Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Klockrike, Tegelbruksvägen Motala kommun 2012-07-18
1. Inledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Alléer i Motala befintlig kunskap... 3 1.3 Brister och problem... 3 1.4 Syfte... 4 2. Metod... 4 2.1 Restaureringsplan... 4 2.2 Inventeringsmetodik... 4 3. Resultat... 5 3.1 Beskrivning... 5 3.2 Förslag till restaureringsåtgärd... 7 4. Källhänvisning... 8 Bilaga 1... 9 Bilaga 2... 10 Bilaga 3... 10 Bilaga 4... 12 Bilaga 5... 13 Bilaga 6... 14 Sida 1 (14)
1. Inledning 1.1 Bakgrund Träden i våra städer har stor betydelse för oss. De skapar en trivsel genom att göra staden grön och frodig. En grönare miljö ger psykiskt och fysiskt friskare invånare, träden renar luften, jämnar ut temperaturen och de är årstidsspeglande. Utan vegetation i staden skulle den vara sig lik nästan året om. Träden och speciellt alléer kan berätta så mycket om en plats historia och den är det viktigt att ta hand om och lära av. Idén och strukturen av en allé kommer från början från Frankrike under barockens storhetstid på 1600-talet. Det var menat att allén skulle ge ett pampigt och ståtligt intryck och de skulle knyta samman trädgårdar med parker. I Sverige planterades de första alléerna på 1600-talet men det blev mer vanligt på 1700-talet och framåt. Från början anlade man alléer i anslutning till stora huvudgårdar och därefter till andra viktiga målpunkter i och kring sina ägor. Längre in på 1700-talet började man placera ut träd i alléer in mot städerna för att markera dess infarter. Det blev också mer vanligt under 1800-talets sista del att större lantbruksgårdar och prästgårdar fick alléer längs sin infart. En allés historia kan alltså sträcka sig långt bak i tiden och det medför att allén kan vara väldigt viktig för kultur- och naturmiljön. Ifall allén står vid ett kulturminne av något slag så skulle det göra väldigt mycket för platsen ifall allén skulle tas bort eller förändras drastiskt på något sätt. Ofta vill man bevara kulturminnet och omkringliggande marker så bra som bara är möjligt. Om det handlar om en stor allé som är rik på lavar, mossor, insekter och andra levande ting skulle naturmiljön kunna ändra sig väldigt mycket i omkringliggande marker. Det skulle även kunna förändra landskapsbilden. En allé definieras i Förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken, så som lövträd planterade i en enkel eller dubbel rad som består av minst fem träd längs en väg eller det som tidigare utgjort en väg eller i ett övrigt öppet landskap. Träden ska till övervägande del utgöras av vuxna träd. Enligt lagstiftningen gäller biotopskyddsbestämmelserna således för alla alléer längs vägar, längs det som tidigare har varit en väg eller i ett öppet landskap. Det innebär att även alléer längs vägar i skogsmark och tätorter kan omfattas av skydd. Syftet med biotopskyddet är att bevara mindre biotoper som är livsnödvändiga för hotade djur- och växtarter, eller som på annat sätt är värda att bevaras. Dessa biotoper ska vara avgränsade och inom ett biotopskyddsområde får inte åtgärder utföras, som kan skada biotopen. Alléer i byar, samhällen och städer omfattas av biotopskyddsbestämmelserna om alléerna står öppet eller längs en väg, och inte är belägna i omedelbar anslutning till byggnader. Alléer i tätorter kan dock omfattas av bestämmelser i detaljplaner som innebär att biotopskyddsbestämmelserna inte gäller. För mer ingående information angående biotopskydd och biotopskydd i detaljplan se bifogade filer, Biotopskydd i detaljplan, från länsstyrelsen i Skåne län och Remissversion, förslag till handbok Biotopskyddsområden från Naturvårdsverket. Enligt miljöbalken, kapitel 7 11, får man inte bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd inom ett biotopskyddsområde som kan skada naturmiljön. Om det finns särskilda skäl, får dispens från förbudet ges i det enskilda fallet. De åtgärder som behövs för att vårda ett biotopskyddsområde får vidtas av kommunen, om den har bildat området, och i fråga om andra områden av den myndighet som regeringen bestämmer. Sida 2 (14)
