Doktorsprogram för utbildning på forskarnivå-utredning

1 Doktorsprogram för utbildning på forskarnivå-utredning Beslutsnummer UF-2009/0196 Sammanfattning Målet med att samordna forskarutbildningen på KTH i doktorsprogram är att stärka kvaliteten i forskarutbildning genom att inom ramen för doktorsprogrammen erbjuda ett högvärdigt kursutbud, ställa krav på kvalitet i avhandlingsdelen och skapa en god sammanhållning mellan grupper av doktorander. Inom ramen för doktorsprogram ska doktoranderna bli väl förberedda för arbete i akademi och samhället. Målet med KTHs utbildning på forskarnivå är att doktoranderna skall bli självständiga, utmärkta forskare. Alla doktorsprogram ska utformas så att de följer de generella målen för KTHs utbildning på forskarnivå. Forskarutbildningsämnena formulerar lärandemål. När samordningsvinster kan uppnås genom att slå samman forskarutbildningsämnen ska så ske. Ett typiskt forskarutbildningsämne bör ha minst 10 handledare och 15 doktorander. Kurserna ska kvalitetssäkras och det är angeläget att kurser ges med regelbundenhet. Ett välstrukturerat system med forskarutbildningskurser, både obligatoriska och frivilliga, är ett centralt inslag i ett doktorsprogram. Inrättande och beslut av ett doktorsprogram följer samma inrättandeprocess och beslutsgång som program på grundnivå och avancerad nivå. Doktorsprogrammen inrättas som långsiktiga program utifrån akademiska principer och utformas så att de kan kvalitetsgranskas av externa granskare. Doktorsprogrammen leds av en programansvarig och har ett programråd(styrgrupp) till sitt förfogande för övervägande om rekrytering, genomförande, genomströmning och det systematiska kvalitetsarbetet. Krav ställs på regelbundet utvärderings- och utvecklingsarbete. Infrastrukturen bör beskrivas och vara tydlig och transparent. Avhandlingar vid KTH är monografier eller sammanläggningsavhandlingar. Hög vetenskaplig kvalitet ställs på en monografi där innehållet ska vara internationellt publicerbart i referentgranskad media. Kvalitetskraven för en sammanläggningsavhandling gäller både sammanfattningen och de i sammanläggningsavhandlingen ingående arbetena. Varje doktorsprogram ska i ansökan beskriva den rådande internationella publiceringsnormen inom området, som därefter utgör kvalitetskraven inom programmet. Normalt skrivs avhandlingen på engelska, dispens för annat språk kan ges för de ämnen som kan visa att den internationella expertisen inom området kan läsa det språk som avhandlingen i stället ska skrivas på. Detta gäller även licentiatavhandlingar. Ansökan om inrättande av doktorsprogram bereds i Utbildningsutskottet (UU), rekommenderas av Fakultetsnämnden (FN) och beslutas i Universitetsstyrelsen (US). Tidplanen är att alla doktorander som antas efter den 1 januari 2011 ska antas i ett doktorsprogram. Övergångsbestämmelser gäller för doktorander som är inskrivna före detta datum. 2009-11-14 Sigbritt Karlsson Prodekanus

