Programmering Uppsats i skrivteknik Axxell Företagsekonomi i informationsteknik 19.3.2015 Respondent: Tomas Björklöf Opponent: Theo Wahlström Handledare: Katarina Wikström
Innehålls förteckning 1. Inledning...3 2. Datorprogrammering...3 3. Programmeringsspråk...4 3.1 JavaScript...5 3.1.1 JQuery...5 3.2 C...6 3.3 Python...6 3.4 PHP...6 3.5 C++...7 4. Avslutning...7 5. Källor...8
1. Inledning Man använder en dator varje dag men de flesta behöver inte veta hur en dator fungerar. De kan bara starta datorn eller sätta på mobil telefonen och trycka på en knapp eller något på skärmen så händer det saker. Allt de behöver veta är hur man använder programmet, men för att dessa datorer skall fungera finns det mjukvara som berättar vad de skall göra. De flesta tänker inte på i vad allt det finns en dator som behöver instruktioner så den skall fungera. All mjukvara har någon programmerat. Men beroende på vad det är för program eller maskin så kan det vara programmerat med olika programmeringsspråk. 2. Datorprogrammering Datorprogrammering är när man skriver instruktioner till datorn. Den kod man skriver kallas källkod och kan också innehålla kommentarer. Man skriver källkoden med ett programmeringsspråk som en människa förstår, sedan översätts det till maskinkod som datorn förstår med hjälp av en så kallad kompilator. Programmeringsspråk är högnivås språk vilket betyder det lätt för människor att förstå men datorn kan inte förstå det. Maskinkod är ett lågnivå språk som datorn förstår men är mycket svårt för människor att förstå, ett annat exempel på ett lågnivåspråk är Assembler. När man programmerar bör man tänka på många saker så som läsbarhet, pålitlighet, användbarhet, robusthet, flyttbarhet och prestanda. Läsbarhet är viktigt för att kunna förstå koden och i framtiden kunna ändra på koden, även om det inte är samma person som skrev koden som skall ändra på den. Man kan göra koden läsbar genom att lämna kommentarer och mellan rum så allt inte är så packat. Pålitlighet: att det inte finns några fel i koden och att programmet gör vad man vill att det skall göra och inte visar fel. För att programmet fungerar som man vill skall man noggrant testa programmet före man börjar använda det, speciellt om det är något viktigt som t.ex. Ett säkerhetsprogram för att skydda personlig information. Användbarhet: någon annan kanske också kommer att använda programmet så det är viktigt att göra det lätt att använda det och inte göra det onödigt komplicerat. Robusthet: hur bra ett program hantera fel som inte beror på fel i koden, t.ex. En användare som inte kan använda programmet, oväntad avstängning eller att programmet inte har tillgång till nödvändiga resurser som t.ex. Minne att lagra data på. Om det uppstår
ett fel bör programmet meddela felet och inte gå vidare om så att det inte gör flera fel. Flyttbarhet: se att programmet fungera på olika sorters hårdvara och operativsystem, det borde också fungera ungefär lika bra på olika hårdvaror och operativsystem. Ett exempel på det är spel, de kan fungera på Windows, Linux och Mac OS, Fungera på olika grafik kort, AMD eller Nvidia, och olika många grafik kort. Prestanda: hur mycket resurser som programmet tar upp, som exempel minne eller nät bredband. Ett program bör också ta bort temporära filer när de inte behövs längre. En annan viktig sak är att man debuggar koden, det vill säga söker efter fel eller så kallade buggar. Det är viktigt att gör det för de kan ha stor inverkan på användningen av programmet. Det finns program som kan hjälpa med att hitta fel. 3. Programmeringsspråk Ett programmeringsspråk är ett formellt konstruerat språk vilket betyder att det är ett konstgjort språk som har skapats för att fylla en speciell roll och består av bokstäver och tecken som sätts ihop till ord. Programmeringsspråk är skapade för att ge instruktioner till en maskin så som en dator, och kan användas för att skapa program som kan styra datorns beteende eller uttrycka algoritmer. Många programmeringsspråk har designats från grunden upp och ändrats senare för att uppfylla nya behov, män många språk har ändå fallit bort till sist. Man har försökt att göra universella programmeringsspråk som passar alla ändamål men de har aldrig lyckats för programmeringsspråk används i så många olika sammanhang, t.ex. Från små skript gjorda av en person till väldigt stora system gjorda av hundratals programmerare, program måste balansera hastighet och storlek, dessutom varierar programmerarnas skicklighet mycket, allt från nybörjare till experter. Det finns tusentals olika programmeringsspråk och det skapas flera varje år. Programmeringsspråk skiljer sig från de flesta naturliga språk människan använder, du kan ha små fel när du kommunicerar med andra människor och ändå bli förstod men maskinen (datorn) gör exakt så som man säger att den skall göra så har man ett litet fel kan det vara att det man ville göra inte alls fungerar. Det är svårt att säga vilket programmeringsspråk används mest, ett språk kan ta längre tid att programmera medan ett annat kan ha mera rader med kod. Olika språk är populärare i vissa sammanhang än andra och vissa används till allt möjligt. Det finns olika sätt att mäta hur populärt ett språk är räkna platsannonser som talar om språket, hur många böcker är
