AVFALLSPLAN 2016-2020. Burlövs kommun & Malmö stad

AVFALLSPLAN 2016-2020 Burlövs kommun & Malmö stad

Innehåll Förord 3 Avfallsplanering är ett gemensamt arbete 4 Avfallsplanens fokusområden och mål till år 2020 5 Fokusområde 1 hållbar konsumtion för minskade avfallsmängder 6 Fokusområde 2 hållbar sortering med ökad återvinning 8 Fokusområde 3 hållbar hantering för en renare miljö 10 Strategier för avfallsplanens genomförande 12 Handlingsplaner för avfallsplanens genomförande 13 Avfallsplanen beslutades av kommunfullmäktige 2016-XX-XX Underlagsmaterial till avfallsplanen finns i Bilagor till avfallsplanen som hittas på VA SYDs hemsida vasyd.se. Avfallsplanen har tagits fram med konsultstöd från Tyréns stadsutvecklingsavdelning, Britt-Marie Fagerström och Johanna Hellsten. 2

Förord Skåne är en region som växer, både befolkningsmässigt och ekonomiskt. Tillväxten är på många sätt positiv för samhällsutvecklingen, men den medför också utmaningar. Traditionellt hänger tillväxt och konsumtion ihop hög tillväxt och ökad konsumtion ger ökade avfallsmängder. För en hållbar utveckling av samhället, där vi kan tillgodose våra behov idag utan att äventyra nästa generations möjligheter att tillgodose sina, behövs en mer hållbar konsumtion med minskade avfallsmängder. Vi behöver bli bättre på att minska mängden avfall samtidigt som vi återanvänder och återbrukar mer. Det avfall som ändå uppkommer behöver vi hantera på ett så miljövänligt sätt som möjligt. Detta förutsätter att vi som bor och är verksamma i vår kommun börjar göra andra val och agera på nya sätt, i vår vardag hemma, i skolan och på jobbet. För att det ska ske behöver möjligheterna att göra de rätta valen bli fler och det är här avfallsplanen kommer in. Denna avfallsplan är resultatet av många aktörers gemensamma tankearbete kring framtidens avfallshantering i vår kommun och i regionen. Vår kommun har tillsammans med Sysav och dess övriga tretton ägarkommuner samarbetat för att komma överens om gemensamma inriktningar för utvecklingen av regionens avfallshantering. De gemensamma fokusområden och mål som har arbetats fram visar på ett tydligt utvecklingsbehov av avfallshanteringen i flera led. Från påverkan på den enskilda kommuninvånarens val och beteende i sin vardag via utformningen av insamlingssystemen till en miljöriktig och kvalitetssäker hantering av det insamlade och sorterade material som sker i nästa led. Det här är ett strategiskt dokument för utvecklingen av kommunens avfallshantering till år 2020. För att arbetet med avfallsplanens genomförande ska bli framgångsrikt behöver vi vara många som hjälps åt, både i våra yrkesroller och som privatpersoner. Vi hoppas att du vill vara med i arbetet för en mer hållbar avfallshantering i Burlövs kommun och i Malmö stad. 3

Avfallsplanering är ett gemensamt arbete Avfallsplanen är ett strategiskt dokument för hela kommunen där fokusområden och effektmål anger riktningen för Burlövs kommuns och Malmö stads utvecklingsarbete på avfallsområdet till år 2020. Arbetet med Burlövs kommuns och Malmö stads avfallsplan för år 2016-2020 inleddes under 2014 och har genomsyrats av ett brett engagemang och samarbete. Arbetet har gjorts i samarbete med det gemensamägda kommunala bolaget Sysav och dess övriga 13 ägarkommuner, som har arbetat fram gemensamma fokusområden och effektmål. Dessa områden och mål finns också i den regionala kretsloppsplanen. Med denna gemensamma grund kan resurser nyttjas effektivt och olika aktiviteter i hela avfallskedjan samordnas för att ge förutsättningar för ett framgångsrikt utvecklingsarbete under perioden. En central del av arbetet har också varit att engagera en bredd av aktörer som är verksamma inom respektive kommun, exempelvis kommunala politiker samt representanter från kommunala förvaltningar, avfallsentreprenörer, fastighetsägare, näringsliv, handel, föreningar, kunder och intresseorganisationer. Synpunkter från dessa aktörer har fångats in genom enkät och workshop med framtidens avfallshantering i fokus. Det har även genomförts en barndialog på regional nivå. Syftet har varit att fånga upp synpunkter och information från så många intressenter som möjligt tidigt i arbetet. Idéerna och förslagen har påverkat utformningen av fokusområden och effektmål. Avfallsplanen styrs också av lagstiftning. Varje kommun ska ha en avfallsplan enligt miljöbalken. Avfallsplanen ska enligt lag innehålla kommunens åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet. En övergripande utgångspunkt som är gemensam inom hela EU är den lagstiftade avfallshierarkin, som visar vägen för prioritering och utveckling av framtidens avfallshantering. Enligt avfallshierarkin är prioritet ett att förebygga uppkomsten av avfall eftersom det ger den minsta miljöpåverkan. För det avfall som uppstår gäller att avfallet i första hand ska återbrukas, i andra hand materialåtervinnas och i tredje hand energiutvinnas. Endast det avfall som inte kan tas tillvara på något annat sätt ska deponeras. Avfallsplanens mål går även hand i hand med en mängd andra mål, planer och program på lokal, regional och nationell nivå. Genomförandet av avfallsplanen kommer att påverka alla som bor och verkar i kommunen. Det kommer att behövas många olika åtgärder för att nå målen, vilket kräver såväl resurser som samarbete mellan många olika aktörer både vad gäller idéer och genomförande. 4

Avfallsplanens fokusområden och mål till år 2020 Det gemensamma arbetet i regionen har resulterat i tre fokusområden, vilka är de områden inom avfallshanteringen som regionen ska satsa på till år 2020. Avfallshierarkin genomsyrar fokusområdenas riktning med minskade avfallsmängder, ökad återvinning och minskad miljöpåverkan. Fokusområdena fångar också in avfallskedjans olika delar, från konsumtion och uppkomst av avfall till sortering och vidare hantering av det avfall som uppkommer. Gemensamt för samtliga fokusområden är ordet Hållbar. Hållbarhet innefattar tre perspektiv: ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Alla perspektiven är viktiga att ha med för att utvecklingen av avfallshanteringen ska lyckas och bidra till en hållbar samhällsutveckling. Det innebär samtidigt att avvägningar mellan olika intressen måste göras för att förverkliga fokusområdenas inriktningar. Det gemensamma arbetet i regionen har resulterat i åtta gemensamma effektmål kopplade till fokusområdena. Effektmålen formulerar mer precist vad som ska uppnås tillsammans i Sysav-regionen och i samtliga ägarkommuner fram till 2020. Burlövs kommun och Malmö stad har beslutat om tre kompletterande mål. Fokusområdena och effektmålen är summerade nedan. År 2020 är den totala mängden hushållsavfall per person mindre än år 2015 År 2020 är den totala mängden textilavfall i restavfallet halverad jämfört med år 2015 År 2020 är matsvinnet mindre per person än år 2015 År 2018 är 50 % av matavfallet utsorterat och behandlat biologiskt så att växtnäring och energi tagits tillvara, år 2020 är nivån ännu högre. År 2020 är mängden förpackningar och tidningar i restavfallet halverad för respektive material jämfört med år 2015 År 2020 är nedskräpningen mindre än år 2016 År 2020 är mängden farligt avfall i restavfallet noll År 2020 är avfallstransporterna fossilbränslefria År 2020 är våra intressenters förtroende för hela avfallskedjan större än år 2016 År 2020 är andelen avvikande tömningar lägre än 2015 År 2020 är andelen kundreklamationer minst lika låg som 2015 5