Enligt plan- och bygglagen krävs det marklov för trädfällning och skogsplantering inom ett område med detaljplan, om kommunen har bestämt det i planen. Det kan till exempel bli aktuellt med marklov om det finns ett behov av att skydda träd som utgör värdefulla inslag i den bebyggda miljön. Det kan vara både enstaka träd och en grupp av träd, t.ex. en allé. Om allén utgör någon trafiksäkerhetsrisk får länsstyrelsen besluta att träden eller buskarna skall avlägsnas eller kvistas genom väghållningsmyndighetens försorg enligt väglagen, 53. I samband med beslutet får länsstyrelsen meddela de föreskrifter som behövs. 1.2 Alléer i Motala befintlig kunskap I Motala kommun finns det 143 stycken alléer som är inventerade men det finns fler över det men som inte är inventerade. 1995 utfördes en alléinventering av Annica Pettersson. Då gjordes en förteckning över alléerna i Motala kommun som inte ligger i trädgårdar eller inom stadsplanlagt område. Arbetet utfördes som en del i Motala kommuns naturvårdsprogram. Vägverket, nuvarande trafikverket har även gjort en allé inventering på alléerna på deras mark i Motala kommun. Samtidigt som trafikverket inventerade sina alléer gjorde Motala kommun sitt första naturvårdsprogram. Vissa av dessa alléer som deltar i denna restaureringsplan är även inlagda som objekt i kommunens naturvårdsplan. Naturvårdsprogrammet är ett strategiskt dokument som beskriver hur kommunen ska arbeta med att utveckla och bevara Motalas natur- och kulturmiljöer till glädje för såväl boende som besökare. Enligt naturvårdsverkets råd ska naturvårdsprogrammet bland annat utgöra underlag för den fysiska planeringen på kommunal nivå, ligga till grund för ställningstaganden i olika natur- och miljövårdsfrågor och peka ut de områden som har stora värden för naturvård och friluftsliv och som är representativa och kännetecknande för landskapet. Det har även utförts tidigare inventeringar. Lantmäteriet på kommunen har bland annat gjort inmätningar och då lagt till en del träd med en markering i grundkartan i GIS. Länsstyrelsen har gjort en inventering på grova träd i hela länet. 1.3 Brister och problem De brister och problem man kan stöta på vid restaureringsplanarbetet kan vara att det är oklart vem som står som markägare eller förvaltare, det kan vara oklart om biotopskyddet gäller, om en kostnadsberäknad plan saknas, det kan behövas en tidsplan för åtgärderna eller att naturvärdena som är knutna till alléerna ska klargöras och värnas. Säkerhetsfrågan är en av de största frågorna och den måste prioriteras först. Den frågan styr mycket när man ska se över vad och i vilken ordning åtgärderna ska ske. Ännu ett problem är trädens sjukdomar. Exempelvis almen och asken har väldigt ofta fått dödliga sjukdomar som tar ut trädet. Ibland kan det gå jättefort och ibland kan trädet vara sjukt en längre tid. I brist på kunskap angående sjukdomarna blir de ett problem när man inte kan avgöra hur länge trädet kan stå kvar innan de blir en risk för sin omgivning och hur sjukdomen sprider sig. Sida 3 (14)
