Okt 2013. Nytt och aktuellt. inom foder, vårutsäde och grovfoderproduktion



Relevanta dokument
VÅRKORN PROPINO MALT QUENCH MALT. Salome har bra stråegenskaper och är både nematodresistent och mjöldaggsresistent.

Vår- och grovfoderspecial. Din guide till en lyckad vårsådd och grovfodersäsong. Nov Inspiration & produktinformation från Lantmännen Lantbruk

Landscape. Bästa utsädet - vår strategi

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning.

Lämpl antal grobara kärnor/m 2

VÅRUTSÄDE SWEDISH AGRO

Korn, tidiga sorter. Sorter

Korn, tidiga sorter. Sorter

Korn, tidiga sorter. Sorter

Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se

Havre. Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation

Havre. Sorter. En stor del av landets havreodling sker i Mellansverige. Från att ha minskat i odlingsomfattning

Sorter. Havre. Johan Roland, SLU Lanna försöksstation

Sorter ekologisk odling

Korn, tidiga sorter. Sorter

17 Höstraps. (Höstraps forts. nästa sida)

Jordbrukardag Alnarp. sortval Nils Yngveson

Havre. Johan Roland, SLU Lanna försöksstation

Jordbrukaredag ALNARP vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson

Vårutsäde V. Vårkorn. Havre. Skjutkraftstestat utsäde

Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)

Länken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk. Ola Sixtensson

Stråsäd Trindsäd Oljeväxter

Vårraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Bra sorter och friskt utsäde. Varför ekologisk sortprovning?

Vårraps. Sorter och odlingsteknik

Jordbrukaredag Törringelund vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson

ODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN

Havre. Sortbeskrivning

Havre. Tabell 1. Enskilda havreförsök Sorter och odlingsteknik

Korn, tidiga sorter. Sorter

Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson och Egil Persson, Hushållningssällskapet Södermanland

Vårkorn. Sorter. område D-G. Quench, Tocada och Varberg är nyare sorter som visat hög avkastningspotential.

Sortguide. trindsäd, vall och majs för målinriktad odling.

Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad

Sortguide. trindsäd, vall och majs för lönsam odling.

Vårkorn. Sorter. Barke den som har högst proteinhalt. Orthega den med högsta rymd vikt. Otira den med lägst rymdvikt.

Utsädesguide

Juni Inför höstsådd. Guldläge för nya höstvetesorten Brons. Hela sortimentet med nyheter. Nytt odlingskoncept Klimat & Natur

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland

Sorter ekologisk odling

Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara

Nytt&Nyttigt. Om Växt. Havre En Symphony för svenska förhållanden. Helheten Utmana din agrara kompetens. Vad begränsar vallen?

Vårkorn. Sorter. Orthega är den högst avkastande marknadssorten i 2003 års mellansvenska

NYA SORTER GER MERVÄRDE. Odlarekväll Boreal Växtförädling AB

Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling Sortförsök

Totalt var det 16 sorter i serien L7-212 som

POM. Programmet för odlad mångfald

Våroljeväxter. Sorter och odlingsteknik

Sorter och dess egenskaper Anders Bauer HIR Skåne

Korn, tidiga sorter. Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Tabell 1. Enskilda havreförsök Skörd. Obehandlat och fungicidbehandlat. Behandlat = 0,5 Tilt Top + 0,25 Comet st

Nytt&Nyttigt. Om Växt. Havre Minskad andel fusariumangrepp. Maltkorn Vilket maltkorn ger bäst ekonomi på din gård?

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten

Sortförsök i vårkorn SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Vad provas och hur? Vad provas inte?

Sorter. Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Östergötland

Vårkorn L7-401 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sortval i ekologisk odling 2008 Sortförsök

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland

Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland. Relativa avkastningar Höstvete 12 försök 2003 Kosack = 100

Tervetuloa! Välkommen! T.G

Länken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk

Sortförsök i vårkorn

Framgångsrik precisionssådd

NYTT&NYTTIGT. Om Växt. Lyckas med din valletablering. Vårt mineralgödsel & kalksortiment. Fröer. Gödsel & Kalk. Ny analyspartner.

Nederbörd Brunnby

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Sortjämförelse av olika utsädesmängder i

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Ericsson A.

Sortförsök i vårkorn

Under 2015 avkastade Sanette bäst i

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Höstvete. Sorter. Agaton spännande alternativ, men vill man ha lite mer säkerhet är Olivin, Ballad eller Kosack att föredra.

Såtid höstvete och vårsäd

Fusarium ett handelsperspektiv

Sortförsök i vårvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling Sortförsök

Vårvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland. Relativ skörd Obehandlat

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Sortval i ekologisk odling Innehåll

Sortförsök i vårvete

ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult Höstvete

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Höstvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Vill du sprida risker eller leva i nuet?

Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU

Inhemska proteingrödor med fokus på soja

Odling och användning av proteingrödor

Sortförsök i vårkorn SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

för svensk och nordisk marknad

Transkript:

Okt 2013 Nytt och aktuellt inom foder, vårutsäde och grovfoderproduktion

Ledare ANNA HOLMBERG Gårdsmagasinet utges av Lantmännen Lantbruk 205 03 Malmö. Omslagsbild: Hans Jonsson Gårdsmagasinet är en produkt av Lantmännen Lantbruks gemensamma kunnande. Huvudredaktör Kristin Dahlberg Okt 2013 Redaktion Anna Månsson Anneli Kihlstrand Desirée Börjesdotter Hans Jonsson Kajsa Öhman Lena Jasslin Malin Slåtterman Maria Rosén Patrik Vult von Steyern Vera Porad Falk Ansvarig utgivare Maria Fermgård Produktion Citat Bilder Hans Jonsson Johan Ardefors Johan Eklund Jonas Engström Lena Jasslin Magnus Malmgren Maria Fermgård Niclas Bomgren Øyvind Lund Tryck Edita Papper Omslag: 250 g MultiArt Gloss Inlaga: 115 g MultiArt Silk Copyright 2013 Innehåll får mångfaldigas med Lantmännen Lantbruks medgivande. J166. Lämna dina synpunkter på gardsmagasinet@lantmannen.com Vi reserverar oss för eventuella tryckfel. Förändring ger drivkraft Den som anpassar sig överlever. Detta är en fri översättning av Darwins kända evolutionsteori the Survival of the Fittest. När han lanserade denna i mitten av 1800-talet förfasade sig många men idag är det vad som lärs ut i skolor världen över. De allra flesta är numera helt eniga i att det ständigt sker en utveckling och att de som vill vara en del av framtiden måste följa med i den utvecklingen. I en värld där det enda som är konstant är förändring* är det i allra högsta grad sant man behöver ständigt anpassa sig till nya förutsättningar. Det blir då mycket viktigt att definiera just detta: de nya förutsättningarna. Vilka är de? Hur kommer de att påverka mig? Hur ska jag agera? Detta är frågor som alla företagare, stora som små, behöver ställa sig. Det är inte alltid självklart och olika aktörer kommer inte alltid fram till samma svar. Det gäller med andra ord också att kunna sålla i all information som finns tillgänglig. Vi på Lantmännen Lantbruk vill gärna få hjälp från dig som kund, spannmålsleverantör eller ägare att svara på frågorna ovan. Vi behöver i allra högsta grad anpassa oss till en marknad som ser helt annorlunda ut idag jämfört med igår. Att tidigt få kommentarer och Lantmännen Lantbruk satsar stora resurser på utveckling inom såväl växtförädling som foder synpunkter hjälper oss på vår resa framåt. Under sommaren startade vi Prata med oss en aktivitet där vi verkligen vill få in dina åsikter. Det är givetvis inte en aktivitet som slutar med sommarsolen vi fortsätter att vara intresserade! Lantmännen Lantbruk satsar stora resurser på utveckling inom såväl växtförädling som foder. En del av det vi arbetat fram ser du redan i det här Gårdsmagasinet; nya sorter inom utsäde, nytt mineralfodersortiment och nytt smågrisfoder. För att våra satsningar inom utveckling ska fortsätta bära frukt, i form av relevanta produkter och tjänster för dig som kund, måste vi vara duktiga på att identifiera dels vad som behövs på marknaden nu, dels vad som kommer att behövas om 5 10 år. Det är inte alltid så lätt men det blir lättare om du väljer att prata med oss! * Herakleitos, ca 500 f Kr. Innehåll 4 Shandy maltkorn med möjligheter 8 Galant ny grynhavre 12 Vårutsäde 21 Rätt utsädesmängd 22 Ekologisk odling 24 Spannmål till foder 26 Notiser 30 Lägg om vallen 32 Grovfoderproduktion 36 Nytt mineralfodersortiment 38 Robotsystem fodermix 40 Lönsam köttproduktion 42 Nya smågrisfoder 44 Säckat foder 46 Prata med oss! Anna Holmberg Marknadschef, Lantmännen Lantbruk 2 Gårdsmagasinet oktober 2013 Gårdsmagasinet oktober 2013 3