Fokusområde 1 Hållbar konsumtion för minskade avfallsmängder MÅL År 2020 är den totala mängden hushållsavfall per person mindre än år 2015 Att bryta den generella ökningen av avfallsmängderna är en av de stora utmaningarna för en hållbar utveckling och att minska mängden avfall är ett övergripande mål inom hela EU. Målet innebär att bryta trenden med ökande hushållsavfallsmängder i kommunen och regionen. Målet följs upp genom att mäta mängden hushållsavfall som uppkommer i förhållande till antal invånare. Detta görs både för kommunen och för regionen. Uppföljningen görs i enlighet med branschens gemensamma statistiksystem Avfall Web. År 2014 var mängden hushållsavfall i regionen 575 kg/person. I Burlövs kommun och Malmö Stad var motsvarande siffra 509 kg/person. År 2020 är den totala mängden textilavfall i restavfallet halverad jämfört med år 2015 Produktion och konsumtion av textil och kläder är ofta förknippad med stor negativ påverkan på miljön och dåliga arbetsförhållanden i produktionsledet. Nationella mål för insamling, återanvändning och materialåtervinning av textilavfall förväntas under avfallsplanens giltighetstid. Målet följs upp genom att mäta mängden textil i restavfallet i förhållande till antal invånare. Detta görs både för kommunen och för regionen. År 2014 var mängden textil i det insamlade restavfallet i regionen cirka 5 kg/person. I Burlövs kommun och Malmö Stad var motsvarande siffra cirka 9 kg/person. KOMMUNALT MÅL År 2020 är matsvinnet mindre per person än år 2015 Matsvinnet är det onödiga matavfallet det som kunde ha ätits upp om det hade tagits om hand på rätt sätt. Produktionen av mat ger miljöpåverkan på flera olika områden och att minska matsvinnet innebär en minskad miljöpåverkan. Sedan 2012 har mängden matsvinn i Burlövs kommun och Malmö stad minskat. Målet följs upp genom att mäta mängden onödigt matavfall i såväl det utsorterade matavfallet som i restavfallet. Detta görs i förhållande till antal invånare. År 2015 var mängden matsvinn i Burlövs kommun och Malmö stad 19 kg/person. 6

MÖJLIGA ÅTGÄRDER För att nå målen inom detta fokusområde kommer en mängd olika åtgärder behöva genomföras. Det kan handla om både långsiktigt kommunikationsarbete och informationskampanjer för att öka kunskapen om sambandet mellan konsumtion och avfall och för att motivera till ändrade konsumtionsbeteenden. Det kan också handla om att skapa praktiska förutsättningar för ändrade konsumtionsbeteenden, exempelvis genom att upprätta system och platser för att byta, låna, hyra, gemensamt äga och reparera saker och lösningar för att göra återbruk och återanvändning möjligt i vardagen. 7

Fokusområde 2 Hållbar sortering med ökad återvinning MÅL År 2018 är 50 % av matavfallet utsorterat och behandlat biologiskt så att växtnäring och energi tagits tillvara, år 2020 är nivån ännu högre. Matavfall är ett avfallsslag som berör och engagerar, ändå är det stora mängder som inte sorteras ut. Målet är relaterat till den totala mängden matavfall, eftersom matsvinnet samtidigt behöver minska. Genom biologisk behandling kan växtnäring och energi tas tillvara som biogödsel och biogas. Näringsämnena finns kvar i biogödseln som kan återföras till åkermark. Energin i matavfallet kan omvandlas till biogas som kan användas som drivmedel. Målet ligger i linje med det nationella målet för biologisk behandling av matavfall. Målet följs upp genom att mäta mängden matavfall som sorteras ut och går till biologisk behandling i förhållande till antal invånare. Detta görs både för kommunen och för regionen. Mängden relateras till den totala mängden matavfall som uppkommer. År 2014 var andelen matavfall som sorterades ut och behandlades biologiskt i regionen 36 %. I Burlövs kommun och Malmö stad var motsvarande siffra också 36 %. År 2020 är mängden förpackningar och tidningar i restavfallet halverad för respektive material jämfört med 2015 Förpackningar och tidningar är avfallsslag som ska sorteras ut för att återvinnas. Genom materialåtervinning utnyttjas materialet vilket ger en större miljövinst jämfört med energiutvinning. Nya mål för ökad utsortering och insamling av förpackningar och tidningar förväntas under avfallsplanens giltighetstid både nationellt och inom EU. Målet följs upp genom att mäta mängden förpackningar av olika slag samt tidningar i restavfallet i förhållande till antal invånare. Detta görs både för kommunen och för regionen. År 2014 var mängden förpackningar och tidningar i det insamlade restavfallet i regionen cirka 83 kg/person. I Burlövs kommun och Malmö stad var motsvarande siffra 98 kg/person. 8

År 2020 är nedskräpningen mindre än år 2016 Nedskräpning ger negativa effekter ur ekonomiska, miljömässiga och sociala perspektiv. Som en del av en hållbar samhällsutveckling är därför en minskning av nedskräpningen viktig. Nedskräpning sker i offentliga miljöer, i naturområden, i vattendrag, i sjöar och hav. Den nationella avfallsplanen innehåller mål om att minska nedskräpningen och under avfallsplanens giltighetstid förväntas krav på att kommunala avfallsplaner ska innehålla åtgärder mot nedskräpning. Målet följs upp genom att mäta nedskräpning på olika sätt. Metoder för mätningar har tagits fram av Håll Sverige Rent, men även andra mätningar kan komma att tas fram och användas. En första mätning görs under år 2016 för både kommunen och regionen. MÖJLIGA ÅTGÄRDER För att nå målen inom detta fokusområde kommer en mängd olika åtgärder behöva genomföras. Det kan handla om både långsiktigt kommunikationsarbete och informationskampanjer för att öka kunskapen om sambandet mellan konsumtion och avfall och för att motivera till ändrade konsumtionsbeteenden. Det kan också handla om att skapa praktiska förutsättningar för ändrade konsumtionsbeteenden, exempelvis genom att upprätta system och platser för att byta, låna, hyra, gemensamt äga och reparera saker och lösningar för att göra återbruk och återanvändning möjligt i vardagen. 9

