Särskild arkeologisk utredning Maevaara år 2013

Särskild arkeologisk utredning Maevaara år 2013 för planering av vindkraft inom Pajala och Övertorneå kommuner, Norrbottens län, fastigheterna Ohtanajärvi 12:1 och Övertorneå 1:1 i socknarna Korpilombolo och Övertorneå, Västerbottens landskap Lennart Klang LK Konsult VATTUGATAN 14 972 39 LULEÅ TELEFON: 0920-141 97, 070-694 51 97 FAX: 0920-141 97 E-POST: lennart@landskapsarkeologerna.se

2 Administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr: 431-1702-2013 Uppdragstagarens dnr: 2013-143 Finansiär: O2 Vindkompaniet AB Fornminnesnummer: Intern nummerserie LK 2013:201 LK 2013:205 Kommun: Socken: Landskap: Pajala och Övertorneå Korpilombolo och Övertorneå Västerbotten Fastigheter: Ohtanajärvi 12:1 och Övertorneå 1:1 Typ av uppdrag: Datering: Typ av fornminnesobjekt: Särskild arkeologisk utredning enligt KML Historisk tid (främst 1800-tal och 1900-tal) enligt fältiakttagelser Ristning i timmerbyggnad (LK 2013:201), husgrund efter ängslada, historisk tid (LK 2013:202), bläckningar på träd (LK 2013:203 205). Antal fältdagar och varaktighet: 4 dagar (2013-06-17 2013-06-20) Antal rapportdagar: 4,5 dagar Antal fyndhanteringsdagar: - Utredningsledare: Rapportansvarig: Deltagare: Intern underkonsult: Lennart Klang, LK Konsult (ingår i konsultgruppen Landskapsarkeologerna). Lennart Klang Lennart Klang Lena Berg Nilsson, ArcMontana (ingår i konsultgruppen Landskapsarkeologerna). Utredd yta: Ca 0,38 km 2 M ö.h.: Koordinatsystem: Ca 220-300 m SWEREF 99TM Kartblad: Ekonomiska kartorna 27M6-7 e-f Suaningi, 27M6-7 g- h Aapua, 27M8-9 e-f Ohtanajärvi och 27M8-9 g-h Nuolovaara

3 Dokumentationshandlingars förvaring: Digital dokumentation och programvaror: Kartor förvaras hos Länsstyrelsen Norrbotten och uppdragstagaren LK Konsult. Digital fotodokumentation och shapefiler med koordinater förvaras i uppdragstagarens hårddiskar. Se ovan om dokumentationshandlingars förvaring Summa fyndmängd: - Antal fotografier per objekt: 1-2 per objekt enligt bilaga 7. Sex landskapsbilder enligt bilaga 7. Antal ritningar: - Publiceringstillstånd kartor: Lantmäteriet Dnr: R50018065_150001 Fotograf samtliga fotobilder: Lennart Klang Omslagsbilden visar landskapets huvudsakliga karaktär i utredningsområdet samt att blåa snitslar, uppsatta av O2, tydligt visade utredningsområdets utsträckning.

4 Innehållsförteckning Administrativa uppgifter 2 Innehållsförteckning 4 Inledning 5 Sammanfattning 5 Syfte 6 Inriktning och problemformuleringar 6 Områdets förutsättningar 7 Utredningens utgångspunkter och utförande 8 Resultat 9 Dokumenterade objekt 10 Landskapet 10 Vetenskaplig tolkning 13 Vidare undersökningar 13 Utvärdering 14 Referenser 15 Förkortningar 17 Bilagor 17 Bilaga 1 (utredningsområdet på översiktskarta och Sverigekarta) 18 Bilaga 2 (fastighetskarta med de nordöstliga delområdena) 19 Bilaga 3 (fastighetskarta med de sydvästliga delområdena) 20 Bilaga 4 (fastighetskarta med det västligaste delområdet) 21 Bilaga 5 (kartor med läget för registrerade fornminnen) 22 Bilaga 6 (katalog med registrerade objekt vid denna utredning) 25 Bilaga 7 (fotolista digitala bilder) 35

