Allergianpassning i förskolor och skolor En kartläggning år 2000 Astma- och Allergiförbundet Folkhälsoinstitutet
Allergianpassning i förskolor och skolor En kartläggning år 2000 Astma- och Allergiförbundet Folkhälsoinstitutet
Arbetet med kartläggningen har utförts av: Eva Falck, Folkhälsoinstitutet Marie-Louise Luther, Astma- och Allergiförbundet Monica Renström, MR Miljökonsult Folkhälsoinstitutet 2001:20 ISBN 91-7257-108-x ISSN 1104-358x Grafisk form: Original Et AB, Stockholm Tryck: Masterprint Sätteri&Tryckeri AB, Stockholm
Innehållsförteckning Förord............................................................... 5 Bakgrund............................................................ 7 Kartläggning metod............................................... 8 Resultat............................................................. 9 Sammanfattning..................................................... 10 Slutkommentar...................................................... 11 Tabeller över åtgärder för allergianpassning......................... 12 Allergianpassade förskolor och skolor............................... 14
Förord Folkhälsoinstitutet och Astma- och Allergiförbundet har i flera år arbetat med att ta fram förebyggande råd i allergifrågor. Bland annat har information om hur man kan arbeta allergiförebyggande i skolor och förskolor spridits till landets kommuner, allergikommittéer och skolornas allergiombud. För att få kännedom om i vilken omfattning det tas hänsyn till barn med allergi i landets skolor och förskolor gjordes en enkätundersökning våren och hösten 2000. Ett första brev gick till cheferna för landets Barn- och Ungdomsförvaltningar. Ett andra brev med mer ingående frågor sändes till de skolor som de kommunansvariga uppgivit. En kortfattad sammanställning med kommentarer av enkätsvaren ges i denna skrift samt namn på skolor och förskolor som aktivt arbetar med att göra skolmiljön hälsosam också för barn med allergi. Genomgången av enkätsvaren har inneburit en spännande läsning. De berättar om ett framgångsrikt och engagerat arbete. Kartläggningen visar också på en ökning av antalet kommuner och skolor som arbetar för att åstadkomma hälsosamma miljöer. Vi vill därför tacka alla chefer i kommuner och stadsdelar samt verksamhetshefer som tagit av sin tid för att besvara våra frågor. Ni har bidragit till att sprida kunskap om verkningsfulla metoder för att skapa en hälsosam förskola och skola! Som en uppföljning av denna kartläggning planeras en skrift om goda exempel. Ulf Brändström, Astma- och Allergiförbundet Inger Sävenstrand Rådö, Folkhälsoinstitutet 5
6
Bakgrund Allergi och annan överkänslighet har blivit en av vår tids stora folksjukdomar. Idag är fyra av tio skolbarn allergiska och 8 9 procent av eleverna i grundskolan har astma. För dem är en hälsosam miljö särskilt viktig. Enligt gällande lagstiftning ska våra skol- och förskolemiljöer vara sådana att olägenheter för elevernas hälsa inte uppstår. Allergianpassade förskolor har funnits länge i många kommuner. De har varit den enda lösningen för många barn med allergi kompletterat med placering i familjedaghem. Skolor med allergianpassning har det tidigare varit sämre ställt med. Många allergiska barn har tvingats öka sin medicinering i samband med skolstarten. Med medicinering kan man i de flesta fall dämpa symtomen, något som i sig bidrar till att göra allergi till ett dolt handikapp. Men biverkningar som trötthet och koncentrationssvårigheter kan vara en följd av både allergi och medicinering. Ibland har situationen trots medicinering blivit ohållbar, med hög sjukfrånvaro och många akutsituationer. Sedan några år har emellertid även skolor börjat allergianpassa verksamheten med mycket goda resultat. Erfarenheter från några av dessa skolor, där särskild hänsyn tagits till allergiska elever, har visat att de och deras icke-allergiska kamrater har lägre frånvaro än barn i andra klasser. Det visar att en miljö som är anpassad för allergiker är hälsosam för alla. Folkhälsoinstitutet och Astma- och Allergiförbundet har i flera år arbetat med att ta fram förebyggande råd i allergifrågor. Information om hur man kan arbeta allergiförebyggande i skolor och förskolor har spridits till landets kommuner, allergikommittéer och skolornas allergiombud. Allergiombud är personer som är intresserade av allergifrågor och som engagerar sig när det gäller att stödja människor med allergiproblem på en skola. Det kan vara en förälder, elev, lärare eller skolsköterska. Allergiombuden ingår i ett nätverk hos Astma- och Allergiförbundet som får regelbunden information om nyheter på allergiområdet. Bristande kännedom om i vilken omfattning man arbetar med allergianpassning och vilka metoder som används gjorde att en enkätundersökning genomfördes våren och hösten 2000. 7