Fokusområde 3 Hållbar hantering för en renare miljö MÅL År 2020 är mängden farligt avfall i restavfallet noll Farligt avfall innehåller ämnen som inte ska spridas vidare i kretsloppet, därför ska det sorteras ut och behandlas separat. Avfallsplanen ska innehålla mål för att minska det farliga avfallets spridning. Målet följs upp genom att mäta mängden farligt avfall av olika slag i restavfallet. Detta görs både för kommunen och för regionen. År 2014 var mängden farligt avfall i restavfallet i regionen 645 ton. I Burlövs kommun och Malmö stad var motsvarande siffra 134 ton. År 2020 är avfallstransporterna fossilbränslefria Transporter har en stor inverkan på miljön. Fossila bränslen kan ersättas med förnyelsebara bränslen, som biogas från matavfall eller etanol tillverkad av raps. Transporter kan också drivas av el som produceras från förnyelsebara källor, som sol och vind. Målet har stark förankring i de nationella miljömålen och det ligger också i linje med Skåne läns och Region Skånes mål om hållbara transporter i Skåne samt Klimatsamverkan Skånes upprop 100 % fossilbränslefritt Skåne 2020. Målet följs upp genom att mäta andelen avfallsfordon som används för insamling av hushållsavfallet som körs på fossilbränslefria drivmedel. Detta görs både för kommunen och för regionen. En första mätning görs under år 2016 för både kommunen och regionen. År 2020 är våra intressenters förtroende för hela avfallskedjan större än år 2016 En grundförutsättning för att få fler att sortera ut sitt avfall är att avfallshanteringen upplevs som pålitlig ur alla hållbarhetsaspekter. Avfallskedjan har många aktörer och för att avfallshanteringen ska hålla hög kvalitet krävs att samtliga aktörer gör på rätt sätt, från avfallslämnare via insamlare till avfallsbehandlare. Målet följs upp genom enkätundersökningar som vänder sig till intressenter i hela avfallskedjan, som kunder, fastighetsägare, andra samarbetspartners, politiker, insamlingsentreprenörer och behandlingsföretag. En första mätning görs under år 2016 för både kommunen och regionen. 10

KOMMUNALT MÅL År 2020 är andelen avvikande tömningar högst 10 % En kvalitetssäker tömning av avfallsbehållare är viktig för alla parter i insamlingskedjan. Detta innefattar såväl en säker arbetsmiljö som en tillförlitlighet i kundens val av abonnemang och trygga tekniska uppföljningssystem. Målet följs upp genom att mäta andelen avvikande tömningar av det totala antalet tömningar. År 2015 var andelen avvikande tömningar i Burlövs kommun och Malmö stad 25 %. År 2020 är andelen kundreklamationer minst lika låg som 2015 Avfallsverksamheten i Burlövs kommun och Malmö stad har hög tillförlitlighet ur ett kundserviceperspektiv. En ständig utveckling av avfallsverksamheten förutsätter ett bra samarbete med kunden, därför är det viktigt att kundreklamationerna är fortsatt låga. Målet följs upp genom att mäta andelen kundreklamationer av det totala antalet hämtningar. År 2015 var andelen kundreklamationer 0,5 promille. MÖJLIGA ÅTGÄRDER För att nå målen inom detta fokusområde kan det behövas åtgärder för att skapa fler insamlingsplatser så att det blir enklare att lämna farligt avfall. Kommunikationsarbete behöver ske för att öka kunskapen om farligt avfall och för att höja motivationen till att sortera ut det. Vid inköp av nya fordon för avfallsinsamling eller vid upphandling av avfallstransporter kan beställaren ställa krav på fossilbränslefria fordon samtidigt som insatser kan behöva göras för att öka tillgången på fossilfria bränslen. Förtroendet för avfallskedjan kan ökas genom samarbete, insyn och kommunikation mellan avfallskedjans aktörer så att vikten av varje aktörs delaktighet tydliggörs, från avfallslämnare via insamlare till behandlare. 11

Strategier för avfallsplanens genomförande Vid sidan av fokusområden och effektmål har det gemensamma arbetet i regionen identifierat några övergripande strategier för att nå målen. Strategierna behöver användas för att avfallsplanens mål ska genomsyra utvecklingen av avfallsverksamheten och som utgångspunkter för de handlingsplaner som ska tas fram årligen. KOMMUNIKATION Avfallsplanens mål kräver beteendeförändring hos alla som bor och är verksamma i kommunen. För att skapa ett förändrat beteende behövs kunskap och motivation. Det kan handla om konsumtionens miljöpåverkan, om alternativa konsumtionsbeteenden och om varför vi ska sortera vårt avfall. För att skapa förtroende och motivation hos allmänheten behövs en öppen och transparent kommunikation. Kommunikation är därför en viktig strategi i förändringsarbetet. TILLGÄNGLIGHET En nyckelfaktor för att kunna nå målen är att det finns fysiska förutsättningar. Platser för att byta, låna och reparera saker samt second hand-butiker behöver finnas tillgängliga, liksom platser där avfall av alla slag kan sorteras och lämnas fastighetsnära. För detta krävs att avfallshanteringen finns med i planeringsprocessen, från översiktsplaner och detaljplaner till bygglovshantering, när samhället byggs och förändras. Det kan också krävas att återvinningscentralerna i regionen utvecklas. Större och resurskrävande satsningar för ökad tillgänglighet behöver samordnas regionalt. SAMVERKAN För att nå målen behöver många olika aktörer bidra. Olika kommunala förvaltningar behöver vara med, till exempel inom stadsbyggnad, parkoch gata, skola och utbildning samt miljö. Därtill spelar aktörer som är verksamma i kommunen en mycket viktig roll, som avfallsentreprenörer, fastighetsföretag, bostadsrättsföreningar, handel, näringsliv, föreningsliv, intresseorganisationer, second hand-aktörer och många andra. Samverkan behövs även i regionen, med Sysav och andra kommuner. För ett effektivt och framgångs-rikt arbete behöver alla dessa aktörer på olika sätt bidra och samverka med varandra. Detta förutsätter i sin tur att det finns goda personalresurser. Medarbetare som kan prioritera, driva och arbeta med avfallsplanens mål och åtgärder kommer att behövas hos flera aktörer inom kommunen. Funktioner som projektledare och inköpare är särskilt viktiga för att verkställa målen. INVESTERINGAR Investeringar i tekniska lösningar och personella resurser är en grundläggande förutsättning för att göra målen möjliga att uppnå. Fler insamlingsplatser för återbruk eller andra fordon för avfallsinsamling är exempel på sådant som kommer att behövas, liksom ny teknik för utveckling och anpassning av avfallsbehandlingen. STYRMEDEL Ekonomiska styrmedel är ett sätt att tydligt visa riktningen på avfallsarbetet. Det blir då ekonomiskt fördelaktigt att göra rätt genom att prioritera miljön och dyrt att göra fel. Genom styrning av avgifternas storlek kan boende och verksamheter i kommunen motiveras att göra det som går i linje med avfallsplanens mål. INNOVATION Avfallsplanens mål förutsätter innovationer, alltså nya idéer och lösningar. Det kan exempelvis handla om nya system för återbruk, nya behandlingsmetoder eller ny avsättning för insamlat material. Med innovationer utvecklas möjligheterna till en mer hållbar avfallshantering. 12

