Säker växtskyddshantering växthus

Säker växtskyddshantering växthus

TRYCKSAK 3041 0196 Författare: Klara Löfkvist, Enheten för jordbruk och livsmedel, RISE och Torbjörn Hansson, Grön Kompetens AB Foto: Torbjörn Hansson och Klara Löfkvist Grafisk form och produktion: Condesign Info Productions Tryck: DanagårdLiTHO, november 2016 Best nr: 42129, telefon 08-550 949 80, e-post info@distributionsservice.se Broschyren har delfinansierats av Europeiska unionen.

3 När och hur uppstår läckage? Hantering av kemikalier i växthus kräver försiktighet så att läckage och skador på miljön undviks. Ett mycket litet kemikaliespill kan förorena en stor mängd vatten. Kemikalieläckage kan uppstå genom diffust läckage, punktutsläpp och läckage via kontaminerat vattenflöde. Vilket läckagesätt som är mest riskfyllt beror på vilket kemiskt ämne det är och ämnets egenskaper. Vissa kemiska substanser binds hårt till mark medan andra är lättlösliga i vatten och lätt transporteras bort. Diffusa utsläpp Diffusa utsläpp uppstår då sprutvätska vid spruttillfället träffar andra ytor än de avsedda växterna eller då sprutvätska rinner av plantorna och hamnar på golvet. Vid applicering med högtrycksspruta med höga tryck och virvelkammarmunstycken, kommer en del av sprutvätskan att hamna utanför målet och avdriften med denna metod blir stor. Diffusa utsläpp kan även uppstå då tvättvatten från rengöring av växthus och kondensvatten från kontaminerade ytor hamnar på växthusgolven. Även odling på mark, där krukor ställs direkt på markväv utan möjlighet till uppsamling av dränerande vatten räknas hit, liksom grönsaksodling där marken täcks av plastfolie som vissa växtskyddsmedel kan tränga igenom. Risk finns för läckage vid odling på markväv vid } ~ Vid sprutning med högtrycksspruta och virvelkammare är avdriften hög

4 ~ En tomatodling med effektiv uppsamling låg planttäthet i samband med större bevattningar. Mätningar har dock visat att halterna av växtskyddsmedel i växthusmark är låga och att förekomsten är störst i det övre marklagret. Marken i växthus är vanligen mycket torr på grund av att lite vatten tillförs marken och eventuell transport ner genom marklagren blir begränsad. Läckagerisken till vattendrag från dessa markytor är därför sannolikt liten. Det finns dock en risk att substanser som binds hårt till markpartiklar och som har lång nedbrytningstid kan komma att ligga kvar i marken en lång tid efter användningen. Läckage genom kontaminerat vattenflöde Läckage genom kontaminerat vattenflöde uppstår då växtskyddsmedel vattnas ut via bevattningsvattnet och överskottet inte samlas upp, recirkuleras eller omhändertas. Läckage kan också uppstå på grund av otätheter i det recirkulerande systemet till exempel dåliga anslutningar av ledningar. Läckage kan vidare uppkomma i samband med rengöring av filter och bassänger för uppsamlat returvatten. Det kontaminerade vattnet har vanligtvis en låg koncentration av växtskyddsmedel jämfört med punktutsläpp. Koncentrationen har dock vid analyser visat sig kunna vara tusenfalt högre än vad som tillåts i yt- eller grundvatten. Även ett litet läckage från en kraftigt utspädd lösning kan därför ge upphov till omfattande miljöpåverkan och måste förhindras på ett säkert sätt. Punktutsläpp Punktutsläpp är utsläpp som uppstår på en specifik och avgränsad plats. Det kan ske genom spill vid oaktsam hantering eller olyckshändelser. De uppstår vanligtvis där påfyllning och rengöring av sprutan sker och mätningar i växthus visar på förhöjda halter i marken, trots en försiktig hantering. Det kan Direktiv och riktlinjer för grund- och ytvatten Enligt Direktiv 98/83/EG om kvaliteten på dricksvatten ska man kunna säkerhetsställa att vattnet inte innehåller mer än 0,1 μg av ett enskilt växtskyddsmedel och maximalt 0,5 μg totalt per liter dricksvatten. Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket och SLU har tagit fram riktvärden för växtskyddsmedel i ytvatten. Riktvärdena anger den högsta halt då man inte kan förvänta sig några negativa effekter av ett växtskyddsmedel i ytvatten och är specifika för varje kemisk substans. även uppstå vid interntransporter av kemikalier eller där kemikalier förvaras. Konsekvenserna av dessa utsläpp är speciellt allvarliga eftersom detta spill kan röra sig om det rena outspädda växtskyddspreparatet.