5 Inledning Denna särskilda arkeologiska utredning behandlar området Maevaara i Pajala och Övertorneå kommuner, inom vilket en vindkraftsanläggning planeras och byggs. Beslutet att utföra utredningen har fattats av Länsstyrelsen Norrbotten i enlighet med KML, vilket innebär att länsstyrelsen också har beslutat om utredningens inriktning/metodik och vem som ska utföra den (Länsstyrelsen Norrbotten 2013-04-10). Länsstyrelsens beslut baseras på en undersökningsplan (Klang 2013-03-26) som upprättats av utredaren i enlighet med en kravspecifikation, ett s.k. förfrågningsunderlag från länsstyrelsen (Länsstyrelsen Norrbotten 2013-03-01). Utförare enligt beslutet är företaget LK Konsult i samarbete med företaget ArcMontana. Dessa företag ingår i konsultgruppen Landskapsarkeologerna. Uppdragsgivare är företaget O2 Vindkompaniet AB, som bekostar utredningen. LK Konsult drivs av Lennart Klang, som författat utredningsplanen, utfört utredningen och skrivit denna rapport. Lena Berg Nilsson, ArcMontana, har svarat för kvalitetssäkring och karthantering i rapportarbetet. Rapportens disposition följer länsstyrelsens rapportanvisning 2009-04-08 (Länsstyrelsen Norrbotten 2009). Kontaktpersoner vid O2 Vindkompaniet AB är Andrea Malmsten, Peter Kalla och Kenneth Andersson. Utredningen utfördes i fält i juni 2013. Under fältarbetet inrapporterades dagligen utredningsresultat till Länsstyrelsen Norrbotten som därefter under hand skulle meddela O2 Vindkompaniet AB vilka hänsyn som ska tas vid pågående exploatering i utredningsområdet. I enlighet med länsstyrelsens kravspecifikation har därefter en kortfattad resultatbeskrivning jämte ifylld blankett redovisning av utförd arkeologisk undersökning med bilaga objekttabell och tabell med koordinater, fotolista och digitala bilder samt shape-filer redovisats till Länsstyrelsen Norrbotten för ärendets fortsatta antikvariska hantering (Klang 2013-07-02) och till Riksantikvarieämbetet för registrering i FMIS (Klang 2013-07-18). Därefter har denna rapport färdigställts i augusti 2013. Sammanfattning Området för denna särskilda arkeologiska utredning ligger relativt höglänt i terrängen, på gränsen mellan kommunerna Pajala och Övertorneå mellan byarna Korpilombolo och Aapua i Norrbottens län. Utredningsområdet består av 16 utvalda delområden inom vilka exploatering planeras för vindkraft. Delområdena är utvalda av Länsstyrelsen Norrbotten. I syfte att ta reda på om fornminnen förekommer i utredningsområdet har studier av historiska kartor kombinerats med noggrann okulär granskning av terrängen inklusive selektiv sondning. Utredningsområdet består av moränmark/skogsmark med skogsbilvägar över högsta kustlinjen helt utan bebyggelse i de utredda områdena, men med jordbruksbebyggelse och ett

6 känt samiskt viste nära intill. Vistet är övergivet och antecknat i FMIS (RAÄ Övertorneå 216:1). Enligt riksantikvarieämbetets fornminnesinventering 1990-92 var en fornminneslokal känd i utredningsområdet före utredningen; en husgrund som inte närmare beskrivits och därför inte införts i FMIS. Vid utredningen preciserades husgrunden, och därutöver registrerades ytterligare fyra lokaler (ristningar i timmerbyggnad i förfall samt bläckningar på träd). Utredningen i fält visar att huvuddelen av utredningsområdet saknar sådana detaljtopografiska, detaljgeologiska, vegetationsmässiga och kulturgeografiska förutsättningar som brukar förknippas med fornminnesförekomster. Utredningsresultatet bedöms ha hög tillförlitlighet. Syfte Målet med denna utredning är att tillhanda ett fullgott underlag om fornminnen i utredningsområdet för den fortsatta handläggning/planering som görs av Länsstyrelsen Norrbotten och O2 Vindkompaniet AB. Syftet med utredningen är att fastställa om fornminnen berörs, d.v.s. att undersöka förekomst av fornminnen i aktuella områden att registrera fasta fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar i utredningsområdet enligt gängse rutiner (i enlighet med FMIS) att märka ut förekommande fornminnen i fält att fotografera samtliga förekommande fornminnen att föreslå status för alla påträffade fornminnen (fasta fornlämningar eller övriga kulturhistoriska lämningar) Inriktning och problemformuleringar Enligt Länsstyrelsens förfrågningsunderlag uppgår den totala ytan för utredningen till ca 0,38 km 2. Ambitionsnivån för utredningen i fält var hög, vilket innebär att berörda markytor kontrollerades noggrant och att inga frågetecken kring fornminnesförekomster fick kvarstå efter utredningen. Utredningsområdets 16 delområden (se bilaga 1, 2, 3 och 4) består av 2 platser för torn, 1 upplagsplats, 1 kurvrätningsområde, 6 delsträckor befintliga vägar, 5 delsträckor nya vägar och 1 sträcka ny kabelgrav. De två tornplatserna skulle utredas med en yta om 10 000 m 2 runt varje angivet läge. För upplagsplatsen skulle en yta på 10 000 m 2 utredas. Ytans utbredning var inte exakt markerad i Länsstyrelsens förfrågningsunderlag (bilaga 2), men markerades i terrängen av Beställaren innan utredningen genomfördes i fält. Vid kurvrätningen enligt bilaga 4 skulle 30 m utredas söder om vägen och 25 m norr om vägen. För befintliga vägar skulle 25 m på vardera sidan utredas, för nya vägsträckningar skulle utredningskorridoren vara 50 m och för kabelgrävningen skulle korridoren vara 10 m bred. Även dragningarna för