2 Introduktion Under 2007 och 2008 har ett omfattande arbete lagts ned på förnyelse och modernisering av mål, principer och procedurer för KTHs utbildning på forskarnivå. Arbetet har bedrivits inom ramen för två arbetsgrupper inom fakultetsnämndens utbildningsutskott med FA-gruppen som referensgrupp. Arbetet har innehållit utveckling av nya delar av systemet, anpassning till ett nytt nationellt regelverk och framtagning av principer för uppföljande kvalitetsarbete. En fortsättning av detta arbete startade under hösten 2009 med målet att ge riktlinjer för doktorsprogram och förslag till tidsplan och inrättandeprocess. Denna arbetsgrupp har haft FA-gruppen som referensgrupp, dessutom har en arbetsgrupp inom Chefsintroduktionsprogrammet arbetat med doktorsprogram. Arbetsgruppen för doktorsprogram har haft nedan uppgifter (Bilaga 1): (1) Klargöra relationen mellan verksamhetsbas, ämne på forskarnivå, huvudområden för examina på grundnivå, avancerad nivå och doktorsprogram (2) Föreslå en mall för utbildningsplaner för doktorsprogram och klargöra relationen till nuvarande studieplaner för ämnen (3) Föreslå hur ett systematiskt kvalitetsarbete ska utformas i anslutning till doktorsprogram (4) Föreslå eventuella åtgärder med anledning av propositionen Forskarutbildning med profilering och kvalitet. I arbetsgruppen har följande personer ingått: Sigbritt Karlsson, Prodekanus, ordförande och sammankallande Monica Ek, CHE Sven Ove Hanson, ABE Håkan Jönsson, doktorandrepresentant Jens Lagergren, CSC Hans Lind, UU/ABE Stina Pihlström UF/VOS Mikael Skoglund, EES Folke Snickars, Dekanus Martin Törngren, UU/ITM Anna Brising, sekreterare, UTA Under ledning av Monica Ek har en arbetsgrupp inom Chefsintroduktionsprogrammet också arbetat med doktorsprogram och bidrag från denna grupp har infogats i rapporten. Målet med att samordna forskarutbildningen på KTH i doktorsprogram är att stärka kvaliteten i forskarutbildning genom att inom ramen för doktorsprogrammen erbjuda ett högvärdigt kursutbud, ställa krav på kvalitet i avhandlingsdelen och skapa en god sammanhållning mellan grupper av doktorander. Inom ramen för doktorsprogram ska doktoranderna bli väl förberedda för arbete i akademi och samhället. Målet med KTHs utbildning på forskarnivå är att doktoranderna skall bli självständiga, utmärkta forskare. Alla doktorsprogram ska utformas så att de följer de generella målen för KTHs utbildning på forskarnivå. Doktorsprogrammen ska formulera lärandemål på programnivå och följa upp dessa regelbundet.

3 Definition av doktorsprogram Ett doktorsprogram är ett internt KTH-program som normalt består av ett forskarutbildningsämne och har ett kursutbud som kan vara indelat i olika inriktningar. Ett doktorsprogram kan involvera en eller flera skolor inom KTH. En forskarskola definieras som ett sammanhållet program med deltagande från KTH och partneruniversitet. Forskarskolor har ofta extern finansiering och en bestämd livslängd. Forskarskolor kan ha en tvärvetenskaplig bredd. Beskrivning av doktorsprogram vid KTH Ett doktorsprogram motsvarar normalt ett forskarutbildningsämne och har ett kursutbud som kan vara indelat i olika inriktningar. Varje doktorand har en individuell studieplan. När samordningsvinster kan uppnås genom att slå samman forskarutbildningsämnen ska så ske. Ett typiskt forskarutbildningsämne bör ha minst 10 handledare och 15 doktorander. Kurserna ska kvalitetssäkras och det är angeläget att kurser ges med regelbundenhet. Obligatoriska kurser ska ges regelbundet. Alla forskarutbildningskurser ska ha lärandemål och en beskrivning av tänkt examination och krav ställs på uppföljning och kursutvärdering. Inrättande och beslut av ett doktorsprogram följer samma inrättandeprocess och beslutsgång som program på grundnivå och avancerad nivå. Doktorsprogrammen inrättas som långsiktiga program utifrån akademiska principer och utformas så att de kan kvalitetsgranskas av externa granskare. Doktorsprogrammen leds av en programansvarig och har ett programråd(styrgrupp) till sitt förfogande för övervägande om rekrytering, genomförande, genomströmning och det systematiska kvalitetsarbetet. Krav ställs på regelbundet utvärderings- och utvecklingsarbete. Infrastrukturen bör beskrivas och vara tydlig och transparent. Kurser som tränar de komplementära färdigheter ska erbjudas inom doktorsprogrammen, se definition av forskarutbildningskurser. Skolchef och FA utser tillsammans samtidigt programansvarig och programråd. Huvudhandledaren ska ha minst docentkompetens och biträdande handledare ska finnas. Minst en av handledarna ska ha genomgått handledarkurs. Den internationella normen för publiceringen inom ämnesområdet för det aktuella doktorsprogrammet ska beskrivas och utgör en kvalitetsaspekt för avhandlingsdelen av programmet. Forskarutbildningskurser Ett välstrukturerat system med forskarutbildningskurser, både obligatoriska och frivilliga, är ett centralt inslag i ett doktorsprogram. Skillnader i ämnesinnehåll mellan olika doktorsprogram leder till att kursprogrammen kan se ganska olika ut. Vissa gemensamma kriterier kan dock uppställas. Ett gemensamt grundkrav är att det finns ett tillräckligt innehåll av för forskarutbildningen centrala läskurser. I samband med ansökan om doktorsprogram ska kurserna klassificeras enligt nedan. En översyn av kursutbudet ska göras minst en gång per år.

