Österhaninge församling nr 5/12

Österhaninge församling nr 5/12 Österhaningesalen invigd. Sid 14-17 Program för adventsoch julhelgerna. Sid 10-11 Människan en maskin? Sid 8-9 NR 05 Relationer del 5: Styvföräldrar Sid 19-20 Varför mår vi inte bättre, när vi samtidigt är så friska? Cecilia Melder om existentiell hälsa. Sidan 4-6

Österhaninge församling Besöksadress Runstensvägen 14 Postadress Box 113, 136 22 Haninge Telefon växel 08-555 670 00 telefontid mån-tors kl 08.30-15.00 fre kl 8.30-14.00 Telefax 08-555 670 03 Hemsida www.osterhaningeforsamling.se E-post: osterhaninge.forsamling@svenskakyrkan.se Plusgiro 10 00 04-1 Bokning av dop Karin Olausson 08-555 670 25 Bokning av vigsel eller begravning Marika Guhrén 08-555 670 04 Kyrkogårdsförvaltningen Kyrkogårdschef Kai Toneby 08-555 670 01 Assistent Carolina Hösöyen 08-555 670 02 E-post: osterhaninge.kyrkogard@svenskakyrkan.se Behöver du prata med någon som har tystnadsplikt? En präst finns alltid tillgänglig måndag-fredag kl 10.00-12.00. Ring vår växel 08-555 670 00 eller besök oss. Mellan kl 21.00-06.00 kan du nå Jourhavande präst på telefon 112. Kyrkoherde Martin Marcolla Telefon 08-555 670 34 Redaktion & information Redaktör/informatör Charlotte Persson 08-555 670 36 Informationsassistent Catharina Fredrikson 08-555 670 35 Grafisk produktion AD Design, stockholm Tryck TMG Sthlm Omslagsfoto Charlotte Persson Våra kyrkor S:t Eskils kyrka Runstensvägen 14, Handen Österhaninge kyrka Klockarlötsvägen Jordbro kyrka Moränvägen 17 Skomakarvägen 18 Brandbergens församlingslokal Jungfruns gata 415 Notiser Julmarknad på Steninge slott Vi gör en församlingsresa till en av Sveriges största jul marknader inomhus. En mängd hantverkare finns på plats. Här infinner sig en äkta julstämning med doft av granar och ljus, mängder av tomtar, julprydnader och dekora tioner. Här finns också matvaror som hör julen till korvar, bröd, senap, pepparkakor, marsipan och knäck. Måndag 3 december kl 10-15.30. Kostnad: 100 kronor Anmälan senast 28.11, tel 555 670 00. Buss från S:t Eskils kyrka kl 10.00, via Brandbergen kl 10.15. Vi är åter i Haninge kl 15.30. För mer information, kontakta Malin Persson. Frivilliga sökes Vi söker fler frivilliga som vill hjälpa till med soppluncherna i S:t Eskils kyrka och. Musikluncherna i är en tisdag i månaden, soppluncherna i S:t Eskils kyrka är varje onsdag efter lunchmusiken. Du hjälper till med förberedelser och efterplock, ca kl 10-14.30. Är du intresserad, kontakta Mia Sjödin. Julfirande på Kryckan Välkommen till julfirande på nyrenoverade Kryckan, Vallakyrkan, Sleipnervägen 111. Fredag 21 december kl 12-15 (obs! dag och datum) Vi bjuder på julsaga och julmat. Kostnad: 30 kronor. Kryckan har stängt 24.12-1.1. Vi öppnar igen onsdag 2 januari. Välkomna! Orgelliv Sju sekel i Stockholms stifts kyrkor Orgeln är kyrkans instrument framför andra. Inget Till boken hör två nyprodu orgelns långa historia. kan som orgelklangerna cerade cd-skivor, där 16 fylla valven i den stora katedralen och vara lika själv bredd och klangrikedom orglar får representera den klart i det lilla kapellet. För som finns i Stockholms orgeln finns inga begränsningar. Späda flöjter och stifts orglar. änglastämmor samsas ibland med smattrande trumpeter och kontrabasuner i ett och samma instrument. Orgeln kan vara som en hel symfoniorkester. I den gedigna och vackra boken Orgelliv har 177 orglar i 117 av Stockholms Orgelliv stifts kyrkor dokumenterats sju sekel i stockholms stifts och karakteriserats, bl a kyrkor Kulturhistoriska Bokförlaget orgeln i Österhaninge kyrka. Boken innehåller hundratals nytagna fotografier och spännande läsning historiska Bokförlaget och Orgelliv ges ut på Kultur om orglar t ex en intervju kostar 350 kronor. Den kan med en orgelbyggare, barn beställas via Stockholms och unga som lär sig spela stiftskansli, e-post sthlm. orgel, den passionerade stift@svenskakyrkan.se, organisten och läsning om telefon 08-508 940 00. Gilla oss på facebook Österhaninge församling finns på facebook gilla oss och håll dig uppdaterad om vad som händer i församlingen.

Nya medarbetare Nicklas Sundberg, 26 år. Jag är från och med oktober ansvarig för juniorer och 67:an i S:t Eskils kyrka, utöver det finns jag med i skolkyrkoarbetet och ska följa konfirmanderna till Assisi. Jag är uppväxt med Bohus läns mysiga skogar, salta klippor, tångdoft och taggiga björnbärsnår. De senaste åren har jag bott i Umeå och vikarierat på alla stadier från förskola till gymnasium och läst några kurser i religion och pedagogik. Jag har länge varit engagerad i KFUM, scouterna och kyrkan, bl a olika sommar läger. Jag brinner för eftertanke och goda möten. Jag vill se kyrkan som ett växthus, där barn får rötter och vingar. Här ska vi kunna prata om det viktiga, svåra och känsliga. Christoffer Allnert, 21 år. Jag är sedan augusti anställd som assistent i församlingsarbete. Tidigare jobbade jag som fritids ledare på Dalarö ungdomsgård och efter det fanns inga tvivel om att jag skulle fortsätta arbeta med barn och ungdomar. Mina arbets uppgifter i församlingen är inriktade på barn och ungdomar genom olika grupper samt kon firmander. Jag ser mig själv som en glad och positiv person med mottot: ingenting är omöjligt. Mitt mål med arbetet är att alla ska få känna sig delaktiga i den kristna gemenskapen oavsett vem man är och jag ser fram emot att få göra detta med mina kollegor i en fantastisk miljö. Syns i kyrkan! I det enkla blir han tydlig Betraktelse Catharina Ekeberg, kantor Förunderligt och märkligt, omöjligt att förstå. Men dock så ljust och verkligt och ljuvt att tänka på Men, ack jag vill upplåta mitt hjärta själ och sinn kom Jesus till mig in. Nikolaj Frederik Severin Grundtvig (1837). Så står vi inför advents- och jultiden igen en tid fylld av förväntan, god stämning och trevlig gemenskap. Vi väntar än en gång på att undret ska ske: att Gud blir människa i Jesus Kristus för att världen skall bli hel igen. Ett nytt kyrkoår tar sin början första söndagen i advent. Nya texter i kyrkans gudstjänster och nya utmaningar ligger framför oss. Varje söndag i advent talar ur något perspektiv om föreberedelsen inför Honom som skall komma att Guds rike är nära, om Johannes döparen som banar väg för Herren och om Maria, Jesu mor som sa sitt ja till att bära och föda detta speciella barn. Jesus lever sina första år i en enkel familj och under fattiga förhållanden. Kanske det är i det enkla som han blir som mest tydlig? Hämtat ur mitt eget liv; i den harmoni och frid jag känner när jag sitter på en folktom strand om hösten och blickar ut över havet. Upplåter vi vårt hjärta, själ och sinn som sångtexten talar om? Hur banar vi väg för och tar emot honom i vårt eget liv? svenskakyrkan.se/internationelltarbete 90 01 22-3 Pg 900-1223 Bg Ge en julgåva! Sms:a HOPP till 72950 så skänker du 50 kronor. Jultiden är en hektisk tid för många. Låt det inte gå inflation i julklappar! Låt oss inte stressas sönder av allt som skall ordnas. Låt oss istället säga ja till att ta emot Kärlekens budskap likt Jungfru Maria och fundera på hur vi egentligen kan förmedla det till våra nära och kära och till de människor vi möter. Låt oss känna tilliten som det lilla Jesusbarnet visar i sina ögon. Hjälp oss se medmänniskan och bruka de gåvor vi fått till tjänst, med Honom som förebild. Herre, jag behöver inte vänta, du är redan här. Gång på gång anar jag din närvaro; i brödet som delas, i vänliga ögons värme, i ljus som lyser i mörkret. Jag ber om alla mina sinnens öppenhet, så att jag förstår att tyda de tecken, som ständigt finns omkring mig. (Bön av Caroline Krook) Fridfull Advents- och Julhelg!