7 nya vägar och kabelgraven samt tornplatserna var markerade i terrängen av Beställaren före utredningens början. Avståndet 25 m från befintliga vägar räknas från vägområdets yttre kant (kanten av den yttre dikesslänten, d.v.s. släntkrönet). I samband med utredningens start i fält gjordes en justering av utredningsområdet av O2 Vindkompaniet AB. Denna justering berörde korridordelen med kabeldragningen (bilaga 3) som enligt önskemål vid fältarbetet även den utreddes med en korridorbredd på 50 m. Dessutom preciserades att ett område med ca 50-60 meters radie skulle utredas kring utredningsområdets två tornplatser. Utredningen inriktades främst på identifiering av fångstgropar, härdar, sentida bebyggelselämningar och ristningar/bläckningar på träd, men hade givetvis även fokus på andra typer av fornminnen som kan finnas i det aktuella området, t.ex. olika typer av lämningar relaterade till skogs- och jordbruk, som tjärdalar, kolbottnar och fossil åkermark samt olika slag av lämningar efter samiska bosättningar/aktiviteter. I enlighet med gängse rutiner i FMIS undantogs större och mindre täktgropar, stigar och andra kulturspår av sentida och begränsat kulturhistoriskt intresse från registrering. Utredningen utfördes empiriskt med utgångspunkt i antikvarisk sakkunskap och beprövad vetenskaplig erfarenhet, anpassad till områdets förutsättningar. Områdets förutsättningar Utredningsområdet ligger på kommungränsen mellan Pajala och Övertorneå, tillika sockengräns mellan Korpilombolo och Övertorneå, mellan byarna Korpilombolo och Aapua i Norrbottens län. Utredningsområdet består av ett skogslandskap med bergshöjder och mindre inslag av myrmarker. Normalblockig, sandig och moig moränmark dominerar (SGU 1961). Utredningsområdets nivåer mellan ca 220 och 300 m ö.h. ligger helt över HK, som i detta område återfinns i närheten av 180-190 m ö.h. (Fromm 1965, Saarnisto 1991, SNA 1994 s 127). Läget över HK innebär att moränen är osvallad och att finsediment och sand således inte har omfördelats av havsvågor vid landhöjningen efter istiden. Moränlandskapet i utredningsområdet har därmed inte ändrat karaktär påtagligt av naturliga processer sedan inlandsisen drog sig tillbaka. Jakt, fångst, renskötsel, myrslåtter och skogsbruk bör ha varit huvudnäringar i direkt anslutning till utredningsområdet (Hederyd 1991 och 1993). Jakt och fiske var huvudnäringar under förhistorisk tid och viktigt även därefter (Klang 2002). Förhistoriska och historiska bosättningar och aktiviteter har anpassats till naturlandskapet och sökt sig till gynnsamma terränglägen (a.a.). Det förhistoriska landskapet hade bosättningar främst vid kuster, sjöar och större vattendrag (FMIS, Klang 2002). Från dessa kan man anta att jakt-, fångst- och fiskeexpeditioner gjordes till lämpliga platser i inlandet. Under järnåldern började inlandet användas mer än tidigare, vilket kan förknippas med en begynnande skogssamisk renskötsel (Aronsson 1991, Hedman 2003 och Karlsson 2006). Ett nytt bosättningsmönster blev tydligt vid slutet av järnåldern, kännetecknat av visten vid myrar och små vattendrag i skogslandet. Visten i sådana miljöer