1.4 Syfte Projektet syftar till att inventera utvalda alléer som helt eller delvis står på kommunal mark, både inom och utom detaljplanerat område, samt att göra en kortfattad restaureringsplan för varje allé. Många av kommunens alléer är i dåligt skick och behöver ses över. Det är därför viktigt att kommunen i ett tidigt skede utreder framtida behov av avverkning och återplantering av alléträd. 2. Metod 2.1 Restaureringsplan Målet med restaureringsplanen är att vi ska komma fram till vad vi ska göra med alléerna i Motala kommun. Många alléer i Motala kommun är i dåligt skick, så för att kunna budgetera för kommande åtgärder och dela upp dem på flera år, krävs kontroller för att klassificera alléerna. I inventeringen ska alléerna beskrivas enligt följande metodbeskrivning. Särskilda riskträd ska pekas ut vilka sedan ska undersökas av en trädexpert. Experten ger sedan en rekommendation om åtgärd för varje enskilt riskträd. Restaureringsplanen ska kortfattat beskriva hur alléerna kan restaureras. Den ska vara välgrundad och baserad på en avvägning mellan värden knutna till stads- och kulturmiljö, landskapsbild och biologisk mångfald. Vilka åtgärder som föreslås för en allé kommer att variera, t.ex. beroende på om allén står i en stadsmiljö, gårdsmiljö eller jordbruksmiljö. Restaureringsplanen ska skickas på remiss till länsstyrelsen, med särskild tyngdpunkt på de alléer som omfattas av det generella biotopskyddet. 2.2 Inventeringsmetodik Bakgrundsinformation För att kunna ta fram och få reda på vilket skick allén är i, vad man skulle kunna göra, vad som borde göras och vem som ska göra det började man med att se till historiken. På det sättet kunde man få reda på hur gammal allén är, har det varit en allé på den platsen en längre tid och i så fall var den även då en dubbelsidig allé exempelvis. För att kunna avgöra vilka åtgärder som skulle passa just den aktuella allén behövde man se hur allén används idag, vilken funktion den har och vilken trafikbelastning det rör sig om. Det var väldigt viktigt att ta reda på om det generella biotopskyddet gäller för allén också. För att veta vilka områden det rör sig om och vem som ska utföra de åtgärder som krävs och även sköta allén i framtiden måste man vara helt klar över vem markägaren/förvaltare är. I de fall där det rör sig om alléer på kommunal mark behöver man besluta vilken enhet på kommunen som är ansvariga för träden. Fältbesök För uppgiften krävdes platsbesök för att kunna avgöra trädslag, om antalet träd stämmer med tidigare uppgifter och vilken klass det är på träden med hjälp av AHA-metoden. AHA står för Avslöja Hotade park- och Alléträd och är en enkel metod för prioritering av vedentomologiska naturvärden hos träd i sydsvenska park- och kulturmiljöer. Med hjälp av ett fältprotokoll undersöks träden och där trädnummer och art noteras och sedan klassificeras träden i AHA-metoden utifrån påståenden, om de stämmer för det aktuella trädet. Sida 4 (14)
Åtgärdsplan Många frågor kan uppstå i en åtgärdsplan som man ska fundera över och värdera. Exempelvis behöver man avverka träd, ska man återplantera, vilken art det ska vara, ska man förändra alléns utseende, finns det riskträd och så vidare. Det krävs att man ser vad allén gör för landskapsbilden, kultur- och naturmiljön i sin omgivning. Förstör man en historisk plats om man skulle ta ner för mycket eller byta art i allén? En åtgärdsplan ska innehålla svaret på frågorna för att underlätta när åtgärderna ska utföras. I den ska det finnas ett förslag på vilka handlingar som ska utföras, en grov tidplan och kostnadsförslag på