4 mår vi inte bättre, när vi samtidigt är så friska?

5 Vi vet precis hur vi ska ta hand om våra kroppar, men själen kommer lite på undantag. Vi mår sämre idag, antalet depressioner och smärt tillstånd har ökat i flera grupper på senare år. Cecilia Melder, religionspsykolog och präst, tror att en anledning är att vi har tappat fokus på vår existentiella hälsa. Det finns en filosofisk historia som berättar om en man som letar efter sin husnyckel under en gatlykta. En granne kommer förbi och frågar vad han söker. Min husnyckel, svarar han. Jaha, har du tappar den här ute? Nej, jag tappade den inne i huset. Men varför letar du inte där då svarar grannen och vandrar vidare. Jag tänker på den historien när jag läser om Cecilia Melders avhandling Vilsenhetens epidemiologi där hon arbetat med frågeställningar som Varför mår vi inte bättre än vi gör när vi samtidigt är så friska?, Varför ser vi diffus ohälsa som till exempel depression, utbrändhet och olika smärttillstånd, sprida sig i ett post modernt sekulariserat Sverige? Stor mental ohälsa hos unga Vi vet precis hur vi ska ta hand om kroppen. Vi äter bra, motionerar och tar del av tidningarnas coachningstips om hur vi ska bli mer tidseffektiva och få ihop livspusslet, ändå ser vi en stor ohälsa. Den mentala ohälsan är särskilt stor i de yngre generationerna, visade enkätsvaren när jag jobbade med avhandlingen, säger Cecilia Melder och dricker ur den omsorgsfullt gjorda kaffelatten. Vi sitter på Thelins i Fältöversten, som ligger i samma byggnad där hon bor med sin man och två barn. Hon är enga gerad och ett med sina ord när hon pratar. Det märks att den existentiella folk hälsan är ett ämne som ligger henne nära om hjärtat. Den existentiella folkhälsan är människors möjlighet att känna hopp, helhet och harmoni. Men även mening och förundran över tillvarons storhet, säger hon. Den förundran över små och stora ting som Stefan Edman har skrivit en bok om, där han mediterar vid havsstranden, den åldriga eken, på blåklockans äng och under vinternattens stjärnhimmel. Det finns något att låta sig förundras över varje dag, säger Cecilia. Hon är religionspsykolog, präst och teologie doktor och har också ett förflutet inom vården. När hon letade efter ett ämne att skriva en avhandling om, scannade hon igenom vad som har gjorts inom hälsoforskningen och när hon närmade sig hur de existentiella faktorerna påverkar upp levelsen av hälsa var valet självklart. Internationellt efter lyses också en utveckling av teorier och metoder inom detta område och i det sammanhanget är Sverige intressant, menar Cecilia, därför att vi är ett av världens mest s ekulariserade länder. Att den existentiella hälsan på verkar den fysiska hälsan positivt var redan evidensbaserat, men jag ville titta på hur sambandet ser ut. Hur den existentiella folkhälsan kan utvecklas och hur vi kan stärka den. Vi har alla någon släkting som har flera sjukdomsdiagnoser men som trots det utstrålar livskraft och glädje. Så finns det människor i vår omgivning som till det yttre verkar ha alla förutsättningar för ett gott liv, men ändå mår dåligt. Hälsa är också något som är självskapande och delvis ligger i vår egen upplevelse. Vi behöver en livskarta Och utan tillgång till vår existentiella hälsa blir vi mer sårbara för livets valsituationer och risker, menar Cecilia. När vi hamnar vid olika vägskäl behöver vi en livskarta att navigera Cecilia Melder, religionspsykolog, präst och teologie doktor

6 Att ingå i ett sammanhang som är större än jag själv är en viktig del i att må bra i själen. utifrån och har vi inte underhållit eller uppgraderat den, blir det svårt. Det behöver inte bara handla om kriser utan även vardagliga situationer. Hur hanterar jag till exempel att jag inte är en så bra mamma som jag skulle vilja vara? Hur för håller jag mig om jag går till ett tråkigt jobb som jag egentligen vantrivs med? Med en livskarta kan du hantera valsituationer och livskriser på ett annat sätt. Det betyder inte att sorgen blir mindre sorglig eller att du prövas mindre. Men den får en plats, en botten och det blir möjligt att härbärgera och bemästra det som händer. Tidigare fick vi den kartan naturligt via prästen, läraren som gav en bild av hur livet kunde vara. Där fanns berättelser från till exempel Bibeln om barnlöshet, otrohet, mord och svek. Mer än vad som ryms i en livstid för de flesta. Nu skickas vi ut i en okänd skog utan den där kartan och har ingen vetskap om farliga stråk och vad andra har upplevt i de här markerna tidigare. I stället är jag utlämnad till mig själv, med en upplevelse av att jag är ensam om mina erfarenheter och känslor och då är det lätt att gå vilse. Aspekter på existentiell hälsa När Cecilia arbetade med sin avhandling fann hon att flera hade vänt sig till Gud som barn men med åren förlorat kontakten. Vilket hon i sig inte tycker är särskilt konstigt i vårt sekulariserade samhälle. Vi lever i ett samhälle där vi inte deltar kontinuerligt i religiösa aktiviteter. Vi diskuterar inte dessa frågor, de finns inte med i vårt dagliga liv. Det är svårt att vidmakthålla den dimen sionen på egen hand, vi behöver dela och möta varandras erfarenheter. Vi är sociala varelser och behöver känna sammanhang med andra. Cecilia Melder håller kurser i existentiell hälsa, där deltagarna får hjälp att hitta just en livskarta, och där utgår hon från Världshälsoorganisationen WHO:s åtta aspekter som bygg stenar för en existentiell hälsa; Hopp, helhet, harmoni, förundran över tillvaron, mening med livet, andlig styrka och andlig kontakt, en personlig tro samt gemenskap. Men jag brukar också översätta andlig styrka/kontakt med existentiell styrka och kontakt. Det handlar om att vara del i ett sammanhang och det kan lika gärna vara ett starkt miljöengagemang, att vara politiskt aktiv eller delaktig i en förening som ger en känsla av mening. Hur börjar den som vill träna sin existentiella hälsa? Det tar minst lika lång tid att bygga upp sin andliga som sin fysiska kondition. Ett bra sätt är att börja prata med sina vänner om hur man har det. Att leta efter sammanhang där jag kan vara en del av ett vi. Det bygger inte på att vi ska bli eremiter, resa bort till kloster i öknen och meditera. Jag har ju förmånen att få jobba med de här frågorna, men jag lever som alla andra med en vardag med plikter och barn som ska hämtas och lämnas. De egna stunderna finns inte. Det handlar om att integrera de existentiella kvalitéerna i det dagliga livet. För att reflektera behöver du inte alltid sitta ensam, du kan lika gärna prata med din man eller din fru eller en god vän, säger Cecilia och menar att vi behöver ta vår existentiella hälsa på allvar. För vi mår inte särskilt bra i Sverige. Dagens ohälsa tar sig bland annat uttryck i uppgivenhetssyndrom hos unga, utmattningssyndrom hos vuxna, alkohol- och drogmissbruk och psykisk sjukdom. Ohälsotalen är stora och rentav alarmerande. Det är dags att dra i nödbromsen, säger Cecilia Melder och efterlyser ett åtgärdspaket. Men jag tror inte att kyrkan eller landstinget mäktar med detta. Det ryms inte inom de befintliga organisationerna. Det behövs en ny inriktning där både forskning och praktik går samman. I november anordnar vi en stor konferens på Teologiska Högskolan Stockholm. Det blir Sveriges första folkhälsokonferens där vi har fått bidrag från S:t Lukas, Allmänna Arvsfonden och där bland annat forskare från Karolinska, Uppsala och Luleå kommer att delta. Text: Ann Thörnblad Foto: Magnus Aronson