8 uppstod även fortsättningsvis långt in i historisk tid. De kännetecknas av härdar efter kåtor (a.a.). Större vattendrag saknas i anslutning till utredningsområdet, men mindre vattendrag finns i liten omfattning, främst utanför utredningsområdet (bilaga 2-4). Jordbrukskolonisationen med slåtterbruk har främst utvecklats sedan 1600-talet, länge parallellt med en kvardröjande s.k. erämarkskultur, som var baserad på jakt och fiske inom bebyggarnas egna revir i vidsträckta skogsland (Lundholm 1991 och Teerijoki 1993). Den registrerade fornminnesbilden kring utredningsområdet är främst ett resultat av en systematisk kunskapsuppbyggnad om fornminnen i regionen 1984-1994, då Riksantikvarieämbetets fornminnesinventering gick igenom stora delar av Norrbottens nutida och forntida kustland samt det närmast belägna inlandet innanför (Klang 1987, Klang 1989, Karman 1993, Länsstyrelsen m.fl. 1998). Dessa inventeringar följde Lantmäteriets utgivning av den ekonomiska kartan. Fornminnesinventering i Pajala och Övertorneå kommuner utfördes areellt inom kartblad i rikets nät åren 1986, 1990, 1992, 1993 och 1994 (Jensen 1997). Därtill har punktinsatser gjorts i samband med arkeologiska utredningar och inom projektet Skog & Historia, dock är inga kända i nära anslutning till utredningsområdet (FMIS och Skogsstyrelsens hemsida Skogens pärlor ). När utredningsområdet med omgivningar fornminnesinventerades av Riksantikvarieämbetet år 1990 (kartbladen 27M6-7 e-f Suaningi och 27M6-7 g-h Aapua) och år 1992 (kartbladen 27M8-9 e-f Ohtanajärvi och 27M8-9 g-h Nuolovaara) deltog ett flertal arkeologer i inventeringsarbetet, bland andra Jans Heinerud och Lena Lagerstam samt platsledarna Björn Peck och Jorma Karman. Arkeologerna utförde terränggranskningen och platsledarna granskade inventeringsresultatet med Lennart Klang som chef för inventeringsverksamheten i övre Norrland (FMIS, Magnusson & Jensen 1990, Jönsson 1992). Inventeringsresurserna fördelades så att älvdalarna och forna stränder avsöktes något mer noggrant och inlandet över HK mer översiktligt, med utgångspunkter i Riksantikvarieämbetets anvisningar, tidigare anteckningar om fornminnen, upplysningar från ortsbor, rådande antikvarisk praxis, erfarenheter av landskapets förutsättningar och den egna analytiska förmågan. Resultatet av fornminnesinventeringen dessa år kännetecknas av att ett stort antal förhistoriska fornlämningar registrerades under HK och i anslutning till älvdalarna, bl.a. hyddbottnar och förvaringsanläggningar (FMIS). I moränmarker mellan älvdalarna, i marker som utredningsområdet, registrerades betydligt färre fornlämningar (a.a.). Utredningens utgångspunkter och utförande Utredningen utfördes i enlighet med upprättad undersökningsplan (Klang 2013-03-26). Inga avvikelser från denna gjordes (utom ovan omnämnda utökning av korridorbredden för planerad kabeldragning). I det följande beskrivs hur utredningen utfördes i linje med utredningsplanen. Metoder vid utredningen relaterades till områdets förutsättningar och egna erfarenheter av det aktuella området (utom Riksantikvarieämbetets fornminnesinventering 1990 och 1992 även arkeologiska utredningar och kulturmiljöanalyser i närområdet och liknande områden åren 2007-2012). Historiska kartor studerades som fältförberedelser för att se om någon speciell aktivitet kunde utläsas i utredningsområdet (t.ex. lägen för kåtor i skogen och äldre

9 stigar/vägsträckningar). I fältförberedelserna ingick även inledande analys av utredningsområdets kulturhistoria och fornlämningspotential med hjälp av FMIS och relevant litteratur. Därtill togs erforderliga kontakter med berörda aktörer (Länsstyrelse, Beställare, andra involverade företag som Peab och Swerock samt företag i konsultgruppen Landskapsarkeologerna i enlighet med gruppens säkerhets- och kvalitetspolicy). Utom Riksantikvarieämbetets fornminnesregister kontrollerades även anteckningar inom projektet Skog & Historia (Skogsstyrelsens hemsida). Därtill kontrollerades om särskilda objekt förekommer i utredningsområdet enligt Sametingets hemsida. Utredningen i fält inleddes med identifiering av utredningsområdet och ställningstaganden till om kompletterande markeringar behövdes för att klarlägga avgränsningar i terrängen med hjälp av snitslar. Det visade sig att vägar, terrängformer, redan uppsatta snitslar av Beställaren, stegning, kompass, koordinater och GPS gav sådan tydlig struktur att ingen kompletterande snitsling behövdes i fält. Därefter vidtog en utredningsetapp 1 med noggrann okulär granskning av markytor med selektiv sondning. Påträffade fornminnen beskrevs, koordinatsattes, fotograferades och markerades med gula/blåa papperssnitslar med text R FORNLÄMNING. Under etapp 1 valdes områden och objekt ut för fördjupade iakttagelser som utfördes i en etapp 2. Fördjupningar som övervägdes var intensiv sondning och grävning med spade. Avbaning med maskin bedömdes i första hand som inte behövligt för denna utredning. Daglig resultatredovisning gjordes till Länsstyrelsen Norrbotten via e-post. Efter utförd utredning anmäldes registrerade lämningar till Riksantikvarieämbetet för inregistrering i FMIS. Samma anmälning gjordes till Länsstyrelsen Norrbotten, som även erhöll digitala fotobilder. I utförd anmälan ingick ifyllda blanketter redovisning av utförd arkeologisk undersökning och objekttabell för särskild utredning enligt anvisningar i FMIS samt en koordinatlista över antecknade fornminnen och shape-filer. Resultat De förberedande studierna av historiska kartor resulterade i att inga speciella objekt av intresse för den arkeologiska utredningen kunde identifieras på kartor från 1800- eller 1900- talet. Bl.a. finns generalstabskartor från 1859-78 och 1890, avvittringskartor och laga skifteskartor från 1860- och 1870-talen, vilka visar den tidens bebyggelse och markanvändning (Lantmäteriverket). Generalstabskartan från 1859-78 23 Korpilombolo (J122-20-1) redovisar inga objekt av intresse inom utredningsområdet, som består av myrar och skog. På generalstabskartan från 1890, 23. Korpilombolo (J242-23-1) markeras den nuvarande vägen mellan Aapua och Ohtanajärvi som en stig. Ekonomiska kartorna 27M6-7 e-f Suaningi, 27M6-7 g-h Aapua, 27M8-9 e-f Ohtanajärvi och 27M8-9 g-h Nuolovaara har inga objekt av intresse i utredningsområdet, som består av myrar och skog. Avvittringskartor och laga skifteskartor från 1869 och 1876-77 (Ohtanajärvi och Aapua) berör inte utredningsområdet.