åtgärderna. För att få en bra överblick över vilka träd som har vilken klass, enligt AHA-metoden, och i vilka områden det finns flest träd av högt värde, gör man en karta över allén där man märker ut träden och gör en tillhörande tabell för att där skriva vilken klass träden har, art, vilka åtgärder som krävs och om der ett riskträd som experthjälp bör titta närmare på. 3. Resultat 3.1 Beskrivning Klockrike ligger ungefär två mil öster om Motala. I Klockrike samhälle finns en allé längsmed en grusväg till ett par fastigheter, bland annat Tororp gård. Allén består av 28 träd som domineras av ask men det förekommer även oxel och lönn. Allén är belägen mellan trädgårdar, asfaltvägar och lite betesmark. På alléns södra sidor är det en brant med mycket träd stående i branten. Vägen är en vägsamfällighet och ägs därför inte av någon enskild, utan samfälligheter som består av ett flertal gårdar.. Det är ingen som tar på sig ansvaret och då blir inte allén skött och det medför att allén står och förfaller. Idag används vägen som allén omsluter av de boende i fastigheterna och lantbrukaren som har mark bortanför allén. Ett problem som de boende ser med allén nu är att det är alldeles för låga kronor över vägen. Lantbrukaren med sina fordon och andra transporter, som har ärenden och åker genom allén, åker ofta emot grenarna och skadar träden på det sättet. Vägen som allén sträcker sig längs med finns med på kartor från 1868-1877, däremot finns det ingen allé där då. Allén är positiv för landskapsbilden men också värdefull ur ett landskapsekologiskt perspektiv. Eftersom allén består delvis av så kallade rikbarksträd som lönnen, almen och asken, har allén en stor betydelse för lavar och mossor. Träden i allén är gamla och innehåller en del död ved och det medför att de även är värdefulla för vedlevande insekter. Allén sedd från väster Det är oklart om biotopskyddet gäller för allén eftersom den förändras så pass mycket under sin sträcka. Den går längs med en väg men det är endast ett öppet landskap i dess västra del. Sida 5 (14)
För restaurering bör man kontakta och ha en dialog med ägarna till allén som behöver upplysas om problem. Vägen ägs av en samfällighet men som knappt vet det själva. Ägarna i samfälligheten bör man kontakta och se hur man ska gå tillväga för att utföra vissa åtgärder eftersom allén har blivit en säkerhetsrisk för de boende i närheten. Delägande fastigheter i samfälligheten Motala Tororp 1:2, 1:3, 4:1, 5:1, 9:3, 11:1 1:2, 1:3, 5:1 Magnusson, Per-Arne, Västergården Klockrike 4:1 Prästlönetillgång, Svenska kyrkan 9:3 Gustafsson, Claes Ivar, Tegelbruksvägen 2, Klockrike 11:1 Svensson, Nils Ragnar Svensson, Nils Bertil Svensson, Nils Per-Inge Svensson, Nils Åke Motala Stora Berga 17:2, 17:3, 17:4 17:2 Karlsson, Thomas, Säterslund Klockrike 613 17:3 Emanuelsson, Marianne, Sörgården Brickstad Klockrike Emanuelsson, Erik, Sörgården Brickstad Klockrike 17:4 Gustafsson, Agneta, Hälleberga 30 Klockrike Gustafsson, Ulf, Hälleberga 30 Klockrike Motala Klockrike 1:1, 2:1, 8:1 1:1 Lessel, Clas Håkan, Mårdstigen 1B, Borensberg 2:1 Gillheimer, Bo Håkan, Gillorp 10, Fornåsa Andersson, Bengt Oskar, Söräng 402, Fornåsa 8:1 Prästlönetillgång, Svenska kyrkan Sida 6 (14)
