BEFOLKNING BEFOLKNING Den typiska invånaren i Gnesta kommun Befolkningsutveckling Födelseöverskott Flyttningsöverskott Åldersstruktur Pendling 2000 Förvärvsarbetande Utbildning Befolkningsprognos 2015 FOLKHÄLSA Nationella miljömål Kommunala mål God hälsa kräver bra livsmiljö Sociala förhållanden
befolkning BEFOLKNING Den typiska invånaren i Gnesta kommun Ur ett statistiskt material går det att hämta information och analysera det på många olika sätt. Bilden av den typiska invånaren i Gnesta kommun bör därför tas med en nypa salt, bilden stämmer naturligtvis inte in på alla (om någon) utan är en tolkning av vad statistiken säger om Gnesta kommun och dess befolkning. Den typiska invånaren i Gnesta kommun har gymnasial utbildning el ler förgymnasial utbildning, förvärvsarbetar och pendlar ut ur kom mu nen till sitt arbete. 2000 pendlade 1 514 män och 967 kvinnor i åldern 16 år och där öv er ut ur kommunen varje dag. Majoriteten av pendlarna pend lar ut ur lä net och in i Stockholms län. Av de personer som har sin för sörj ning i kom mu nen, inklusive de som bor utanför kommunen, arbe tar flest personer inom sektorerna vård och omsorg följt av utbildning och forsk ning, handel och kom mu ni ka tion samt tillverkning. All statistik under avsnittet befolkning kommer från Statistiska Central by rån (SCB) om inget annat anges. Befolkningsutveckling Sedan kommunen bildades 1992 har befolkningen ökat med 332 perso ner eller cirka 3 procent. Största ökningen har skett i Frustuna försam ling där Gnesta tätort ingår. Vid årsskiftet 2002/2003 hade Gnesta kom mun 9 813 invånare. Födelseöverskott De senaste åren har kommunen haft ett negativt födelseöverskott men totalt över perioden har födelseöverskottet varit positivt. (Födelseöverskott är lika med antalet födda minus antalet döda). Befolkningsutveckling per församling och i Gnesta kommun totalt 1992-2002 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Frustuna 5963 6079 6147 6160 6166 6208 6178 6242 6228 6206 6237 Gåsinge-Dillnäs 1079 1098 1139 1081 1096 1092 1058 1095 1100 1132 1180 Björnlunda 1410 1425 1427 1433 1409 1406 1417 1396 1403 1384 1380 Gryt 1029 1046 1061 1037 1020 1008 1000 1010 1037 1026 1016 SUMMA 9481 9648 9774 9711 9691 9714 9653 9743 9768 9748 9813 Födelseöverskott per församling och i Gnesta kommun totalt 1992-2002 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Frustuna 28 24 25 1 12-12 -5-3 -11 0-3 Gåsinge-Dillnäs 14 15 0 1-2 -3 0 3 2 8 5 Björnlunda 1 4 6 3 1 0-1 0-13 -5-2 Gryt 5 5 5 1 3 8-2 2-5 -6-5 SUMMA 48 48 36 6 14-7 -8 2-27 -3-5 Flyttningsöverskott per församling och i Gnesta kommun totalt 1992-2002 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Frustuna 164 92 41 12-6 53-23 70-2 -20 33 Gåsinge-Dillnäs 7 5 41-59 17-1 -28 34 2 23 42 Björnlunda 31 8-5 3-25 -3-2 -22 20-14 -2 Gryt 7 12 10-25 -20-20 -9 8 32-6 -5 SUMMA 209 117 87-69 -34 29-62 90 52-17 68 Flyttningsöverskott Flyttningsöverskottet har totalt varit positivt för kommunen som helhet under perioden från 1992-2002. 1992 och 1993 var flytt ning sö ver - skot tet som störst. Det överskottet kan för kla ras med att ett flertal nya bostäder färdigställdes i början av 1990 talet. 32
