Församlingsblad Nr 4 2016 Systrarna Stella och Olivia Pellegrini från Italien samtalar vid Döderhults kyrkas hägn en härlig sommardag. Foto: Hannah N.
P Å L E D A N D E P L A T S Resa bör man (emellanåt) I början av sommaren stormade det en del kring församlingar i Svenska kyrkan, som ansågs alltför vidlyftigt ha använt kyrkliga medel för att bekosta dyra utlandsresor. Både Sveriges Radio och Aftonbladet gjorde en gedigen granskning. Aftonbladet granskade i första hand svenska utlandsförsamlingar och cheferna inom Svenska kyrkan i Utlandet. Särskilt intresserade man sig för den högste chefen för Svenska kyrkan i Utlandet, bisko- pen av Visby, som hängdes ut i media. Närmare kontroller visade att han inte gjort något felaktigt, men om den kontrollen blev det inga löpsedlar. Aftonbladets granskning var säkert motiverad och har lett fram till en intern kyrklig utredning i de frågor som kommit upp. Samtidigt måste det sägas, att det var en minst sagt onyanserad bild av de svenska utlandsförsamlingarna som presenterades. Jag varken kan eller vill uttala mig om vissa chefers resor och representationskostnader. Men jag vet av egen erfarenhet att de flesta svenska utlandsförsamlingar bedriver sin verksamhet med ytterst begränsade medel, som insamlas bland de egna medlemmarna. Kollekter till utlandskyrkan, som upptas i Sveriges kyrkor, tillfaller i huvudsak utlandsförsamlingar med få tillhöriga, men med stor verksamhet, t ex turistkyrkorna. Dessa kyrkor tar emot mängder av svenskar varje år både bofasta och turister. En hel del av verksamheten innebär olika former av stöd i krissituationer, något som blivit viktigt sedan många av de svenska konsulaten stängts. Personalen i utlandsförsamlingarna har dessutom en dygnet-runt-jour. Man vet ju aldrig när hjälpen behövs. Jag skulle kunna skriva om många tillfällen då utlandsförsamlingars insats har varit livsavgörande. Det hade En hel del av verksamheten innebär olika former av stöd i krissituationer, något som blivit viktigt sedan många av de svenska konsulaten stängts. varit klädsamt att spegla detta i medierna. När Sveriges Radio skulle göra sin undersökning av resvanorna i vanliga församlingar här hemma, så skickade man ut en begäran om att man ville få in uppgifter om personalens och de förtroendevaldas resor under de senaste fem åren. Från Döderhults församling redovisades allt vi hade ingenting att dölja. Vår församling granskades heller inte närmare i denna undersökning. Viktigt i sammanhanget är att komma ihåg att undersökningen inte gällde det vi kallar församlingsresor där deltagarna själva betalar varenda krona! Även om Sveriges Radios undersökning uppfattades som mer seriös än Aftonbladets, så haltar även den. Visst finns det församlingar i Svenska kyrkan som har missbrukat de kyrkliga 2 Döderhults församling redovisades allt vi hade ingenting att dölja. tillgångarna och låtit förtroendevalda och personal företa dyra resor som inte varit motiverade vilket ju inte minst framgick av medias rapportering. Men problemet är, att man framställer resandet i sig som något felaktigt. Man har dessutom redovisat totalkostnaderna, utan att omnämna hur många som deltagit i resandet. Många resor som genomförs i Svenska kyrkans församlingar är välmotiverade. Vi är ju en del av den världsvida kyrkan och att hämta inspiration i andra miljöer än enbart hemmavid är viktigt. Jag tycker att det är bra att Svenska kyrkan granskas; det vi gör ska tåla genomlysning av media men man borde kunna förvänta att mediapersonalen ska ha förmågan att skilja mellan väsentligt och oväsentligt. Döderhults församling har en stolt tradition av internationella kontakter. Otaliga ungdomar har fått göra resor i Europa och mött ungdomar tillhöriga andra kyrkor, något som varit möjligt genom ungdomarnas egeninsatser och bidrag från församlingen och det har varit viktigt att bidraget har varit större för den som saknat egna ekonomiska möjligheter. Personal och förtroendevalda har också genom resor beretts möjlighet till kontakter med representanter för kyrkosamfund med vilka vår kyrka är besläktad. Själva har vi mottagit besök av representanter från kyrkosamfund i andra länder. På så sätt har vårt eget församlingsliv och församlingsarbete utvecklats och fördjupats. Er tillgivne Anders Byström Kyrkoherde Omslagsfoto: LN