10 Inga objekt har registrerats i utredningsområdet i projektet Skog & Historia enligt Skogsstyrelsens hemsida i juni 2013. Enligt Sametingets hemsida hör utredningsområdet till Korju sameby, som använder marken i utredningsområdet men där inte har speciella objekt som beteshagar och arbetshagar som bl.a. finns något söder om utredningsområdet (Sametinget). Dokumenterade objekt Utredningen resulterade i att fem lokaler med kulturhistoriska lämningar dokumenterades. Dessa består av en timring i förfall med inristningar invändigt på timmerväggar, en husgrund efter en ängslada samt tre träd med bläckningar. De fem lokalerna förtecknas nedan i en katalog med beskrivningar av lämningarna, deras status och deras koordinater (bilaga 6). I katalogen ingår även fotodokumentation. Alla bedöms som sentida lämningar efter utmarksbruk under 1900- och 1800-talet. Byggnadsresterna har anknytning till den väg som leder upp till Romiovaara från Korpilombolosidan i väster. De tre träden med bläckningar ligger relativt nära varandra i närheten av en jaktstuga på berget Kulmunginrovanperä, som nås norrifrån på Övertorneåsidan. Landskapet Det visade sig att utredningsområdet huvudsakligen består av sådan stenig moränmark som sällan har gynnsamma förutsättningar för fornminnen. Markerna hade generellt god sikt i vegetationen för arkeologiska iakttagelser även om det på ett fåtal platser förekommer tät vegetation med mindre god sikt. Skogar med olika åldersbestånd och slutavverkade områden förekommer tillsammans med ungskogar. I den steniga moränmarken finns blandade kornstorleksfraktioner med inslag av sådan finare jord som skapar mossiga och tuviga marker. De torra backar som identifierades och som skulle kunna ha bättre förutsättningar för fornminnen var i regel mycket steniga. Ett fåtal sandiga moränmarker förekommer, främst vid infartsvägens början västerifrån upp mot Romiovaara, där mindre sandtäkter men inga fornminnen kunde iakttas. I detta sandiga område utfördes intensiv sondning. Provgropar grävda med spade bedömdes inte behövliga eftersom ett flertal skärningar efter täktverksamheten gick att se och för att sondning därutöver kunde undersöka marken på ett sätt som bedömdes tillfyllest. Ytterligare enstaka sandiga moränmarker förekommer inom mycket begränsade markytor. Intensiv sondning utfördes där helt utan att indikationer på fornminnen framkom. Ett stort antal gropar och ojämnheter i markerna kunde bedömas tillförlitligt med sondning i kombination med okulära iakttagelser. Inga gropar visade sig ha fornlämningsliknande morfologi, men talrika gropar visade sig vara ett resultat av gamla rotvältor och andra naturbildningar. Inga delområden bedömdes ha behov av avbaning med maskin. Inte heller provgropar bedömdes behövliga eftersom intensiv sondning och noggranna iakttagelser okulärt bedömdes tillfyllest i etapp 2. Inga objekt påträffades i etapp 1 i behov av detaljerad provundersökning med spade för fastställelse av fornlämningsstatus.

11 Bild 1. Platsen för utredningsområdet torn enligt bilaga 3 markeras i terrängen med käppen i bildens förgrund. Omgivande mark har gott om finkornig morän och delvis sank mark med karaktäristisk vegetation och inga indikationer på fornminnen i utredningsområdet. Bild 2. Mycket stenig/blockig mark inom ett av delområdena för ny väg enligt bilaga 2.

12 Bild 3. Östliga delen av utredningsområde, ny kabelgrav enligt bilaga 3 består av väl gallrad granskog med delvis mossig mark. Bild 4. Norra delen av utredningsområde, upplag enligt bilaga 2 består av moränmark med avverkad skog. Utredningsområdet är tydligt markerat med snitsel av O2. På bilden ser man den norra gränsen för utredningsområdet.

13 Bild 5. Delvis sandig mark med inslag av täktverksamhet i västligaste delen av utredningsområde vid befintlig väg enligt bilaga 3. Vetenskaplig tolkning Utredningsområdet ingår i ett landskap vars huvudsakliga kulturhistoriska struktur är tämligen väl känd. Det har nyttjats extensivt i samband med jakt, andra utmarksaktiviteter och renskötsel. Vidare undersökningar Inga ytterligare arkeologiska utredningar eller undersökningar bedöms behövas för att klarlägga vilka fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar som finns i utredningsområdet. Man kan dock aldrig utesluta att fornfynd finns gömda/deponerade/tappade i marker där inga indikationer syns på marken. Om sådana kommer fram vid grävning ska Länsstyrelsen Norrbotten kontaktas för besked om hur man går vidare.