7 Hopp, helhet och harmoni WHO listar åtta olika perspektiv som byggstenar för existentiell hälsa: Hopp, helhet, harmoni, förundran, menings fullhet, andlig styrka och kontakt, personlig tro och gemenskap. Så här har Cecilia Melder tolkat dem: Hopp en känsla av att det nog kommer gå upp en sol i morgon också, så det finns en anledning att hänga med lite till! Helhet en samhörighet med det fysiska, mentala och det emotionella. Men också att det jag tänker, känner och gör hänger ihop. Harmoni ett tillstånd av att här får jag vara någorlunda mig själv. Här kan jag landa. Förundran att kunna ta in världen med barnets nyfikenhet. Meningsfullhet att vila i att det finns en mening med varför jag finns här. Andlig styrka och kontakt att jag ingår i ett sammanhang som är större än jag själv. I kontakt med det sammanhanget kan jag känna och hämta kraft. Personlig tro att jag har en livskarta inte bara för det jag upplevt utan också för de aspekter som jag ännu inte har upplevt. Gemenskap Vi skulle behöva hitta former och ett språk för att skapa olika typer av gemenskap där vi kan träffas och på ett naturligt sätt prata om vad som kan ge oss en existentiell grund. 12 steg för hopplösa Livsförändring på djupet av Olle Carlsson (Bonnier Fakta) Vi vill så gärna ge ett intryck av att våra liv är problemfria, att vi är framgångsrika, lyckliga och hela människor. Men det är bara en del av sanningen, det vi visar upp för andra är bara toppen av ett isberg, ett liv rymmer så mycket mer. Det skriver Olle Carlsson i första kapit let av 12 steg för hopplösa som handlar om det första steget maktlöshet här översatt till Jag inser att jag har ett problem som jag inte kan lösa. De tolv stegen har hjälpt tusen och åter tusen människor över hela världen att bryta med ett missbruk och att upprätthålla en stabil nykterhet. Här har Olle Carlsson utgått från de tolv stegen men översatt dem till förhållanden för oss vanliga normalstörda människor. För även om man inte brottas med ett missbruk så har de flesta av oss, enligt författaren, något som ligger mellan oss och livet. Hans utgångspunkt är att vi alla är maktlösa inför något och har destruktiva livsmönster som hindrar oss från att växa och utvecklas. Från första steget om maktlöshet går vandringen via tillit och överlämnande till självrannsakan och bekännelse för att sedan mynna ut i förändring, handling och fullbordas i bön och givande. Boken är skriven med värme, vishet och utifrån en hög trovärdighet. Olle Carlsson har själv brottats med sina demoner, tog sig ur ett alkoholmissbruk på 90-talet och delar här med sig av sin livserfarenhet både som präst och människa. Varje kapitel varvas med betraktelser och reflektioner kring det aktuella steget och hur det kan tolkas. Det är bilder hämtade från vardagen, arbetet, livet och Bibeln och som är engagerande, medmänskliga och gripande. Mot slutet av varje kapitel väntar en övning för den som vill och några reflekterande frågor som till exempel Vilken är min djupaste drivkraft? och Vad i mitt liv be höver jag släppa taget om? 12 steg för hopplösa är inte ytterligare en i raden av quickfix-böcker med ambitionen att förändra våra liv om vi bara tänker rätt och tuktar oss själva med hjälp av en disciplinerad handlingsplan. Boken utgår snarare från en befriande ödmjukhet varje människa lever i det starka spänningsfältet mellan höga ideal och en ofullkomlig verklighet och med insikten om att förändring är svårt. Men kanske, om vi sträcker ut en hand, och hittar en grupp eller ett sammanhang där vi kan dela det som hindrar oss på vägen, så kan det bli början till en vandring mot en livsförändring på djupet. Text: Ann Thörnblad

8 Människan I en serie radioprogram under hösten talar humanekologen Per Johansson på temat människan och maskinen. Han berättar bland annat att storföretaget IBM har utvecklat en metodik för att mäta hur deras 300 000 anställda mår och hur det är beställt med deras styrkor, svagheter och arbetsprestanda. Men frågan är om det verkligen går att mäta hur någon mår och hur defini erar vi orden att må bra? Sett från en andlig aspekt så kan begreppet att må dåligt leda till att en män niska utvecklar och stärker kvaliteter som inte hade skett annars. Någonting som aldrig kan effektiviseras, säger Per Johansson som är humanekolog och har arbetat många år som universitetslärare. Han har följt den digitala utvecklingen sedan början av 80-talet och är särskilt fascinerad av simuleringar, artificiell intelligens och science fiction. Idag arbetar han som konsult och föreläser också om de här frågorna. När Per Johansson är ute i landet pratar han bland annat om hur vi i vårt moderna samhälle har tappat bort vår förmåga till reflektion och själv iakttagelse på vägen. En hög tekno logisk miljö förändrar