Christina Persson, Bockara På fyrtio- och femtiotalen var Bockara och Korsvägen som en religiös smältdegel Christina Persson, numera kyrkvärd i Bockara kyrka, växte på fyrtio- och femtiotalen upp i Korsvägen, nära Bockara. Nu har hon, efter sin makes bortgång, flyttat tillbaka till den lägenhet i Bockara i vilken hon och maken Bertil flyttade in som nygifta. Det känns aningen ensamt ibland. Men min sambo är hunden Petter, som är ett troget sällskap, säger Christina. Fyrtio- och femtiotalens Korsvägen Att växa upp i fyrtio- och femtiotalens Korsvägen var som att växa upp i en religiös smältdegel. I Bockara fanns den relativt nyuppförda kyrkan, i Korsvägen det gamla missionshuset och så småningom pingstkapellet. Med tiden tillkom en grupp Maranata-anhängare, som fortfarande finns i bygden. Dessutom hände det att leastadianpredikanter kom på besök. Särskilt minns jag predikanten Ek och hans vackra sångröst. Leastadianerna har en församling i Sommen i Tranås-trakten och en av deras medlemmar hade bosatt sig i våra trakter och inbjöd predikanterna. Som barn tänkte man inte på motsättningarna Hur var det att växa upp i en sådan miljö? Som barn och ungdomar tänkte vi väl inte så mycket på motsättningarna mellan de olika grupperna eller församlingarna, även om vi visste att motsättningar fanns. Vi inrättade oss efter verkligheten och det var t ex en självklarhet att man den ena söndagen skulle gå i söndagsskolan i missionshuset och den andra i pingstkapellet. Märktes motsättningarna i Ditt eget hem? Nej, inte alls. Far tillhörde missionsförsamlingen, men var nog ganska ointresserad av skillnaderna mellan de olika fraktionerna av kristen tro som fanns i bygden, medan mor helst firade gudstjänst i Bockara kyrka. Men för båda mina föräldrar var det en självklarhet att de olika varianterna av kristen tro skulle respekteras. Kyrkvärd Men så småningom blev Du alltså kyrkvärd i Bockara kyrka Ja, men när jag valdes i början av åttiotalet tror jag det var var det nog inte tänkt för någon längre tid. En av de gamla kyrkvärdarna ville göra ett uppehåll i sitt åtagande och jag gick in som ställföreträdare. Han kom så småningom tillbaka, men jag fick likväl fortsätta och nu har jag varit kyrkvärd ett stycke mer än trettio år och uppdraget känns fortfarande meningsfullt. Förändringar? Har Du upplevt några förändringar i kyrkolivet i Bockara under dessa år? Egentligen inga större förändringar. Den skara på några tiotal gudstjänstfirare som kommer på söndagarna har visserligen förändrats några har försvunnit, de flesta på grund av hög ålder, och andra tillkommit men antalet gudstjänstfirare har nog varit ungefär detsamma under alla år. Och det hoppas jag att det ska förbli också i framtiden. Och Församlingsbladet instämmer i Christinas förhoppning att det ska förbli så också i framtiden möjligen med tillägget att gudstjänstfirarnas antal förhoppningsvis ska öka. Dock måste man konstatera, att, med tanke på Bockara samhälles begränsade invånarantal, är kyrksamheten redan i dag god i Bockara. Text & Bild: LN 3