14 Utvärdering I förhållande till undersökningsplanen är målet med utredningen uppfyllt. Utredningen har undersökt om fasta fornlämningar och andra kulturhistoriska lämningar förekommer i utredningsområdet. Inga speciella problem att göra bedömningar kunde noteras. Det kan inte råda några oklarheter om att utredningsområdet kunde identifieras i sina helheter i terrängen. Inga svårbedömda synliga objekt vid okulärbesiktning påträffades som behövde provundersökas utförligt med spade för en bedömning. Sondning i sådana objekt (naturbildningar) var tillräckligt för en tillförlitlig antikvarisk bedömning utifrån beprövad vetenskaplig erfarenhet och antikvarisk sakkunskap. De objekt som registrerats stärker den kända kulturmiljöstrukturen i området.

15 Referenser Aronsson, Kjell-Åke, 1991. Forest Reindeer Herding A.D. 1-1800. University of Umeå. Department of Archaeology. FMIS. Riksantikvarieämbetets Fornminnesregistret. http://www.raa.se/cms/fornsok/start.html Fromm, Erik, 1965. Beskrivning till jordartkarta över Norrbottens län nedanför lappmarksgränsen. Sveriges geologiska undersökning. Ser. Ca. Avhandlingar och uppsatser i 4:o. Nr 39. Hederyd, Olof (red.), 1991. Tornedalens historia I. Från istid till 1600-talet. Utgiven av Tornedalskommunernas historiebokskommitté. Hederyd, Olof (red.), 1993. Tornedalens historia II. Från 1600-talet till 1809. Utgiven av Tornedalskommunernas historiebokskommitté. Hedman, Sven-Donald, 2003. Boplatser och offerplatser. Ekonomisk strategi och boplatsmönster bland skogssamer 700-1600 AD. Studia Archaeologica Universitatis Umensis 17. Doktorsavhandling, institutionen för arkeologi och samiska studier vid Umeå universitet. Jensen, Ronnie (red.), 1997. Fornminnesinventeringen nuläge och kompletteringsbehov. En riksöversikt. Riksantikvarieämbetet. Jönsson, Sune, 1992. Fornminnesinventering 1992. Organisationsplan. Riksantikvarieämbetet, fornminnesavdelningen. Karlsson, Nina, 2006. Bosättning och resursutnyttjande. Miljöarkeologiska studier av boplatser med härdar från perioden 600-1900 e. Kr inom skogssamiskt område. Umeå universitet. Institutionen för arkeologi och samiska studier. Karman, Jorma, 1993. Stenåldersfolk ett arkeologiskt supplement. I: Tornedalens historia II. Från 1600-talet till 1809. Utgiven av Tornedalskommunernas historiebokskommitté. Klang, Lennart, 1987. Den nya fornminnesinventeringen och den "nya" forntiden i Norrbottens kustkommuner. I: Arkeologi. Norrbotten 1987, s. 32-58. Luleå. Klang, Lennart, 1989. Det förhistoriska kulturlandskapet i östra Norrbotten. I: Arkeologi i Sverige 1986. RAÄ och SHMM. Rapport RAÄ 1988:2, s. 147-191. Klang, Lennart, 2002. Nordbottnisk förhistoria - en översikt med exempel från östra Norrbotten. I: Viikinkejä Koillismaalla? Vikingar i nordöstra farleden? s. 20-50. Nordiskt seminarium Kuusamo 5.- 7.10.2001. Redaktörer J. Alavuottunki och E. Lindvall. Kuusamo. Klang, Lennart, 2013-03-26. Undersökningsplan med kostnadsberäkning för särskild arkeologisk utredning inför planerad vindkraftsanläggning inom fastigheterna Ohtanajärvi 12:1 och Övertorneå 1:1 i Korpilombolo och Övertorneå socknar, Pajala och Övertorneå kommuner, Västerbottens landskap, Norrbottens län. Länsstyrelsens Dnr: 431-1702-2013. Klang, Lennart, 2013-07-02. Redovisning av utförd undersökning med objekttabell, koordinater, shapefiler och fotodokumentation till Länsstyrelsen Norrbotten. Klang, Lennart, 2013-07-18. Redovisning av utförd undersökning med objekttabell, koordinater och shape-filer till Riksantikvarieämbetet.