9 en maskin? samhället och därmed föreställningen om vad män niskan är. I vår moderna värld menar Per Johansson att vi kommit att se på människan främst ur en mekanisk och ekonomisk synvinkel. Människan är alltså något som går att studera och mäta och i arbetslivet förväntas hon vara nyttomaximerande. I och med att vi lever i ett teknologiskt samhälle blir en effekt att vi behandlar oss själva som komponenter i tekniska system i stället för tänkande och viljande människor. Det är naturligtvis ingen som spontant beskriver sig själv eller sina kollegor på det här sättet och just därför är det försåtligt. Synsättet ligger omedvetet och präglar organisationer och myndigheter i deras strävan efter så rationella och effektiva lösningar som möjligt. Sen kan man i olika forum ägna sig åt stora resonemang kring värdegrunder, men i slutänden landar det alltid i frågan vad kostar det? Hur ska man integrera en mänsklig aspekt till de rent mekaniska och ekonomiska? Först och främst genom att vara medveten om att tendensen finns och hur mycket vi automatiskt tar för givet på jobbet och i andra sammanhang av de ekonomiska och mätbara vari a b lerna. Men är effektiviteten det viktigaste för mig? Det är en extremt stark kraft som används som mått i alla möjliga sammanhang. Ett exempel är forskarvärlden där man i allt högre grad räknar publikationer snarare än värderar själva innehållet, säger Per Johansson. Hur skulle den digitala utvecklingen påverkas om vi i högre grad ägnade oss åt självreflektion? För det första tror jag att det i alla skeden av en utveckling handlar om att ställa frågan varför. Att bli lite mer transparent och hitta nya sätt och nya formuleringar att prata om det vi gör. Det är så många mätbara variabler som tas för givet utan någon större reflektion. Det saknas en djup, offentlig diskussion om vad det innebär att vara människa, säger Per Johansson som också har läst bibelvetenskap och säger att han är troende i den meningen at t jag har en andlig dimension. De mer subtila dimensionerna av vad det är att vara människa för svinner tyvärr i det offentliga sam talet. Ser det offentliga samtalet annorlunda ut i USA, där människor har en starkare religiös och andlig förankring än i Sverige? Det finns en mer levande och fränare debatt kring värdefrågor i USA som påverkar det politiska skeendet, men inte det ekonomiska i samma utsträckning. Men jag skulle vilja se mer av den öppen heten i Sverige. Tekniken gör oss mer effektiva och vi sparar tid. Men hur använder vi oss av den tiden egentligen? Det har varit en drivkraft under hela den moderna industriella historien att maskinerna ska hjälpa oss att spara just tid. Men det finns studier som visar att det inte stämmer. Om vi tar jordbruket som ett exempel så var tanken att jordbruksmaskinerna skulle spara tid åt bonden. Maskinerna når ett resultat på bråkdelen av den tid som det manuella arbetet tar, men istället har bönderna blivit färre och spenderar större delen av sin tid i traktorn. Så det är en paradox, avslutar Per Johansson. Text Ann Thörnblad Foto Privat Kulturradion i P1 sände i höst programmet Människan och maskinen med humanekolog Per Johansson.

10 Kalendarium Gudstjänster och andakter För utförligt program, se annonsering i Mitt i Haninge och www. osterhaningeforsamling.se 1 i advent 2 december 11.00 S:t Eskils kyrka Gudstjänst med nattvard Magnus Crispin Back Carl Henrik Widlund Österhaninge kyrkokör Fredrik Ohlsson, trumpet Arbetskretsens julmarknad 11.00 Gudstjänst Per Hilmer Larsson s körer Kamilla Arlestrand Ann-Christine Wilund brasskvintett, Vendelsö syförenings julmarknad 11.00 Österhaninge kyrka Leif Wiking Mathias Brorson, sång Anders Kästel, trumpet 16.00 Jordbro kyrka Gudstjänst med små och stora Veronica Willner Carl Henrik Widlund Minisången Musikalgruppen, Audite barn och ungdomar Perolof Hellström, trumpet Sara Bjäde Jarl Adventskalendrar till alla barn. Kyrkfika och lotteri. 16.00 Adventskonsert med Vislustan Per Hilmer Larsson 18.00 Österhaninge kyrka Musikgudstjänst Advent går in Martin Marcolla Österhaninge kyrkokör Mikael Fahlstedt Kyrkbuss Torsdag 6 december 19.00 S:t Eskils kyrka Gospelkonsert S:t Eskil Gospel Lisa Bengter Fira advent i din församling 2 i advent 9 december 11.00 S:t Eskils kyrka Gudstjänst med små och stora, Annelie Ekström 11.00 Gudstjänst med nattvard Mikael Gyllstedt 15.00 S:t Eskils kyrka De vackraste julsångerna på finska. Eija Alpimaa Magnusson Ensemble ur Österhaninge kyrkokör Onsdag 12 december 9.30 Jordbro kyrka Småbarnsgudstjänst med Lucia Bibelstudium Öppet bibelstudium för ovana och vana bibelläsare. Ingen föranmälan. Vill du veta mer, kontakta Veronica Willner. Söndag 2 och 16 december kl 10-11.30 Jordbro kyrka. Torsdag 13 december 07.00 S:t Eskils kyrka Luciafirande Haninge sångklasser 16.00 och 18.00 Luciafirande Barn- och ungdomskörer Kamilla Arlestrand Ann-Christine Wilund Per Hilmer Larsson 18.00 Jordbro kyrka Luciahögtid, lussefika Audite, Musikalgruppen Fredag 14 december 18.00 S:t Eskils kyrka Körkonsert med julton PRO-kören Höstblommorna Monica Darbom, dirigent Lördag 15 december 18.00 Vallakyrkan Sinnesrogudstjänst 3 i advent 16 december 11.00 S:t Eskils kyrka Gudstjänst Veronica Willner 11.00 Gudstjänst med nattvard Mikael Gyllstedt Ann-Christine Wilund 16.00 Österhaninge kyrka Julkonsert Donald Perry, solosång församlingens körer Södertörns brass Kyrkbuss 19.30 S:t Eskils kyrka Julkonsert Donald Perry, solosång församlingens körer Södertörns brass Onsdag 19 december 19.00 Söderstråket spelar och sjunger in julen 4 i advent 23 december 11.00 S:t Eskils kyrka Gudstjänst med nattvard Annelie Eriksson Kenneth Landelius Julafton 24 december 11.00 S:t Eskils kyrka Samling vid krubban Annelie Ekström Charlotta Lindholm Lundblad, tvärflöjt 11.00 Samling vid krubban Mikael Gyllstedt Ann-Christine Wilund 11.00 Jordbro kyrka Samling vid krubban alla små & stora Carl Henrik Widlund Sara Bjäde Jarl 17.00 S:t Eskils kyrka Julbön Leif Wiking Catharina Ekeberg, sång Julnattsmässa 23.00 Österhaninge kyrka Julnattsmässa Martin Marcolla Leif Wiking ensemble ur Österhaninge kyrkokör 23.30 Jordbro kyrka Julnattsmässa Veronica Willner Ann-Christine Wilund