In Memoriam ANN-MARIE FRANZÉN Ann-Marie Franzén, en av de äldsta boende på församlingens seniorboende Ekersro, har avlidit, 95 år gammal. Ann-Marie hade sina rötter på Forshults gård i vår församling. Tidigt upptäcktes hennes musikaliska begåvning och hon kom så småningom till Lund för att där fortsätta sina musikaliska studier, samtidigt som hon undervisade i musik. I Lund träffade hon Stig, bördig från vår grannförsamling Fliseryd och redan tidigare bekant med Ann-Marie. Han förberedde sig i Lund genom akademiska studier för prästvigning. Tycke uppstod, och redan innan han hade avslutat sina studier ingick de äktenskap. När Stig prästvigts, i Växjö 1951, gick det unga prästparets färd till den lilla skogsocknen Ramkvilla, där Stig skulle uppehålla prästtjänsten i väntan på ordinarie tjänsteinnehavare. Efter ett kort mellanspel i Markaryd gick flyttlasset därefter till Kalmar där Stig, nu extraordinarie präst, förordandes som stiftsadjunkt. Den medföljande unga hustrun förutsattes leda den stora sjömanssykretsen i Kalmar, där en hel del av stadens damer, samlades. För den unga, då ganska osäkra Ann-Marie, var den stora frågan om man som kretsens ledare skulle bära långärmat eller kortärmat! Som stiftsadjunkt i Kalmar hade Stig ansvaret för själavården bland det relativt fåtaliga sjöfolket i Kalmar. Det blev inledningen till ett par vikariat för Stig som sjömanspräst ute i Europa, givetvis med Ann-Marie som medföljande husmor. 1957 förordandes Stig som extraordinarie så hette det på den iden kyrkoadjunkt i Oskarshamn. Visionen fanns då hos Ann-Marie och Stig att försöka åstadkomma en kyrklig folkhögskola i Oskarshamn. Det borde finnas utrymme för en folkhögskola i trakten, då den kortlivade folkhögskolan i Påskallavik avvecklats och en folkhögskola i trakten förmodligen var ett länsintresse. StIftsledningen var med på noterna. Kommunen ställde det övergivna gamla ålderdomshemmet till förfogade som lokal för skolan och med iver och intensitet kunde Ann-Marie och Stig snart slå upp skolans portar för de första eleverna. Allt var då inte riktigt klart lokalerna lämnade en del övrigt att önska, alla lärare var inte på plats, skolöverstyrelsens tillstånd saknades och de ekonomiska förhållandena var oklara. Men Stig och Ann-Marie var de dynamiska ledarna Stig som ämneslärare, senare rektor, och Ann-Marie som husmor och alla hinder övervanns så småningom genom deras entusiasm och energi. Under årtionden ledde de sin skola. Dess flaggskepp blev snart kyrkomusikerutbildningen. Och i dag finns kyrkomusiker i stora delar av Sveriges kyrka, som fått sin grundläggande inspiration genom Ann-Marie och Stig. Det verkligt intressanta vore att försöka följa dessa på deras vägar och kunna överblicka allt vad makarna Franzén indirekt har betytt för Svenska kyrkan genom sina elever. De båda var ju inte bara utbildningens ledare, de var också reservföräldrar och extra storasyskon för många av eleverna, i synnerhet under de år de själva bodde på skolan. Även om Stig var den skolledare som märktes, som både kunde peka med hela handen och vara smidig i förhandlingar, så hade skolans utveckling knappast blivit som den blev utan Ann-Marie. Hon skapade mycket av skolans innersida och blev, enligt egna ord, något av allas morsa. Ann-Marie fungerade själv på deltid som kyrkomusiker i Fliseryd. Under många år, efter att hon lämnat tjänsten där, fram till Stigs bortgång 1999, firade hon och Stig sina söndagsgudstjänster i Döderhults kyrka. Döderhults församlings unika utveckling i sakramental och ekklesiastik riktning, var inte deras tradition. Men likväl gav de utvecklingen sitt helhjärtade stöd och bistod genom att entusiasmera och ge goda råd. Sina sista år tillbragte Ann-Marie som sagt på Ekersro, den allra sista tiden på Elefanten i Oskarshamn in i det sista var hon väl orienterad och kritiskt medveten i frågor som rörde kyrka och samhälle och inte minst Oskarshamns folkhögskola. Begravningsgudstjänsten i Döderhults kyrka blev en stor högtid för alla deltagande. LN 4