5 hur undviker jag läckage? Genom att täcka marken under växthusborden med markväv minskas behovet av kemisk ogräsbekämpning. I de fall då produktion sker direkt på markväv är risken för diffusa läckage begränsade så länge plantorna står kruktätt. Vid glesare odling bör dräneringsvattnet samlas upp och tas om hand genom recirkulering eller rening. ~ Exempel på riskfylld interntransport av kemikalier Genom ökad medvetenhet kring läckage och hur det uppstår i verksamheten kan du som användare göra mycket för att minska dem. Även små insatser kan göra stor skillnad och det krävs oftast ingen stor investering. Forskning och utveckling pågår för att finna bra tekniska lösningar kring omhändertagande av kemikalieläckage, men ännu finns få lösningar i praktisk utformning. Från diffusa läckage För att undvika diffusa läckage måste man i första hand se till att sprutvätskan träffar det avsedda målet och att vätskemängden per kvadratmeter inte är så stor att avrinning sker. Punktbehandling är ett sätt att minska det diffusa läckaget. Sprutteknik som minskar avdriften inne i växthuset och minskar avsättningen på andra ytor än plantorna är en önskvärd utveckling. Från kontaminerat vattenflöde Om du vattnar ut ett preparat via exempelvis droppbevattningen, ska detta göras vid en tidpunkt på dagen då risken för dränering från substratet är så liten som möjligt. Överskottsvattnet måste samlas upp och därefter recirkuleras eller tas om hand på ett säkert sätt så det inte når vattendrag. Rening av begränsade mängder kontaminerat vatten i ett biofilter med en biomix som bryter ned kemikalierna eller i ett adsorberande filtermaterial är några möjligheter. Det finns flera fungerande biofilter, men ännu är erfarenheterna från praktiska odlingar få. Den stora utmaningen ligger i att på ett effektivt sätt kunna rena större vattenmängder. Löpande kontroll och underhåll av rörledningar i systemet med rensning och översyn av anslutningar från rännor och bassängsystem är viktigt för att kunna skapa ett så tätt och läckagefritt system som möjligt. }

6 Från punktutsläpp Punktutsläpp är vanligtvis lätta att identifiera och därmed undvika eller förebygga. Det är i första hand platser där koncentrerade växtskyddsmedel hanteras som behöver göras säkra, till exempel påfyllnadsplats och kemikalieförvaring. Hur ska kemikalier förvaras säkert? Kemikalieförrådet bör vara placerat på ett ställe som möjliggör kort avstånd mellan förråd och påfyllnadsplats. I nära anslutning ska det finnas tillgång till friskt vatten, tvål och ögondusch. Tänk på att byta ut ögonspolflaskor då de nått sista förbrukningsdatum. Skyddsutrustningen ska finnas i nära anslutning till kemikalieförrådet men får aldrig förvaras i kemikalieförrådet. Endast växtskyddsmedel bör finnas i förrådet och endast de som har behörighetsutbildning ska ha tillgång till det. Förvaringen av växtskyddsmedel ska ske på ett säkert sätt både ur miljö- och arbetsmiljöperspektiv. Krav på kemikalieförrådet: Låst, så att växtskyddsmedlen är svåråtkomliga för barn och obehöriga. Separat och åtskilt från livsmedel och foder. Invallat utrymme eller i en invallad behållare som kan kvarhålla eventuellt läckage. Ventilerat genom fläktstyrd ventilation. Originalförpackningarna ska behållas. Varningsskylt på utsidan som anger att det finns farliga kemikalier eller växtskyddsmedel. Bra ordning. Materialet i kemikalieförrådet ska vara icke-absorberande. Trä och spånplattor bör därför undvikas. Frostfritt, eftersom vissa växtskyddsmedel är frostkänsliga. Brandsäkert. Vid nybyggnation bör man tänka på att det ska stå emot en brand i minst 30 min. En pulversläckare ska finnas inom 15 meter. Beredskap för att samla upp spill. I eller nära kemikalieförrådet ska det finnas absorberande material och redskap såsom en skyffel för att ta upp ett eventuellt spill. Spillet klassas som farligt avfall och ska tas omhand som sådant. Det ska finnas uppdaterade säkerhetsdatablad till alla kemikalier. Det ska finnas en årligen uppdaterad förteckning över alla växtskyddsmedel som förvaras i förrådet samt övriga kemikalier som hanteras i företaget. ~ Exempel på kemikalieförråd med uppsamling Var skall sprutvätskan blandas? Det är svårt att helt undvika spill vid uppmätning och tillredning av växtskyddsmedel, speciellt då förpackningar ofta är stora och svårhanterliga och mätutrustningen inte alltid är den lämpligaste. Därför är det viktigt att man arrangerar en plats som är praktisk och som möjliggör en miljö- och hälsomässigt säker hantering vid uppmätning av preparatet, påfyllnad av sprutan samt vid tvätt av sprutan. En lämplig plats för detta arbete är: En inklädd biobädd med uppsamling eller annat biofilter (bör placeras utanför växthuset och lämpligen har