Handlingsplaner för avfallsplanens genomförande Avfallsplanen innehåller mål och strategier som är gemensamma för regionen och mål som är specifika för kommunen och målen tar sikte på år 2020. Avfallsplanen innehåller däremot inte detaljerade eller tidsatta åtgärder för att nå målen. Därigenom blir det möjligt att under avfallsplanens hela giltighetstid arbeta med de mest relevanta, aktuella eller prioriterade åtgärderna för att nå uppsatta mål. För att nå avfallsplanens mål kommer det att krävas många olika typer av åtgärder med många aktörers engagemang och delaktighet. Handlingsplaner med åtgärder för genomförandet av denna avfallsplan tas fram på årlig basis. Genom att göra urval och prioriteringar av åtgärder årligen skapas en flexibilitet där målen, inte åtgärderna, är i fokus. Strategiernas ledord kan vara en hjälp i arbetet med att konkretisera målen till åtgärder. Av handlingsplanen för respektive år kommer det framgå vilka åtgärder som ska genomföras under året samt vem som ansvarar för dessa. Detta arbete kommer att göras av en arbetsgrupp med representanter från VA SYD och berörda förvaltningar. Arbetsgruppen utses och arbetar på uppdrag av en styrgrupp bestående av tjänstemän från VA SYD och berörda förvaltningar. Ordförandeskapet innehas av VA SYD. Samråd med övriga berörda förvaltningar och andra aktörer ska ske efter behov och samordnas av arbetsgruppen. För att skapa en kontinuerlig uppföljning av avfallsplanen ska en redovisning av måluppfyllelse och genomfört arbete göras till styrgruppen årligen. Förslag till handlingsplan för kommande år ska också läggas fram till styrgruppen årligen. Redovisning av hur arbetet med avfallsplanen fortskrider i förhållande till de övergripande målen ska årligen ske till ansvariga politiska instanser. KOMMUNIKATIONSPLAN För att avfallsplanens mål ska kunna uppnås behöver stora kommunikationsinsatser göras. Detta måste ske på ett systematiskt sätt genom att en kommunikationsplan upprättas årligen. Denna plan ska tas fram av VA SYD. När kommunikationsplanen tas fram ska följande strategier vara vägledande: VA SYD tar ett helhetsansvar för informationen till våra kunder. VA SYD ska vara pådrivande i samverkan med Malmö stad och Burlövs kommun för att nå våra kunder lokalt. Informationen ska anpassas till målgrupper, vara tydlig och förmedlas genom olika medier. Informationen ska ge kunskap, påverka attityder och beteende samt visa på goda exempel. Kommunikationsplanens effekt följs upp genom regelbundna enkäter riktade till våra kunder kring informationens innehåll och form och genom uppföljning av avfallsplanens mål. 13

Innehållsförteckning till avfallsplanens bilagor 1 Framtagandet av Burlövs kommun och Malmö stads avfallsplan 16 2 Dagens avfallshantering i Burlövs kommun och Malmö stad 17 2.1 Bakgrundsfakta om Burlövs kommun och Malmö stad 17 2.2 Avfallskedjan har många aktörer 17 2.3 Insamling (system och platser) 18 2.3.1 Hushållsavfall avfall som kommunen ansvarar för att samla in 19 2.3.2 Avfall med producentansvar 21 2.3.3 Avfall som inte innefattas i kommunens eller producenters ansvar 22 2.4 Behandling av avfall (system och platser) 24 2.4.1 Återanvändning och materialåtervinning 24 2.4.2 Biologisk behandling 25 2.4.3 Förbränning med energiutvinning 25 2.4.4 Deponering 25 2.4.5 Farligt avfall 25 2.5 Kommunikation med kommuninvånarna 25 3 Dagens avfallshantering i Sysavregionen 26 4 Uppföljning av Avfallsplan 2011-2015 27 4.1 Det är lätt att välja en hållbar konsumtion 27 4.1.1 Våra användare väljer en hållbar konsumtion 27 4.1.2 Avfallsmängderna minskar 29 4.1.3 Återvinningscentralerna är utformade för att tillvarata produkters värde och livslängd. Detta återspeglas i såväl personligt bemötande som fysisk utformning. Kretsloppsparken i Göteborg kan tjäna som inspiration. 30 4.1.4 En utredning om mängden mat som kasseras vid kommunernas samtliga verksamheter är genomförd. Utredningen innehåller en handlingsplan för hur avfallsmängderna ska minska och åtgärder är påbörjade. 30 4.1.5 Kommunerna arbetar internt med återanvändning av produkter 31 4.2 Det är lätt att välja en hållbar konsumtion 31 4.2.1 Avfallstaxan är utformad för att uppfylla avfallsplanens mål 31 4.2.2 I kommunernas fysiska planer finns plats för insamling av farligt avfall, återvinningscentraler, återvinningsstationer och fastighetsnära insamling 31 4.2.3 Insamlingsplatser för farligt avfall stöds 32 4.2.4 Biogas produceras av matavfall som är insamlat i kommunerna och används som drivmedel för insamlingsfordon och andra fordon. 32 4.3 Det är lätt att göra rätt 33 4.3.1 Utrymmen och platser för insamling av avfall signalerar attraktivitet, tillgänglighet och enkelhet för alla våra användare 33 4.3.1 Allt farligt avfall sorteras rätt av våra användare, utrymmen och platser för insamling av avfall signalerar attraktivitet, tillgänglighet och enkelhet för alla våra användare 34 14