11 Juldagen 25 december 07.00 S:t Eskils kyrka Julotta Kenneth Landelius Sandra Tillbom, sång 07.00 Julotta Per Hilmer Larsson Ann-Christine Wilund Helena Lugnegård, sång 07.00 Österhaninge kyrka Julotta Magnus Crispin Back ensemble ur Österhaninge kyrkokör Annandag jul 26 december 11.00 S:t Eskils kyrka Gudstjänst med nattvard Carl Henrik Widlund 17.00 Gudstjänst med julens alla sånger Per-Hilmer Larsson Vendelsö körensemble Ann-Christine Wilund Söndag 30 december 11.00 S:t Eskils kyrka Gudstjänst Magnus Crispin Back Nyårsafton 31 december 17.00 S:t Eskils kyrka Nyårsbön Magnus Crispin Back 17.00 Nyårsbön Per Hilmer Larsson Jan Lindberg, flöjt Ann-Christine Wilund Nyårsdagen 1 januari 11.00 S:t Eskils kyrka Gudstjänst Carl Henrik Widlund Söndag 6 januari 11.00 S:t Eskils kyrka Gudstjänst med nattvard Annelie Ekström Eija Alpimaa Magnusson Körensemblen Vocal 5.2 11.00 Temagudstjänst med julspel Per Hilmer Larsson Barnkörer Kamilla Arlestrand 15.00 S:t Eskils kyrka Trettondedagsgudstjänst på finska Eija Alpimaa Magnusson Ronney Magnusson, sång och trumpet 16.00 Jordbro kyrka Julsånger från hela världen Lyssna sjung önska Carl Henrik Widlund Musikalgruppen, Audite, ensemble ur Österhaninge kyrkokör Mikael Fahlstedt Sara Bjäde Jarl Träffpunkter Lunchmusik och soppa S:t Eskils kyrka Onsdagar kl 12.00 Lunchmusik med varierat innehåll, sopplunch kl 12.30 t o m 19.12, start 9.1. Soppa på musik Jordbro kyrka En tisdag i månaden kl 12.00 musik, soppa och trevligt sällskap. 4.12 Ulrika Zettersten sång, Niclas Steeve, piano. 29.1, program se hemsidan. Musiklunch Tisdagar kl 12.00-13.00, följande datum: 11.12, 22.1 Öppet kyrktorg Fredagar kl 13.00-15.00, t o m 7.12, start 18.1. En träffpunkt för daglediga i alla åldrar, möjlighet till en kopp kaffe, en sång, en berättelse, samtal och gemenskap. Kryckan Vallakyrkan Sleipnervägen 111 En mötesplats för hemlösa, missbrukare och utsatta. Öppettider: tis, ons, tors kl 8.00-14.00, café (kl 8.00 frukost, kl 12.00 lunch) fre kl 8.00-13.00 café. Torsdagscafé Brandbergens församlingslokal Jungfruns gata 415 Fika och program varje torsdag kl 13.00 t o m 13.12, start 17.1. Kontaktperson: Malin Persson Café tisdag Jordbro kyrka Varannan tisdag kl 9.30-11.30 (jämna veckor) Öppen träffpunkt med kaffe, småprat, gemenskap, andakt, olika program. 27.11 Fika och gemenskap 11.12 Vi sjunger julens sånger tillsammans med kantor Sara Bjäde Jarl 22.1 Fika och gemenskap Arbetskretsen i Handen S:t Eskils kyrka Fika och gemenskap varannan måndag kl 13.00. Vi inleder med andakt i kyrkan. Kontaktperson: Malin Persson Julmarknader Försäljning av handarbeten, lotterier och servering i S:t Eskils kyrka och efter gudstjänsten. Första söndagen i advent 2 december Välkommen hälsar Arbetskretsen i Handen och Vendelsö kyrkliga syförening Vendelsö kyrkliga Syförening Syföreningen träffas varannan tisdag kl 13.00-15.00 och Stödstrumporna varannan torsdag kl 18.00-21.00. Nya och gamla medlemmar är välkomna. Kontaktperson: Britt Lindberg

12 Barn & Ungdom Fasta grupper Anmälan sker till respektive kyrka, se kontakter sid 19. Ändringar kan förekomma, se hemsidan för aktuell information: www. osterhaningeforsamling.se Babycafé med babymassage och babyrytmik Jordbro kyrka Torsdagar 10.00-11.30, start 24.1 Babymassage S:t Eskils kyrka 0-10 mån Tisdagar 9.30-11.30, 5 ggr, start 15.1 Onsdagar 13.30-14.30, 5 ggr, start 16.1 Pysselgrupp för vuxna med barn 0-6 mån Tisdagar 10.00-11.30 Kontakt För telefonnummer till respektive kontaktpersoner se sidan 19. Fast barn- och föräldragrupp med ABC-träffar S:t Eskils kyrka 0-5 år Fredagar 9.00-11.30, start 11.1 Barntimmar Jordbro kyrka 4-5 år Onsdagar, fredag 9.00-11.30, start 16.1 S:t Eskils kyrka 3-5 år Måndagar, onsdagar, fredagar 9.00-11.30, start 7.1 Miniorer Jordbro kyrka 7-11 år Torsdagar 14.30-16.30, start 24.1 S:t Eskils kyrka 7-9 år Tisdagar 14.30-17.00, start 8.1 Juniorer S:t Eskils kyrka åk 4-5 Onsdagar 15.00-17.00, start 9.1 10-12 år Tisdagar 14.00-16.30 start 8.1 57:an och 67:an Jordbro kyrka åk 5-7 Måndagar 16.00-18.00, start 21.1 S:t Eskils kyrka åk 6-7 Torsdagar 15.00-18.00, start 10.1 Fritidsgrupp 7-11 år Måndagar, onsdagar 13.00-16.00, start 9.1 eller Tisdagar, torsdagar, 13.00-16.00, start 10.1 Mötesplats för adoptionsfamiljer Lördagar 10.30-13.00, se hemsidan för datum. Öppna grupper Ingen anmälan. Öppen babygrupp S:t Eskils kyrka 0-8 mån Onsdagar 13.00-15.30, start 9.1 Öppen barn och Föräldragrupp Jordbro kyrka 0-3 år Måndagar 9.30-12.00, start 21.1 S:t Eskils kyrka 0-3 år Start 8.1 Tisdagar 9.00-11.30 Torsdagar 9.00-11.30, 13.00-15.30 0-5 år Måndag-torsdag 9.00-11.30, start 9.1 Öppet babycafé med rytmik 0-10 mån Måndagar 9.30-11.30 Sång och musik Anmälan sker till respektive kyrka, se kontakter sid 19. Babyrytmik Jordbro kyrka 0-2 år se Fasta grupper, Babycafé S:t Eskils kyrka 0-1 år Måndagar 13.30-15.00 Småbarnsrytmik S:t Eskils kyrka 1-2 år Onsdagar 9.30-11.30 Minisång Jordbro kyrka 3-6 år Onsdagar 14.30-16.00, start 23.1 Musikalgrupper Jordbro kyrka 7-9 år Tisdagar 16.00-16.45, start 22.1 Jordbro kyrka från 10 år Tisdagar 17.00-18.00, start 22.1 Ungdom UGH Unga i Guds hjärta S:t Eskils kyrka Ungdomsgrupp från 14 år Onsdagar 17.30-21.30, start 16.1 Ledare: Karin Lind QV Ungdom Ungdomsgrupp från 14 år Torsdagar 18.45-22.00, start 10.1 Ledare: Mikael Gyllstedt och Henrik Stenman. www.osterhaningeforsamling.se