7 ~ Samlade förteckningar och sprutjournaler ~ Lämplig påfyllnads- och rengöringsplats med avlopp till utvändig biobädd man en påfyllnadsplats inne i växthuset med avlopp ut till biobädden). Den får inte placeras närmare än 15 m från öppna diken, dagvattenbrunnar, dräneringsbrunnar, sjöar och vattendrag. Det är viktigt att en biobädd sköts på rätt sätt. Gräset ska hållas levande och var 5 8:e år ska biomixen byttas ut mot ny. En särskild plats med helgjuten platta där uppsamling sker till en tank och där vätskan sedan sprids ut på växande gröda. En plats med växande gröda. Detta skulle kunna vara en gräsmatta utanför växthusen. Tänk dock på att inte stå på samma plats av gräsmattan varje gång. En portabel säker påfyllnadsplats under sprutan som kan flyttas mellan olika uppställningsplatser i växthuset vid sprutningsarbeten. Det ska vara möjligt att efter avslutat arbete kunna samla upp vätskan i särskild behållare. Det finns ännu ingen färdig lösning för detta, men går att utforma på olika sätt. Interntransport av sprutvätska Många gånger är tillredningsplatsen långt ifrån det ställe där sprutningen skall utföras och om man behöver transportera } Utspädning, blandning och påfyllning av växtskyddsmedel ska ske på en plats som är lämplig för ändamålet. Det får inte ske på vägområden, grusytor, eller andra genomsläppliga ytor eller på asfalt, betong eller på annat hårdgjort material där det inte finns möjlighet till uppsamling. Om detta sker utomhus ska fasta skyddsavstånd tillämpas. NFS 2015:2 kap 4.

8 uppmätt eller uppslammat preparat, ska det ske i ett transportkärl med lock. Tomma förpackningar Då förpackningar tar slut skall dessa rengöras och sedan förvaras på ett säkert sätt för att sedan lämnas iväg. Tänk på att även folielocken från nyöppnade burkar skall rengöras och tas omhand på ett säkert sätt. Omhändertagande av överbliven sprutvätska Beräkna noga hur mycket sprutvätska som förväntas gå åt till den kultur och yta som ska behandlas. Om det ändå skulle bli en liten mängd sprutvätska över ska den i första hand spridas ut över den nyss behandlade kulturen och i andra hand på en inklädd biobädd/ biofilter eller på en helgjuten platta med uppsamling i en tank. Rengöring av sprututrustningen Då sprutningen är över bör sprutan spolas av, dels för att den håller längre och dels för att det då inte finns risk för kontaminering av kemikalier vid senare tillfälle. Både tvätt av spruta och parkering sker på inklädd biobädd med uppsamling, biofilter eller på en tät platta med uppsamling. Då kan varken tvättvatten eller läckage hamna på fel ställe. Eftersom det är svårt att få sprutan helt ren bör den stå avskilt så att man i den vanliga verksamheten inte kommer i kontakt med den. ~ Utvändig biobädd, kopplad till invändig påfyllnadsplats