4.3.2 40 % av matavfallet samlas in och behandlas biologiskt 34 4.3.3 50 % av hushållsavfallet återvinns genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling 36 4.3.4 Max 25 viktprocent av restavfallet är förpackningar och tidningar 37 4.3.5 Alla nyetablerade butiker med en butiksyta över 3000 m2 har insamling av farligt avfall, el-avfall samt förpackningar och tidningar för våra användare. 38 4.3.6 Fastighetsägare ger de boende goda möjligheter att sortera sitt avfall såväl i bostaden som i fastighetens insamlingssystem 38 4.3.7 Papperskorgar på offentliga platser har sorteringsmöjligheter för förpackningar, tidningar och matavfall 39 5 Omvärldens krav och regelverk 40 5.1 Lagstiftning på EU-nivå 40 5.1.1 Förslag till förändringar av avfallsdirektivet 41 5.2 Svensk lagstiftning 41 5.2.1 Miljöbalken (1998:808) 41 5.2.2 Avfallsförordningen (2011:927) 42 5.2.3 Förordningar om producentansvar 42 5.2.4 Annan avfallsrelaterad lagstiftning 45 5.2.5 Kommande förändringar i nationell lagstiftning 46 5.3 Nationella mål och program 47 5.3.1 Nationella miljömål 47 5.3.2 Nya förslag till etappmål på remiss under 2014 48 5.3.3 Nationell avfallsplan 49 5.3.4 Nationellt program för att förebygga avfall 50 5.4 Regionala mål och program 50 5.4.1 Länsstyrelsen i Skåne läns miljömål 50 5.4.2 Region Skånes miljömål 50 5.5 Burlövs kommun och Malmö stads mål och program 51 5.5.1 Lokala miljömål Burlövs kommun 51 5.5.2 Lokala miljömål Malmö stad 51 5.5.3 Energi- och klimatstrategi 2009 Burlövs kommun 52 5.5.4 Energieffektiviseringsstrategi 2009 Malmö stad 52 5.5.5 Översiktsplan 2014 Burlövs kommun 52 5.5.6 Översiktsplan 2014 Malmö stad 52 6 Omvärldsanalys - Enkät om avfallshanteringens framtid i kommunen och regionen 53 7 Omvärldsanalys - Workshop om framtidens avfallshantering i Burlövs kommun och Malmö stad 56 8 Omvärldsanalys - Dialog med skolbarn om framtidens avfallshantering 78 9 Förteckning nedlagda deponier 79 10 Förteckning över avfallsanläggningar, tillståndseller anmälningspliktiga 80 11 Belysande av barnperspektivet 84 12 Miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning 87 13 Samrådsredogörelse 102 15

Framtagandet av Burlövs kommun och Malmö stads avfallsplan Varje kommun ska i enlighet med Miljöbalken ha en renhållningsordning, med avfallsföreskrifter och avfallsplan. Avfallsplanen ska innehålla åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet i kommunen. Kommunstyrelsen i Burlövs kommun och Tekniska nämnden i Malmö stad har genom VA SYD ansvaret för hanteringen av hushållsavfall i Burlöv och Malmö. Arbetet med Burlövs kommun och Malmö stads renhållningsordning, med avfallsplan och avfallsföreskrifter inleddes under 2014. Arbetet har gjorts i samarbete med det gemensamägda kommunala bolaget Sysav och dess övriga ägarkommuner. Det gemensamma arbetet har genomförts med projektledning av Britt-Marie Fagerström och Johanna Hellsten från Tyréns. Syftet har varit att utvecklingen av den framtida avfallshanteringen inom Sysav-regionen ska ske med gemensamma fokusområden och mål. Det övergripande målet för det gemensamma arbetet har varit: Den 1 januari 2016 finns det en brett förankrad renhållningsordning och kretsloppsplan som håller över tid, som dessutom blir genomförd. Arbetet med Burlövs kommun och Malmö stads renhållningsordning har bedrivits av en styrgrupp samt en projektgrupp. Internt på VA SYD har också en referensgrupp varit delaktig i arbetet. Styrgrupp Mariann Bäck, VA SYD Henrik Aspegren, VA SYD Eva Kristensson, VA SYD Peter Nyholm, Burlövs Bostäder AB Julia Branting, Samhällsbyggnadsförvaltningen Burlövs kommun Lars-Åke Ståhl, Samhällsbyggnadsförvaltningen Burlövs kommun Christian Röder, Fastighetskontoret Malmö Richard Jönsson, Gatukontoret Malmö Magnus Lund, Miljöförvaltningen Malmö Jonas Kamleh, Miljöförvaltningen Malmö Cecilia Truedsson, MKB Fastighets AB Peter K Andersson, Serviceförvaltningen Malmö Johan Emanuelsson, Stadsbyggnadskontoret Malmö Peter Engström, Sysav Projektgrupp Ingela Morfeldt, VA SYD Ebba Sellberg, VA SYD Savita Upadhyaya, VA SYD Christina Rydholm, VA SYD Katrin Persson, Miljöförvaltningen Malmö Helén Nilsson, Miljöförvaltningen Malmö Sofia Danås, Fastighetskontoret Malmö Malin Backman, Stadsbyggnadskontoret Malmö Arne Mattsson, Gatukontoret Malmö Åsa Kalée, Serviceförvaltningen Malmö Johan Rönnborg, Samhällsbyggnadsförvaltningen Burlövs kommun Ahrne Christiansson, Samhällsbyggnadsförvaltningen Burlövs kommun Kristofer Kvernes, Sysav Varje kommun ska i enlighet med Miljöbalken ha en renhållningsordning, med avfallsföreskrifter och avfallsplan. Avfallsplanen ska innehålla åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet i kommunen. Kommunstyrelsen i Burlövs kommun och Tekniska nämnden i Malmö stad har genom VA SYD ansvaret för hanteringen av hushållsavfall i Burlöv och Malmö. Arbetet med Burlövs kommun och Malmö stads renhållningsordning, med avfallsplan och avfallsföreskrifter inleddes under 2014. Arbetet har gjorts i samarbete med det gemensamägda kommunala bolaget Sysav och dess övriga ägarkommuner. Det gemensamma arbetet har genomförts med projektledning av Britt-Marie Fagerström och Johanna Hellsten från Tyréns. Syftet har varit att utvecklingen av den framtida avfallshanteringen inom Sysav-regionen ska ske med gemensamma fokusområden och mål. Det övergripande målet för det gemensamma arbetet har varit: Den 1 januari 2016 finns det en brett förankrad renhållningsordning och kretsloppsplan som håller över tid, som dessutom blir genomförd. Arbetet med Burlövs kommun och Malmö stads renhållningsordning har bedrivits av en styrgrupp samt en projektgrupp. Internt på VA SYD har också en referensgrupp varit delaktig i arbetet. 16