Kartläggning metod För att få kännedom om i vilken omfattning man tar hänsyn till barn och elever med allergi/överkänslighet i landets skolor och förskolor gjordes en enkätundersökning under år 2000. Avsikten var att följa utvecklingen i landet och att ta del av de erfarenheter man har av denna verksamhet. En första enkät skickades under våren till cheferna för Barn- och Ungdomsförvaltningen i landets samtliga kommuner och till varje stadsdel i städer med stadsdelsförvaltning, totalt 408 st. I denna enkät ställdes frågan om det finns skolor och förskolor anpassade för allergiker i kommunen/stadsdelen. En andra enkät sändes under hösten till samtliga förskolor och skolor som enligt uppgift arbetar stadigvarande med allergianpassning för allergiska barn/elever. De frågor som ställdes i denna enkät handlade om hur man arbetar med allergianpassning, t ex om man arbetar med: innemiljön (inredning, växter m m), städning, ventilation, kost, regler och rutiner för pälsdjur, tobaksrök, parfymer och starka dofter, utemiljön, förmedlar kunskap/information om allergifrågor, projektering/planering enligt sunda-hus program/metoder vid ny- eller ombyggnad. Ett urval har gjorts av förskolor och skolor med helhetssyn när det gäller stadigvarande allergianpassning. De är markerade med i listan på sid 14 16. Kriterier för urvalet var anpassning av innemiljön (inredning, växter m m), städning, ventilation, specialkost för allergiker, regler/rutiner för pälsdjur, tobaksrök och dofter samt information/ utbildning kring dessa frågor. En ytterligare fråga gällde om man jämfört frånvarostatistik mellan anpassade grupper och övriga klasser/avdelningar. I båda enkäterna ställdes också frågan om man kände till ett antal namngivna skrifter om hur man kan arbeta allergiförebyggande utgivna av Folkhälsoinstitutet, Astmaoch Allergiförbundet och Skolläkarföreningen. Denna fråga följdes av en beställningslista. 8
Resultat 408 kommuner och stadsdelar har tillfrågats. Totalt 82 procent har besvarat enkäten. Av dem har 94 kommuner och stadsdelar uppgivit att de har någon eller flera verksamheter med stadigvarande allergianpassning, totalt 75 st förskolor och 72 st skolor. Dessa har fått svara på mer ingående frågor och finns angivna i förteckningen, sid 14 16. En del av dem är markerade med och har en mer omfattande allergianpassning medan de som är omarkerade har en mer begränsad anpassning. I några kommuner erbjuder man familjedaghem för allergiska barn. Enkätsvaren berättar om ett engagerat arbete med allergianpassning alltifrån smärre tillfälliga åtgärder till mer omfattande permanenta lösningar. Flertalet har en allergianpassad avdelning/klass eller allergianpassar verksamheten vid behov, dvs när man har någon eller några elever med svår allergi. Graden av allergianpassning beror då på behovet hos eleven. Ofta utförs utökad daglig städning i klassrummet samt specialkost. Dessa åtgärder följer eleven genom årskurserna. 9
Sammanfattning Nära en fjärdedel av landets kommuner och stadsdelar har alltså uppgivit att man har allergianpassad verksamhet totalt 75 förskolor och 72 skolor. I en del kommuner har man löst situationen för allergiska barn i förskoleåldern med placering i allergianpassade familjedaghem. Förskolorna har i allmänhet en längre erfarenhet och en mer omfattande allergianpassning. Omsorgen om förskolebarnen kräver t ex ofta att personalen tar ansvar för medicinering. Allergianpassning i skolor är vanligast i låg- och mellanstadieskolor. På högstadiet och i gymnasiet är det ovanligt med allergianpassning. Anpassningar här kräver i allmänhet åtgärder i större omfattning eftersom eleverna vistas i flera olika lokaler. Den vanligaste åtgärden i skolan är att man anpassar en klass