3.2 Förslag till restaureringsåtgärd För att bibehålla trädkontinuiteten i allén är det viktigt att plantera nya träd för att ersätta de gamla om det finns någon/några som måste avverkas. Allén måste hållas fri från sly så att trädstammarna förblir solbelysta. När trädstammarna blir solbelysta så blir det en stor kontrast mellan baksidan på stammen som är beskuggad och framsidan som är solbelyst som är till stor fördel för den biologiska mångfalden. Det gynnar insekter och andra små djur. Vägar i alléerna bör inte asfalteras eftersom när damm virvlar upp från vägarna gynnar det moss- och lavfloran på träden genom att de ger näring till lavorna och mossorna. I nuläget finns det inte så mycket sly runt träden eftersom gräset runt träden klipps regelbundet. Kronhöjden behöver höjas över vägen. På en väg som denna när det körs en del bilar ska höjden ligga på 4,60 meter upp till närmsta överhängande gren. Flera av träden är i dåligt skick och därför kommer att behöva avverkas trots den höga klassificeringen enligt AHA-metoden. Träden blir en säkerhetsrisk men en av dem, träd nummer tio, bör bli en högstubbe. Träden som bör avverkas är träd nummer 2, 3, 5, 7, 9 och 27. Tre av dem bör ersättas med nya träd men inte på samma ställe så därför kommer de blivande stubbarna att vara kvar. Eftersom allén består av askar, lönnar och oxlar är det troligtvis bäst att plantera nya lönnar. Det kommer bara att planteras tre nya träd, istället för sex stycken som avverkas, för att de ska få tillräckligt med plats för sina kronor. Idag står träden lite för tätt för att kunna utvecklas som de ska. Det första nya trädet ska stå mellan träd nummer ett och fyra. Det blir ungefär mitt i mellan där nummer två och tre stod, så mellan de stubbarna. Det andra nya trädet ska placeras mellan träd nummer fyra och åtta men på den västra sidan om avfarten från allén, så mellan stubbe nummer fem och stubbe nummer sju. Oxel, träd nummer tre Svamppåväxt, träd nummer tio Det tredje nya trädet ska ersätta träd nummer sex. Efter stubbfräsningen som tar bort stubben ska trädet planteras på samma ställe. Det fjärde trädet ska stå bortanför träd nummer 24, nästan mitt för träd nummer 26. För framtiden är det bra att hålla ett extra öga på allén eftersom det består av ett flertal askar. Med en årlig kontroll kan man nog få en bra koll på allén. Man vet inte hur lång tid det tar för de olika sjukdomarna innan de tar ut träden och om de gör det överhuvudtaget så därför krävs kontroller så tätt. Vid eventuell avverkning av de kvarstående träden, kan det behöva planteras i luckorna om det finns tillräckligt med utrymme för att behålla alléns utseende. Eftersom allén är i ett så dåligt skick bör allén prioriteras och åtgärder ska genomföras inom en snar framtid. Träden är så pass dåliga att de kan vara en risk för sin omgivning. Kostnadskalkyl för skötsel- och restaureringsåtgärder samt åtgärder för varje träd, se de bifogade tabellerna. Sida 7 (14)
4. Källhänvisning Miljöbalken (1998:808), Notisum, URL: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980808.htm#r24, Hämtad 2012-06-26 Väglagen (1971:948), Notisum, URL: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19710948.htm, Hämtad 2012-06-26 Plan- och bygglagen (2010:900), Notisum, URL: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19870010.htm, Hämtad 2012-06-26 Länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Socialstyrelsen (2010) Biotopskydd: -bråkiga begrepp Vollbrecht, Klaus E.F. (2000) Träd: deras biologi och vård, SLU Alnarp Pettersson (1995) Alléinventering i Motala kommun Sörensen, Mikael: AHA- en enkel metod för prioritering av vedentomologiska naturvärden hos träd i sydsvenska park- och kulturmiljöer Entomologisk Tidskrift 129 (2): 81-90. Uppsala, Sweden Naturvårdsverket (2012) Remissversion Förslag till handbok, Biotopskyddshandbok Länsstyrelsen i Skåne län (2008) Biotopskydd i detaljplaner Foto Samtliga foton är tagna av Matilda Johansson Sida 8 (14)