HÖSTVETE SHANDY MALTKORN SHANDY MALTKORN Shandy maltkorn med möjligheter Shandy lanseras 2014 som ett intressant och bra komplement till befintliga maltkornsorter. Den har under flera år i provning visat framfötterna inom flera viktiga områden och är ett riktigt bra maltkorn. En ny sort är förenad med stora möjligheter till förbättrad odlingsekonomi för lantbrukaren. Våren 2014 erbjuder vi vårkornsorten Shandy. Främst utmärker den sig genom en mycket bra avkastning. Maltkvaliteterna främst sortering och groning ligger även de i topp. Ett intressant alternativ och tillskott till nuvarande palett av mer etablerade maltkornsorter som Tipple, Quench och Propino. Bra i odling Desirée Börjesdotter, odlingsutvecklingschef, och Per Germundsson, produktmarknadschef för maltkorn på Lantmännen Lantbruk, ger här sin bild av Shandy inför sådd 2014. Det gäller att få marknaden, odlingen och kvaliteten att gå hand i hand, betonar Desirée och Per samfällt! På sidan 6 berättar Ebbe Persson och Lars Andersson om Shandy i praktisk odling. Deras erfarenheter är också samfällt positiva. Förvisso har det varit goda kornår men avkastningen ligger högt, odlingen har gått utan problem och grödan varit lättröskad. Shandy är lika bra eller bättre än befintligt sortmaterial på alla viktiga punkter Desirées erfarenheter av fältförsök och provning styrker de praktiska erfarenheterna. Shandy är lika bra eller bättre än befintligt sortmaterial på alla viktiga punkter. Mest utmärkande är den höga avkastningen, totalt 55 försök under ett antal odlingssäsonger talar sitt tydliga språk. Men även för egenskaper som stråstyrka, strålängd, stråbrytning och mognad ligger Shandy bra till jämfört med alternativen. Shandy har viss känslighet för mjöldagg men den är lätt att kontrollera vid behov och i svampbekämpningsförsök ligger skördeökningarna i nivå med övriga jämförbara sorter. En ny sort måste verkligen visa framfötterna för att bli accepterad av de stora aktörerna, betonar Per. Han ser positivt på Shandys kvalitetsegenskaper och att den kommer från ett annat förädlingsprogram än nuvarande storsorter. Det kan ge en övergripande större stabilitet och kvalitet i utfallet beroende på årsmån. Att sedan Shandy har visat sig fungera både till öl och whiskey är ett plus, även om whiskeymarknaden är marginell i jämförelse med den gigantiska ölmarknaden. Positivt för malt 2014 Maltmarknaden generellt sett är ganska pressad hösten 2013. En försiktig prognos från Per är att det finns flera positiva indikationer för ett bättre maltkornspris för skörd 2014. Starkt bidragande faktor är en förväntad ökad höstveteodling i EU 27. Priset fluktuerar hela tiden, men följer vissa periodiska mönster. Dessa kopplar till hur spannmålspriserna överlag rör sig men också efterhand som utsikterna för maltkornsarealer, grödutveckling, köpbehov etc ändrar sig, menar Per. Därför är det viktigt att följa prisutveckling och i god tid planera både odling och prissäkring. Vad brukar skillnaden i foder- kontra maltkornspris vara? Hur stor är skillnaden nu? Vad har jag som odlare för arealer och grödalternativ att spela med för kommande växtodlingsår? Vad tror jag om utvecklingen på spannmålsmarknaden? En sammanvägning av dessa faktorer ger ett bra beslutsunderlag för gröd- och sortval. Fakta Shandy, maltkorn med bra odlings- och mältningsegenskaper. Utpräglat maltkorn som introduceras 2014 Mycket hög avkastning Bra mältningsegenskaper som sortering och groningsindex Prima skal som skyddar kärnan Bra i mälteriet Desirée har följt Shandys långa väg av tester och utvärderingar för huruvida den är ett bra maltkorn. De senaste fem åren har den kämpat hårt mot andra maltkornsorter i IQ-malt programmet ett samarbete mellan Lantmännen Lantbruk och Viking Malt i Halmstad. Shandy sorterar bäst, har bäst groning och fint skal utan sprickor, konstaterar Desirée. Tre viktiga egenskaper som bidragit till att Shandy har gått från mikromältningstester, till att nu utvärderas i stormältning om flera hundra ton. Mälteribranschen smyger igång Den springande punkten är hur mälteri- och bryggerimarknaderna tar emot Shandy. Per Germundsson jobbar mot dessa marknader och ser Shandy som ett intressant nytt komplement till befintliga etablerade sorter. Förra årets nyhet Propino nu tar vi emot den på fler platser i landet I fjol lanserades maltkornet Propino i delar av landet och efter en framgångsrik säsong har vi nu möjlighet att ta emot den på fler platser. Odlingssäkerheten är kanske den viktigaste egenskapen för en maltkornsort. Att på bred front kunna leverera en kvalitetsmässigt mycket bra gröda. Skörden ska kunna mältas effektivt och vara attraktiv för bryggerier och destillerier. Propino har detta år verkligen befäst sin position i valda områden. Med höga skördar av god kvalitet får den klart godkänt. Vi ser att Propino har en bred anpassningsförmåga och presterar genomgående bra oavsett årsmån och odlingslokal, säger Desirée Börjesdotter, odlingsutvecklingschef. 4 Gårdsmagasinet oktober 2013 Gårdsmagasinet oktober 2013 5

