funktionshinderfrågor (SN} Sammanträde Plats och tid Ledamöter Övriga funktionshinderfrågor inom vård och omsorg stadshuset, lokal Bäve, kl 9:00-11:45 Bo Simonsson (DHR Lars Candler (HSO) Jens Sahlin (HSO) Bojan Karlsson (HSO) Jan Lund (PRO), vice ordf Willy Magnusson (SPF) Mona Olsson (SKPF) Toinie Scherman (SFP) Mauritz Elisasson (RPG) Stefan Skoglund (S), ordf Elving Andersson (C) Lars-Olof Laxrot (V) Christer Fransson, avdelningschef, socialtjänsten, 23 Maria Bratt, sektionschef, socialtjänsten, 24 Ole Borch, förtroendevald, patientnämnden, 25 Ewa Espling, förtroendevald, patientnämnden, 25 Mathilda Isaksson, avdelningschef, socialtjänsten, 26 Katarina Wallander, sektionschef, socialtjänsten, 27 Charlotte Larsson, sekreterare, socialtjänsten Utses att justera Underskrift sekreterare Underskrift ordförande Underskrift justerande Jan Lund (PRO).~.~~ C h~ Larsson f.lftv.: W~ --- Stefan koglund ~- -Cvrt~/ GZL~~ d Paragrafer 21-29 Justerandes signatur
21 Upprop och val av justerande Upprop förättas ochjusterare väljs. I tur attjustera är Ronny Blidberg (HSO) alternativt Jan Lund (PRO). funktionshinderfrågor inom vård och omsorg beslutar att välja Jan Lund till justerare. Utdragsbestyrkande
22 Genomgång av föregående möteprotokoll Inga synpunkter framförs. funktionshinderfrågor inom vård och omsorg beslutar att föregående protokollläggs till handlingarna. JusterL~tur )im Utdragsbestyrkande
23 Information om förebyggande fysioterapi för äldre Christer Fransson, avdelningschef, informerar om förebyggande fysioterapi för äldre, med anledning av fråga på ärendebalanslistan. Christer börjar med att påminna om att titeln för sjukgymnaster numer är fysioterapeuter. Kommunen har 1133 inskrivna patienter inom hemsjukvården och det är dessa som kommunen har ansvar för när det gäller fysioterapi. För närvarande har kommunen 9 tjänster fysioterapeuter där 6,5 tjänst är avsatt för hemsjukvården. Resurserna är små och det har inte skett någon utökning av antal tjänster på många år. Christer förklarar att man måste prioritera kärnverksamheten inom hälso- och sjukvården. Förebyggande arbete är viktigt men ingår inte i kärnverksamheten. Socialtjänsten har sökt och fått pengar för fallförebyggande åtgärder, varav en del ska läggas på förebyggande fysioterapi. Man håller på att rekrytera just nu, då det finns vakanta tjänster, men har endast fått in två ansökningar. Ett stort dilemma är att det är svårt att rekrytera fysioterapeuter till kommunala verksamheter. Tidigare har man inte fått några behöriga sökanden alls. De flesta fysioterapeuter söker sig till primärvården i första hand. Det diskuteras kring att den demografiska utvecklingen kommer leda till ett ökat behov av fysioterapi för äldre och hur man kan göra för att locka fysioterapeuter att söka sig till kommunala verksamheter samt att det behövs utbildning med inriktning på äldre. Christer säger att han tagit upp problemet i kommunalförbundet Fyrbodal. Då det är en politisk fråga uppmanas socialnämndens ledamöter att ta med sig den här frågan. Fråga kommer även upp om hemvårdspersonalen klarar av att utföra en de arbetsuppgifter som annars ligger på en fysioterapeut. Christer svarar att det finns Rehab-uppdrag där personalen får tydliga instruktioner och utbildning. Christer informerar om att det har påbörjats en planering av fallförebyggande återgårder, med medel från sociala investeringsfonden, där det bland annat ska delas ut gratis broddar till personer över 70 år. Detta ska börja gälla fr o m hösten 2016. Christer skriver en sammanfattning av dessa åtgärder som skickas ut med protokollet. Ordföranden tackar för informationen. funktionshinderfrågor inom vård och omsorg beslutar att notera informationen till protokollet. Utdragsbestyrkande
24 Information om rutiner vid utebliven insats Maria Bratt, sektionschef på hemtjänsten, är inbjuden för att informera om rutiner vid utebliven insats, med anledninga av fråga på ärendebalanslistan. Maria visar ett förslag på den information som ska finnas i en mapp hemma hos varje vårdtagare/brukare. Hon efterfrågar nämndrådets synpunkter och godkännande av informationen. Maria förklarar att hon representerar hemtjänsten, men att samtliga verksamheter kommer att upprätta liknande rutiner och använda den här som mall. Man kommer även att ha en dialog med de privata utförarna. Maria är tacksam för synpunkter som kan höja kvaliteten. Nämndrådet har synpunkter kring formuleringen och har frågor kring telefontider och tillgängligheten. Man vill även täcka in den biten då personalen har varit hos brukaren men inte fullgjort hela den beviljade insatsen. Maria säger