Åldersstruktur Gnesta kommuns åldersstruktur skiljer sig något från genomsnittet för hela riket. Andelen personer i ålderskategorierna 7-15 år och 45-64 år är högre än riksgenomsnittet. I ålderskategorierna 0-6 år, 25-44 år och 65-79 år har kommunen en lägre andel befolkning än snittet i riket. Åldersstrukturen i kommunen har även förändrats något över perioden 1992-2001. I dag har vi en större andel befolkning i kategorin 7-15 år, 45-64 år och en något större andel i kategorin 80 år och äldre än 1992. I kategorin 0-6 år och 25-44 år är vi något färre idag än 1992. Åldersstruktur i procent Gnesta kommun och riket 2000-12-31 25 Procent 20 15 10 befolkning Pendling 2000 5 År 2000 pendlade 611 personer in till Gnesta kommun och 2 481 perso ner pendlade ut ur kommunen vilket ger en nettopendling på totalt 1870, de allra flesta pendlar ut ur länet (2110 personer), företrädelsevis till Stock holms län. Statistiken visar även att männen i större ut sträck - ning än kvinnorna pendlar ut ur länet. Siffror från 1995 visar att pendlingen legat på en relativt stabil nivå under senare delen av 1990-talet, 1995 pend la de 504 personer in till kommunen och 2 251 personer pendlade ut ur kommunen, vilket ger en nettopendling på totalt 1747. 0 0-6 7-15 16-19 20-24 25-44 Ålderskategori Gnesta Riket 45-64 65-79 80- Förvärvsarbetande Andelen förvärvsarbetande är högre i Gnesta kommun än i övriga riket i alla åldersklasser. Samma samband gäller även i jämförelse med lä net. Männen förvärvsarbetar i större utsträckning än kvinnorna något som också gäller för riket i övrigt. Förvärvsarbetande 2000 Andel (procent) av alla i respektive ålder (avser nattbefolkning) Kommunen Länet totalt Riket totalt 20-24 år 67 58 58 25-44 år 85 79 80 45-64 år 76 74 74 20-64 år 79 74 75 Nattbefolkning är de som bor i kommunen och arbetar i eller utanför kommunen. 33
befolkning Utbildning Andelen invånare med gymnasial och förgymnasial utbildning är högre än riksgenomsnittet. På eftergymnasiala utbildningar ligger vi under snit tet i riket. Totalt sett är 21 procent av invånarna utbildade på ef ter - gym na si al nivå, jämfört med 30 procent totalt i riket 2001. Kvinnorna har i större ut sträck ning (24 procent) än männen (18 procent) eftergymnasial utbildning Befolkningsprognos 2015 Diagrammet visar att befolkningsutvecklingen i Gnesta kommun varit svagt positiv under mätperioden 1980-2001. Kommunen planerar för en fortsatt po si tiv befolkningsutveckling. Enligt en prognos som SCB tagit fram på upp drag av kommunen kommer vi att vid årsskiftet 2015-16 vara 11239 in vå na re i Gnesta kommun. En prognos som sträcker sig så långt fram i tiden kan vara osäker. Prognosen stämmer dock väl överens med den tillväxt kommunen planerar för. Gnesta kommun planerar för att invånartalet 2015 kommer att vara omkring 11 000 vilket i genomsnitt innebär en ök ning på cirka 80 personer per år. Prognosen räknar med ett positivt flyttningsöverskott i kombination med ett positiv födelseöverskott. Enligt prognosen kommer vi att få en allt äldre befolkning men den visar även på en ökning i de yngre åldrar na. Befolkningen efter utbildningsnivå 2001 Utbildningsnivå Kommunen (%) Länet (%) Riket (%) Förgymnasial utb. 23 22 19 Gymnasial utb. 55 53 49 Eftergymnasial utb. 21 24 30 Uppgift saknas 1 1 1 Totalt 100 100 100 Befolkningsutveckling i Gnesta kommun 1980-2001 Antal invånare 10000 9000 8000 1980 1985 1990 Befolkningsprognos 2015 0-6 år 7-15 år 16-19 år 20-24 år 25-44 år 45-64 år 65-79 år 80- år 2005 678 1330 577 510 2558 2989 1210 503 2010 784 1111 629 577 2625 3072 1540 494 2015 831 1172 504 592 2697 3119 1814 510 1995 2000 34
FOLKHÄLSA Nationella miljömål Samliga nationella miljömål är viktiga för folkhälsan på lång sikt. Kommunala mål Sociala förhållanden Förtidspensionärer Andelen förtidspensionärer oavsett kön är lägre i åldern 55-59 år i kommu nen än genomsnittet i riket. I åldrarna 60-64 år är andelen kvinnliga förtidspensionärer större i kommunen än i riket. Total andel förtids pen si o nä rer i åldersgruppen är dock ungefär lika med riket totalt. Tabellen visar även att andelen förtidspensionärer i Gnesta kommun jämfört med riket i åldersgruppen 20-64 år är lika stor. folkhälsa En god och jämlik hälsa och en god livsmiljö. God hälsa kräver bra livsmiljö I upprepade undersökningar slås det starka sambandet mellan hälsa och människors livsvillkor fast. Hur vi mår styrs av utbildning, ar be te, socialt nätverk, möjlighet att påverka, jämställdhet, ekonomisk trygg het och den fysiska miljön där vi vistas. Hälso- och friskfaktorer kan vara stödjande miljöer, naturliga mötesplatser, so ci a la sammanhang, säker och trygg miljö, möjlighet till delaktighet, med in fly tan de, kontroll samt meningsfull sysselsättning. Skyddsfaktorer kan vara tillgång till service, transporter och hälso- och sjuk vård, sociala sammanhang, god bebyggd miljö och tillgång till rekre a tion. Riskfaktorer är skadliga miljöer: Trafik, brist på sysselsättning, social iso le ring samt brist på kontroll och medinflytande. Nationella folkhälsokommittén har pekat på tre huvuddrag i hälsoutveck ling en: Den ständigt ökande medellivslängden Den psykiska ohälsan ökar (den mest påtagliga ökningen finns bland unga och bland lågutbildade kvinnor) De sociala skillnaderna består Arbetssökande Andelen arbetssökande åldersgruppen 20-24 år i kommunen har sjunkigt något sedan mars 2001 och är klart lägre i kommunen än i övriga lä net och lägre än eller lika med andelen ar bets sö kan de i riket. Förtidspensionärer 2001 Andelen (procent) av alla i respektive ålder Kommunen Riket Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt 55-59 år 13 20 16 14 21 17 60-64 år 21 37 29 27 33 30 20-64 år 7 11 9 7 10 9 Arbetssökande i kommunen Andel (procent) arbetssökande av alla i respektive åldersgrupp Kommunen totalt Länet totalt Riket totalt Mars 2001 20-64 år 4 7 6 Öppet arbetslösa 2 4 3 I arbetsmarknadsåtgärder 2 3 2 Därav 20-24 år 7 9 7 Mars 2002 20-64 år 4 7 5 Öppet arbetslösa 2 4 3 I arbetsmarknadsåtgärder 2 3 2 Därav 20-24 år 5 11 8 Källa: SCB 35
folkhälsa Bidragshushåll Andelen bidragshushåll som består av ensamstående män med barn är mycket lägre i Gnesta kommun än i riket totalt. Däremot är an de len bi drags hus håll som består av ensamstående kvinnor utan barn högre i kom mu nen än i riket totalt. Framtida arbete med folkhälsofrågor Regeringen har föreslagit elva målområden för folkhälsoarbetet. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Särskilt angeläget är det att folkhälsan förbättras för de grupper som är mest utsatta för ohälsa. Regeringens förslag till målområden är: 1 Delaktighet och inflytande i samhället 2 Ekonomisk och social trygghet 3 Trygga och goda uppväxtvillkor 4 Ökad hälsa i arbetslivet 5 Sunda och säkra miljöer och produkter 6 En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7 Gott skydd mot smittspridning 8 Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9 Ökad fysisk aktivitet 10 Goda matvanor och säkra livsmedel 11 Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Socialbidrag 2000 Bidragshushåll Hushållstyp Antal Kommunen (%) Riket (%) Samboende med barn 14 4 6 utan barn 40 13 14 Ensamstående män med barn 77 24 36 utan barn 15 5 2 Ensamstående kvinnor med barn 77 24 25 utan barn 72 23 17 Totalt 315 100 100 Källa: SCB Kommunala mål när det gäller folkhälsan har inte formulerats. Arbetet med folkhälsofrågor inom Gnesta kommun kommer troligen påbörjas genom att ta fram en lokal handlingsplan. 36