9 Hur undviks kemikalieexponering? Arbetsgivaren är skyldig att göra en dokumenterad riskbedömning över kemikaliehanteringen i företaget. Utifrån denna ska sedan arbetet utformas på ett sätt som ger så liten exponering som möjligt. (AFS 2014:43) Växtskyddsmedel kan vara skadliga för dig Hantering av kemiska växtskyddsmedel medför alltid en risk för exponering och att bli utsatt för hälsorisker. Kemikalier kan tas upp via huden och ögonen, via inandning eller genom förtäring. Det är alltid viktigt att skydda sig för samtliga exponeringsvägar eftersom upptaget beror på vilken kemisk substans det är. Hälsoriskerna vid kemikalieexponering kan utgöras av allergier, påverkan på nervsystem och inre organ, cancerrisker med mera. Det är därför viktigt att man skyddar de delar av kroppen som är mest exponerade för kemikalier. Riskbedömning Det är arbetsgivarens skyldighet att göra en riskbedömning av kemikaliehanteringen i företaget. Bedömningen görs genom att samtliga kemiska ämnen som hanteras i företaget listas och därefter kontrolleras preparatens riskfraser, som framgår av säkerhetsda- tabladen punkt 15 och 16 samt dess LD50 värde, som finns under punkt 11. Detta säger dock endast hur akut giftigt ett ämne är och informationen utgår från djurförsök och säger mindre om de akuta besvär som kan drabba människor i yrkesarbete. Vilka kroniska effekter en slarvig användning kan ge kan heller inte utläsas av LD50. Hur ofta preparatet används, förvaras och hanteras, i vilken mängd och hur man i verksamheten kommer i kontakt med ämnet ska också noteras. Därefter ska arbetet planeras och utformas på sådant ~ Förvaring av skyddskläder ska ske säkert sätt att exponeringen blir så liten som möjligt. Detta kan gälla tidpunkten för bekämpning, vilken skyddsutrustning som används samt tidpunkt för återinträde i växthusen. Vilken skyddsutrustning som minst krävs går att finna i säkerhetsdatabladen punkt 8. Det är också viktigt att preparatens särskilda användarvillkor följs. Allt fler växtskyddsmedel får specificerade hanteringsregler som måste följas. Riskbedömningen och de åtgärder som behöver vidtas utifrån denna måste dokumenteras skriftligt. Utifrån riskbedömningen ska }

1 0 sedan hanterings- och skyddsinstruktioner samt rutiner utformas så att arbetet blir så säkert som möjligt. Slutligen ska det finnas rutiner och instruktioner för olyckor och nödsituationer. Vilka skyddskläder ska användas? Beroende på vilket växtskyddsmedel som används så krävs olika skyddsutrustning. Klass 1 preparat är särskilt farliga och särskild försiktighet skall vidtas. I preparatets säkerhetsdatablad under punkt 8 kan du läsa om vilket minimiskydd som du måste använda. Om du använder dig av den skyddsutrustning som vi anger i denna skrift skyddar du dig väl mot de kemikalier som är tillåtna idag. finns halvmasker och helmasker samt hjälmar eller hättor med friskluftsintag. Friskluftsintagna andningsmasker kan vara ett bra alternativ om man behöver spruta under en längre tid eller om man har skägg eller glasögon och har svårt att få masken tät. Skyddskläder Materialet i skyddsutrustningen ska väljas med omsorg. Bär regnställ eller engångsdräkter kategori III, typ 3. Vid sprutning i växthus ska alltid skyddsutrustning som täcker hela kroppen användas. Regnstället byts efter ett år. Skriv gärna datum i dem för att lättare komma ihåg när det är dags att byta. En bra skyddsutrustning täcker hela kroppen och skyddar även huvudet. Personlig skyddsutrustning Skyddsutrustningen som används ska vara personlig om det inte finns särskilda skäl för undantag (AFS 2001:3). Om utrustningen används av mer än en person ska man kunna säkerhetsställa att inandningen inte skapar säkerhets-, hälso- eller hygienproblem. Andningsskyddet ska vara individuellt utprovat och ge fullgott skydd (AFS 2014:43). Stövlar På fötterna skall stövlar som endast används vid bekämpningsarbete bäras med skyddsbyxorna utanpå. Stövlarna byts efter ett år. Skriv alltid datum i dem så att de byts i tid. Skyddsutrustning på direkt Skyddsutrustningen ska tas på innan kemikalierna tas fram. Den största exponeringsrisken är då du hanterar det koncentrerade preparatet. Andningsmasken ska tas på redan då du tillreder preparatet, oavsett hur preparatet är formulerat. Då undviker du att andas in både damm och lösningsmedel. Andningsskydd Bär alltid andningsmask som skydd mot inandning av kemikalier, både vid tillblandning och sprutning. Den ska ha både partikelfilter (klassning P3) och gasfilter, även kallat kolfilter (klassning A2). Alla filter är datummärkta och skall aldrig användas efter utgånget datum. Från det att förpackningen bryts, kan man använda det under maximalt ett år förutsatt att det förvaras inneslutet i en tät plastpåse då det inte används. Ett partikelfilter måste dock vara helt torrt innan det läggs i plastpåse. Sprutar man ofta minskar varaktigheten dramatiskt. Det är av största vikt att masken håller tätt. Det ~ Rätt skyddad sprutförare