13 Körer Suomenkielinen toiminta Finskspråkig verksamhet Vuxenkörer Österhaninge kyrkokör S:t Eskils kyrka Tisdagar 18.30-21.00, start 8.1. Anmälan till Mikael Fahlstedt Vendelsö körensemble Onsdagar 18.30-20.30 Audite Jordbro kyrka Tisdagar 19.00-21.00, start 22.1 Anmälan till Sara Bjäde Jarl Joulurauhaa Minä muistan lapsuuden joulut, muistan kaikki tuoksutkin sen. Kylän laidalle luo vanhan naisen, aattoaamuina vein kukkasen. Hänen kanssaan koristin kuusen, pikkuleipiä maistelin. Joka kerta hän sanat nuo lausui, niitä vaieten kuuntelin.. Rauhaa, joulurauhaa! Muista joulusi pyhittää. Se vain mikä meissä on hyvää, meidän jälkeemme tänne jää. Kun rauhaa, joulurauhaa, hänen kuulin toivottavan, niin silloin, vasta silloin tunsin jouluni alkavan.. Rauhaa, joulurauhaa, mulle toivota ei nyt hän. On poissa nuo lempeät silmät, tuoksu tuvan tuon lämpimän. Rauhaa, joulurauhaa, voinko löytää nyt milloinkaan? Minä miksi en aikaisemmin häntä saapunut katsomaan? Kirkkomaalle hiljaa nyt kuljin, kuljin silmin kyyneltyvin. Hänen kummulleen toin joulutähden, yhden kynttilän myös sytytin. Sillä hetkellä liekki kun syttyi, tunsin lämpimän henkäyksen. Tähtitaivaalta lempeä tuuli, viestin toi mulle kuiskaten.. Ungdomskör Från 13 år. Tisdagar 18.30-20.00 Anmälan till Kamilla Arlestrand, start 15.1 Barnkörer Anmälan till Kamilla Arlestrand, start 15.1 Lilla kören 5-6 år. Tisdagar 15.00-15.30 Barnkören åk 1-3. Tisdagar 16.00-16.45 Stora kören åk 4-6. Tisdagar 17.00-18.00 Tänä jouluna jälleen kuljin, luokse pirttinsä syrjäisen. Minä ikkunat pimeät löysin, pihan aution, hiljaisen. Kertoi naapuri vanhuksen tienneen minun aattona tulevan. Oli toivonut kummullensa joulutähden mun laskevan.. Joel Hallikaisen laulun sano teille kaikille Joulurauhaa Toivottavat Eija ja Katija Joulunajan toimintaa St. Eskilin kirkolla 25.11 klo 15.00 Jumalanpalvelus 9.12 klo 15.00 Kauneimmat joululaulut 25.12 Huom! Ei jumalanpalvelusta St. Eskilin kirkossa Tervetuloa viettämään suomalaista jumalanpalvelusta klo 6.00 Trångsundin kirkossa klo 9.00 Huddingen kirkossa tai klo 11.00 Bollmoradalenin kirkossa Tyresössä 6.1 klo 15.00 Loppiaisen jumalanpalvelus 20.1 klo 15.00 Ehtoollisjumalanpalvelus Rauhaa, joulurauhaa! Muista joulusi pyhittää. Se vain mikä meissä on hyvää, meidän jälkeemme tänne jää Kun rauhaa, joulurauhaa, kuulen tuulen kuiskaavan, vihdoin tunnen, sittenkin tunnen minä jouluni alkavan. (teksti sivulta Lirama.net)

14 Skönhet lyfter själen

15 Bön till de uppstigande Virpi Pahkinen dansade under invigningen av Österhaninge salen. Foto: Charlotte Persson När arkitekt Åsa Flarup Källmark fick uppdraget att rita en ceremoni lokal till Öster - haninge begravningsplats, hittade hon utgångspunkten i sina egna erfaren heter av att hantera sorg och minnen av begravningar hon varit på. När jag var tre år dog min lillebror. Jag har vistats mycket på kyrkogården sedan jag var liten och funnit tröst i det vackra där. Senare ordnade jag båda mina föräldrars begravningar. När jag skapade Österhaningesalen så plockade jag fram de saker som gjorde begravningarna ljusa och vackra och har undvikit det som varit svårt. Rymden och ljuset i den nya ceremonilokalen är påtaglig. I det stora rummet med 6 meter i takhöjd öppnar sig stora glaspartier med utsikt över den vackra dalgången. Som fokus finns ett smalt fönster, kallat en strimma av hopp. Det är en så vacker plats som vi jobbat med, med naturliga blickfång som kunde distrahera och stärka. Skönhet lyfter ju själen. När jag funderade på vad det är som förenar oss människor i sorg så är det ofta en djup förtvivlan oavsett ålder, religion eller kulturell bakgrund. I sorgen måste man ta hand om, hålla om. Byggnaden är formad som ett par kupade händer som vill skydda den halvrunda formen omfamnar besökaren. Formen kan också liknas vid ett upp- och nedvänt skrov, ett strandat skepp. Strimman av hopp är jag mycket nöjd med själv. Jag vet inte var den kom ifrån, bara en känsla av att livet på jorden och/eller himlen fortsätter. Att ta avsked från en älskad är kanske svårare för en icke troende, när det inte finns så mycket hopp om en fortsättning. Då behövdes strimman av hopp. Lamporna i lokalen har formen av moln. I Gamla testamentet är moln en vanlig symbol för den osynlige guden, samma Gud för muslimer, kristna och judar. För en humanist kan det vara en symbol för mörker men också något som ger skugga när solen bränner, funderar Åsa. Jag tror att skönhet och mänsklig omtanke är det vi människor behöver. Byggnaden är ritad just för det här ändamålet och för den här platsen. När man går på en kyrkogård är det Åsa Flarup Källmark skönt med en byggnad som ett bevis på mänskligt liv. Det finns lampor som lyser i några fönster, det blir inte så öde. Den 9 oktober invigdes Österhaningesalen vid en invigningsceremoni för särskilt inbjudna gäster. I programmet medverkade bland annat Virpi Pahkinen, världskänd dansare som framförde ett dansnummer särskilt utformat för invigningen. Jag var djupt berörd. Jag hade gråten i halsen nästan hela tiden, säger Åsa. Jag var både glad och vemodig på samma gång. Det var så mäktigt att så stor möda lagts på att inviga en byggnad som jag varit med om att rita. Samtidigt var det förunderligt att äntligen få se att allt fungerade, det man haft i tankarna så länge. Vad är du mest stolt över? Att jag fått förtroendet att rita byggnaden och att mitt eget sökande efter en omfamnande atmosfär verkar ha nått fram. Rummet verkar beröra många och då kommer det förhoppningsvis att kunna hjälpa människor i svåra stunder. Jag tror att Österhaninge salen kommer att få användningsområden som ingen kan ana idag. Text Charlotte Persson Foto Catharina Fredrikson