Dagens avfallshantering i Burlövs kommun och Malmö stad I det här avsnittet beskrivs avfallshanteringen i Burlövs kommun och Malmö stad idag (2015), vilka förutsättningar som finns för avfallshanteringen i kommunen och hur avfallshanteringen ser ut idag. 2.1 Bakgrundsfakta om Burlövs kommun och Malmö stad Burlövs befolkning uppgick år 2013 till 17114 invånare. Boendestrukturen utgjordes av 3042 småhus, 3902 flerbostadshus, 92 övriga hus och 222 specialbostäder. Befolkningen har ökat med 2,5 procent mellan 2010-2013, men förväntas öka i högre takt framöver med stora planerade bostadsområden. Arlöv har vuxit fram till en industri- och handelsort rik på närings- och föreningsliv. Arlövs bebyggelse är mångsidig och variationsrik. I vissa områden finns höga flerbostadshus med tillgängliga grönytor. I andra områden finns lägre flerbostadshus. Åkarp har gått från ett samlat bysamhälle till ett stationssamhälle. Företagare och akademiker byggde patriciervillor med numera lummiga, uppväxta trädgårdar. Därefter tog egna hemsbebyggelsen vid och därpå grupphusbebyggelsen. Åkarp har med sin småskaliga bebyggelse karaktären av en trädgårdsstad. Stora arbetsplatser i Burlövs kommun är AKZO Nobel, Burlövs kommun och E.ON I de södra delarna av kommunen ligger större verksamhetsområden. Här finns både industrier och Stora Bernstorps handelsplats med storskalig handel. Inom Arlövs tätort ligger en hel del företag, bland annat i Arlövs Företagsby. Företagsbyn består av ett cirka 60 ha stort område beläget nordväst om stationen. Malmö stads befolkning uppgick 2012 till 307 758 invånare (30 juni 2014, 315 076 personer). Enligt befolkningsprognosen från 2014 beräknas antalet Malmöbor år 2025 passera 350 000 invånare. Enligt den senast tillgängliga statistiken år 2012 var bostadsbeståndet 149 686 bostäder, varav 26 924 småhus. Av flerfamiljsbostäderna var 54 035 bostadsrätter och 67 492 hyresrätter. År 2014 fanns det 254 taxerade fritidshus i Malmö kommun. Det totala antalet anställda i åldern 16 och uppåt uppgick år 2011 till 124 750. I Malmö finns ett antal stora arbetsgivare. De tre största var år 2010 Malmö kommun, Skåne Läns Landsting och Skanska Sverige AB. Ett antal huvudkontor flyttade till Malmö under 2014, bland annat Algo Chemicals AB, Oatly, Perstorp och Peugeot. Under 2015 kommer ytterligare huvudkontor att etablera sig, till exempel Ikano bank, IKEA och Babyliss. (Uppgifter från malmobussiness.com.) 2.2 Avfallskedjan har många aktörer Burlövs kommun och Malmö stad har, liksom alla svenska kommuner, ett stort ansvar för hantering av avfall, men det är flera aktörer som har ansvar för olika delar av avfallshanteringen. Avfallslämnaren har ett grundläggande ansvar enligt Miljöbalkens 15 kap 5 att se till att avfallet hanteras på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt. Det här gäller såväl enskilda privatpersoner som den som är ansvarig för en verksamhet och innebär ett ansvar för att avfallet sorteras och lämnas till de insamlingssystem som tillhandahålls. Ansvaret innefattar också till exempel att som verksamhetsutövare försäkra sig om att den som transporterar bort avfallet har erforderliga tillstånd för det. Kommunen har en grundläggande roll i avfallshanteringssystemet och ska se till att hushållsavfallet tas om hand. Det har sin grund i Miljöbalken, där det framgår av 15 kap 8 att kommunen har en renhållningsskyldighet. I samma kapitel 2 definieras hushållsavfall som avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. Hushållsavfall innefattar alltså inte bara avfall som uppkommer i alla hem utan även liknande avfall som uppkommer på alla andra ställen där människor uppehåller sig, som på arbetsplatser, skolor och vårdinrättningar. Exempel på hushållsavfall är köksavfall, uttjänta möbler och slam från enskilda avloppsanläggningar. Kommunen ansvarar för att upprätta en avfallsplan som omfattar allt slags avfall inom kommunen, både det avfall de ansvarar för och det avfall som råder under ansvar av andra aktörer. Kommunen är både beslutsfattare, utförare och tillståndsmyndighet i avfallshanteringen. 17

Kommunen ansvarar för att samla in, borttransportera och återvinna eller bortskaffa hushållsavfallet, inklusive grovavfall och farligt avfall från hushåll. I Burlövs kommun och Malmö stad sker det här genom privata entreprenörer på uppdrag av kommunen. Kommunen ansvarar dock inte för det avfall som täcks in under producentansvar eller ansvar för verksamhetsutövare. Producenter av vissa produkter ansvarar för att insamla, bortforsla, materialåtervinna och/eller energiutnyttja det avfall som uppstår då produkten kasseras. Syftet med producentansvaret är att stimulera till framtagande av produkter som är mer resurssnåla och lättare att återvinna och som inte innehåller farliga ämnen. Producentansvar finns för förpackningar (kartong, plast, metall, glas), returpapper, batterier, glödlampor, el-produkter, bilar och däck. Producentansvaret förutsätter att förbrukare och konsumenter sorterar ut förpackningar, returpapper med mera och lämnar dessa avfallsslag till de insamlingssystem som erbjuds. Från den 1 november 2014 gäller att den som driver ett insamlingssystem ska ha tillstånd. En kommun kan också bedriva insamling av förpackningar inom kommunen utan särskilt tillstånd, förutsatt att det insamlade materialet i nästa led lämnas till ett insamlingssystem som har tillstånd. Både VA SYD och materialbolagen anlitar entreprenörer för insamling av hushållsavfall och det avfall som omfattas av producentansvaret. Insamlingen av hushållsavfallet i Burlöv och Malmö är uppdelat på tre entreprenader, två avseende avfall och en avseende slam från enskilda avloppsanläggningar. Samtliga entreprenader handlas upp för en tidsperiod av fem år med en option för beställaren om förlängning med ytterligare två år. I enlighet med kommunens direktiv lämnar entreprenören avfallet till kommunens avfallsanläggning för vidare transport till behandling. Det är bara entreprenörer som har tillstånd från kommunen som får lov att transportera avfallet. Verksamhetsutövare som ger upphov till avfall som inte är hushållsavfall väljer själva sin entreprenör. Avfall från verksamheter som omfattas av producentansvar hämtas av entreprenör och lämnas till producenternas anläggningar. Avfallsbehandlare kan vara både offentliga och privata aktörer. Burlövs kommun och Malmö stad är två av fjorton delägare i det kommunala bolaget Sysav. Genom ett konsortialavtal regleras att det hushållsavfall som samlas in i kommunen behandlas genom Sysavs försorg. 2.3 Insamling (system och platser) I Burlövs kommun och Malmö stad samlas hushållsavfall in på flera olika sätt. Fastighetsnära insamling av matavfall och restavfall, det avfall som blir kvar när avfallsslag som ska sorteras ut är utsorterat, sker i kärl som hämtas av kommunens entreprenörer. Avfallskärlen ägs av kommunen eller fastighetsägaren och kan vara placerade utomhus, i soprum eller i miljöhus. Grovavfall och farligt avfall kan hämtas fastighetsnära mot avgift. Återvinningsstationer (ÅVS) har Förpacknings- och tidningsinsamlingen ansvar för. På en återvinningsstation kan privatpersoner lämna tidningar och förpackningar av kartong, plast, metall och glas och de är ofta placerade vid butiker eller i anslutning till genomfartsvägar. I januari 2015 fanns det tre återvinningsstationer i Burlövs kommun och 61 återvinningsstationer i Malmö stad. På återvinningsstationerna finns också batteriholk för insamling av småbatterier och i vissa fall klädinsamling. 18