Linda Tiri, Påskallavik: Kyrkomusiker och informatör Linda Tiri har en av sina huvuduppgifter i Påskallavik, där hon är ansvarig kyrkomusiker, men Församlingsbladet träffar henne i Döderhults församlingshem. Hon har nämligen arbetsuppgifter också på andra håll i Döderhults församling. Från och med senaste halvårsskifte är Linda anställd som till dels kyrkomusiker i huvudsak inom påskallaviksdistriktet och som informatör i församlingen. Som informatör kommer hon att svara för församlingens hemsida och för utformningen av annonser och liknande information. Jag ber Linda berätta om sin väg in i kyrklig tjänst Det började i min hemförsamling, Hällestad i Östergötland, där jag i övre tonåren anställdes som kantorsvikarie. Så småningom kom jag att övergå till en tjänst som församlingsassistent, med ansvar för barn- och ungdomsgrupperna i församlingen. Men eftersom sång och musik är ett av mina stora intressen kom jag att arbeta en hel del med musik också som församlingsassistent. Ett speciellt glädjeämne från den tiden är minnet av de musikaler som jag fick genomföra i samarbete med våra skolor. Men Du lär också ha arbetat som informatör? Ja, jag kom så småningom att få alltfler arbetsuppgifter som handlade om information. Jag gjorde bland annat affischer för våra kyrkor och församlingsblad och med tiden kom informationsarbetet att ta alltmer plats i min tjänst och så småningom anställdes jag som informatör och kanslist i Borensbergs pastorat. Vad innebar den tjänsten? Som kanslist biträdde jag i arbetet på pastorsexpeditionen och som informatör skötte jag annonsering, församlingens informationsblad och hemsida. Men nu har Du alltså bosatt dig i Påskallavik Ja, så har det blivit för kärlekens skull, som man brukar säga. Berätta om Ditt intryck av samhället? Jag vet inte riktigt var jag ska börja Kanske med upplevelsen av sommarens skönhet i Påskallavik? Det geografiska läget är oerhört naturskönt. Och påskallaviksborna tar verkligen hand om sitt samhälle, långt utöver vad man kan förvänta. Själv fick jag vara med om att vårstäda det vackra hamnområdet. Det sköter nämligen medlemmarna i båtklubben, utan kommunens medverkan. Och nu går Du in i en tjänst som bl a innebär att Du blir kyrkomusiker i Påskallavik Jag har ju redan den gångna vintern på deltid tjänstgjort som kyrkomusiker i församlingen. Och då också fått bekanta mig med andra delar av församlingen. Men inte minst har jag bekantat mig med Påskallaviks kyrkokör, och under några månader varit 5 dess ledare, men också med en hel del av de lokala musikaliska förmågor som finns i Påskallavik. Och jag menar att det finns en verklig potential för utveckling av det kyrkomusikaliska arbetet. Församlingsbladet tackar för samtalet och önskar Linda allt gott med tanke på den tjänst som nu blivit hennes. Text & Bild: LN
Förnyelse av vigsellöften har, efter internationella förebilder blivit en allt vanligare kyrklig handling också i Svenska kyrkan. Det finns ingen fastställd ordning för förnyelsegudstjänsten, men prosten Leif, som svarat för flera av förnyelsegudstjänsterna anpassar vigselritualen till att paret redan är gifta med varandra. Paret Coe och Helga Bloomberg från USA (bilden), som bekräftade sina vigsellöften i somras i Kristdala kyrka, får representera de par som begärt gudstjänsten (den dagen hade posten två sådana förrättningar). Coe Bloomberg har sin släkts rötter i Kristdala och släkten Sabelsköld. Den legendariska sabelsköldska brudkronan fanns med i kyrkan vid tillfället!i just detta fall var det den lutherska kyrkohandboken från USA som anpassats! Maria i Bockara Mariaskulpturen i Bockara, skuren av vår medarbetare Allan Lindholm, har väckt berättigad uppmärksamhet. Den påminner i allt väsentligt om den Mariaskulptur, som Allan skänkte till kyrkoherdens tjänsterum, med uttrycklig avsikt att den vid prosten Leifs