1 1 ~ Skylt som hindrar återinträde Handskar Handskarna skall vara av nitril. Det finns tunna engångshandskar som skyddar mot kemikalier i 10 min och tjockare nitrilhandskar med minst 0,3 mm tjocklek som står emot kemikalieinträngning under en dag från det att kemikaliedropparna träffar materialet. Med andra ord ska inga handskar användas som långtidshandskar. Tänk på att oavsett vilket material du använder, så tränger kemikalierna igenom efter en tid. Ta hand om din skyddsutrustning Vid all hantering av kemikalier är det viktigt att exponeringen blir så liten som möjligt. Ju kortare tid du hanterar kemikalier desto mindre risk tar du. Var därför alltid noga med att ta av dig och tvätta alla sprutkläder så fort sprutningen är avslutad. En väl avsköljd skyddsutrustning står emot kemikalier längre tid. Vänta inte med att duscha till du kommer hem duscha omedelbart efter utfört sprutarbete. Förvara skyddsut- ~ Manuell sprutning i växthus rustningen på ett mörkt, varmt och torrt ställe och se till att övrig personal inte kommer i kontakt med den eftersom den är kontaminerad med kemikalier. Återinträde i växthus och skydd av personal I växthus används till stor del hög- eller lågtryckssprutor. Högtryckssprutor ger små droppar som virvlar runt och träffar många delar av växthuset, även gångar och inredning. Vid kalldimning träffas alla ytor i växthusen av växtskyddsmedel. All personal måste därför skydda sig då de jobbar i husen efter bekämpning. Hur lång tid man behöver skydda sig beror på vilket preparat som använts. I användarvillkoren för preparaten anges allt oftare återinträdestiden i växthus efter utförd bekämpning, vanligen 24 timmar och i några fall 48 timmar. I växthus genomförda exponeringsstudier har återinträdestiden visat sig ha stor betydelse för hur stor exponeringen blir. Ju längre tid man kan vänta med att gå in i ett växthus desto bättre. Flera faktorer påverkar hur stor exponeringen blir; preparatets formulering, giftigheten hos den aktiva substansen, hur snabbt substansen bryts ned i luft, på blad och andra ytor samt hur väl den tas upp av hud och luftvägar. Vid mätningar i växthus är det tydligt att samtliga ytor är kontaminerade med kemikalier och det är därför viktigt att de som vistas i lokalen alltid bär skydd. Handskar och förkläden behövs. Ytterligare vägledning på danska kring återinträde kan fås på följande hemsida: www.gravidigartneri.dk. Personalen i växthuset måste också vara skyddad Om ditt arbete medför att du kommer i kontakt med bekämpningsmedel eller material eller plantor som är behandlade med bekämpningsmedel ska du använda skyddshandskar och övrig personlig skyddsutrustning som behövs. AFS1998:6 Tänk på att du som arbetsgivare har fullt ansvar för alla som utför ett arbete åt dig, oavsett om det är avlönat eller ej (gäller således både fast anställda, timanställda, praktikanter som släktingar). SFS 1997:1160