Återvinningscentraler (ÅVC) är bemannade insamlingsplatser för olika typer av grovavfall samt trädgårdsavfall och farligt avfall. I Burlövs kommun och Malmö stad finns två återvinningscentraler. På återvinningscentralerna för hushåll finns det möjlighet att lämna: Föremål och kläder till loppis och secondhandförsäljning Byggmaterial till återbruk (Malmö Återbyggdepå) Vitvaror och Kyl/Frys Farligt avfall El-avfall Eternit Förpackningar av glas, papper och plast Tidningspapper Wellpapp Metall Hårdplast Planglas Trä Gips Resårmöbler Brännbart Trädgårdsavfall Jord, sten, tegel och betong Ej återvinningsbart Samlaren är ett särskilt utformat skåp för insamling av batterier, ljuskällor och små el-avfallsprodukter. I januari 2015 fanns Samlaren placerad i åtta olika livsmedelsbutiker i Burlövs kommun och Malmö stad. 2.3.1 Hushållsavfall avfall som kommunen ansvarar för att samla in Kommunen ansvarar för allt avfall som ryms i begreppet hushållsavfall, vilket definieras i Miljöbalken 15 kap, 2: Med hushållsavfall avses avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. Till kategorin avfall från hushåll brukar köksavfall, latrin och slam från slambrunnar och slamtankar räknas, liksom utrangerade möbler och cyklar. Med därmed jämförligt avfall menas avfall från industrier, affärsrörelser och annan likartad verksamhet som i renhållningssammanhang är jämförligt med avfall som kommer från hushåll. Det är sådant avfall som uppkommer som en direkt följd av att människor oavsett ändamål eller verksamhet uppehåller sig inom en lokal eller i en anläggning. Som exempel kan nämnas avfall från personalmatsalar, restaurangavfall och toalettavfall. Här beskrivs de avfallsslag som kommunen ansvarar för samt med uppgifter om hur stora avfallsmängderna var per avfallslag i Burlövs kommun och Malmö stad 2014. 19

Tabell Förteckning över insamlad mängd för olika avfallsslag som innefattas i kommunens ansvar. Avfallsslag Insamlad mängd 2014 (ton) Insamlad mängd per invånare 2014 (kg) Kärl- och säckavfall, exklusive matavfall 74 358 222 Grovavfall 20 523 61 Matavfall till central behandling 10 897 33 Matavfall till hemkompostering enligt schablon 5 0,02 Slam från enskilda anläggningar 4 166 12 Fettavskiljarslam och matavfall från matavfallskvarnar 12 837 38 Farligt avfall 325 1,0 Trädgårdsavfall 12 200 36 Säck- och kärlavfall Det hushållsavfall som uppkommer mest frekvent ryms oftast i en soppåse, till exempelvis köksavfall eller soppåsen från badrummet. Soppåsen läggs i en insamlingsbehållare som töms eller hämtas av kommunens entreprenör. I Burlövs kommun och Malmö stad används företrädesvis plastkärl med hjul, där kärlens storlek varierar mellan 140 och 660 liter beroende på hur många hushåll som betjänas. I några få fall används säck istället för kärl. I villahushåll är det vanligast att ha hämtning varannan vecka. I flerbostadshus används större kärl med hämtning från två gånger per vecka. I flerbostadshusområden eller i tätare bebyggelse med radhus används också i några fall stora delvis nedgrävda markbehållare, underjordsbehållare, som ett alternativt insamlingssätt. Dessa behållare töms i regel en gång varannan vecka. I en del flerbostadshus sker insamlingen med sopsug. I stället för kärl finns då sopnedkast kopplade till en tank, som töms med mobil eller stationär sopsug. Grovavfall Hushållsavfall som är stort eller tungt eller har andra egenskaper som gör att det inte ska lämnas som säck- och kärlavfall kallas för grovavfall. Exempel på grovavfall är uttjänta möbler och cyklar. Grovavfall kan lämnas på återvinningscentralerna. Grovavfall kan också hämtas från fastigheter mot en avgift. Matavfall Matavfall är det avfall som uppstår i samband med beredning av mat samt överblivna rester, exempelvis potatisskal, mat som blivit dålig eller som ändå slängs. I de flesta hushåll sorteras matavfallet ut och samlas in i papperspåsar som sedan läggs i 140-liters plastkärl med hjul som töms varannan vecka. I flerbostadshusområden eller i tätare bebyggelse med radhus används i några fall stora delvis nedgrävda markbehållare som ett alternativt insamlingssätt för matavfall. Dessa behållare töms varje eller varannan vecka. I ett fåtal flerbostadshus sker insamlingen av matavfall med sopsug. I stället för kärl finns då sopnedkast kopplade till en tank, som töms med mobil sopsug. Matavfall från butiker eller andra verksamheter med större mängder matavfall kan samlas in i större påsar av papper, som sedan läggs i 140-literskärl. För restauranger och storkök finns också alternativet med en matavfallskvarn som kopplas till en tank. Tanken töms vid behov av en slamsugbil. Fastighetsägaren står för matavfallskvarnen, liksom för de installationsarbeten mellan matavfallskvarn och uppsamlingstank som krävs. Ett fåtal flerbostadshus har också det här alternativet. Utsorterat matavfall kan också komposteras på den egna tomten, vilket ska anmälas till kommunen. 20