för allergiska elever vid behov och låter åtgärderna följa denna grupp genom årskurserna, dvs. man sätter in åtgärder, när någon särskilt allergisk elev går i klassen. Denna allergianpassning innebär ofta extra städning, följt av hänsynstagande med kläder för att minska exponeringen för pälsdjursallergen. I de allergianpassade förskolorna och skolorna med mer bestående anpassningar har man i allmänhet arbetat med de flesta frågorna som ställts i enkäten. Man har en helhetssyn på anpassningen. Att arbeta med jämförande frånvarostatistik mellan anpassade enheter och andra klasser är ovanligt. Endast några förskolor uppger spontant att barnen är friskare på de anpassade avdelningarna. För några år sedan gjorde en skola utanför Stockholm en undersökning, som visade att de allergiska eleverna och deras icke-allergiska kamrater hade lägre sjukfrånvaro än eleverna i andra klasser. Av enkätsvaren kan man se att kommuner med allergianpassade enheter och institutioner med en helhetssyn på allergianpassning i högre grad har kännedom om skrifter inom området än andra enheter. 10
Slutkommentar Många kommuner har organiserat allergianpassade miljöer för barn och ungdomar. Men man inser att det finns mycket kvar att göra för att förbättra miljön för allergiska barn. Vad som behövs är ökad kunskap och medvetenhet kring de allergiska barnens behov. De som besvarat enkäten förstår att de har ett ansvar för att alla allergiska barn erbjuds en förskole- och skolmiljö, där de kan arbeta och må bra. Hur många barn/elever som faktiskt omfattas av allergianpassning framgår inte av denna enkätundersökning. Mot bakgrund av omfattningen av allergi/överkänslighet hos barn och ungdomar (ca 40 procent) kan man konstatera att endast en begränsad del av de allergiska barnen vistas i allergianpassade förskolor och skolor. Det är vår förhoppning att de många goda erfarenheter som redovisas i denna kartläggning och som kommer att bilda underlag till en skrift om goda exempel kommer att bidra till att stimulera det allergiförebyggande arbetet i många fler kommuner i landet. 11
I nedanstående tabeller redovisas de vanligast förekommande åtgärder som vidtagits av dem som besvarat frågorna i enkät 2. Enkätsvar 75 förskolor % Regler/rutiner om pälsdjur 100 att inte använda parfymer/starka dofter 97 tobaksrök 96 Innemiljö inredning, växter mm 95 Städningen 92 Maten (specialkost) 89 Ventilation och temperatur inomhus 88 Föräldrar informerats om allergifrågor senaste året 67 Personal utbildats i allergikunskap senaste året 56 Utemiljö utformning skolgård/lekplats (ex växtval) 49 Barn informerats i allergifrågor senaste året 49 Byggnaden byggd enligt sunda hus -metoder 33 Använt allergirond i förskola i skyddsrondsarbetet 31 Utemiljö lokalisering/placering av byggnaden 17 12
Enkätsvar 72 skolor % Maten (specialkost) 97 Innemiljö inredning 96 Regler/rutiner om tobaksrök 94 Regler/rutiner om pälsdjur 89 Städningen 89 Ventilation och temperatur inomhus 88 Regler/rutiner inte använda parfymer/starka dofter 81 Elever har informerats om allergifrågor senaste året 68 Särskild åtgärd vidtagits för ventilation, städning eller verksamhet i skolans salar för specialämnen t. ex. slöjd, kemi, biologi 57 idrott 46 Personal utbildats i allergikunskap senaste året 44 Använt Allergirond i förskola i skyddsrondsarbetet 42 Utemiljö utformning av skolgård/lekplats (ex växtval) 24 Byggnaden byggd enligt sunda hus -metoder 22 Utemiljö lokalisering/placering av byggnaden 17 13
Allergianpassade förskolor och skolor I nedanstående förteckning redovisas förskolor och skolor i bokstavsordning efter kommuntillhörighet. En majoritet av dessa har i enkätsvaren berättat om ett arbete med helhetssyn, dvs man arbetar med de flesta av de frågor som ställdes i enkäten. De har markerats med. Bland dessa finns även någon enhet där man gjort särskilt stora insatser för att klara situationen för enstaka elever. Adresser som markerats med har byggts eller renoverats enligt Sunda-Hus -metoder. Övriga har mer begränsad allergianpassning: Förskolor Stortorgets förskola Dukatens allergiförskola Päronbyns förskola Enebybergs förskola och fritidshem Petterslunds förskola Förskolan Lönnen Tvåans förskola Förskolan Bullerbyn Skrindan Myrbackagårdens förskola Svangårdens