Punkterna 1 och 2 De växelkurser som noteras på valutamarknaderna den näst sista onsdagen är de kurser som skall tillämpas under följande kalendermånad. Dessa kurser måste offentliggöras den dag då de noteras eller följande dag (i annat fall tillämpas bestämmelserna i artikel 169.3 - se nedan). Det bör observeras att dessa kurser kan ersättas av andra, t.ex. de kurser som skall tillämpas från den följande onsdagen eller någon senare onsdag. Detta blir fallet om bestämmelserna i artikel 171.1 eller 2 skall tillämpas (se nedan). 1 http://www.ecb.int 25
Punkt 3 Denna bestämmelse berör den situation som uppstår när en växelkurs inte har noterats den näst sista onsdagen (antingen i fråga om alla eller vissa valutor) eller om de växelkurser som noteras den näst sista onsdagen inte offentliggörs den dagen eller dagen därpå. Noteringar kan utebli därför att valutamarknaderna hålls stängda på en allmän helgdag eller om handeln avbryts i avvaktan på en officiell kursjustering. Ett avbrott i handeln kan inträffa till exempel om ett tredje lands regering har för avsikt att justera sin valuta och begär att handeln med den valutan avbryts i hela världen under ett visst antal dagar. Offentliggörande kan utebli till exempel därför att den normala dagen för offentliggörande är en allmän helgdag, om ett avbrott inträffar i samhällsservicen, t.ex. ett elavbrott, eller om en offentlig åtgärd drabbar publiceringsprocessen eller distributionen av publikationer. Exempel på tillämpning av artikel 169.3: Det kan bli nödvändigt att tillämpa den senaste under de föregående fjorton dagarna offentliggjorda kursen om marknaderna är stängda på en onsdag så att inga kurser noteras den dagen. Till exempel, om den 24 december är en onsdag och marknaderna är stängda från lördagen den 20 december till och med torsdagen den 1 januari, skall de kurser som noteras på fredagen den 19 december tillämpas enligt artikel 169 från och med den 1 januari. Artikel 170 i tillämpningsföreskrifterna Denna bestämmelse berör situationer där vissa valutor sällan eller aldrig noteras i en medlemsstat eftersom de sällan efterfrågas på valutamarknaderna, eller där någon kurs undantagsvis inte har noterats och offentliggjorts under de föregående fjorton dagarna för valutor som normalt noteras. I dessa fall fastställer medlemsstaten vilka kurser som skall tillämpas på det sätt som den bedömer vara lämpligast. Till exempel kan tullförvaltningen följa råd från medlemsstatens centralbank eller från en publikation i en annan medlemsstat. Artikel 171 i tillämpningsföreskrifterna Syftet med denna bestämmelse är att säkerställa att de kurser som tillämpas vid fastställandet av tullvärdet håller sig inom ett rimligt intervall (5 % över eller under) i förhållande till de kurser som noteras under samma tid på valutamarknaderna. Därför fastställs i artikeln att den kurs som noteras den sista onsdagen i månaden före ansökningsmånaden skall kontrolleras, och att den också kontrolleras varje vecka under den aktuella månaden. För detta ändamål är det nödvändigt att beräkna avvikelserna på 5 % över eller under de fastställda eller tillämpade kurserna, alltefter omständigheterna (se nedan). Om dessa avvikelser inte överskrids, skall månadskurserna tillämpas utan avbrott i enlighet med artikel 169. 26
Punkt 1 Kontroll av den kurs som noterats den sista onsdagen i föregående månad sker normalt på den torsdag när denna senaste onsdagskurs offentliggörs. Kurserna för den senaste onsdagen och kursen för den näst sista onsdagen (som skall gälla från den första dagen nästföljande månad) jämförs. Om kursen för den senaste onsdagen avviker med 5 % eller mera skall denna nya kurs tillämpas från följande onsdag i stället för den tidigare fastställda kursen. Den fortsätter att gälla fram till slutet av månaden om den inte i sin tur ersätts till följd av en veckokontroll av de noterade onsdagskurserna (se punkt 2 nedan). Punkt 2 Den kurs som noteras på en onsdag (och normalt offentliggörs på torsdag) jämförs med den kurs som tillämpas (dvs. normalt den kurs som noteras den näst sista onsdagen i föregående månad) för den aktuella månaden. Om den kurs som noteras på en onsdag avviker med 5 % eller mer från den tillämpade kursen skall den nya kursen ersätta den aktuella kursen, från och med nästföljande onsdag. Den fortsätter att gälla till utgången av månaden, om inte skyddsklausulen återigen träder i kraft under denna period. Punkt 3 Denna situation inträffar om valutamarknaderna är stängda på en onsdag och inga växelkurser noteras den dagen av den anledningen. Till exempel om den 1 januari är en onsdag och valutamarknaderna är stängda den dagen, blir de kurser som noteras tisdagen den 31 december de som används som jämförelse vid beslut om huruvida skyddsklausulen bör träda i kraft från och med onsdagen den 8 januari. Artikel 172 i tillämpningsföreskrifterna Syftet med denna bestämmelse är att tillåta deklaranter att tillämpa en enda växelkurs för hela den period för vilken de har bemyndigats uppvisa deklarationer vid övergång till fri omsättning i enlighet med förenklade förfaranden. 27