pensionsavgång skulle överlämnas till honom personligen. I allt fler kyrkor i den svenska kyrkoprovinsen tillkommer nu framställningar av Maria. I många kyrkor finns redan alltför många manspersoner avbildade, alltifrån män i den heliga historien till, som regel i sakristiorna, gamla präster. Att Maria nu, som den främsta kvinnan i den bibliska historien, får en plats i våra kyrkor är egentligen en självklarhet. Den stora Mariaskulpturen i Döderhults kyrka är skuren av Eva Spångberg, efter ett löfte till prosten Leif, vid hans tjänstetillträde 1983. Skulpturen är skuren ur ett nedblåst träd på Bäckebo kyrkogård den församling i vilken prosten tidigare hade varit kyrkoherde. LN Musikalen vid barnavslutningen den 15 maj Foto: Anneli Tingström 6
Från flydda tiders Döderhult Fotot taget utanför Döderhults kyrkas sakristia någon gång i mitten av 1980-talet. Prosten Leif han var inte prost på den tiden tillsammans med gudstjänstmedarbetare. Fr v syns prästen Jonas Lockman ännu inte prästvigd vid tillfället prosten Leif, framför honom Max Byström (numera väletablerad journalist), Pär Hammarlund (i dag kantor i Sofia församling, Jönköping) och prästen Jan Byström (har i dag, efter åren som studentpräst i Uppsala, som psykolog egen mottagning i Uppsala). Döderhults församling har ett omfattande fotoarkiv, som framför allt omfattar de senaste trettio åren i församlingen.i församlingsbladet kommer vi framöver att publicera foton från församlingens verksamhet under dessa trettio år inte minst har vi många foton på de medarbetare präster, musiker, ungdomsledare och andra som under längre eller kortare tid har funnits i vår församling under dessa trettio år. Gudstjänst vid Callerströmska Det har numera blivit tradition att en av sommarens gudstjänster i Påskallavik firas som friluftsgudstjänst vid Callerströmska Hamnmagasinet. Efter gudstjänsten i år fick deltagarna möjlighet att se utställningarna i magasinet. På den vänstra bilden syns posten Leif som berättar om far och son Callerström, deras handelsimperium, och deras betydelse för tillkomsten av Påskallaviks kyrka och kyrkogård. Foto: Lisbeth Karlsson 7
Grupper och körer fö r BOCKARA Barntimmm ar för 3-7 år Torsdagar r 15.00-16.30 alla åldrar Vi börjar VECKA 36 om i nget annat ang es Miniorer & Juniorer för 8-12å Torsdagar r 17.30-18.45 Bockara ky yrkokör Tisdagar 18.3 0-20.00 (fr rå n 23/8) DÖDERHULT Kyrkis me d musik för barn 0-5år tillsamma ns med vuxen Torsdagar r 09.00-11.00 (Startt 8/ 9) 63:an för se xårs till klass 3 Tor sdagar 16.4 5-18.00 ( startt 8/ 9) Gloriaköre n för sexårs till klass Torsdagar r 18.00-18.30 456:an för klass 4 till 6 Tisdagar 14.45-16.30 (start 6/9) Nimbuskör en för klass 4 till 6 Tisda ga r 16.30-17.15 7:an för klass 7 Tisdagar 18.30-20-00 Katarinakakören för tjejer från 13 år Onsdagar 17.3 0-18.30 DöQL för ungdomar 21/9, 19/1010 oc h 16/11 19.30-21.00 Ky yrkans Unga fr ån 15 å r (sta rt 4/9) Söndagar 18.0 0-20.00 Corales för ovana, vuxn Tisdagar 17.3 0-18.30 Gospelkör för vuxna Tisdagar 19.0 0-20.30 Döder hults ky yrkokör fö Måndagar 18.3 0-20.30 Kammark ör för vuxna, övning enli gt schema ST DALA School för sexårs till klass 6 Onsdagar 13.00-15.00 (sexårs från 12.00) Vi hämtar barnen vid skolan Allas plats för alla åldrar Vi träffas på fredagar Barnens ky yrka Samtidigt t som vi firar högmässa på söndagen n är alla barn välkomna till sakristian där vi har aktiviteter för all a barn Kristdala kyrkokör för vuxna Torsdagar r 18.3 0-20.00 PÅS KALL AVIK Kyrkis för 0-5 år til lsammans med vux en Torsdagar r 09.30-11.00 Miniorer för sexårs till klass 3 Torsdagar 13.3 0-14.30 (startt 8/ 9) Juniorer för klass 4 till 6 Torsdagar r 14.30-15.45 (startt 8/ 9) Kör fö ör all a för ungdom och vuxe n Måndag 10/10 & 17/10 18.30-20.30 Musi kgudstj jänst 24/10 16.00 aviks kyrkokör r 18.30-20.30 FIRMANDER vi börjar vecka 37 gar eller onsdagar 15.00-17.00 Mer info ormat tion finns på hemsidan 8