1 2 Hur utförs sprutarbetet effektivt? ~ Sprutrobot i grönsaksodling Appliceringen är viktig Ett väl utfört sprutarbete ska i första hand se till att den önskade effekten av bekämpningen eller retarderingen uppnås. En effektiv och väl fungerande sprutteknik minskar risken för överanvändning och kemikalieläckage. Vid bekämpning i växthus är det vanligt med vätskemängder runt 100 liter/ 1000 m 2. Anledningen till de stora vätskemängderna är en stor bladyta per kvadratmeter. Vid manuell sprutning är det svårt att uppnå en jämn fördelning med låga vätskemängder och hög koncentration. Den höga vätskemängden gör att risken för avrinning från bladen är stor och det medför risker för såväl arbetsmiljön som den yttre miljön. Det finns några olika sätt att förändra täckningen. Vätskemängd, tryck och droppstorlek kan varieras. Höga tryck och små spridare ger små droppar som täcker bra men har liten kraft att tränga in i bladverket. De två vanligaste spridartyperna är virvelkammare och spaltspridare. Vid manuell sprutning spelar spridartypen mindre roll, men till horisontella eller vertikala ramper eller sprutbommar är spaltspridare lämpligare, eftersom de ger en exakt överlappning och därmed jämnare dosering. Båda typerna finns att få som injektorspridare. Detta innebär att luft

1 3 blandas in i duschen och dropparna blir större och kan tränga längre in i bladverket samtidigt som avdriften till andra ytor i växthuset blir mindre. Funktionstest och egenkontroll Från och med den 26 november 2016 är det obligatoriskt med funktionstest av sprutor som ska användas för växtskyddsmedel. Test ska genomföras minst vart tredje år. Protokoll från funktionstest ska skickas in digitalt till Jordbruksverket för formellt godkännande. Detta kan du göra via en länk på Jordbruksverkets hemsida. Nya sprutor är undantagna de tre första åren. Dessutom är följande spruttyper för närvarande undantagna: ryggsprutor, handsprutor och dimningsaggregat. En gång om året ska sprututrustningen gås igenom och en egenkontroll ska genomföras. Det är viktigt att man underhåller sin sprututrustning och löpande kontrollerar att munstyckena är hela och ger önskat flöde och sprutbild. Journalföring All användning av växtskyddsmedel ska noteras i journal och uppgifterna ska sparas i minst tre år. Journalen ska omfatta; tidpunkt (datum och klockslag) för spridning, vem som har utfört spridningen, vilken plats det spridits på (angett som husnummer, husbeteckning eller motsvarande), syftet med spridningen, preparatets fullständiga namn enligt etiketten, dos (enligt den enhet som anges på etiketten vilket i vissa fall kan vara en koncentration). Om spridning sker utomhus ska dessutom fasta och anpassade skyddsavstånd noteras, samt om växtskyddsmedlet är skadligt för pollinerande insekter så ska det framgå om det fanns blommande vegetation eller inte på området där spridningen skett. Journaler som uppfyller lagkraven finns på Säkert växtskydds hemsida. Användarvillkor Allt fler preparat får tydliga användarvillkor kopplade till godkännandet. Det kan handla om maximalt tillåten dosering eller hur många gånger ett preparat får användas i kulturen. Även villkor kopplade till arbetsmiljön såsom vilken skyddsutrustning som ska användas och när återinträde tidigast Årliga rutiner! ~ Manometer på kärrspruta får ske efter behandling i växthus är exempel på sådana villkor. Det är viktigt att användarvillkoren följs eftersom all annan användning är otillåten. All yrkesmässig användning av växtskyddsmedel ska dokumenteras. Dokumentationen ska sparas i minst tre år. SJVFS 2015:49 En gång om året ska följande genomföras: 1. Egenkontroll av sprututrustningen (Observera att denna även ska ske det år då sprutan funktionstestas). 2. Kontroll av att det recirkulerande systemet är tätt 3. Byt ut all skyddsutrustning och köp ny. 4. Inventering av växtskyddsmedel och kontroll av vilka som är godkända att använda nästa säsong. Detta ska göras skriftligt. 5. Uppdatera vid behov riskbedömningen av nya växtskyddsmedel eller andra kemiska produkter som hanteras i företaget. Detta ska göras skriftligt.

Noteringar

Mer information om hantering av växtskyddsmedel i växthus hittar du i följande material: Uppsamlingssystem i växthus från Säkert växtskydd Biobädd inklädd modell från Säkert växtskydd Biobädd svensk modell från Säkert växtskydd Ditt grundskydd mot växtskyddsmedel från Arbetsmiljöverket, LRF och Jordbruksverket Du kan beställa material från Säkert växtskydd Här: www.sakertvaxtskydd.se Distributionsservice: Telefon 08-550 949 80 E-post info@distributionsservice.se

www.sakertvaxtskydd.se Säkert växtskydd är en informations- och utbildningskampanj i samarbete mellan: