Levnadsförhållanden i Skaraborg Rapport 2013 Hälso och sjukvårdsnämndernas kansli, Mariestad inkl Folkhälsoenheten
Innehållsförteckning Inledning... 1 Folkhälsan i Sverige 2012... 2 Folkhälsans utveckling... 2 Utvecklingen av hälsans bestämningsfaktorer... 3 Levnadsförhållanden... 4 Barn och ungdomar... 5 Trygghet... 10 Levnadsförhållanden per kommun... 11 Indikatorförklaring, levnadsförhållanden... 19 Mariestad 8 mars 2013 Ewa Britt Carlsson Joakim Wassén Per Bjurén Stefan Svallhage
Inledning För att kunna utveckla folkhälsoarbetet på ett bra sätt är det viktigt att a utgå från de behov som finns. Behoven kan då bli en naturlig del i ett utvecklingsarbetee enligt nedanstående figur: Hälso och sjukvårdskansliet har tidigare tagit fram ett samlat behovsunderlag för både hälso och sjukvård och folkhälsoarbete. Årets rapport är i första hand ett verktyg för planering av folkhälsoarbetet. Rapporten har tagits fram av hälso och sjukvårdsnämndernas kansli, Mariestad inklusive Folkhälsoenheten i Skaraborg. I rapporten ingår både allmänna beskrivningar och redovisningar på kommunnivå. Tanken är bl a att materialet ska vara ett underlag för hälso och sjukvårdsnämnderna samt för folkhälsorådenss arbete med verksamhetsplaner. En förhoppning är också att rapporten ska vara v ett hjälpmedel i strävan att uppnå målet att invånarna i Skaraborg ska haa bäst hälsa i Sverige år 2020. 2 Susanne Tedsjö Hälso och sjukvårdschef 1
Folkhälsan i Sverige 2012 Källa: Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet Folkhälsans utveckling Medellivslängden fortsätter att öka och var 83,5 år för kvinnor och 79,5 år för män år 2010. Generellt har de äldre i befolkningen haft den bästa hälsoutvecklingen, medan det finns tecken på en mindre gynnsam utveckling i yngre åldersgrupper. med kort utbildning har i de flesta avseenden sämst hälsa och skillnaderna i dödlighet mellan grupper med olika utbildningsbakgrund har ökat. Den viktigaste orsaken till att medellivslängden ökat är att dödligheten minskat kraftigt i hjärt och kärlsjukdomar. Minskningen har varit snabbare bland män och könsskillnaderna i dödlighet har minskat. Sedan 1990 har dödligheten också minskat i cancer, trafikolyckor och självmord. Även insjuknandet i hjärtinfarkt och stroke har minskat. Dessa diagnoser är vanligast bland äldre och det är också bland de äldre som insjuknandena minskat snabbast. Bland kvinnor i förvärvsarbetande åldrar ses ingen minskning i hjärtinfarkt och strokeinsjuknande sedan 1990 och bland kvinnor i yngre medelålder med kort utbildning ökar insjuknandet i dessa diagnoser. Fler cancerdiagnoser ställs i tidigare skede, vilket innebär att fler personer får en cancerdiagnos men också att prognoserna i många fall förbättras. med förgymnasial utbildning har högre dödlighet i cancer och för dem är också överlevnaden efter en cancerdiagnos sämre. Sjukhusvård för trafikolyckor och misshandel är vanligast bland unga och vanligare bland män än bland kvinnor. Bland män är dödligheten i trafikolyckor betydligt högre bland dem med kortast utbildning. Självrapporterade besvär av psykisk ohälsa är vanligare bland kvinnor än bland män och har ökat i yngre åldersgrupper sedan 1990talet. Bland de unga har även inläggningar i psykiatrisk slutenvård ökat. Sjukhusvård för självskadebeteende är betydligt vanligare bland unga än i andra åldersgrupper och vanligare bland kvinnor än bland män. Bland både kvinnor och män har sjukhusvård på grund av självskadebeteende blivit vanligare sedan 1990talet, men under de senaste åren finns en viss minskning bland de unga kvinnorna. Självmorden har minskat i befolkningen. Självmord är vanligast bland äldre män och det är också bland dem som minskningen varit snabbast. Bland unga ses ingen minskning av självmorden. Sjukhusvård för alkoholrelaterade diagnoser har minskat i befolkningen men ökat bland de unga. Vård för narkotikarelaterade diagnoser ökar i flera åldersgrupper, men även här är ökningen snabbast bland de unga. 2
Utvecklingen av hälsans bestämningsfaktorer Bestämningsfaktorer är ett brett begrepp som innefattar alla faktorer som påverkar hälsotillståndet, och de finns på olika nivåer i samhället. Utvecklingen av bestämningsfaktorerna följs via indikatorer. Valdeltagandet har ökat något vid de senaste riksdagsvalen men ligger fortfarande på en historiskt låg nivå. Även bland förstagångsväljare syns en ökning. Kvinnor röstar i högre utsträckning än män, och personer med lång utbildning i betydligt högre utsträckning än personer med kort. Arbetslösheten är högre bland yngre än bland äldre, och högre bland personer med kort utbildning än bland personer med lång. Andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasieskolan har gradvis minskat och ligger nu på den lägsta nivån hittills under 2000talet. Varje år är det en högre andel pojkar än flickor som inte uppnår behörighet. Antalet anmälda arbetsolyckor har minskat successivt under 2000talet. Arbetsolyckor är vanligare bland män än bland kvinnor, men risken att råka ut för en arbetsolycka varierar avsevärt med yrkestillhörighet. De senaste decenniernas trend mot allt renare luft i tätorterna har planat ut och det går för närvarande inte att urskilja någon tydlig utvecklingsriktning. Halten kvävedioxid i luften har varit i stort sett oförändrad sedan början av 2000talet. Antalet fall av antibiotikaresistenta smittämnen uppvisar en oroande ökning bland befolkningen. Under det senaste decenniet har antalet fall av meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA) fyrdubblats. Förskrivningen av fysisk aktivitet på recept (FaR) förefaller att öka. Andelen vuxna som har en stillasittande fritid har varit oförändrad sedan mätningarnas början år 2004. Inga skillnader syns mellan kvinnor och män. Det är däremot vanligare med en stillasittande fritid bland äldre kvinnor (65 84 år) än bland kvinnor i andra åldersgrupper, liksom det är vanligare bland personer med kort utbildning än bland personer med lång. Ingen trend syns för andelen vuxna med övervikt, men däremot finns det tecken på att fetma har blivit något vanligare. Övervikt är vanligare bland män än bland kvinnor, och fetma är vanligare bland personer med kort utbildning än bland personer med längre utbildning. Befolkningens genomsnittliga alkoholkonsumtion har sjunkit gradvis under en följd av år och beräknas nu vara den lägsta på omkring tio år. Rökningen fortsätter att minska, främst bland kvinnor. För både män och kvinnor är andelen dagligrökare högst i åldersgruppen 45 64 år och bland personer med kort utbildning. Bruket av cannabis har legat på en oförändrad nivå sedan år 2004. Att ha använt cannabis under det senaste året är vanligast bland män och bland personer i åldersgruppen 16 29 år. 3
Levnadsförhållanden I behovsunderlaget har ett antal mått tagits fram som på olika sätt visar levnadsförhållanden. Nedan redovisas dessa för Skaraborg jämfört med Västra Götalandsregionen. Under rubriken levnadsförhållanden per kommun finns motsvarande redovisning på kommunnivå, då i jämförelse med Skaraborg. Där finns också definitioner och källor kring måtten. Diagrammen ska vara ett underlag för diskussion om folkhälsa och o folkhälsoarbete, kanske främst på lokal nivå. Bilderna kan ses som nyckeltal, dvs att de inte ger några direkta svar s utan kräver en analys. På kommunnivå kan vissa av måtten varaa osäkra ur statistisk synpunkt. Flera av kommunerna i Skaraborg är relativt små. Det innebär att a slumpmässiga variationer kan spela en större roll där än i större kommuner. I en mindre kommun kann därför antalet fall av en viss händelsee variera kraftigt mellann ett år till ett annat. Därför ska kommundiagrammen tolkas med viss försiktighet. Nytt i årets rapport är att en belysning gess per utvalda tema: Barn och ungdom samt trygghet. 4
Barn och ungdomar Procent 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Andel rökande blivande mödrar 2006 2010 Antal rökande blivande mödrar per år 2006 2010 Antal rökande Antal rökande blivande mödrar blivande mödrar Kommun 2006 2010 Kommun 2006 2010 Essunga 7 Gullspång 4 Falköping 27 Hjo 7 Grästorp 4 Karlsborg 4 Götene 12 Mariestad 21 Lidköping 23 Skövde 33 Skara 19 Tibro 12 Vara 15 Tidaholm 17 Västra Skaraborg 107 Töreboda 12 Östra Skaraborg 109 Skaraborg 216 Källa: Socialstyrelsen, Medicinska födelseregistret Andel i procent av gravida vid inskrivning till mödravårdscentral under perioden. Uppgifterna avser endast graviditeter som lett till förlossning (ej missfall) före vecka 28 samt aborter. Medelvärden för perioden 20062010 5
Antal ej ammande mödrarr 2005 och 20100 Kommun 2010 2005 Kommun 2010 2005 Essunga Falköping Grästorp Götene Lidköping Skara Vara Västra Skaraborg Skaraborg 35 150 65 203 95 81 685 1 322 20 104 29 51 141 91 37 473 951 Gullspång Hjo Karlsborg Mariestad Skövde Tibro Tidaholm Töreboda Östra Skar 17 45 25 124 250 64 73 37 637 13 27 30 83 191 42 56 36 478 OBS: Uppgifter från Grästorp saknas 2010 Källa: Socialstyrelsen, Medicinska födelseregistret o Folkhälsoinstitutet Amning helt eller delvis efter region, 6 månader och år 6