Skolåret avslutades i kyrkan Kommentaren Under denna rubrik kommenterar signaturen LN skeenden i kyrka och samhälle. U-hjälp eller Mission? Förr talade vi med självklarhet om mission och vi visste vad vi då talade om; missionens syfte var glasklart, att evangeliet skulle förkunnas för alla folk. Med självklarhet tog också missionen ansvar för människors materiella behov. Med självklarhet har alla skolor inom Döderhults församling avslutat arbetsåret 2015-2016 i våra kyrkor. På bilden syns skolavslutningspsalmen Den blomstertid nu kommer, som sjöngs vid alla skolavslutningarna i år. Förmodligen kan få svenskar tänka sig en skolavslutning utan den psalmen. Den är skriven av Israel Kolmodin som var superintendent i Visby, dvs biskops like. Född 1643, död 1709 Man borrade brunnar där det inte fanns drickbart vatten. Man byggde kliniker och sjukhus där behovet av vård var stort. Och redan från tidigt 1800-tal inrättades skolor som var öppna hör och häpna! även för fickor. Flera av de politiska ledarna i det vi i dag kallar u-länder fick sin grundläggande skolning i missionsskolor. Med åren kom det vi kallar skola, vård och omsorg att uppta en allt större del av missionens budget. För mig, som gammal Afrikamissionär, har detta känts naturligt, eftersom just insatser för människors behov av skola, vård och omsorg är förenade med större kostnader än kostnaderna för det vi kallar evangelisation. Det har också känts naturligt att Svenska kyrkans organ för internationellt bistånd, Lutherhjälpen, samordnades med missionen i Svenska kyrkans internationella arbete. Möjligen var det också riktigt att låta ordet mission förpassas till historien eftersom det tydligen bar med sig en bismak av kolonialism. Härtill kom säkert också det faktum att det uppenbarligen har varit lättare att vädja om ekonomiskt bistånd för insatser för skola, vård och omsorg än för evangelisation. Men allteftersom tiden går inte minst en tid präglad av västerländsk materialism börjar man fråga sig om evangelisationsaspekten håller på att bortfalla. Givetvis vill vi, som kyrkosamfund, bidra till samhällens materiella utveckling, men utan att glömma att vår primära kallelse är att nå alla folk med evangelium. Inom Svenska kyrkan skapas nu fristående organ för att primärt föra evangeliet till alla folk. Man kan förstå hur förespråkarna för sådana organ tänker, liksom det finns äldre sådana sällskap som alltjämt utför en betydelsefull gärning. Det skulle dock vara en olycka om Svenska kyrkan och för den delen våra frikyrkor inte förmår skapa en vettig balans mellan materiellt hjälparbete och det vi traditionellt kallar mission. Att sedan det materiella hjälparbetet räknat i kronor och ören drar en större kostnad än den egentliga missionen är inte särskilt underligt, eftersom kostnaden för att t ex anlägga ett sjukhus i dag kan vara astronomiska. Skulle man inte lyckas med den balansgången inom Svenska kyrkan får vi förmodligen se en återgång till gångna tiders sällskapsmission, dvs mission organiserad av från kyrkoorganisationen fristående sällskap, som förutsätter kyrkfolkets stöd. Eftersom missionen är hela kyrkans uppdrag skulle det vara en olycklig utveckling. LN 9