MALTKORNET SANDY MALTKORNET SANDY Goda erfarenheter av maltkornet Shandy Bra odlingsegenskaper Själva odlingen är ganska okomplicerad tack vare Shandys goda egenskaper. Förfrukten är sockerbetor och sådden sker i normal vårbrukstid, ofta i början av april, med kombisåmaskin. 350 grobara frö per kvadratmeter, P och K efter behov samt cirka 90 110 kilo kväve per hektar. Ogräs och skadegörare bekämpas efter behov. På svampsidan håller de eventuell mjöldagg i schack rutinmässigt. Avslutningsvis betonar Lars och Ebbe att de är väldigt glada för att ha fått chansen att prova sorten i två år. Att kunna testa och känna in sig på nya bra sorter är en stor fördel som utsädesodlare. När Shandy nu visat sig hålla måttet så känns det tryggt att fortsätta med sorten framöver! Odlarfakta: Lars Andersson, Tågarpsdal, 260 hektar. Växtföljd: En tredjedel av vardera sockerbetor, korn och höstvete. Lars Andersson och Ebbe Persson är mycket nöjda med Shandy och tycker det känns tryggt att fortsätta med sorten framöver. Frisk och sund, med ett mycket bra netto det är Lars Andersson och Ebbe Perssons erfarenheter av maltkornsorten Shandy. De har odlat sorten de senaste två åren och tvekar inte att fortsätta. Bra resistensegenskaper, lätt att tröska och säker kvalitet talar också för Shandy som lanseras 2014. Våren 2014 lanseras maltkornsorten Shandy. Men för lantbrukarna Lars Andersson och Ebbe Persson är det ingen nykomling. De senaste två åren har de odlat denna nya intressanta sort till provmältning och utsäde. Erfarenheterna så här långt är odelat positiva. Vi kommer definitivt att fortsätta med Shandy 2014, menar de samstämmigt! Tillsammans har Lars och Ebbe lång erfarenhet av såväl utsädes- som maltkornsodling. Deras gårdar ligger strax norr om Trelleborg på klassisk bra maltkornsjord och tillsammans odlade de cirka 175 hektar Shandy till utsäde 2013. Ebbe sköter tröskarbetet och Lars står för torkning och lagring, kanske de två viktigaste momenten vid maltkorns- och utsädesodling. Eftersträvade egenskaper i dessa odlingar är i mångt och mycket lika hög grobarhet, bra och sund utsädeskvalitet, hög skörd och bra netto givetvis. Tröskningen säger mycket Hur en sort är att tröska visar väldigt mycket om sorten: Shandy har varit lätt att tröska båda åren, spröten lossnar lätt, ingen axbrytning, den står upp perfekt och avkastar riktigt bra, berättar Ebbe. Att jämföra sorter mellan olika år är alltid lite lurigt. Men med många års erfarenhet i bagaget så är känslan tydlig: Jämfört med sorterna vi odlat tidigare är Shandy helt klart ett framsteg. Vi valde den för att vi bedömde den som det ekonomiskt bästa alternativet och det har det verkligen varit, betonar Lars. Han följer grödorna noga under säsongen och Shandy har visat sig vara en mycket frisk sort vilket avspeglat sig hela vägen in i torken. Att kunna testa och känna in sig på nya bra sorter är en stor fördel som utsädesodlare Vi har inte haft några sundhets- eller grobarhetsproblem med Shandy. Det är precis som det ska vara när man väljer en ny sort bättre än det man odlat tidigare i alla viktiga egenskaper! Ebbe Persson, Egonsborg, 365 hektar. Växtföljd: En fjärdedel av vardera sockerbetor, korn, konservärt/ höstraps och höstvete. Därför satsar Lars och Ebbe på Shandy maltkorn 2014 Bra ekonomiskt netto av odlingen 2012 och 2013 Mycket hög avkastning Mycket frisk Lätt att tröska Torkningen är ett viktigt inslag för en bra kvalitet. 6 Gårdsmagasinet oktober 2013 Gårdsmagasinet oktober 2013 7