2014 var det i Burlövs kommun fyra stycken som hade anmält egen kompost, vilket motsvarar 0,72 ton matavfall. Miljöförvaltningen i Malmö har registrerat sammanlagt 24 stycken anmälningar om komposteringar av matavfall, vilket motsvarar 4,32 ton matavfall. År 2014 avslutades med att 41 procent av verksamheterna, 86 procent av hushåll i flerfamiljsfastigheter samt 93 procent av villahushållen hade möjlighet att sortera ut sitt matavfall. Slam (från enskilda avloppsanläggningar och från fettavskiljare) Slam från enskilda avloppsanläggningar, som exempelvis minireningsverk, BDT-anläggningar eller täta tankar, samlas in med slamsugbil i kommunal regi. Under 2013 fanns i Burlövs kommun 49 stycken och i Malmö stad fanns det 2192 stycken sådana anläggningar, som kan vara för såväl permanent- som fritidshus. Det insamlade slammet behandlas genom samrötning på avloppsreningsverket. Farligt avfall Farligt avfall är sådant avfall som har egenskaper som gör att det behöver behandlas på ett särskilt sätt för att inte sprida farliga ämnen. Farligt avfall från hushållen kan lämnas på en återvinningscentral. Små uttjänta el-produkter och ljuskällor kan också lämnas i skåpet Samlaren, som finns vid några livsmedelsbutiker. Trädgårdsavfall Trädgårdsavfall är avfall som uppkommer i samband med trädgårdsskötsel, som exempelvis löv, gräsklipp och avklippta grenar. Trädgårdsavfall kan villahushåll själva lämna på någon av återvinningscentralerna. Villaabonnenter kan också ha abonnemang för trädgårdsavfallskärl med hämtning varannan vecka. 2.3.2 Avfall med producentansvar Flera av de mest frekventa och vardagliga avfallsslagen omfattas av producentansvar. I praktiken fördelas ansvaret för insamling och behandling på lite olika sätt för dessa olika avfallsslag. Överlag är det svårt att få fram kommunspecifika siffror för dessa avfallsslag och tillförlitligheten varierar i de siffror som producenterna tillhandahåller. Både kommunen och producenterna har ansvar att informera sina invånare om hur avfall med producentansvar ska sorteras och hanteras. Tabell Förteckning över insamlad mängd för olika avfallsslag som omfattas av producentansvar. Avfallsslag Insamlad mängd 2014 (ton) Insamlad mängd per invånare 2014 (kg) Returpapper 8718 26 Wellpapp- och kartongförpackningar 4694 14 Plastförpackningar 1576 4,7 Träförpackningar - - Metallförpackningar 502 1,5 Glasförpackningar 5365 16 Däck 2081 6,2 El-avfall 2883 8,6 Bärbara batterier 144 0,43 Bilbatterier 50 0,15 Bilar - - Läkemedel - - 21

Här följer en beskrivning av vad de olika avfallsslagen innefattar. Returpapper och förpackningar (wellpapp- och kartong samt plast, metall, glas) Producentansvaret för tidningar och förpackningar ombesörjs i praktiken av Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB (FTIAB). Det är FTIAB som ansvarar för att etablera och driva de offentliga återvinningsstationerna där det är möjligt att lämna tidningar och förpackningar. I januari 2015 fanns det tre återvinningsstationer i Burlövs kommun och 61 återvinningsstationer i Malmö stad. Träförpackningar Inga uppgifter har gått att få fram för insamlingen av träförpackningar. Däck Svensk Däckåtervinning AB ansvarar för insamlingen av däck och inrapportering av mängder. I Burlövs kommun finns en däckfirma. Ingen rapportering av däckmängder görs till kommunen. 2014 hämtades totalt 2 081 ton däck i Malmö stad. El-avfall Avfall i form av uttjänta elektriska och elektroniska produkter brukar kallas el-avfall. El-kretsen är den aktör som ansvarar för att det av kommunen insamlade el-avfallet kommer till rätt behandling och återvinning. Bärbara batterier och bilbatterier Producenterna ser till att småbatterier kan samlas in i holkar som finns på samtliga återvinningsstationer och återvinningscentraler. De kan också lämnas i skåpet Samlaren, som finns vid några livsmedelsbutiker. Större batterier, som bilbatterier, kan lämnas på återvinningscentralerna. Efter insamlingen ser producenterna till att batterierna kommer till rätt behandling och återvinning. Svenskarna är bäst i världen på batteriåtervinning. Vi återvinner 64 procent vilket motsvarar 380 gram per person enligt siffror förmedlade från Avfall Sverige. I Burlöv och Malmö samlas 470 gram per person in enligt Elkretsens insamlingsstatistik för 2013. Vi är långt bättre än Stockholm och Göteborg och ligger i topp bland landets kommuner. Den svenska modellen med många kommunala insamlingsplatser, i Burlöv och Malmö Samlaren och Farligt Avfall-bilen, kompletterat med butikernas insamling, är framgångsfaktorn. Insamlingen kan öka ännu mer när EU skärper sina krav. Då blir det obligatoriskt för detaljhandeln att ta emot uttjänta batterier. Bilar Bilskrotars verksamhet omfattar tömning av kemikaler och demontering och sortering av de olika material som förekommer i ett fordon. De separata materialen kan återvinnas av olika aktörer, vanligtvis externa aktörer. I Burlövs kommuns finns inte några bilskrotar och i Malmö stad finns ett knappt tiotal stycken. Läkemedel Inga uppgifter har gått att få fram när det gäller insamlingen av läkemedel. 2.3.3 Avfall som inte innefattas i kommunens eller producenters ansvar Det avfall som ligger utanför kommunens och producenternas ansvar hanteras på den fria privata marknaden. Avfallet har inte någon likhet med avfall som kommer från hushåll, utan är avfall som uppkommer i samband med en verksamhetsproduktion av varor eller tjänster. Det finns en mängd aktörer som arbetar med att bistå verksamheter med sortering och hantering av den här typen av avfall, vilket gör det svårt att samla in och sammanställa uppgifter över det avfall verksamheter ger upphov till. I det här kapitlet ges därför en mycket översiktlig beskrivning över mängder och hantering för en del av det avfall som inte omfattas av kommunens eller producenters ansvar. Park- och trädgårdsavfall Som park- och trädgårdsavfall räknas avfall som uppkommer vid normal skötsel av parker och större trädgårdsanläggningar. I Burlövs kommun hanteras park- och trädgårdsavfall i första hand genom egen borttransport till Sysavs avfallsanläggning för vidare behandling. En del grenar och stammar flisas. I Malmö stad tas en mycket stor del av parkavfallet om hand lokalt och återanvänds. Omkring 50 volymprocent av de kvistar och grenar som röjs flisas och tjänar som yttäckning av planteringar och gångar. Resterande delar av bortröjt material ligger kvar obearbetat i planteringarna till gagn för insekter och smådjur eller transporteras till återvinningsindustri för framställning av jord och energi. Ris med rester av rötter, större stockar och pilar lämnas till återvinningsindustri för framställning av jord och energi. Hur mycket av vardera volymer som kan lämnas kvar i bearbetad eller obearbetad form varierar beroende på typ av yta. Löv och gräs sönderhackas och lämnas kvar på grönytor för nedbrytning så att näringsämnena naturligt återförs till jorden. 22