Kommentar nr 5 från Tullkodexkommittén (Sektionen för tullvärde) om betydelsen av uttrycket "anges separat" vid tillämpningen av bestämmelserna om värdering av varor för tulländamål Inledning 1. I tullkodexen och tillämpningsföreskrifterna till den anges vissa element som skall räknas in i eller undantas från de importerade varornas tullvärde. Med hänsyn till kravet på likabehandling av importörer i detta avseende bör den praktiska tillämpningen av dessa bestämmelser vara enhetlig inom hela gemenskapen. Denna kommentar är avsedd att ge vägledning när det gäller betydelsen av uttrycket "anges separat". 2. Ett villkor för att vissa element skall kunna undantas från de importerade varornas tullvärde är att de "anges separat" från det pris som faktiskt betalats eller skall betalas för varorna. 3. De element som avses anges i artikel 33 i tullkodexen och är - importtullar eller andra avgifter som skall betalas i gemenskapen på grund av importen eller försäljningen av varorna - kostnader för arbete med konstruktion, uppförande, sammansättning, underhåll eller tekniskt bistånd som utförts efter införseln - kostnader för varutransport sedan varorna anlänt till platsen för införsel till gemenskapens tullområde - kostnader för rätten att reproducera de importerade varorna i gemenskapen - inköpsprovisioner - räntekostnader Allmänt Liknande bestämmelser tillämpas i fråga om tullager (artikel 112 i tullkodexen). Punkterna 4-7 nedan ger en allmän vägledning beträffande behandlingen av dessa element. Vissa av elementen kommenteras särskilt i punkt 8-17. 4. För att uppfylla villkoret om att ett element skall "anges separat" är det nödvändigt dels att framställa ett krav i de aktuella fälten i D.V.1-deklarationen, dels, i förekommande fall, att fastställa elementets karaktär och penningbeloppet. 5. Alla slags handelsdokument, inbegripet dokument med längre giltighetstid som avser mer än en importtransaktion (t.ex. avtal, varufakturor eller transportfakturor), som avser de varor som skall värderas kan i princip användas för att fastställa denna "karaktär" och detta "belopp". I avsaknad av sådana handelsdokument kan denna funktion i fråga om transportkostnader också fyllas om deklaranten lämnar en redogörelse med hänvisning till en frakttariff som normalt tillämpas för det aktuella transportmedlet och visar hur "beloppet" beräknades. Om tullmyndigheterna kräver det, kan deklaranten också vara skyldig att lämna in den tariff som han hänvisar till. 28
Tullmyndigheterna har dock rätt att kontrollera att "karaktären" och "beloppet" inte är fiktiva. Denna kontroll är särskilt viktig om de begärda avdragen baserats endast på redogörelser som upprättas av köparen, säljaren eller deklaranten. 6. För att underlätta värderingen bör deklaranten se till att i förväg ha den dokumentation som avses i punkt 5 tillgänglig vid tidpunkten för godkännandet av tulldeklarationen. Om de nödvändiga dokumenten inte är tillgängliga vid denna tidpunkt, kan tullmyndigheterna bevilja deklaranten en tidsfrist, som fastställs bl.a. i enlighet med artikel 256 i tillämpningsföreskrifterna, för att skaffa de aktuella dokumenten och överlämna dem till myndigheterna. För att beviljas denna lättnad kräver tullmyndigheterna normalt att deklaranten ger en skriftlig försäkran om att han skall respektera den beviljade tidsfristen. 7. De villkor som nämns i punkt 4-6 ovan måste normalt uppfyllas innan undantag kan beviljas vid fastställande av tullvärdet. Tullar och andra avgifter 8. Vägledning beträffande innebörden av uttrycket "anges separat" när det gäller importtullar och andra avgifter som skall betalas vid import eller försäljning av varor har lämnats i ett rådgivande yttrande från WCO:s tekniska kommitté för tullvärde. I detta rådgivande yttrande nr 3.1 sägs att importlandets tullar och avgifter inte ingår i tullvärdet om de till sin natur kan särskiljas från det pris som faktiskt betalats eller skall betalas. De är i själva verket allmänt tillgängliga. 9. I det här sammanhanget har orden "anges separat" i sak samma betydelse som "särskiljbara". I det underlag som var utgångspunkten för yttrandet angavs inte tullar/avgifter separat på fakturan. Men man får givetvis utgå ifrån att yttrandet förutsätter att det finns någon tydlig uppgift antingen på fakturan eller i något annat följedokument om att det pris som faktiskt betalats eller skall betalas inkluderar dessa avgifter. 10. I enlighet med punkt 4 ovan bör det belopp som inte skall räknas in i tullvärdet anges i D.V.1-deklarationen. Räntekostnader 13. När det gäller frågan om att inte räkna in räntekostnader i tullvärdet fastställs i artikel 33.1 c ytterligare villkor utöver det att de skall "anges separat". Det kan förväntas att det dokument som innehåller den skriftliga överenskommelse om finansiering som nämns i bestämmelsen gäller som underlag för att fastställa det belopp som nämns i D.V.1-deklarationen i enlighet med punkt 5 ovan. Transportkostnader efter det att varorna anlänt till platsen för införsel till gemenskapens tullområde 14. (Utgår) 29