NYHET GALANT NYHET GALANT Galant ny grynhavre med hög avkastning I år lanserar vi den nya grynhavresorten Galant. Hög avkastning, högt kärnutbyte och bra odlingsegenskaper gör Galant till ett lovande alternativ! Att detta är helt centrala egenskaper för att slå sig in på marknaden håller Göran Karlsson helt och hållet med om. Utan hög avkastning är en sort för dyr att odla. Men lika viktigt är skalbarhet, DON och andra processegenskaper! Att det nu kommer en ny havresort ser Göran mycket positivt på. En ny sort skapar i sig själv automatiskt ett nyhetsintresse som ger genomslag hos marknadsintressenterna. Galant är en välkommen sort som hjälper till att svara upp till marknadens ökade efterfrågan, menar han. Vid industritester har den visat sig vara lättskalad och ger högt utbyte Historiskt har det varit långt mellan sortbytena. Sang var på sin tid en gigant. Övergången till SW Kerstin var ganska problematisk minns Göran men när den väl blev accepterad så har SW Kerstin varit ett begrepp för grynhavre i många år. Mina signaler är liksom Alfs, att Galant är ett framsteg inom industrin jämfört med andra sorter så förutsättningarna är mycket goda för ett sortskifte. Havre används till mycket Havre används till både foder och livsmedel. Foderanvändningen har kontinuerligt minskat under många år. Till livsmedel däremot går havre starkt. Inte bara till havregryn utan till ett stort antal specialprodukter som till exempel betaglukan, högfett och glutenfria produkter! Därför är industrins önskemål och krav än viktigare idag än tidigare. Alf Ceplitis, ansvarig för havreförädlingsprogrammet i granskartagen. Havre är bra i växtföljden och har en utpräglad nyttoprofil som livsmedel. Till våren 2014 lanseras Galant en ny grynhavresort. Ja, det är roligt eftersom det inte är så ofta som vi får ut en ny havresort på marknaden. Därför känns det extra kul att Galant är ett så stort framsteg! Det säger Alf Ceplitis, ansvarig för havreförädlingsprogrammet vid Lantmännen Lantbruk som upplever ett stort intresse för Galant hos såväl odlare som industri. Fusarium måste kontrolleras Fusariumproblematiken dök upp för några år sedan, mer känd som DON. Alf Ceplitis följer Galant noga i den egenskapen och sorten visar preliminärt på en bra förmåga att inte vara så känslig för DON. Kvalitetssäkring av havren med avseende på DON är centralt för Sveriges havreproduktion. Det menar Göran Karlsson, produktansvarig för havre på Lantmännen Lantbruk. Hans perspektiv på Galant är slutkundens, det vill säga hur den kommer att tas emot på marknaden. Det handlar både om bra odlingsegenskaper och bra kvarnegenskaper. Alf Ceplitis har följt Galant och konstaterar att den har mycket bra avkastning framför allt i det tunga havredistriktet i västra Sverige. Lägg till bra stråstyrka, hög volymvikt, frisk och något tidigare än föregångaren SW Kerstin så talar odlingsfördelarna för sig själva. Positiva industritester Även om det inte finns vattentäta skott mellan vanlig foderhavre och grynhavre är det helt uppenbart att Galant har uttalat mycket goda grynhavrekvaliteter. Vid industritester har den visat sig vara lättskalad och med bra utbyte. Sammantaget ett bättre kärnutbyte jämfört med SW Kerstin. Fakta Galant, havre med hög avkastning och högt kärnutbyte. Ny havresort som lanseras 2014 Utpräglad grynhavresort Hög avkastning Bättre kärnutbyte jämfört med marknadsledaren SW Kerstin 8 Gårdsmagasinet oktober 2013 Gårdsmagasinet oktober 2013 9

HÖSTVETE GRYNHAVRE GALANT GRYNHAVRE GALANT Bra odlingsegenskaper Växtföljden på Pellesgården är femårig: oljeväxter före två år höstvete följt av havre och höstvete. Dessutom odlar Erling och hans bror i företaget Bröderna Hembergs Lantbruk även cirka 20 hektar potatis. Allt utom oljeväxterna är till utsäde. Förfrukten till havre är således höstvete och havren sås med cirka 200 kilo per hektar i normal vårbrukstid ofta i mitten av april. Direkt efter sådd körs 90 kilo N som NPK 27 3 3 följt av vältning, om inte regn är i faggorna. När havren har 2 3 blad kompletteringsgödslas med 30 kilo N som Kalksalpeter. Ogräsbekämpningen sker efter behov. Erling är mycket mån om att ha koll på skadesvamparna. Han brukar köra ett svampmedel strax före vippgång. Som utsädesodlare vill man att det man producerar inte bara är bra att odla utan även är intressant på marknaden Kontroll på DON fusarium De senaste åren har det riktats mycket fokus på DON och angrepp av fusarium. Även om Galant visat bra motståndskraft mot dessa fusariumsvampar så bevakar Erling grödan. Vid behov behandlar han grödan med Proline precis när den blommar. En inte helt enkel behandling att hitta rätt med eftersom den måste ske i det korta blomningsfönstret som bara kan vara några dagar. Bröderna Hembergs Lantbruk Drivs av bröderna Erling och Bengt-Olof Hemberg. Totalt odlas cirka 100 hektar varav huvuddelen på Pellesgården belägen mellan Skara och Lidköping. Cirka 20 hektar potatis odlas på arrenden. Växtföljd: oljeväxter höstvete höstvete havre höstvete. Allt utom oljeväxter odlas till utsäde. Den gick Galant (!) 2012 och ser bra ut inför skörd, säger Erling Hemberg. Galant odling av grynhavre Vi har haft försök här hemma på gården och har fått som mest 1.000 kilo per hektar i skördeökning så det kan vara en mycket viktig behandling, konstaterar Erling. Det handlar inte bara om direkt svampeffekt utan även om en greening-effekt som kan ge förlängd matning av kärnorna och högre skörd. Mognaden försenas något men inte så att det påverkar höstvetesådden nämnvärt. Galant lanseras 2014 som en ny intressant grynhavresort. Bröderna Hemberg har utsädesodlat sorten i två år och har klart positiva erfarenheter. Sorten är lättodlad och ger bra avkastning vilket gör att bröderna tänker fortsätta med odlingen framöver. Erling Hemberg brukar tillsammans med sin bror Bengt- Olof, cirka 100 hektar på Pellesgården mellan Skara och Lidköping. Som den urvästgöte han är odlar han givetvis havre och har gjort så hela sitt liv. Odlingen sker till utsäde och det är inte ofta han byter sort. Men efter att ha odlat Belinda i tio års tid, erbjöds Erling 2012 att prova Galant och det blev den bästa havreskörden någonsin. Om det berodde på sorten vet jag inte, men det blev tio kilo från åtta ton per hektar, konstaterar Erling mycket förnöjsamt! Utsädesodling för marknaden Galantodlingen fortsatte 2013 och såg vid skörd bra ut. Beståndet var jämnt och fint, stod bra och hade fin färg. Just stråets egenskaper är Erling nöjd med. Belinda upplever han som betydlig stråsvagare vilket kan vara en nackdel vissa år. Men Galant är hur enkel som helst att tröska vilket jag uppskattar mycket! Den höga skörden och odlingsegenskaperna gör att Erling gärna vill fortsätta utsädesodla Galant. Ja, när man väl får en ny sort och den går bra att odla, känns säker och ger bra avkastning, då vill man gärna fortsätta med den ett antal år framöver, menar Erling. En del av 2012 års skörd har testats på grynkvarnarna i Järna och Lidköping med bra resultat. Att nu Galant lanseras som en ny grynhavresort ser Erling mycket positivt på: Som utsädesodlare vill man att det man producerar inte bara är bra att odla utan även är intressant på marknaden. Havre är vår viktigaste vårsådda gröda här i trakten och det känns bra när det kommer nya sorter som gör att vi kan fortsätta vara starka på marknaden! Vi kommer att fortsätta odla sorten framöver både med tanke på att den är bra att odla och för att den är en intressant ny grynhavresort, säger Erling Hemberg. 10 Gårdsmagasinet oktober 2013 Gårdsmagasinet oktober 2013 11