K Y R K O K A L E N D E R H DÖDERHULT KRISTDALA September 4 Trefaldighet XV 11 Högmässa, AB, LN. Kammarkören. 11 Trefaldighet XVI 11 Högmässa, AB. Katarinakören. 13 Tisdag 13 Sopplunch på Ekersro. Lida Tiri sjunger med och för oss. 18 Trefaldighet XVII 11 Högmässa, AB, LN. Kyrkokören. 25 Trefaldighet XVIII 11 Högmässa, PPR, AB. Instrumentalister. 27 Tisdag 13.30 Stickkafé på Ekersro. Det berg som Jesus hade bestämt LN. Oktober 2 Mikaels dag 11 Högmässa, PPR. Corales. 5 Onsdag 19 Musikgudstjänst, LN. Psalmboken 30 år. Lars-Åke Stenström, sång & piano. Johannes Friberg, orgel & piano. 9 Tacksägelsedagen 11 Högmässa med alla åldrar, AB, LN. Gloria- och Nimbuskörerna. Brassensemble. Försäljning av skördealster. 11 Tisdag 13 Sopplunch på Ekersro. Vi spelar för livet. Christina & John-Erik Wåhlin. 16 Trefaldighet XXI 11 Högmässa i ekumenisk samverkan, AB, m fl. Gospelkören. 18 Gospelkonsert. Döderhults Gospel med instrumentalister. 23 Trefaldighet XXII 11 Högmässa, PPR, AD. Kammarkören. 25 Tisdag 13.30 Stickkafé på Ekersro. Tema: Moria Berg. AB. 30 Trefaldighet XXIII 11 Högmässa, AB. Kyrkokören. November 5 Alla Helgon 11 Högmässa, AB, LN. 18 Minnesgudstjänst. De under tiden sedan förra allhelgonahelgen avlidna. AB. Sång & Musik: Sollan Hj Berg & Johannes Friberg. 6 Alla själar 11 Högmässa, AD. Corales. 18 Stilla Musik i allhelgonatid. Kammarkören. 8 Tisdag 13 Sopplunch i församlingshemmet. Obs platsen! Magnus Ekstrand: Oskarshamn då och nu. Bildspel med kommentarer. 13 Söndag före Kristus Konungen / Sönd f Domssöndagen 11 Högmässa i gospelton, LN, PPR. Gospelkören. 18 Taizégudstjänst i kyrkans kor, AB. 20 Kristus Konungen/ Domssöndag 11 Högmässa, PPR, AD. Kammarkören. 22 Tisdag 13.30 Stickkafé på Ekersro. Sinai Berg, AD. 27 Advent I 11 Högmässa, AB, LN. Kyrkokören, Gloria- & Nimbuskörerna. Brassensemble. September 4 Trefaldighet XV 11 Högmässa, PPR. Kyrkokören. 11 Trefaldighet XVI 11 Högmässa, LN. 18 Trefaldighet XVII 11 Högmässa, PPR, SL. 25 Trefaldighet XVIII 18 Taizémässa, AD. Oktober 2 Mikaels dag 11 Högmässa, LN. Kyrkokören. 7 Fredag 18 Ekumenisk musikgudstjänst, Michael Johnsson. 9 Tacksägelsedagen 11 Högmässa med alla åldrar, AA, SL. After School medverkar. Kyrklunch. 16 Trefaldighet XXI 11 Högmässa, PPR. 23 Trefaldighet XXII 18 Taizémässa, AD. 30 Trefaldighet XXIII 11 Högmässa, AD. De äldres dag Samkväm i förs hemmet. November 5 Alla Helgon 18 Minnesgudstjänst. De sedan sistlidna allhelgonahelg avlidna. SL. 13 Sönd f Kristus Konungen/Sönd f Domssöndag 11 Högmässa, AB. 20 Kristus Konungen/ Domssöndag 18 Taizémässa, AD. 27 Advent I 11 Högmässa med alla åldrar, AD, SL. 10
Ö S T E N 2 0 1 6 BOCKARA September 4 Trefaldighet XV 10 Högmässa, AD. 11 Trefaldighet XVI 10 Högmässa, AD. 18 Trefaldighet XVII 18 Högmässa, LN. Oktober 2 Mikaels dag 10 Högmässa, AD. 9 Tacksägelsedagen 10 Musikhögmässa, AD. Kyrkokören, Torbjörn Westman: Violin & nyckelharpa. 16 Trefaldighet XXI 18 Högmässa, LN. 30 Trefaldighet XXIII 10 Högmässa, PPR. NOVEMBER 5 Alla Helgon 18 Minnesgudstjänst. De sedan sistlidna allhelgonahelg avlidna. AD. Kyrkokören. Madeleine Åverling: Flöjt. 13 Sönd f Kristus Konungen/ Sönd f Domssöndag 18 Högmässa, PPR. 27 Advent I 10 Högmässa, PPR. Kyrkokören. PÅSKALLAVIK September 4 Trefaldighet XV 18 Friluftsgudstjänst vid Ångkransbrottet, LN. Kyrkokören, Bleck Out. Servering. Samarr med Hård Klang. 11 Trefaldighet XVI 16 Musikgudstjänst, AD. Korister från Borensberg, Klockrike & Tjällmo. Ledare: Catarina Fröberg. 25 Trefaldighet XVIII 16 Gudstjänst, PPR. Församlingshögtid. Samkväm. Födelsedagsuppvaktningar. Oktober 9 Tacksägelsedagen 16 Familjegudstjänst, LN. Barngrupperna. Kyrkkaffe i kyrkan. 23 Trefaldighet XXII 16 Musikgudstjänst, PPR. Kör för alla November 5 Alla Helgon 16 Minnesgudstjänst. De sedan sistlidna allhelgonahelg avlidna. AD. Kyrkokören. 13 Sönd f Kristus Konugen/Sönd f Domssönd 16 Högmässa, PPR. 27 Advent I 16 Högmässa, AD. Kyrkokören. Hans Ersson: Trumpet. Kyrkkaffe. Döpta i vår församling Mars - juni 2016 DÖDERHULT Mars 19 Lily Anna Gunilla Melkersson Elsa Eva Bitte Rudklint April 30 Ellie May Britt Johansson Maj 14 Nikki Gracelyn Michaela Nilsson Ludwig Kristoffer Wilhelm Bergstrand Wilja Elisie Maria Berggren Klara Karin Kerstin Steirud 15 Zigge Peter Jan-Erik Lundgren Juni 4 Melvin Rikard Walter Fornander Nova Elisabet Wagenius 18 Leon Folke Ragnheden Sam Vilhelm Ragnheden Isabella Eva Birgitta Krizsak KRISTDALA Juni 11 Dewin Tony Jonas Svensson Saga Nora Maria Lejonqvist BOCKARA April 24 Angkrit Sosita Maj 21 David Risto Elvin Kuru Erik Rickard Melker Ernedal 28 Gösta Teodor Rönn Karlsson AB = Kyrkoherde Anders Byström AD = Komminister Anders Duvlund PPR = Komminister Patric Petersson Rydsten LN = Prosten Leif Norrgård AA = Kyrkoh emeritus Arnold Arvidsson SL = Församlingsass Stefan Lindholm Med reservation för ändringar. Bockara kyrkas dopfunt Foto: Leif Norrgård 11