att man har tydliga rutiner för vilka insatser som ska utföras hos varje brukare och allt syns i personalens mobiltelefoner. Under dagen följer personalen upp alla sina uppdrag så inget ska missas. Det går även att följa upp utförda insatser i datasystemet genom loggar och listor sedan ett år tillbaka i tiden. På Marias fråga om nämndrådet kan godta den här information, svarar nämndrådet ja. Mallen kommer att skickas med protokollet. Ordföranden tackar för informationen och påtalar vikten av att brukaren meddelar sina synpunkter till verksamheten. funktionshinderfrågor inom vård och omsorg beslutar att godkänna och notera informationen till protokollet. Justerandea ignatur U t drags bestyrkande
25 Information från Patientnämnden Ewa Espling och Ole Borch, reprsentanter från patientnämnden, informerar om patientnämndens verksamhet och visar bildspel Deras uppdrag är att stödja och hjälpa enskilda patienter samt höja patientsäkerheten i hälso- och sjukvården utifrån inkomna synpunkter och klagomål. Patientnämnden består av representanter från alla politiksa partier men är en neutral instans mellan patienten och vården. De berättar vilka verksamheter som omfattas, hur man anmäler och vad som händer med ett patientärende. De informerar även om deras stödpersonsverksamhet Ewa och Ole redogör för olika slags frågor och patientfall som är vanligt förekommande samt vilka frågor som är prioriterade. Det diskuteras även om det är en omvårdnadsfråga att inte bli beviljad vård- och omsorgboende inom kommunen och om det är ett fall för patientnämn den. Ewa förklarar att man kan anmäla och sedan får en jurist bedöma om det är en fråga för patientnämnden. Man får alltid ett svar, ja eller nej, om frågan kan föras av patientnämnden. Ordföranden säger att man kan överklaga till förvaltningsrätten om man inte blir beviljad en insats av kommunen. Diskussion förs angående problemet med informationsöverföring mellan olikajornalsystem. Ole och Ewa uppger att detta är en stående fråga och att de har lämnat en motion, men i dagsläget är det oförändrat. Ole menar det är därför extra viktigt med en ordentlig vårdplanering. Patientnämnden har en viktig roll att föra frågan framåt och politiken har en intention att problemet ska lösas. Nämndrådet framför sina synpunkter på problemet med journalöverföringen och ställer tydliga krav på att politikerna fortsätter att arbeta aktivt med frågan. Ewa och Ole berättar att de gärna vill ha hjälp med att dela ut informationsfoldrar om patientnänden ute i organisationerna och i verksamheten. De kan även komma på besök för att informera. De kommer skicka informationsmaterial till socialtjänsten som kan delas ut vid nästa sammanträde. Ordföranden tackar för informationen. funktionshinderfrågor inom vård och omsorg beslutar att notera informationen till protokollet, samt att uppmana representanterna från de politiska partierna att vara pådrivande i frågan om informationsöverföring mellan olika instanser inom hälso- och sjukvården. J usteralf<fes signatur Utdrags bestyrkande
funktionshinderfrågor ( S N) 26 Information från verksamhetsområde Stöd och Service med anledning av frågor på ärendebalanslistan Matbilda Isaksson, avdelningschef, är inbjuden med anledning av flera frågor på ärendebalanslistan. Hon visar bildspel som sammanfattar svaren på frågorna. Bildspelet kommer skickas ut med protokollet. Fiberutbyggnad vid gruppboenden Fiberutbyggnaden är en viktig och pågpende process i planeringen vid nybyggnation. När det gäller befintliga fastigheter är de lite mer komplicerat på grund av tekniska hinder. Det finns ett IT -råd inom kommunen för samtliga verksamheter och där samarbetar man för att hitta bästa möjliga lösningar. Det finns en plan för fiberutbyggnaden och just nu prioriterar man Rosenhäll, som har många verksamheter i samma hus. Om det inte fungerar med fiber försöker man hitta alternativa lösningar med trådlösa nätverk e t c. Socialtjänsten får själva stå för konstnadema, vilket kan begränsa valmöjligheterna. Väntetider för barn med LSS-insats Handläggningstiden är för närvarande 7 - l O månader. Matbilda förklarar att det är ett stor tryck och att hon inte är nöjd med den långa handläggningstiden. Man håller på att rekrytera fler personal och försöker hitta nya arbetsmedtader för att minska väntetiden. När det gäller korttidsviselse går det fortare, inom en månad. Rutiner för fritidsaktiviteter utanför boendet gällande personalbyte Matbilda informerar om att det är brukarens önskemål som styr aktiviteten. Ibland tas extrapersonal in för en given aktivitet och stannar tills den är slut. Det kan dock uppstå