VÅRKORN VÅRKORN Vårkorn Shandy NYHET! Malt Ett nytt maltkorn med mycket hög avkastning och bra kvalitetsegenskaper. Strået är kort och har en mycket god stråstyrka. Stor kärna med god sortering. Medeltidig mognad. Propino Malt Propino introducerades 2013 och är ett högavkastande maltkorn med mycket god sortering. Det har ett långt strå med mycket god stråstyrka. Mycket stor kärna och medeltidig mognad. Vilgott Foder, tidig mognad Vilgott är ett foderkorn av tvåradstyp som introducerades 2013 och som passar i områden där mognad behöver prioriteras. Det har en mognad som i genomsnitt ligger som SW Mintjas. Den tidiga mognaden gör att den passar som förfrukt till höstraps. Strået är kort med bra egenskaper. Tipple Malt Välkänt maltkorn med hög och jämn avkastning i alla områden. Sorten är relativt kort och har mycket goda stråegenskaper. Mycket stor kärna och med utmärkt storlekssortering. Quench Foder/Malt Marknadens högst avkastande maltkornsort som presterar bra i samtliga odlingsområden. Den höga avkastningsnivån gör att sorten också är mycket intressant att odla till foder. Sorten har ett medellångt strå med bra stråstyrka och liten risk för stråbrytning. Quench har god mjöldaggsresistens (mlo). Tamtam Foder Marknadens högst avkastande foderkorn. Har ett relativt långt strå och mycket bra stråstyrka. Tamtam mognar medeltidigt, har hög stärkelsehalt och god mjöldaggsresistens (mlo). SW Makof Malt Kornsort för whiskeyproduktion och som odlas på leveransavtal till Lantmännen Lantbruk. Sorten har långt strå och mognar medeltidigt. SW Barbro Foder, tidig mognad Marknadens absolut tidigast mognande tvåradskorn. Sorten är lång och har en bra stråstyrka med liten risk för stråbrytning. Kärnan är stor och av mycket god kvalitet, med bra rymdvikt och hög proteinhalt. SW Judit Foder, tidig mognad SW Judit är ett sexradskorn för de norra delarna av landet och med sin starka avkastningspotential dominerar den bland marknadens tidiga sorter. Både stråstyrkan och stråegenskaperna är bra. Filippa Foder, tidig mognad Filippa är ett tidigt tvårads foderkorn, som har god tolerans mot låga ph-värden och klarar att odlas på jordar med ph ner mot 4,5. Det mognar cirka tre dagar före mätarblandningen och lämpar sig för odling i områden där detta är en viktig egenskap. Strået är styvt men i moget stadium ökar risken för stråbrytning och sorten är något känslig för mjöldagg. Filippa har en mycket stor kärna med hög rymdvikt. Avkastning Officiell sortprovning 2008 2012 behandlade led Sort A B C D+E F Antal försök Mätare Sortblandning (kg/ha) 7 860 7 000 6 400 7 100 6 880 148 Shandy 102 101 109 104 102 55 Propino 101 99 109 100 99 62 Vilgott 93 100 102 96 101 23 Tipple 98 99 99 101 99 134 Quench 104 102 103 103 102 128 Tamtam 104 107 105 106 105 90 Egenskaper Officiell sortprovning 2008 2012 behandlade led Sort Mottagningsplatser 2014 Korn Foder: Billeberga, Brålanda*, Eslöv, Falkenberg, Falköping, Fjärdhundra, Grästorp, Hammenhög, Hedemora, Helsingborg, Ingelstad, Klintehamn, Kumla, Köping, Laholm, Lidköping, Norrköping, Odensbacken, Sala, Skattkärr, Skänninge, Strängnäs, Söderhamn, Södertälje, Tidan, Uddevalla, Uppsala, Vendel, Västerås och Åhus. Korn Etanol: Klintehamn, Kumla, Köping, Lidköping, Norrköping, Odensbacken, Skänninge, Strängnäs, Södertälje och Västerås. Korn Malt Propino: Alstad, Billeberga, Eslöv, Falköping, Grästorp, Hammenhög, Helsingborg, Klagstorp, Kumla, Kvänum, Köping, Laholm, Lidköping, Malmö, Norrköping, Skattkär, Skänninge, Södertälje, Tidan, Uddevalla, Västerås, Ystad och Åhus. Mottagning: Stråstyrka 100 0 Längd cm Stråbrytning 0 100 Under skörd Under skörd och efter 14/10 Mognad dagar Protein % av ts Efter 14/10 Rymdvikt g/l Mätare Sortblandning 87 70 17 110 11,0 670 Shandy 88 64 16 111 10,4 648 Propino 87 73 14 111 10,8 654 Vilgott 81 65 23 107 11,4 677 Tipple 89 65 14 110 10,5 669 Quench 85 68 14 112 10,6 669 Tamtam 87 71 16 111 10,4 670 Avkastning och egenskaper Officiell sortprovning i norra Sverige. Avkastning områdesvis 2008 2012 Sort Mätare SW Judit 6-rads Rel.tal. SW Judit=100 Antal försök Skörd Antal försök Mognad dagar Stråstyrka 100 0 Stråbrytning 0 100 Rymdvikt g/l E Korn Malt Tipple: Brålanda, Fjärdhundra, Hedemora, Helsingborg, Klintehamn, Kvänum*, Köping, Lidköping, Norrköping, Odensbacken, Sala, Skänninge, Södertälje, Uddevalla*, Visby, Västerås och Åhus. Korn Malt Quench: Alstad, Billeberga, Eslöv, Falkenberg, Hammenhög, Helsingborg, Klagstorp, Köping, Laholm, Lidköping, Malmö och Ystad. Korn Malt Shandy: Helsingborg, Lidköping och Ystad. Korn Malt Makof: Kulma och Köping. Korn KRAV: Brålanda, Falkenberg, Lidköping, Skänninge, Visby och Västerås. Korn Malt Tipple KRAV: Falkenberg och Strängnäs.* * A Tusenkornvikt g 5 4 750 20 98 87 22 626 35,3 SW Barbro 2-rads 5 107 20 102 82 13 649 41,9 Vilgott 2-rads 2 111 8 107 93 14 635 40,4 * Begränsat öppethållande under lagerperioden. ** Leverans mars 2014. OBS! Preliminärt. Uppdatering sker på www.lantmannenlantbruk.se C D F B 12 Gårdsmagasinet oktober 2013 Gårdsmagasinet oktober 2013 13