4 Centrala läskurser Med en läskurs avses här en kurs med ett i förväg bestämt kursinnehåll som normalt förmedlas i huvudsak genom texter. Undervisningen på en läskurs kan ske i olika former, t ex föreläsningar eller seminarier. Det kan också förekomma övningar av olika slag. De för forskarutbildningen centrala läskurserna kan indelas i tre huvudkategorier. Fördjupningskurser Definition: Kurs inom forskarutbildningsämnets huvudspår, som utgör en fördjupning på forskarnivå av tidigare förvärvade kurser i ämnet. Ibland kan en och samma kurs läsas på både avancerad nivå och forskarnivå, men det totala kursinnehållet i forskarutbildningen ska ha en mera forskningsinriktad och därmed också mera fortskriden nivå. Forskningsfärdighetskurser Definition: Kurs som ger akademiska färdigheter eller insikter av betydelse för forskningsarbetet. Typexempel är kurser i statistik, vetenskapsteori och forskningsmetodik samt vetenskaplig kommunikation. Hit hör också ämnesspecifika metodkurser. För att inräknas i forskarutbildningen ska sådana kurser ge färdigheter och insikter av betydelse för forskningen. De ska utgå från en förkunskapsnivå som är normal och acceptabel för forskarstuderande i det aktuella ämnet. Det innebär t ex att statistikkurser som vore för elementära i forskarutbildningen i hållfasthetslära kan vara adekvata i forskarutbildningen i en del samhällsvetenskapliga ämnen. I denna kategori ingår också kurser i vetenskapligt skrivande som utgår från den språkfärdighetsnivå på engelska språket som bör föreligga vid antagningen. (Det gör däremot inte språkkurser, med undantag för språkstudier som behövs för själva forskningen, t ex latinstudier för att möjliggöra läsning av teknikhistoriska källskrifter.) Breddningskurser Definition: Kurs som ger den forskarstuderande orientering inom akademiska områden som gränsar till forskarutbildningens område. Sådana kurser har ofta ungefär samma nivå som fördjupningskurser. Särskilt i ämnesöverskridande forskarutbildningar kan man dock använda kurser på avancerad nivå, ibland rentav en enstaka kurs på grundnivå. Nivåkravet på dessa kurser är att de ska vara på universitetsnivå och utgå från en förkunskapsnivå som är normal och acceptabel för forskarstuderande i det aktuella ämnet. Övriga kurser Utöver centrala läskurser kan följande typer av kurser vara motiverade.