svårigheter om flera personal och brukare samåker till en aktivitet och några vill stanna kvar och andra önskar åka hem, men normalt sett är det inga problem. Det framförs synpunkter på att det förekommer att brukare blir tvungna att lämna sin aktivitet, före utsatt tid, då personalen slutar sitt arbetspass eller behöver åka tillbaka till gruppboendet Detta leder till mycket besvikna brukare som inte vill åka hem. Lagerbergsgatan gruppbostad och serviceboende I början av 2017 är det klart får inflyttning. Man kan inte sätta upp sig på ett specifikt boende utan man ansöker om särskilt boende enligt LSS. Det går bra att lämna önskemål om boende. I ansökningsprocessen tar man hänsyn till önskemål men i första hand ser man på vilket boende som passar bäst till brukaren, enligt Mathilda. Justerru1i%SSignatur Utdrags bestyrkande
Enskildas önskemål om korttidsboende och lägervistelse Mathilda förklarar att det är upphandlingen enligt LOU som styr vilka korttidshem som finns att erbjuda. Man arbetar med gruppsammansättningar utifrån ålder, intresse och behov av stöd. Det ska finnas möjlighet till avkoppling för familj och miljöombyte för brukaren. Stor samverkan sker med brukare och familj för att kunna tillgodose behoven på bästa sätt. Ordföranden tackar för informationen. Nämndråde för äldre- och funktionshinderfrågor inom vård och omsorg beslutar att notera informationen till protokollet. Justi?'and s signatur Utdragsbestyrkande
27 Information om Samordnad Individuell Plan (SIP) Katarina Wallander, sektionschef, är inbjuden med anledning av fråga på ärendebalanslistan gällande arbetet med samordnad individuell plan, SIP. Katarina berättar att inom socialpsykiatrin pågår ett arbete med att implementera SIP enligt gällande lagstiftning. Idag arbetar tre socialsekreterare inom socialpsykiatrin och det finns cirka 120-130 personer med boendestöd i någon form. Antal utförda SIP 2014: 11 st (personer). Uppskattningsvis fanns det ett behov av att göra fler. 2015: 18 st (personer). Behovet upplevdes ha minskat, då man kan mötas på annat sätt. 2016:4 st (personer) hittills under året. Katarina tycker att man gör ett bra arbete med SIP inom både socialpsykiatrin och även inom missbruk. Det kan dock bli bättre genom exempelvis gemensam utbildning med de andra aktörerna inom sjukvården/öppenpsykiatrin. Det är oftast socialtjänsten som initierar och kallar till SIP-möte när det behövs. Hon träffar chefer från öppenpsykiatrin och håller på att utveckla ett samarbete. Det är dock stora och tröga instanser som ska mötas och samverka. Det framförs synpunkter på hur socialtjänsten arbetar med SIP, då patienten själv inte får välja vem som ska vara samordnare/kontaktperson. Det är viktigt att det är en person som patienten känner förtroende för samt träffar patienten ofta och regelbundet. Som det är nu blir socialsekreteraren eller biståndsbedömaren samordnare, vilken man anser är felaktigt då de inte träffar patienten särskilt ofta och inte är insatt i patientens vardag. Det borde vara mer naturligt om det är någon personal från verksamheten (boendestöd). Man framför även förhoppning om att samarbete och teambildning fungerar väl med psykiatrin, vilket förutsätts för att kunna arbeta på rätt sätt och nå ett gott resultat för patienten. Katarina förklarar att det enligt rutin är socialsekreteraren/biståndsbedömaren som initierar till SIP och att det därför blir naturligt att är det den personen som träffar patienten. Ordföranden tackar för informationen. funktionshinderfrågor inom vård och omsorg beslutar att notera informationen till protokollet. Ju terjessignatur Utdrags bestyrkande
28 D nr SN 2016/0001 O Nämndrådets ärendebalanslista 2016 Inkomna skrivelser från organisationerna Det har inkommit en skrivelse till nämndrådet med frågor från HSO 2016-05-11. Frågorna besvaras av Mathilda Isaksson under dagens sammanträde. Frågor på ärendebalanslistan Samtliga frågor stryks från listan då de anses vara besvarade efter dagens information. funktionshinderfrågor inom vård och omsorg beslutar att stryka samtliga frågor på ärendebalanslistan. J ustj.andes signatur Utdrags bestyrkande
29 Övriga frågor Ordföranden informerar kortfattat om arbetet med utvärdering av råden. Presidierna för kommunala rådet samt nämndråden kommer kallas till ett möte direkt efter sommaren. Då kommer man diskutera svarsresultatet av den enkät som gått ut från kommunala rådet till samtliga organisationer, för att bestämma hur man ska gå vidare. Därefter kommer förmodligen ett förslag skickas ut på remiss till samtliga nämnder och organisationer under hösten. Justeade signatur Utdrags bestyrkande