Antal arbetslösa inkl program 1824 dec 2012 år, Kommun Antal Kommun Antal Essunga Falköping Grästorp Götene Lidköping Skara Vara Västra Skaraborg Skaraborg 68 416 67 125 473 183 177 1 509 3 340 Gullspång Hjo Karlsborg Mariestad Skövde Tibro Tidaholm Töreboda Östra Skaraborg 88 90 62 368 747 142 167 167 1 831 Källa: AMS 7
Procent 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Andel barn, 0 17 år, som lever i ekonomiskt utsatta hushåll 2010 Antal barn som finns i ekonomiskt utsatta hushåll år 2010 Antal barn 017 år Antal barn 017 år som finns i ekonomiskt som finns i ekonomiskt Kommun utsatta hushåll Kommun utsatta hushåll Essunga 151 Gullspång 139 Falköping 784 Hjo 137 Grästorp 98 Karlsborg 97 Götene 278 Mariestad 420 Lidköping 469 Skövde 832 Skara 373 Tibro 223 Vara 288 Tidaholm 293 Västra Skaraborg 2 441 Töreboda 211 Östra Skaraborg 2 352 Skaraborg 4 793 Källa: SCB och Folkhälsoinstitutet Med 'ekonomiskt utsatta' menas hushåll med låg inkomst eller socialbidrag (minst en gång om året). 8
Procent 7 6 5 4 3 2 1 0 Sjuktal för 20 29 åringar 2012 utbetalda dagar med sjukpenning per försäkrad exkl de med hel sjukersättning eller aktivitetsersättning. Sjuktal för 20 29 åringar per kommun år 2012 Kommun Kommun Sjuktal Götene 5,3 Tidaholm 6,0 Essunga 4,4 Töreboda 5,1 Skara 4,4 Mariestad 4,8 Lidköping 4,3 Tibro 4,7 Vara 4,1 Karlsborg 4,3 Grästorp 3,8 Hjo 4,1 Falköping 3,4 Skövde 3,6 Västra Skaraborg 4,1 Gullspång 3,3 Östra Skaraborg 4,2 Skaraborg 4,2 Västra Götaland 3,8 Källa: Föräkringskassan 9
Trygghet Antal personer som är rädd attt gå ut ensam Kommun Antal Kommun Antal Essunga Falköping Grästorp Götene Lidköping Skara Vara Västra Skaraborg 720 6 146 815 2 028 7 987 3 734 2 468 23 898 Gullspång Hjo Karlsborg Mariestad Skövde Tibro Tidaholm Töreboda Östra Skaraborg 799 1 250 681 3 972 10 376 1 878 1 769 1 498 22 224 Skaraborg 46 122 Antalet har beräknats genom andelenn gånger antal invånare 16 84 år. Andelen bland kvinnor är klart högre än för män. I Västra Götaland svarade 38 procent av kvinnorna och 11 procent av männen att de är rädda att gå ut ensam. Källa: Hälsa på lika villkor 2011 (Nationella folkhälsoenkäten) 10
Levnadsförhållanden per kommun Indikator Frekven nta alkoholvanor Arbetslöshet, 1664 år Essunga 658 219 483 527 2 201 2 165 0 Essunga Skaraborg VG Riket 15 12 14 5 6 6 11 10 13 12 12 14 5,0 20 19,9 9,8 9,7 8,4 7,8 6,0 7,3 6,6 6,9 582 696 1 327 1 186 79,0 70,2 61 60,9 0,0 12,6 12,7 12,5 = Signifikant jämfört med Skaraborg Indikator Frekventa alkoholvanor Arbetslöshet, 1664 år Falköping Falköping Skaraborg 2 748 11 12 1 249 5 6 2 498 10 10 2 498 10 12 85 24,,2 20 8,,0 9,7 1 361 7,,1 7,3 1 226 696 11 082 71,,8 70,2 56 16,,3 12,6 VG Riket 14 6 13 14 19,9 8,4 7,8 6,6 6,9 1 327 1 186 61 60,9 12,7 12,5 11