5 Seminariedeltagande Definition: Kurs vars kursfordringar består i aktivt deltagande i akademiskt seminarium, där det huvudsakliga stoffet är deltagarnas egna texter. Projektkurser Definition: Poänggivande verksamhet av annat slag än traditionell akademisk kurs. Detta kan t ex avse utredningsarbete eller assistentinsatser i forskning som doktoranden inte kommer att vara medförfattare på. För tillgodoräknande i forskarutbildningen krävs att verksamheten är pedagogiskt upplagd och bidrar till utveckling av forskarfärdigheter. Verksamhet som tillgodoräknas som institutionstjänstgöring kan inte vara poänggivande. Övriga färdighetskurser Definition: Kurs som ger andra färdigheter av betydelse för den framtida yrkesutövningen än egentliga forskarfärdigheter. Hit hör kurser i högskolepedagogik om doktoranden ska delta i undervisning på grundnivå eller avancerad nivå, men också entreprenörskap. Kurser som inte inräknas i forskarutbildningen Kurser av annat slag än de ovan nämnda kan ofta vara mycket angelägna för doktoranden, men inräknas inte i forskarutbildningen. Detta gäller t ex kurser som underlättar den forskarsstuderandes tillvaro genom att ge färdigheter i svenska språket och kunskaper om svenskt samhällsliv. Poängtal Det totala antalet kurspoäng är olika i olika forskarutbildningsämnen vid KTH, och bör av allt att döma så förbli på grund av skillnader i förkunskapskrav och ämnestraditioner. Dock bör det regleras att kärnområdet för forskarutbildningskurser (dvs de tre typerna av centrala läskurser) får tillräckligt utrymme i utbildningen. Ett lämpligt minimikrav som kan fungera för alla program är att dessa kurser ska omfatta minst 60 hp. För licentiatsexamen bör de omfatta minst 30 hp. Den som får doktorsexamen bör ha kunskaper i grundläggande vetenskapsteori. Dessa kan förvärvas genom doktorandkurs eller ha förvärvats före antagningen genom en kurs på avancerad nivå (KTHs TAMOS-kurser eller motsvarande kurs på annat universitet). Den som får doktorsexamen bör också ha grundläggande kunskaper om vetenskaplig kommunikation. Även detta kan åstadkommas antingen genom doktorandkurser (t ex KTHs Grundläggande kommunikations- och undervisningslära) eller genom att motsvarande kunskaper har förvärvats före antagningen.

6 Avhandlingsdelen-struktur och innehåll, KTHs databas för avhandlingar, statistik (Folke: finns text att lägga till här? T.ex. figurerna) Avhandlingar vid KTH är monografier eller sammanläggningsavhandlingar. Hög vetenskaplig kvalitet ställs på en monografi där innehållet ska vara internationellt publicerbart i referentgranskad media. Kvalitetskraven för en sammanläggningsavhandling gäller både sammanfattningen och de i sammanläggningsavhandlingen ingående arbetena. En översyn tyder på att medelavhandlingen har c:a 5 artiklar/manuskript och att 3 är publicerade i peerreview tidskrifter av god internationell kvalitet. Flera utländska lärosäten har uppställda kvalitetskrav som specificerar antalet accepterade artiklar i peer-review tidskrifter. KTHs olika forskarutbildningsämnen har en stor bredd i publiceringstraditionen. I nuvarande regelverk anges att ingående arbeten i sammanläggningsavhandlingar ska vara publicerbara i internationella tidskrifter. Arbetsgruppen föreslår att varje doktorsprogram i ansökan ska kunna beskriva den rådande internationella publiceringsnormen som därefter utgör kvalitetskraven inom programmet. Normalt skrivs avhandlingen på engelska, dispens för annat språk kan ges för de ämnen som kan visa att den internationella expertisen inom området kan läsa det språk som avhandlingen i stället ska skrivas på. Detta gäller även licentiatavhandlingar. Utbildningsplaner för doktorsprogram I Bilaga 4 finns checklista för inrättande av doktorsprogram med beskrivning av process för ansökan och beslut om inrättande av program. Viktiga obligatoriska delar är beskrivning av utlysning och antagning av doktorander, doktorandernas infrastruktur, antal handledare och doktorander i programmet, handledarkapacitet och behov av förnyelse, nätverksbyggande inom programmet genom gemensamma aktiviteter förutom kursdelen, t.ex. sommarskolor, interaktion med näringsliv m.m. Doktorsprogrammens systematiska kvalitetsarbete För närvarande ingår inte utbildning på forskarnivå i HSVs förslag till nytt kvalitetsutvärdering men enligt uppgift är ett sådant på gång. 1 januari 2010 kommer högskolor som inte har generell rätt att bedriva och examinera forskarutbildning att kunna ansöka om s.k. områden. Ett antal kriterier och aspekter är föreslagna att ingå i en sådan ansökan. För de nya doktorsprogrammen är det viktigt att de ska kunna utvärderas i HSVs nya utvärderingssystem som diskuteras. Kraven på kursdelen enligt nyligen beslut (UF 0044-09, dnr V-2009-0056, doss 60) ska följas. Alla kurser ska ha lärandemål och en pedagogisk modell som innefattar också examinationen. Kursutvärdering är obligatorisk i de fall där ersättning ges. De nyligen beslutade målen för forskarutbildningen utgör en utgångspunkt för formulering av mål inom doktorsprogrammen/ämnesstudieplanerna.