16 Arkitekt och dansare i samspråk. Invigningen av Österhaningesalen inleddes av Kyrkoherde Martin Marcolla. Ceremonilokalen invigd I oktober invigdes Österhaningesalen den nybyggda ceremonilokalen på Österhaninge begravningsplats. Lokalen ska kunna användas för begravningar, oavsett religiös tillhörighet. Ett nittiotal inbjudna gäster deltog i invigningen. Martina Mossberg Kommunstyrelsens ordförande Vad tyckte du om invigningen och byggnaden? Byggnaden är fantastiskt vacker och har placerats med omsorg på en helt enastående vacker plats. Ceremonilokalens utformning med fönster ut mot naturen ger mig en känsla av frid och hopp. Vilken betydelse har en neutral ceremonilokal för begravning, anser du? För ett modernt samhälle där vi ser mångfalden som berikande och som en naturlig del av utveckling är det fantastiskt att vi i Haninge nu har en vacker och ändamålsenlig ceremoni lokal. Vilka användningsområden för lokalen ser du för framtiden? Min förhoppning är att ceremonilokalen kommer att användas som samlingsplats för så väl sorg som glädje. Vid invigningen fick vi se att lokalen lämpar sig väl för både sång och dans. Hanna Törnberg Begravningsombud i Österhaninge församling Vad tyckte du om invigningen? Invigningen var enastående och jag hade tårar i ögonen. Jag har varit med om liknande upplevelser två gånger tidigare och då var det på Operan och på Konsert huset. Vilken betydelse har en neutral ceremonilokal för begravning, anser du? Jag tycker att det är mycket viktigt att församlingen disponerar en ceremonilokal som utan problem kan användas för alla ceremonier religiösa och ickereligiösa, med tanke på att Haninge kommuns invånare representerar så många olika religioner. Du är begravningsombud i Öster haninge församling. Vad är din uppgift? Min roll som begravningsombud är att vara kontaktperson för de som inte är medlemmar i Svenska kyrkan och deras begravningsbyråer. Det är också mitt uppdrag att kontrollera om begravningsavgiften utnyttjas på rätt sätt. Hur vanligt är det med begravningar i annan tradition än Svenska kyrkans i Haninge? Förutom kristna begravningar sker också muslimska, judiska och buddi stiska, som är de stora religionerna i världen. Det sker ganska ofta icke religiösa begravningar. Sen får man inte glömma

Mingellunch. På den vita väggen kan olika symboler och bilder projiceras. 17 Gunilla Franklins sång berörde och ramade in invigningen. Läs in QR-koden och se bildspel på YouTube från invigningen. de mindre, religiösa samfund som också finns representerade i Haninge. Mohammed Laallam Imam, vice ordförande i Islamiska församlingen i Haninge, begravningsentreprenör Vad tyckte du om invigningen? Vi muslimer i Haninge är oerhört glada för den nya bergravningslokalen och invigningen, och vi ser fram emot att vara delaktiga även i framtiden. Vilken betydelse har en neutral ceremonilokal för begravning, anser du? Muslimska begravningar skiljer sig en hel del ifrån de kristna. När begravningsceremonierna sker i S verige så får man som muslim kompromissa en del. En neutral ceremoni lokal är ett stort steg mot det öppna civiliserade samhället, den betyder oerhört mycket för oss. Kommer den nya lokalen att under lätta muslimska begravningar? Den nya lokalen underlättar mycket. Vi är i stort behov av att kunna ha en minnesstund efter begravningar, hålla tal och föreläsa om livet efter detta, om döden och paradiset och be för den avlidne samt stödja hans/hennes familj. Muslimerna sörjer inte sina avlidna anhöriga överdrivet mycket då de tror att döden enbart är början på något nytt. Man tar sin tid att visa respekt för den avlidne och dennes familj. Mauritz Carlson Kyrkogårdsnämndens ordförande Vad tyckte du om invigningen? Jag tyckte den var fantastisk och väl anpassad till Österhaningesalens blivande användning. Vilken betydelse har en neutral ceremoni lokal för begravning, anser du? Den är en nödvändighet enligt begravningslagen, och kyrkogårdsnämnden bedömer att ceremonilokalen kommer att fylla ett stort framtida behov. Vilka användningsområden för lokalen ser du för framtiden? Förutom begravningar utan och med kyrkliga förtecken, är lokalen väl lämpad för t ex bröllop, kammar musik, diktläsningar och vissa möten. Text Charlotte Persson Foto Catharina Fredrikson Under hösten 2011 påbörjades byggna tionen av en ceremonilokal på Öster haninge begravningsplats i Haninge. Redan 2002 fick arkitekt Åsa Flarup Källmark (A-sidans arkitektkontor), landskaps arkitekt Monica Sandberg (Landskapsgruppen) och Bengt Krusemo (Bjerking AB) i uppdrag att upprätta ett förslag för upp förande av en ny ceremonilokal, bisätt nings- och mottagningsrum, personal- och förrådsutrymmen på begravningsplatsen i olika etapper. Den första etappen av pro jektet var bisättnings lokalen, som togs i bruk under 2006. Alla folkbokförda som betalar begravnings avgift har lag stadgad rätt till en värdig lokal för begravning utan religiösa symboler.

18 Sagan om de goda styvföräldrarna Linda och Per hade varit tillsammans nästan två år när de bestämde sig för att flytta ihop. De hade haft lite vardagsumgänge när de inte hade barnen hos sig. Nu hade de också träffat varandras barn och barnen träffat varandra. I början hade de träffats och gjort roliga saker men nu hade de umgåtts också i vardagen. Både Linda och Per hade förstått att de aldrig skulle bli en s k kärnfamilj utan snarare vad man brukar kalla en svängdörrsfamilj. Den första förhandlingen de ställts inför var hur stor lägenhet de skulle köpa. Linda hade lite mer sparade pengar men för Per var det viktigt att de skulle betala hälften var. Till slut kom de överens om att köpa en fyrarums lägenhet. De hade också diskuterat vilka rum barnen skulle ha. Lindas tolvårige son med Pers åttaårige son och Pers femåriga dotter med Lindas åttaåriga dotter. Efter en del prat fram och tillbaka kom de fram till att syskonen skulle dela rum i alla fall tillsvidare. Barnen tycktes också vara nöjda med detta. Efter stundtals ganska svåra diskussioner och förhandlingar med deras tidigare partners hade de också hittat en bra lösning på umgängesfrågan. Pers barn skulle komma på måndagar och stanna en vecka. Lindas Relationerna Artikelserie, del 5 I en artikelserie skriver terapeuterna på Kyrkans Familjerådgivning om de möjligheter och svårigheter vi möter i våra relationer. Tidigare artiklar i serien hittar du i Österhaninge församlingsblad nr 1-4 2012. De finns att läsa på www.osterhaningeforsamling.se barn skulle komma på onsdagar och stanna en vecka. På det sättet skulle barnen ha ensam tid med sin förälder men också träffa de nya bonussyskonen. Per och Linda skulle också få lite tid till sammans utan barn. Trots att de tyckte att de pratat igenom allt väldigt noggrant märkte de båda att den andra stundtals mörknade i ansiktet när de sa till varandras barn. De förstod att de nu måste sitta ner och bestämma vilka regler som skulle vara gemensamma men också vilken roll de kunde ha för varandras barn. Pers tidigare fru började också ringa och vilja ändra på umgänges tider. Eftersom Per hade en del skuldkänslor för att ha lämnat henne var han benägen att gå med på detta. Linda och Per hade en del gräl om det. Linda hade å sin sida svårt att avgöra hur mycket tid hennes tidigare svär föräldrar skulle få vara med barnen. De förstod båda att det var många relationer att ta hänsyn till. Detta var bara en vinjett till en styvfamilj. Det är egentligen nästan omöjligt att skriva generellt om familjer som kallas så. Familjer är så olika. En del par träffas och har båda barn sen tidigare. En del par träffas där en har barn och den andra inte. Ibland har en eller båda barn från flera tidigare förhållanden. En del väljer att skaffa gemen samma barn, en del inte. De tidigare barnen kan också vara i helt olika åldrar. En del barn träffar båda sina mammor en vecka och båda sina pappor den andra. Dessutom är relationerna till far- och morföräldrar ibland täta, ibland inte. Det som ändå blir tydligt är att det är många relationer att ta hänsyn till. I lyckliga fall är detta en stor tillgång för barnen. Tänk, att ha så många vuxna som bryr sig och som man är älskad av. Ibland blir dock rela tionerna till tidigare partners präglade av misstro, misstänksamhet och svartsjuka, även från den nya partnern. Den part som lämnat ett förhållande är ofta fylld med skuldkänslor. Detta kan påverka relationen både till den nuvarande och också den tidigare partnern. Inte så sällan ger det också en känslighet när den nya partnern säger till eller har åsikter om ens barn. Ofta har man också en tendens att vilja kompensera barnen för den förlust de gjort. En partner som blivit lämnad kan ha svårt att känna tillit och kan också vara upptagen med funderingar om vem barnen träffar och vem som har