16 KML. Kulturminneslagen. Utfärdad den 30 juni 1988. Trädde i kraft den 1 januari 1989. Svensk författningssamling 1988:950. Lantmäteriverket. Historiska kartor (här avses avvittringskartor, laga skifteskartor, generalstabskartor och ekonomiska kartor från 1970). http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html Lantmäteriverket 1990. Gula Kartan med s.k. baksidestexter. Ekonomiska kartor i skala 1:20 000. Lundholm, Kjell, 1991. Ur svenska Tornedalens historia. I: Tornedalens historia I. Från Istid till 1600- talet. Utgiven av Tornedalskommunernas historiebokskommitté. Länsstyrelsen Norrbotten m.fl. 1998. Arkeologi i Norrbotten en forskningsöversikt. Med bidrag av Ájtte, Norrbottens museum, Riksantikvarieämbetet och Silvermuseet. Länsstyrelsen i Norrbottens län, Rapportserie nummer 14/1998. Länsstyrelsen Norrbotten, 2009. Anvisningar för arkeologiska rapporter i Norrbottens län. Uppdaterad april 2009. Länsstyrelsen Norrbotten, 2013-03-01. Förfrågningsunderlag för arkeologisk utredning i Maeavaara inom fastigheterna Ohtanajärvi 12:1 och Övertorneå 1:1, Korpilombolo och Övertorneå socken och kommun, Västerbottens landskap, Norrbottens län. Dnr: 431-1702-2013. Länsstyrelsen Norrbotten, 2013-04-10. Beslut om särskild arkeologisk utredning med anledning av O2:s byggande av vindkraftspark i Maeavara inom fastigheterna Ohtanajärvi 12:1 och Övertorneå 1:1, Korpilombolo och Övertorneå socknar och Pajala och Övertorneå kommuner. Dnr: 431-1702-2013. Magnusson, Gert, & Jensen, Ronnie, 1990. Fornminnesinventering 1990. Organisationsplan. Riksantikvarieämbetet. Fornminnesavdelningen. Stockholm. Saarnisto, Matti, 1991. Tornedalens geologiska utvecklingsskeden. I: Tornedalens historia I. Från Istid till 1600-talet. Utgiven av Tornedalskommunernas historiebokskommitté. Sametinget. Hemsidan www.sametinget.se. SGU 1961. Jordartskarta. Norrbottens län nedanför Lappmarksgränsen. Skala 1:200 000. Södra bladet. Ser. Ca Nr 39. Skogsstyrelsen. Hemsidan http://minasidor.skogsstyrelsen.se/skogensparlor/ där resultat redovisas enligt projektet Skog & Historia. SNA 1994. Sveriges Nationalatlas. Berg och jord. Temaredaktör Curt Fréden. Temavärd Sveriges geologiska undersökning. Teerijoki, Ilkka, 1993. Bebyggelsen 1600-1809. I: Tornedalens historia II. Från 1600-talet till 1809. Utgiven av Tornedalskommunernas historiebokskommitté.

17 Förkortningar Dnr FMIS HK KML M ö.h. RAÄ SGU Diarienummer Riksantikvarieämbetets digitala informationssystem om fornminnen Högsta kustlinjen Kulturminneslagen Meter över havet Riksantikvarieämbetet Sveriges geologiska undersökning I rapporten förekommer vedertagna förkortningar för väderstreck, N, S, V och Ö, samt kombinationer, t.ex. VNV-ÖSÖ (= från västnordväst till östsydöst). Bilagor Bilaga 1 (s 18) i denna rapport består av en översiktskarta och en Sverigekarta som visar var utredningen utförts. Upprättad av Länsstyrelsen Norrbotten för detta ärende. Bilaga 2 (s 19) består av en fastighetskarta som visar de nordöstliga delområdena för denna utredning och närbelägna kända fornminnen enligt FMIS före utredningen. Upprättad av Länsstyrelsen Norrbotten för detta ärende. Bilaga 3 (s 20) består av en fastighetskarta som visar de sydvästra delområdena för denna utredning och närbelägna kända fornminnen enligt FMIS och länsstyrelsens kulturdatabas före utredningen. Upprättad av Länsstyrelsen Norrbotten för detta ärende. Bilaga 4 (s 21) består av en fastighetskarta som visar det västligaste delområdet för denna utredning och närbelägna kända fornminnen enligt FMIS före utredningen. Upprättad av Länsstyrelsen Norrbotten för detta ärende. Bilaga 5 (s 22-24) består av kartor som visar läget för registrerade objekt vid denna utredning. Bilaga 6 (s 25-34) består av en katalog med registrerade objekt beskrivna och fotograferade. Bilaga 7 (s 35) består av en fotolista.

18

19

20

21

22 Bilaga 5 KARTOR Registrerade lokaler vid utredningen Länsstyrelsens kartor tillhöriga detta ärende (bilaga 2 och bilaga 3) har använts på följande två sidor (s 23-24) som underlagskartor för redovisning av registrerade fornminnen. För närmare beskrivningar av dessa hänvisas till bilaga 6 (s 25-34).