7 Avhandlingsdelen kan antingen vara en monografi eller en sammanläggningsavhandling. Avhandlingen ska följa den internationella publiceringsnormen inom området. Uppföljning av synpunkter på utbildningen ska göras dels i samband med att examen tas ut och dels regelbundet i karriärrapporter. Åtgärder med anledning av propositionen Forskarutbildning med profilering och kvalitet Med anledning av proposition Forskarutbildning med profilering och kvalitet gäller från och med 1 januari 2010 att möjlighet att utfärda examen på forskarnivå inom ett visst område kan dras in om det finns brister i utbildningens kvalitet. Detta gäller för såväl universitet som för högskolor. Högskoleverket får besluta om indragning av att utfärda sådan examen. Ett kvalitetsutvärderingssystem som gäller utbildning på forskarnivå formuleras just nu. Vidare kommer med anledning av propositionen, från om med 1 januari 2010, tillstånd att ges till universitet och högskolor att utfärda konstnärlig utbildning på forskarnivå.

8 Bilaga 1 Se uppdraget i rektorsbeslut 2009-04-07, UF-2009/0196 enligt nedan: Doktorsprogram för utbildning på forskarnivå - utredning Under 2007 och 2008 har ett omfattande arbete lagts ner på förnyelse och modernisering av mål, principer för KTHs utbildning på forskarnivå. Arbetet har bedrivits inomramen för två arbetsgrupper inom fakultetsnämndens utbildningsutskott med FA-gruppen som referensgrupp. Arbetet har innehållit utveckling av nya delar av systemet, anpassning av tidigare system till ett nytt nationellt regelverk och framtagning av principer för uppföljande kvalitetsarbete. Arbetet i de tidigare två arbetsgrupperna, strategigruppen och regelverksgruppen, har nu resulterat i beslut i fakultetsnämnd och universitetsstyrelse med anknytande rektorsbeslut. Besluten publiceras i KTHs regelverk. Enligt KTHs utvecklingsplan 2009-2012 ska KTH till 2012 ha infört ett system med doktorsprogram för utbildning på forskarnivå. Till utvecklingsplanen kommer det att finnas en handlingsplan. I propositionen Forskarutbildning med profilering och kvalitet (prop. 2008/09:134) lämnar regeringen förslag om förutsättningarna för att få utfärda examina på forskarnivå som ska leda till ökad profilering och stärkt kvalitetssäkring. Konstnärlig utbildning på forskarnivå ska enligt regeringen också få en egen examenskategori för att kunna utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Förändringarna föreslås träda i kraft 2010-01-01. En arbetsgrupp för doktorsprogram med följande uppgifter har inrättats: (1) Klaragöra relationen mellan verksamhetsbas, ämne på forskarnivå, huvudområden för examina på grundnivå, avancerad nivå och doktorsprogram; (2) Föreslå en mall för utbildningsplaner för doktorsprogram och klargöra relationen till nuvarande studieplaner för ämnen; (3) Föreslå hur ett systematiskt kvalitetsarbete ska utformas i anslutning till doktorsprogrammen; (4) Föreslå eventuella åtgärder med anledning av propositionen Forskarutbildning med profilering och kvalitet. Därefter fortsätter arbetet i dialog med skollorna för att: - Föreslå doktorsprogram och ämne på forskarnivå att ingå i dessa; - Granska nuvarande studieplaner för ämnen i förhållande till sammansättningen kursdel respektive avhandlingsdel i examina på forskarnivå som avlagts.