Stefan Lindholm vår man i Kristdala Namnet Stefan Lindholm har de sista månaderna nu och då synts i våra annonser. Församlingsbladets läsare har också haft möjlighet att bekanta sig med honom, eftersom vi för ett par år sedan publicerade en intervju med honom och hans hustru Lois. Stefan är nu närmare knuten till vår församling och i synnerhet till dess Kristdala-del. Som församlingsassistent på halvtid medverkar han nu i en hel del av församlingsarbetet i Kristdala och förbereder nu den samverkan mellan Svenska kyrkan i Kristdala och Kristdala Missionsförening, som man kunde läsa om i förra numret av församlingsbladet. Han deltar också i gudstjänstverksamheten och en del annat arbete i hela vår församling. Som den minnesgode läsaren kommer i håg från den intervju som gjordes i denna tidning har Stefan arbetat för en europeisk missionsorganisation, är doktorerad och har bl a undervisat blivande präster på Evangeliska Fosterlands-stiftelsens teologiska institut i Uppsala. Han fortsätter att vara knuten till det akademiska arbetet på deltid och i Döderhults församling ser vi det som en tillgång att en av våra medarbetare är knuten till akademisk forskning och undervisning. Kyrkoherde em Arnold Arvidsson har åtagit sig att närmare introducera Stefan i församlingsarbetet och gudstjänstverksamheten. Också församlingens övriga präster är beredda att dela med sig av sina erfarenheter till Stefan. Stefan känner stor entusiasm inför det väntande arbetet i Kristdala och inte minst inför samverkan mellan Svenska kyrkan och Kristdala Missionsförening. I synnerhet gudstjänstfirarna i Kristdala kommer under hösten att få stifta närmare bekantskap med honom. Stefan Lindholm med dottern Emilia och hustrun Louis. Gruppförsändelse till hushåll DÖDERhuLTS FÖRSAMLING FÖRSAMLINGENS EXPEDITION Kyrkebyvägen 2, 572 50 Oskarshamn Tfn.tid vardag: 9-11, tisd 10-12, tel 105 79, fax 196 10 Kyrkoherden, tel 814 91 PRäSTER Kyrkoherde Anders Byström, tel 072-718 14 91 Komminister Anders Duvlund, tel 76 06 84 Komminister Patric Petersson Rydsten, tel 070-254 69 91 KAMERAL AVDELNING Kamrer Annelie Tingström, tel 76 06 80 BARN- Och ungdomsverksamhet Och DIAKONI Döderhults församlingshem, tel 105 79, 76 06 86 Förs.pedagog Monia Ivarsson, tel 187 59 Förs.ass. Kerstin Jutterdal, tel 76 06 86 Förs.ass. Helena Karlsson, tel 76 06 82 Förs.ass. Stefan Lindholm, tel 073-513 26 52 KyRKOMuSIKER Döderhult: Körexpedition, tel 141 79 Organist Johannes Friberg, tel 072-513 17 00. Kantor Solweig Hjalmarsson-Berg, tel 76 06 81 Bockara: Kantor Anna Rosén, tel 070-509 67 77 Påskallavik: Linda Tiri, tel 070-288 72 71 Kristdala: Kantor Milda Jonasson, tel 187 52 VAKTMäSTERI Döderhult Exp i församlingshemmet tisd-fred 9.30-10, tel 76 06 88, 76 06 85 Påskallavik Exp. tisd-fred 9.00-9.30, tel 918 98 Bockara Carla Nilsson, tel 521 61 Kristdala Bertil Josefsson, tel 701 65 FÖRSAMLINGSLOKALER Döderhult Anna-Lena Klackenberg, tel 187 57 Ekersro Diakonigård Kerstin Jutterdal, tel 76 06 86 Bockara Carla Nilsson, tel 521 61 Påskallavik (Kyrkans Hus) Jimmie Karlsson, tel 918 98, 913 64 Kristdala Bertil Josefsson, tel 705 24 hemsida www.doderhultsforsamling.se www.minkyrka.se ANSVARIG utgivare Eddy Elmersson Wåhlin Produktion AB, Oskarshamn 2016