Indikator Dålig självsk hälsa Frekventa alkoholvanor Arbetslöshet, 1664 år Grästorp 634 272 362 543 12 275 2 126 0 Grästorp Skaraborg VG Riket 14 12 14 6 6 6 8 10 13 12 12 14 18,2 20 19,9 9,6 9,7 8,4 7,8 8,0 7,3 6,6 6,9 542 6966 1 327 1 186 74,8 70,2 61 60,9 0,0 12,6 12,7 12,5 = Signifikant jämfört med Skaraborg Indikator Frekvent ta alkoholvanor Arbetslöshet, 1664 år Götene Götene Skaraborg VG Riket 1 144 11 12 14 520 5 6 6 832 8 10 13 1 248 12 12 14 28 21,4 20 19,9 11,0 9,7 8,4 7,8 477 6,0 7,3 6,6 6,9 615 696 1 327 1 186 4 821 73,6 70,2 61 60,9 25 15,8 12,6 12,7 12,5 = Signifikant jämfört med Skaraborg 12
Indikator Frekventa alkoholvanor Arbetslöshet, 1664 år Lidköping 3 353 1 524 2 743 2 743 82 1 582 12 635 54 Värden i procent Lidköping Skaraborg VG Riket 11 12 14 5 6 6 9 10 13 9 12 14 19,1 20 19,9 9,6 9,7 8,4 7,8 6,7 7,3 6,6 6,9 523 696 1 327 1 186 66,2 70,2 61 60,9 11,9 12,6 12,7 12,5 = Signifi kant jämfört med Skaraborg Indikator Dålig självsk hälsa Frekventa alkoholvanor Arbetslöshet, 1664 år Ekon bistånd, kronor Skara 2 042 875 1 459 2 334 48 786 6 338 31 Skara Skaraborg VG Riket 14 12 14 6 6 6 10 10 13 16 12 14 24,9 20 19,9 12,2 9,7 8,4 7,8 6,9 7,3 6,6 6,9 779 696 1 327 1 186 70,4 70,2 61 60,9 14,3 12,6 12,7 12,5 = Signifikant jämfört med Skaraborg 13
Indikator Frekventa alkoholvanor Arbetslöshet, 1664 år Vara 1 879 752 1 253 1 629 30 573 6 016 22 Vara Skaraborg VG Riket 15 12 14 6 6 6 10 10 13 13 12 14 17,9 20 19,9 10,1 9,7 8,4 7,8 6,1 7,3 6,6 6,9 575 6966 1 327 1 186 77,6 70,2 61 60,9 12,0 12,6 12,7 12,5 = Signifikant jämfört med Skaraborg 14
Indikator Frekventa alkoholvanor Arbetslöshet, 1664 år Gullspång 521 304 521 695 8 306 2 032 13 Gullspång Skaraborg VG Riket 12 12 14 7 6 6 12 10 13 16 12 14 20,1 20 19,9 10,2 9,7 8,4 7,8 10,1 7,3 6,6 6,9 1 152 696 1 327 1 186 79,7 70,2 61 60,9 25,5 12,6 12,7 12,5 = Signifikant jämfört med Skaraborg Indikator Frekven nta alkoholvanor Arbetslöshet, 1664 år Hjo Hjo Skaraborg VG Riket 913 13 12 14 351 5 6 6 773 11 10 13 773 11 12 14 11 17,3 20 19,9 10,2 9,7 8,4 7,8 341 6,5 7,3 6,6 6,9 753 696 1 327 1 186 3 045 70,6 70,2 61 60,9 16 16,5 12,6 12,7 12,5 15
Indikator Dålig självsk hälsa Frekventa alkoholvanor Arbetslöshet, 1664 år Karlsborg 604 330 714 604 9 198 2 251 0 Karlsborg Skaraborg VG Riket 11 12 14 6 6 6 13 10 13 11 12 14 13,8 20 19,9 9,9 9,7 8,4 7,8 5,1 7,3 6,6 6,9 472 696 1 327 1 186 69,1 70,2 61 60,9 0,0 12,6 12,7 12,5 = Signifikant jämfört med Skaraborg Indikator Frekventa alkoholvanor Arbetslöshet, 1664 år Mariestad Mariestad Skaraborg VG Riket 2 111 11 12 14 1 151 6 6 6 1 727 9 10 13 1 919 10 12 14 43 19,9 20 19,9 10,0 9,7 8,4 7,8 1 322 9,4 7,3 6,6 6,9 607 696 1 327 1 186 8 151 71,1 70,2 61 60,9 19 8,4 12,6 12,7 12,5 16
Indikator Frekventa alkoholvanor Arbetslöshet, 1664 år Skövde 5 000 2 500 5 000 5 417 94 2 483 16 445 64 Skövde Skaraborg VG Riket 12 12 14 6 6 6 12 10 13 13 12 14 17,1 20 19,9 8,2 9,7 8,4 7,8 7,4 7,3 6,6 6,9 547 696 1 327 1 186 62,4 70,2 61 60,9 11,3 12,6 12,7 12,5 Indikator Frekve enta alkoholvanor Dagligg rökning Arbetslöshet, 1664 år Tibro 761 508 677 931 31 549 3 916 23 Tibro Skaraborg VG Riket 9 12 14 6 6 6 8 10 13 11 12 14 25,6 20 19,9 10,0 9,7 8,4 7,8 8,7 7,3 6,6 6,9 911 696 1 327 1 186 76,4 70,2 61 60,9 20,9 12,6 12,7 12,5 = Signifikant jämfört med Skaraborg 17