9 Bilaga 2 KTHs forskarutbildningsämnen med inriktningar Nr Ämne Inriktning Skola 1 Arkitektur ABE 2 Arkitektur Belysningslära ABE 3 Arkitektur Formlära ABE 4 Arkitektur Husbyggnad ABE 5 Arkitektur Konstruktionslära ABE 6 Arkitektur Projekteringsmetodik ABE 7 Arkitektur Stadsbyggnad ABE 8 Arkitekturhistoria ABE 9 Mark- och vattenteknik ABE 10 Byggvetenskap ABE 11 Byggvetenskap Betongbyggnad ABE 12 Byggvetenskap Bro- och stålbyggnad ABE 13 Byggvetenskap Byggnadsteknik ABE 14 Byggvetenskap Byggnadsmaterialteknik ABE 15 Byggvetenskap Installationsteknik ABE 16 Byggvetenskap Jord- och bergmekanik ABE 17 Byggvetenskap Miljö- och naturresursinformation ABE 18 Byggvetenskap Vägteknik ABE 19 Infrastruktur ABE 20 Infrastruktur Trafik och logistik ABE 21 Infrastruktur Transport- och lokaliseringsanalys ABE 22 Infrastruktur Bygg- och fastighetsekonomi ABE 23 Infrastruktur Geodesi och geografisk informationsteknik ABE 24 Infrastruktur Planering och plangenomförande ABE 25 Infrastruktur Fastighetsrätt och fastighetsteknik ABE 26 Infrastruktur Bebyggelseanalys ABE 27 Infrastruktur Risk och säkerhet ABE 28 Infrastruktur Miljöstrategisk analys ABE 29 Filosofi ABE 30 Nationalekonomi ABE 31 Teknikhistoria ABE 32 Bioteknologi BIO 33 Bioteknologi Biokemi BIO 34 Bioteknologi Bioprocessteknik BIO 35 Bioteknologi Miljömikrobiologi BIO 36 Bioteknologi Molekylär bioteknik BIO 37 Bioteknologi Strukturbiokemi BIO 38 Bioteknologi Teoretisk kemi BIO 39 Bioteknologi Träbioteknik BIO

10 40 Kemi CHE 41 Kemiteknik CHE 42 Pappers- och massateknik CHE 43 Pappers- och massateknik Träkemi och massateknologi CHE 44 Pappers- och massateknik Pappersteknologi CHE 45 Pappers- och massateknik Fiberteknologi CHE 46 Polymerteknologi CHE 47 Polymerteknologi Polymerteknologi CHE 48 Polymerteknologi Polymera material CHE 49 Polymerteknologi Ytbehandlingsteknik CHE 50 Polymerteknologi Polymerprocessteknik och kompositers bearbetning CHE 51 Industriellt miljöskydd ITM 52 Industriella energiprocesser CHE 53 Fysikalisk elektroteknik EES 54 Fysikalisk elektroteknik Plasmafysik EES 55 Fysikalisk elektroteknik Fusionsplasmafyk EES 56 Fysikalisk elektroteknik Acceleratorteknik EES 57 Teoretisk elektroteknik EES 58 Elektrotekniska system EES 59 Industriella informations- och styrsystem EES 60 Reglerteknik EES 61 Signalbehandling EES 62 Teletransmissionsteori EES 63 Elektrisk mätteknik EES 64 Radiosystemteknik EES 65 Telekommunikation EES 66 Mikroelektronik och tillämpad fysik ICT 67 Elektronik- och datorsystem ICT 68 Kommunikationssystem ICT 69 Data- och systemvetenskap ICT 70 Maskinkonstruktion ITM 71 Maskinkonstruktion Förbränningsmotorteknik ITM 72 Maskinkonstruktion Integrerad produktutveckling ITM 73 Maskinkonstruktion Produktutveckling och konstruktion ITM 74 Maskinkonstruktion Maskinelement ITM 75 Maskinkonstruktion Mekatronik ITM 76 Industriell produktion ITM 77 Industriell produktion Plastisk bearbetning ITM 78 Industriell produktion Mekanisk teknologi ITM 79 Industriell produktion Svetsteknologi ITM 80 Produktionsteknisk mätteknik ITM 81 Tillverkningssystem ITM 82 Datorsystem för konstruktion och tillverkning ITM