19 inflytande på dem i den före dettas nya relation. Inte så sällan har man då ett behov av att försäkra sig om att barnen har det mycket bra, för att inte säga bäst, hos dem själva. Der är inte självklart att man älskar sin partners barn som sina egna. Även om ens egna barn kan vara besvärliga har man en historia och oftast en mer självklar kärlek till dem. Det kan innebära att toleransen för dem blir större. De här känslorna är inte onormala men man behöver hitta sätt att förhålla sig till dem. Utifrån barnens perspektiv är det viktigt att förstå att de inte har valt. Man måste skapa en respektfull relation som vuxen men inte försöka vara en ny mamma eller pappa för barnen. De har ju redan en som de behöver få älska och förlita sig på. Barn är också känsliga för orättvisor och behöver känna att alla barn behandlas lika. Barn kan också känna sig svartsjuka på den nye partnern och det kan vara bra att avstå alltför mycket kärleksyttringar till den nya, i alla fall i början. Bäst verkar styvfamiljen klara sig om man kan skapa en ny familj med klara normer och värderingar, förvisso inte en kärnfamilj, men med stark sammanhållning. Konkret kan det betyda att man äter middag ihop, ofta spelar spel tillsammans eller tittar på något TVprogram på lördagar, ja, allt sådant som skapar gemensamma upplevelser. Slutligen vill jag säga att jag är full av beundran för de par jag träffat, som trots denna väv av relationer som ska hanteras, lyckas skapa en hoppfull, tillfredsställande, meningsfull och stundtals djupt glädjefull tillvaro. Text Birgitta Gentele, familjerådgivare Kontakta oss S:t Eskils kyrka Runstensvägen 14, Handen, vx 555 670 00 Präster Eija Alpimaa Magnusson, 555 670 53 Magnus Crispin Back, 555 670 52 Attila Neumerker, 555 670 40 Annelie Ekström, 555 670 37 Kenneth Landelius, 555 670 51 Diakon Malin Persson, 555 670 31 Musik Catharina Ekeberg, kantor, 555 670 13 Mikael Fahlstedt, organist, 555 670 12 Församlingspedagog Elisabet Hillbratt, 555 670 43 Församlingsassistent Mia Sjödin, 555 670 39 Ungdomsverksamhet Karin Lind, 555 670 44 Nicklas Sundberg, 555 670 38 Barnverksamhet anki Bokvist, Birgitta Ohlsson, Gertrud Eriksson, Helena Andersson, Kristina Karlsson Ehlén, 555 670 47 Vaktmästare 555 670 90 Skomakarvägen 18 Präster Per Hilmer Larsson, distriktschef 555 670 73 Mikael Gyllstedt, 555 670 77 Diakoni Eva-Lisa Oldeberg, diakoniassistent, 555 670 72 Musik Ann-Christine Wilund, kantor, vuxenkör 555 670 71 Kamilla Arlestrand, körledare, 555 670 29 Församlingspedagog Henrik Stenman, 555 670 74 Barnverksamhet Britt Lindberg, Ninni Winberg, Susanne Kumlin, 555 670 75 Jordbro kyrka Moränvägen 17 Präster Veronica Willner, distriktschef, 555 670 61 Carl Henrik Widlund, 555 670 62 Musik Sara Bjäde Jarl, kantor, 555 670 65 Barnverksamhet Barbro Widarsson, Ulla Sunesson, Ylva Lundgren 555 670 67 Fritidspedagog Susanne Park, 555 670 68 Kyrkans familjerådgivning är en samverkan mellan församlingar i Stockholms stift. För enskilda samtal (45 min), familjesamtal (vuxna personer) och parsamtal (90 min) är avgiften 250 kronor. Tidsbokning 08-615 11 70 eller kyrkansfamiljeradgivning@gmail.com. www.kyrkansfamiljeradgivning.org Brandbergens församlingslokal Jungfruns gata 415 Diakon Malin Persson, 555 670 31 Kryckan Vallakyrkan, Sleipnervägen 111, 777 80 90 Katija Smalliakowa, diakon, 555 670 66 Leif Wiking, präst, 555 670 54 Carina Ekman, diakoniassistent

I väntan på något som redan hänt Vid en adventssamling för förskolan för många år sedan kom en liten pojke på kanske 5 år fram till mig efteråt. Jag hade berättat om advent och om julevangeliet. Han tittade mig djupt in i ögonen och sa med allvarlig röst. Du behöver inte berätta den här historien om Jesus igen. Jag har hört den förr. De flesta av oss känner trygghet vid att livet upprepar sig. Att berättelser och upplevelser får återkomma igen år för år. Det blir ju vad vi kallar traditioner. Som ett igenkänningens kitt mitt i ett liv som ständigt förändras. Som kristen handlar det ofta om att vänta på något som redan hänt. Kända berättelser från en tid för länge sedan i ett land långt borta kommer tillbaka till oss varje år. Inte minst julens berättelser handlar om ett då som får bli ett nu. Den här adventsdikten skrev jag för länge sedan. Barndomsminnen från en uppväxt i en mindre stad blandades med jul och advent. Riktiga män niskor får spela med i en nästan sann dikt. Tänk er den gamla delen av ett brukssamhälle. Röda hus med vita knutar. Snön faller När snön kommit till vår lilla by ser världen ut att bli alldeles ny Vi springer och jagar och leker tafatt tills allting mörknar och det är nästan natt Då går vi hemåt. Vi går genom byn. Ljusen i fönstren dansar och glittrar mot skyn Men där är ett hus där fönstren är skumma Ja, just där bor en gammal gumma. Hon är ensam och gammal och elak ibland, men till jul så bakas de godaste bullarna där minsann. Och när hon har börjat att baka så får vi komma dit och smaka I fönstret så tänds då ett ljus som visar att, nu får vi komma till gummans hus Vi sitter vid spisen och värms vid dess glöd och det luktar av såpa och nybakt bröd Och gumman hon ligger på golvet och skrubba och berättar om något som hände i en krubba Och det hände för länge, ja länge sen men kanske, ja, kanske det händer igen. Hennes kinder är röda när hon reser sig opp och ögonen glänser som finaste silverkopp Ja, jag minns henne där hon stod och talte om han som var så god Hans liv blev för oss ett ljus som vi hade med oss från gummans hus Ja, minnet av detta ljus som gumman tände i vårt hus i väntan på något som redan hänt är alltid för mig, första advent. Text Leif Wiking