sålda som lär ut språket eller estimera hur många rader kod det finns på det språket. De mest populära programmeringsspråken 2013 enligt Langpop.com från mest till minst populärt är C, Java, PHP, Javascript, C++, Python, Shell, Ruby, Objektive-C och C#. 3.1 JavaScript JavaScript eller JS var skapat i maj 1995 av Berndan Eich, JavaScript har filändelsen.js. JavaScript är ett högnivå språk vilket betyder att det är enklare att använda men har inte tillgång t.ex. Minneshantering, vilket är att fördela minnet mellan program på deras begäran och befria det för återanvändning när det inte behövs mera. JavaScripts vanligaste användning är i webbläsare för att t.ex. styra webbläsaren, men man kan också utveckla spel och applikationer med JavaScript. Javascript används i webbläsare för att lägga till funktioner på klientsidan vilket gör att webbläsaren svarar snabbare och gör sidan mera responsiv. Exempel på vad JavaScript kan gör är animera element på sidan t.ex. Ändra färg och form, eller spara en kaka(cookie) vilket betyder att det sparas information på datorn så att nästa gång du far på sidan kan den automatiskt t.ex. Sätta språket till det du valde sist. <!DOCTYPE HTML> <html> <body> <script> alert('hello, World!') </script> </body> </html> Här är ett exempel på JavaScript. Hello, World! är ett mycket vanligt exempel för nybörjare, programmet skriver ut texten Hello World!. Rad 5 är JavaScript inskriven i HTML kod. 3.1.1 JQuery JQuery är ett JavaScript-bibliotek som betyder att det är en samling av förskriven JavaScript kod för att förenkla utveckling av Javascript applikationer. JQuery släpptes ut första gången den 26.8.2006. JQuery stöder också plug-ins för att ge ännu mera funktion till JQuery. JQuery används i över 70% av de topp 10.000 mest populära webbsidorna webbsidor.
3.2 C C är ett av de ett av de vanligaste om inte det vanligaste programmeringsspråket. Det var utvecklat år 1972 av Dennis Ritchie vid Bell Labs. C har filändelserna.c och.h. Många andra programmeringsspråk har utvecklats från C som t.ex. C++, Java, JavaScript, C#, Objektive-C, PHP och Python. C är ett flexibelt programmeringsspråk och det finns väldigt lite begränsningar för programmerare. C ger en låg nivå tillgänglighet vilket betyder att man kan programmera mjukvara som kan integrera nästa direkt med hårdvaran utan att vara ett lågnivåspråk. Det kan göra det på samma gång som det är enkelt att förstå som ett högnivåspråk. #include <stdio.h> int main(void) { printf("hello World\n"); return 0; } Exempel på Hello, World! programmet i C. 3.3 Python Python dök upp 1991 och var designat av Guido Van Rossum, Python har filändelserna.py,.pyw,.pyc,.pyo och.pyd. Python är högnivås programmeringsspråk för allmänt ändamål, det är utvecklat till ett kraftigt språk som man kan göra mycket med och på samma gång uttrycka begrepp med mindre rader kod än t.ex. C++. print "Hello, World!" Exempel på Hello, World! programmet i Python. 3.4 PHP PHP var skapat år 1994 av Rasmus Lerdorf och använder filändelserna.php,.phtml, php4,.php3, php5,.phps. PHP står för PHP: Hypertext Preprocessor. PHP används mest på webbservar för att Driva sidor med dynamisk innehåll, exempel på dynamisk innehåll kan vara produkter i en webbutik som hämtas från en databas. Motsatsen till dynamisk webbsida är statisk webbsida, exempel på statisk webbsida är t.ex. En webbutik där alla produkter är färdigt på sidan och ändrar inte. <html>
<head> </head> <body> <?php echo '<p>hello World</p>';?> </body> </html> Här är ett exempel på PHP. Rad 5 är PHP inskriven i HTML kod. 3.5 C++ C++ utvecklades i början av 80-talet av Bjarne Stroustrup. C++ använder.cc,.cpp,.cxx,.c,.c++,.h,.hh,.hpp,.hxx och.h++ som filändelser. C++ är ett programmeringsspråk för allmänna ändamål men var designat med tanke på system programmering. System programmering skiljer sig från applikations programmering genom att i system programmering gör man mjukvara som ger en service till datorn t.ex. Defragmenterings program, medan i applikations programmering gör man ett program som gör något för användaren. #include <iostream> int main() { std::cout << "Hello World!"; } Exempel på Hello, World! programmet i C++. 4. Avslutning När man programmerar något måste man veta vilket språk man skall använda eftersom vissa språk lämpar sig bättre för vissa uppgifter än andra. När man sedan har skrivit koden kan man se om man kan förbättra koden så att den uppfyller de krav man satt åt sig, exempel på dessa krav kan vara användbarhet hur lätt det är att använda programmet, läslighet hur lätt det är att förstå koden och fortsätta att utveckla programmet i framtiden och robusthet hur bra programmet klara av att hantera fel som inte beror på koden. Efter det är det bara att söka efter fel i koden och kolla att allt fungerar som det skall och man har ett bra datorprogram.
5. Källor http://langpop.com/ http://groups.engin.umd.umich.edu/cis/course.des/cis400/c/c.html https://www.similartech.com/categories/javascript Wikipedia