11 83 Monteringssystem ITM 84 Korrosionslära CHE 85 Materialvetenskap ITM 86 Materialvetenskap Metallografi ITM 87 Materialvetenskap Mekanisk metallografi ITM 88 Materialvetenskap Keramteknologi ITM 89 Materialvetenskap Termodynamisk modellering ITM 90 Materialvetenskap Materialfysik ITM 91 Tillämpad materialteknologi ITM 92 Materialkemi ITM Metallurgisk 93 processvetenskap ITM 94 Metallernas bearbetning ITM 95 Industriell ekonomi och organisation ITM 96 Industriell arbetsvetenskap ITM 97 Yrkeskunnande och teknologi ITM 98 Materialens processteknologi ITM 99 Energiteknik ITM 100 Energiteknik Tillämpad termodynamik och kylteknik ITM 101 Energiteknik Uppvärmnings- och ventilationsteknik ITM 102 Energiteknik Kraft- och värmeteknologi ITM 103 Energiteknik Reaktorteknologi SCI 104 Energiteknik Kärnkraftsäkerhet SCI 105 Datalogi CSC 106 Numerisk analys CSC 107 Människa-datorinteraktion CSC 108 Medieteknik och grafisk produktion CSC Tal- och 109 musikkommunikation CSC Tal- och 110 musikkommunikation Talkommunikation CSC Tal- och 111 musikkommunikation Musikakustik CSC 112 Akustisk signalbehandling CSC 113 Akustisk signalbehandling Hörselteknik CSC 114 Akustisk signalbehandling Talsignalbehandling CSC 115 Teoretisk fysik SCI 116 Teoretisk fysik Elementarpartikelteori SCI 117 Teoretisk fysik Kondenserade materiens teori SCI 118 Teoretisk fysik Matematisk fysik SCI 119 Teoretisk fysik Materialteori SCI 120 Teoretisk fysik Teoretisk biofysik SCI 121 Fysik SCI 122 Fysik Atom- och molekylfysik SCI 123 Fysik Biomedicinsk fysik med röntgenfysik SCI

12 124 Fysik Elementarpartikelfysik SCI 125 Fysik Kondenserade materiens fysik SCI 126 Fysik Kärnfysik SCI 127 Fysik Reaktorfysik SCI 128 Fysik Laserfysik och kvantoptik SCI 129 Fysik Materialfysik SCI 130 Fysik Nanostrukturfysik SCI 131 Fysik Optik SCI 132 Fysik Medicinsk teknik SCI 133 Biologisk fysik SCI 134 Biologisk fysik Biomolekylär fysik SCI 135 Biologisk fysik Biomedicinsk fysik och röntgenfysik SCI 136 Biologisk fysik Cellens fysik SCI 137 Biologisk fysik Teoretisk biologisk fysik SCI 138 Biologisk fysik Biomedicinsk teknik SCI 139 Bildfysik och fotografi SCI 140 Matematik SCI 141 Matematisk statistik SCI Optimeringslära och 142 systemteori SCI 143 Strömningsmekanik SCI 144 Mekanik SCI 145 Byggnadsstatik SCI 146 Fordonsteknik SCI 147 Järnvägsteknik SCI 148 Teknisk akustik SCI 149 Lättkonstruktioner SCI 150 Flygteknik SCI 151 Hållfasthetslära SCI 152 Teknik och hälsa STH 153 Teknik och hälsa Skadeprevention STH 154 Teknik och hälsa Strömnings- och klimatteori STH 155 Teknik och hälsa Neuronik STH 156 Teknik och hälsa Medicinsk teknik STH 157 Teknik och hälsa Strukturell bioteknik STH 158 Teknik och hälsa Ergonomi STH