Bilaga 1 Klockrike, Tegelbruksvägens Allé Träd- Art Klass enligt Åtgärd Kommentar nummer AHA-metoden 1 Lönn III Svamppåväxt se bild 1 2 Lönn II Ta bort se bild 2 3 Oxel I Ta bort mycket torrt se bild 3, murket se bild 4, svamppåväxt se bild 5 4 Lönn II 5 Oxel II Ta bort RISKTRÄD! Murken stor gren, se bild 6 och 7 en del torrt i kronan 6 Oxel I Ersätt ev. riskträd 7 Lönn II Ta bort Riskträd, halva trädet borta, ser osäkert ut. Se bild 8 och 9 8 Lönn I 9 Oxel I Ta bort svamppåväxt se bild 10, murket se bild 11 10 Oxel I Högstubbe mycket svamppåväxt se bild 12, 13. mycket torra grenar 11 Ask IV smal ask, inte så sjuk 12 Ask IV en del torra grenar, se bild 15 13 Lönn IV Smal lönn, en del torra grenar, se bild 14 14 Ask IV torra grenar 15 Ask IV Beskär mycket torra grenar, lite sjuk 16 Ask II Beskär 17 Ask IV torra grenar 18 Ask II nästan bara torra grenar 19 Ask II torra grenar 20 Ask IV mycket torra grenar 21 Ask I smal, nästan bara torra grenar 22 Ask IV inte många gröna blad kvar 23 Ask IV Beskär mycket torrt 24 Ask IV Beskär väldigt mycket torrt 25 Ask II Beskär mycket torrt 26 Ask II två delad stam, se bild 17 27 Ask IV Ta bort inte många grenar kvar, torr, se bild 18 28 Ask IV Yngre, flerstammig ask, se bild 16 Art Antal Ask 17 Lönn 6 Oxel 5 Åtgärd Antal Art ersättningsträd Ta bort 6 Ersätt 1 Acer platanoides - skogslönn Beskär 5 Högstubbe 1 Ny plantering 3 Acer platanoides - skogslönn Slyröjning 1 Markering Antal Benämning I 6 Klass I, högsta bevarandeprioritet II 9 Klass II, hög bevarande prioritet III 1 Klass III, viss bevarandeprioritet IV 12 Klass IV, ingen bevarande prioritet R - Resursklass, har potential att bli klass I - III Sida 9 (14)
Bilaga 2 Kostnadskalkyl för skötsel- och restaureringsåtgärder för Tegelbruksvägen Klockrike allé Ersättning- eller nyplanteringsträd Namn och frökälla Kvalitet Antal Pris/träd Acer platanoides E FK PERNILLA - Skogslönn högstam 3x co/kl 12-14 4 1 750 kr Anläggnings kostnad Skötsel kostnad Total kostnad 2 400 kr 3 000 kr 28 600 kr Åtgärd Antal Art ersättningsträd Ta bort 6 Ersätt 1 Acer platanoides - skogslönn Beskär 5 Högstubbe 1 Ny plantering 3 Acer platanoides - skogslönn Slyröjning Åtgärdskostnader Åtgärder Antal Kostnad Ta bort 6 19 800 kr Ersätt 1 15 000 kr Säkerhetseskära 5 14 000 kr Högstubbe 1 2 000 kr Ny plantering 3 21 450 kr Slyröjning Total restaureringskostnad 72 250 kr Sida 10 (14)
Bilaga 3 FASTIGHETSINFORMATION TORORP 12:1 FRN 050026345 Församling: KLOCKRIKE DATUM: 7/18/2012 9:05:59 AM TYPKOD: 220 Småhusenhet, helårsbostad för 1-2 familjer TAXERINGSVÄRDE: 1240 854 687 771 ANTAL DELAR: 1 LAGFARNA ÄGARE: NAMN ADRESS ANDEL MALM, INGER ROSE-MARIE TEGELBRUKSVÄGEN 4 1/2 590 32 KLOCKRIKE MALM, GUNNAR BERTIL TEGELBRUKSVÄGEN 4 590 32 KLOCKRIKE 1/2 ADRESSER PÅ FASTIGHETEN: ADRESS TEGELBRUKSVÄGEN 4 KOMMUNDEL KLOCKRIKE Sida 11 (14)
Bilaga 4 FASTIGHETSINFORMATION TORORP 4:1 FRN 050026325 Församling: KLOCKRIKE DATUM: 7/18/2012 9:06:51 AM TYPKOD: 120 Bebyggd lantbruksenhet 110 Obebyggd lantbruksenhet TAXERINGSVÄRDE: 1302 1192 2499 1168 3676 2158 ANTAL DELAR: 3 LAGFARNA ÄGARE: NAMN ADRESS ANDEL PRÄSTLÖNETILLGÅNG, SVENSKA KYRKAN Adressuppgifter saknas 1/1 ADRESSER PÅ FASTIGHETEN: ADRESS KOMMUNDEL Sida 12 (14)
Bilaga 5 Bifogad bild 1 Bifogad bild 2 Bifogad bild 3 Bifogad bild 4 Bifogad bild 5 Bifogad bild 6 Bifogad bild 7 Bifogad bild 8 Bifogad bild 9 Sida 13 (14)
Bilaga 6 Bifogad bild 10 Bifogad bild 11 Bifogad bild 12 Bifogad bild 14 Bifogad bild 13 Bifogad bild 15 Bifogad bild 17 Bifogad bild 16 Bifogad bild 17 Sida 14 (14)