förskola Vallbacksgården Snickaren, Askim Bränninge förskola Guldfiskens förskola Husensjö förskola Skogsbrynet Svalans förskola Pilotens förskola Förskolan Linden Förskolan Gullvivan Vallmon Torgbackens förskola Fogdemyrens förskola Allergiförskolan Rönnen Västerstrands förskola Påfågelns förskola Sommarlust förskola Lackalänga Larsbergs förskola Hästhoven Solstrålen Löddesnäs förskola Nygårdens Allergiförskola Förskolan Hästskon Husie Allergiförskola Änggårdens Allergiförskola Förskolan Skrivaren Allergiförskolan, Morkarlby Arvidsjaur Borås Båstad Danderyd Enköping Fagersta Falun Filipstad Gävle Gävle Gävle Gävle Göteborg Habo Halmstad Helsingborg Håbo Härnösand Höganäs Högsby Järfälla Kalmar Karlskrona Karlstad Karlstad Karlstad Katrineholm Kristianstad Kävlinge Lidingö Lilla Edet Linköping Lomma Ludvika Lund Malmö Malmö Mariestad Mora 14
Sadelmakarens allergiförskola Målerås förskola Trimsarvet Backa förskola Dal-Jerksskolans förskola Gullvivans förskola Nalle Puh Melodiängens förskola Smulans förskola Hattstugans förskola Lillgårdens förskola Brudhammars förskola Allergiförskolan Pricken Mjölnerbackens förskola Sund Taket Västervångens förskola Vallpojkens förskola Förskolan Tre Rosor Runby förskola Förskolan Mariero Västhorja förskola Hammarbyängens allergiförskola Hästhagens förskola Tärnstigens Barnskola Ängens förskola Norregårdens förskola Förskolor grundskolor Grävlingen Rimforsa skola Stenhammar/Stenhammarskolan Solbackastugans förskola/grindskolan Alsterbo-Bäckebo förskola-skola Celsiusskolan Söderbrinken Förskolan Reveljen/Reveljenskolan Parkskolan Grundskolor Ängaboskolan Castorskolan Domnarvets skola Strandängsskolan Vissefjärda skola Schubergstorpsskolan Strandvägsskolan Centralskolan (högstadium) Gullstensskolan (högstadium) Hova centralskola Ullsäterskolans allergiklass Räven Lindåsskolan Johannebergskolan Bränningeskolan Nibbleskolan/Tuna Vallmoskolan Norrköping Nybro Orsa Ovanåker Rättvik Sandviken Sjöbo Skellefteå Skellefteå Skövde Smedjebacken Stenungsund Stockholm Sundbyberg Säffle Södertälje Tomelilla Täby Ulricehamn Upplands Väsby Vänersborg Värnamo Västerås Växjö Älvsbyn Älvsbyn Ängelholm Karlskrona Kinda Lidköping Norrtälje Nybro Ovanåker Sigtuna Umeå Vara Alingsås Bjurholm Borlänge Båstad Emmaboda Falkenberg Filipstad Forshaga Gullspång Gullspång Gävle Göteborg, Göteborg Habo Hallstahammar Hallstahammar 15
Lyckebyskolan Nanny Palmkvistskolan Rydebäcksskolan Solberga/Bodås Ekdalaskolan (F- åk9) Centrumskolan Djuptjärnsskolan Manhemsskolan (högstadium) Risöns skola Sandbäcken Tallåsskolan (högstadium) Slestaskolan Löddesnässkolan Fäladskolan Järntorgsskolan Fagerslättsskolan Elmstaskolan Bryngelstorpskolan Dammlötskolan Gullhedsskolan Källeskolan Abrahamsbergsskolan, Bromma Nya Elementar, Bromma Olovslundsskolan, Bromma Smedslättskolan, Bromma Söderbergaskolan, Bromma Ålstensskolan; Bromma Tallkrogens skola, Rävlyan (fritids); Farsta Fridhemsskolan, Kungsholmen Stålhamraskolan Torskolan Limmaredskolan Bogesundsskolan Ormstaskolan Lovisedalsskolan Frändeskolan Ekbergaskolan Viksäng Kungsåra Silbodalskolan Buskoviusskolan, Särna Parkskolan Älvåkraskolan (högstadium) Beringskolan Films skola Frösåkersskolan (högstadium) Morkarla skola Österbyskolan Gymnasieskolor Bokenskolan Voxnadalens gymnasium Älvåkraskolan, Gymnasiet Tillkomna efter enkätsammanställningen Vasagymnasiet Tängsta förskola Solhyttans förskola Haninge Helsingborg Helsingborg Hofors Härryda Kalix Kalix Kalix Kalix Katrineholm Katrineholm Linköping Lomma Malmö Nora Nybro Norrtälje Nyköping Nyköping Sandviken Skara Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Södertälje Torsås Tranemo Ulricehamn Vallentuna Vallentuna Vänersborg Västerås Årjäng Älvdalen Älvsbyn Älvsby Örkelljunga Östhammar Östhammar Östhammar Östhammar Jokkmokk Ovanåker Älvsby Arboga Nyköping Smedjebacken 16
Folkhälsoinstitutet 2001:20 ISBN 91-7257-108-X ISSN 1104-358X Astma- och Allergiförbundet S:t Eriksgatan 44, 5 tr. Box 49303, 100 29 Stockholm Telefon 08-506 28 200. Fax 08-506 28 249 www.astmaoallergiforbundet.se Folkhälsoinstitutet Olof Palmes gatan 17, 4 tr. 103 52 Stockholm Telefon 08-5661 35 00. Fax 08-5661 35 05 www.fhi.se Grafisk form: Original Et AB, Tryck: Masterprint Sätteri & Tryckeri AB, Stockholm. 3000 ex