Bilaga 3 Statistik 13

14 Bilaga 4 Checklista för ansökan om doktorsprogram Process för ansökan och beslut om inrättande av doktorsprogram Ansökan ska vara underskriven av skolchef och forskarutbildningsansvarig Tidplan omgång 1 för program som vill starta 1 juli 2010 Mars ansökan lämnas från skola till FN/UU April beredning av UU i dialog med ansökande skola Maj förslag från UU>FN Juni förslag från FN>Rektor/LG/US samt beslut i US Tidplan omgång 2 för program som startar 1 januari 2011 Sept ansökan lämnas från skola till FN/UU Okt beredning av UU i dialog med ansökande skola Nov förslag från UU>FN Dec förslag från FN>Rektor/LG/US samt beslut i US Uppgifter som ska finnas med i ansökan: 1.1. Programnamn på svenska och engelska 1.2. Övergripande mål för doktorsprogrammen/ämnesstudieplanerna 1.3. Planerat antal doktorander (doktorsprogram ska omfatta minst 15 doktorander) 1.4. Studerandemålgrupp 1.5. Behörighetskrav 1.6. Rekrytering/utlysning och antagning av doktorander 1.7. Beskrivning av eventuell finansiering av doktorandtjänster (excellenstjänster) 1.8. Handledarkapacitet och eventuellt behov av förnyelse (Varje doktorsprogram ska ha minst 10 handledare) 1.9. Kurslista där det framgår om kurs är obligatorisk för hela programmet eller obligatorisk för en viss inriktning samt klassificering av kurserna enligt rapporten 1.10. Infrastrukturen som finns tillgänglig för doktoranderna inom doktorsprogrammet 1.11. Beskrivning av eventuella internationella utbyten inom ramen för doktorsprogrammet 1.12. Beskrivning av nätverksbyggande inom programmet genom gemensamma aktiviteter förutom kursdelen, t.ex. sommarskolor, interaktion med näringsliv m.m. 1.13. Beskrivning av hur programmet uppfyller krav som ställs i den nationella respektive lokala examensordningen 1.14. Beskrivning av det systematiska kvalitetsarbetet inklusive den rådande publiceringsnormen inom doktorsprogrammet/forskarutbildningsämnet 1.15. Redovisning av det aktuella programmet/utbildningens koppling till skolans verksamhets- och utvecklingsplan samt befintligt rektorskontrakt 1.16. Planer för struktur för externa samarbeten som kan leda till gemensam examen Som bilaga ska studieplanen för forskarutbildningsämnet bifogas

15 Bilaga 5 Tidplan för process för ansökan och inrättande av doktorsprogram Alla doktorander som antas efter 1 januari 2011 ska antas i ett doktorsprogram. För doktorsprogram som avser starta redan 1 juli 2010 ska ansökan inkomma i mars 2010 med beredning inför beslut i juni 2010. För övriga gäller att ansökan ska inkomma i september 2010 för beredning inför beslut i december 2010. 23 Mars 2010 Första omgång av ansökan om doktorsprogram till UU Mars-Maj 2010 Juni 2010 September 2010 Beredning av ansökningar i UU och FN US beslutar om doktorsprogram Senaste tillfälle att ansöka om doktorsprogram till UU Oktober-November 2010 Beredning av ansökningar i UU och FN December 2010 US beslutar om doktorsprogram

16 Bilaga 6 Övergångsbestämmelser Doktorander antagna före 1 januari 2011 ska följa den allmänna studieplanen för forskarutbildningsämnet och följa regler för kurser och inriktning fastställda där. Doktorand ska följa den allmänna studieplanen för forskarutbildningsämnet (eller för ämnet på forskarnivå) rörande fastställd inriktning och fastställda regler för kurser till vilken doktoranden antagits. För doktorand som antagits före 2011-01-01 finns möjlighet att byta till ett inom utbildningsområdet reviderat ämne. I detta fall bör en revidering av doktorandens individuella studieplan ske så att utbildningen följer de krav som anges i den nya ämnesstudieplanen i syfte att en komplett utbildning enligt den nya studieplanen kan fullföljas. Byte av ämne på forskarnivå ska administreras enligt gällande föreskrifter i KTHs regelverk.