Indikator Frekventa alkoholvanor Arbetslöshet, 1664 år Tidaholm 1 314 607 1 112 1 314 25 520 4 719 21 Värden i procent Tidaholm Skaraborg VG 13 12 14 6 6 6 11 10 13 13 12 14 19,4 20 19,9 13,5 9,7 8,4 6,8 7,3 6,6 646 696 1 327 77,3 70,2 61 15,2 12,6 12,7 Riket 7,8 6,9 1 186 60,9 12,5 Indikator Frekventa alkoholvanor Arbetslöshet, 1664 år Ekon bistånd, kronor Töreboda 955 441 808 1 028 21 500 3 485 15 Töreboda Skaraborg VG Riket 13 12 14 6 6 6 11 10 13 14 12 14 25,0 20 19,9 11,2 9,7 8,4 7,,8 9,2 7,3 6,6 6,,9 641 696 1 327 1 186 77,7 70,2 61 60,,9 15,0 12,6 12,7 12,,5 18
Indikator Definition Källa Övrigt fritid Dålig självskattad hälsa Frekventa alkoholvanor Andelen personer, av invånarna 16 64 år, som angett att de har en stillasittande fritid, d v s högst två timmar i veckan med promenad, cykling, trädgårdsarbete, mm. År 2011 Andel personer, av invånarna 16 64 år, som angett att de uppfattar sin hälsa som dålig eller mycket dålig. År 2011 Andelen personer, av invånarna 16 64 år, som angett att de röker dagligen. År 2011 Andelen personer, av invånarna 16 64 år, som angett att de har frekventa alkoholvanor, d v s varit berusade åtminstone vid 2 3 tillfällen per månad. År 2011 Hälsa på lika villkor (Nationella folkhälsoenkäten) Hälsa på lika villkor (Nationella folkhälsoenkäten) Hälsa på lika villkor (Nationella folkhälsoenkäten) Hälsa på lika villkor (Nationella folkhälsoenkäten) Kariesförekomst hos sexåringar. År 2012 Västra Götalandsregionen Arbetslöshet 16 64 år Ekonomiskt bistånd Eftergymnasial utbildning saknas Saknar behörighet till gymnasieskolan Nettodagar från sjuk och rehabiliterings penning dividerat med antalet inskrivna försäkrade, 16 64 år, minus antal personer med hel sjuk /aktivitetsersättning. Nettodag: t ex två dagar med halv ersättning blir en dag. År 2013, jan Andel personer i registrerad öppen arbetslöshet respektive i program med aktivitetsstöd, 16 64 år. År 2012, dec Utbetalt ekonomiskt bistånd inklusive introduktionsersättning. År 2011 Andel av befolkningen, 25 64 år, som inte har eftergymnasial utbildning. I eftergymnasial utbildning ingår utbildning mindre och mer än tre år samt forskarutbildning. År 2011 För att en elev ska vara behörig till gymnasie skolan krävs minst betyget godkänd i ämnena svenska eller svenska som andra språk, engelska och matematik. (elever som lämnat årskurs 9 utan slutbetyg ingår). År 2012, juni Försäkringskassan http://www.arbetsformedling en.se Socialstyr/statistik/Ekon bistånd SCB http://www.skolverket.se Ingår i nyckeltal enligt Folkhälsokommittén. Ingår i nyckeltal enligt Folkhälsokommittén. (Ohälsotal: Andel utbetalda nettodagar för sjukdom, arbets skada, rehabilitering, samt för sjuk och aktivitetsersättning per antal invånare, 16 64 år.) Ingår i nyckeltal enligt Folkhälsokommittén Indikatorförklaring, levnadsförhållanden 19