23

24

25 Bilaga 6 KATALOG Registrerade lokaler vid utredningen

26 LK 2013:201 Husgrund, historisk tid, med ristningar Kartblad 27M 6-7 e-f Suaningi Koordinater SWEREF99TM N: 7438441 E: 862357 Orientering 25 m V om väg och 16 m V om släntkrön. Registrering 2013-06-17 Bedömning Övrig kulturhistorisk lämning M ö.h. Ca 280 m ö.h. Terräng S-sluttning av moränmark. Blandskog, mest barrträd. Beskrivning Sentida timmerbyggnad i förfall, 2,5x1,8 m (NÖ-SV), bestående av 4-8 bevarade stockvarv, med i SSV en ingång, 1m hög och 0,5 m bred. Glasfönster på gavel ovanför ingången och plåtmaterial inne. Invändigt ovanför dörren är inristat 1971 och utmed långsidan i NV KUNI WAARA CUNF 1846. Inristade tecken är delvis otydliga varför någon bokstav/siffra kan vara feltolkad eller saknad. Bokstäverna är ca 3-5 cm stora. Övrig kommentar Korpilombolo socken LK 2013:201 bild 1

LK 2013:201 bild 2 27

28 LK 2013:202 Husgrund efter ängslada Kartblad 27M 6-7 e-f Suaningi Koordinater SWEREF99TM N: 7438161 E: 861606 Orientering 8 m SSÖ om väg och 0 m SSÖ om släntkrön. Registrering 2013-06-17 Bedömning Övrig kulturhistorisk lämning M ö.h. 240 m ö.h. Terräng VNV-sluttning av moränmark mot myr. Blandskog. Beskrivning Husgrund efter ängslada, 5x5 m (NV-SÖ), bestående av 1-2 stockvarv. Skadad i NNV av dike invid skogsbilväg. Beväxt med smågranar och björksly. Tidigare anteckningar Markerad på karta vid RAÄ:s fornminnesinventering 1990, införd i länsstyrelsens kulturdatabas som Korpilombolo 8030. LK 2013:202

29 LK 2013:203 Bläckning i torrfura Kartblad 27M 8-9 e-f Ohtanajärvi Koordinater SWEREF99TM N: 7442734 E: 863627 Orientering Registrering 2013-06-18 Bedömning Övrig kulturhistorisk lämning M ö.h. Ca 275 m ö.h. Terräng Platåartad liten moränhöjd. Skogsmark (hygge). Beskrivning Bläckning i torrfura. Bläckningen är 1,4 m hög, 0,15 m bred och 7 cm djup. Den är belägen 1,8 m över markytan på den mot S vända sidan. Övrig kommentar Övertorneå socken LK 2013:203 bild 1

LK 2013:203 bild 2 30

31 LK 2013:204 Bläckningar på asp Kartblad 27M 8-9 e-f Ohtanajärvi Koordinater SWEREF99TM N: 7442846 E: 863683 Orientering 4 m S om släntkrön till skogsbilväg. Registrering 2013-06-18 Bedömning Övrig kulturhistorisk lämning M ö.h. Ca 265 m ö.h. Terräng N-sluttande moränmark. Skogsmark (hygge). Beskrivning Bläckningar på asp. På den mot S vända sidan och 0,8 m från markyran är en bläckning 1,05 m hög, 0,15 m bred och 3 cm djup. På den mot N vända sidan och 2 m från markytan är en annan bläckning 0,65 m hög, 0,2 m bred och 4 cm djup. Övrig kommentar Övertorneå socken LK 2013:204 bild 1

LK 2013:204 bild 2 32

33 LK 2013:205 Bläckningar på asp Kartblad 27M 8-9 e-f Ohtanajärvi Koordinater SWEREF99TM N: 7442695 E: 863941 Orientering 7 m NÖ om skogsbilväg. Registrering 2013-06-18 Bedömning Övrig kulturhistorisk lämning M ö.h. Ca 265 m ö.h. Terräng Svagt N-sluttande moränmark. Skogsmark (hygge). Beskrivning Bläckningar på asp. På den mot NV vända sidan och 0,7 m från marken är en bläckning 0,43 m hög, 8 cm bred och 4 cm djup. På den mot Ö vända sidan och 0,4 m från marken är två bläckningar 0,2 m höga, 9-14 cm breda och 3-4 cm djupa. Övrig kommentar Övertorneå socken LK 2013:205 bild 1

LK 2013:205 bild 2 34

35 Bilaga 7 Fotolista Foto samtliga bilder: Lennart Klang Digitala foton Nr Objekt och varifrån foton tagits Kategori Antal LK 2013:201 Sentida timmerbyggnad med Övrig kulturhistorik lämning 2 invändiga ristningar (bild 1 från NÖ, bild 2 från SÖ) LK 2013:202 Husgrund, historisk tid, från S Övrig kulturhistorisk lämning 1 LK 2013:203 Bläckning på torrfura (bild 1 och Övrig kulturhistorisk lämning 2 bild 2 från S) LK 2013:204 Bläckningar på asp (bild 1 från S, Övriga kulturhistoriska 2 bild 2 från N) lämningar LK 2013:205 Bläckningar på asp (bild 1 från NV, bild 2 från Ö) Övriga kulturhistoriska lämningar 2 Nr Terräng och vegetation Kategori Antal Bild 1-5 och försättssida Olika delar av utredningsområdet Landskapsbilder 6