VÅRVETE HAVRE Vårvete Vinjett Bröd Vinjett är ett stabilt vårvete med hög avkastning. Det mognar relativt tidigt, har god stråstyrka och falltalsstabilitet och ger brödsäd av bästa kvalitet. Motståndskraftig mot mjöldagg och brunrost. Avkastning Officiell sortprovning 2008 2012 behandlade led Sort A B D+E F G Antal försök Mätare Vinjett (kg/ha) 6 920 8 280 7 060 6 740 5 200 56 Diskett 104 103 101 103 93 51 Egenskaper Officiell sortprovning 2008 2012 behandlade led Sort Stråstyrka 100 0 Längd cm Mognad dagar Protein % av ts Mottagningsplatser 2014 Rymdvikt g/l Falltal s Mätare Vinjett 81 87 123 13,3 796 258 Diskett 88 85 124 13,3 805 360 Vårvete Kvarn: Billeberga, Eslöv, Helsingborg, Klintehamn, Kumla, Kvänum, Köping, Lidköping, Malmö, Odensbacken, Sala, Skänninge, Strängnäs, Tidan*, Uddevalla*, Uppsala, Västerås, Ystad och Åhus. Vårvete Sigill: Malmö och Uppsala. Durumvete: Visby. Vårvete KRAV: Falkenberg, Helsingborg, Lidköping, Norrköping, Skattkär, Strängnäs, Uppsala och Visby. * Begränsat öppethållande under lagerperioden. OBS! Preliminärt. Uppdatering sker på www.lantmannenlantbruk.se Mottagning: Under skörd Under skörd och efter 14/10 Diskett Bröd Under varumärket SW förädlar och marknadsför Lantmännen Lantbruk sorter inom stråsäd, oljeväxter och vall för ett lönsamt svenskt lantbruk. SW säkerställer ett sortmaterial anpassat för svenska förhållande. Vårt sortiment hittar du på www.lantmannenlantbruk.se eller i appen Så rätt. Läs gärna mer på sid 29. Efter 14/10 Kvalitetssort med hög avkastning. Bra stråstyrka och förbättrade falltalsegenskaper. Diskett har hög proteinhalt och mycket goda kvarn- och bakningsegenskaper. Bra motståndskraft mot mjöldagg och brunrost. Dacke Bröd En sort för ekologisk odling med en bra avkastningsförmåga. Dacke har mycket hög rymdvikt, bra och stabilt falltal och dessutom hög proteinhalt av bra kvalitet. E A G D F B endast som Havre Galant NYHET! Gryn En ny grynhavre med hög avkastning och mycket bra kvalitet. Strået har en god stråstyrka och liten risk för stråbrytning. Medeltidig mognad. Hög rymdvikt och relativt liten kärna. Belinda Gryn/Foder Trotjänare som förenar hög avkastning med odlingssäkerhet och god kvalitet. Medellångt strå. Medeltidig mognad. Möjlighet fi nns att teckna speciellt betaglukankontrakt för Belinda. Haga Foder, tidig mognad En tidigt mognande sort för områden där denna egenskap prioriteras. Haga har en genomsnittlig rymdvikt och liten kärna. Motståndskraftig mot mjöldagg. Cilla Foder, tidig mognad Mottagningsplatser 2014 Havre Foder: Brålanda*, Djurön, Eslöv, Falkenberg, Falköping, Grästorp, Hedemora, Helsingborg, Ingelstad, Klintehamn, Kumla, Kvänum*, Köping, Laholm, Lidköping, Norrköping, Odensbacken, Sala, Skattkärr, Skänninge, Strängnäs, Söderhamn, Tidan*, Uddevalla*, Uppsala, Vendel, Västerås och Åhus. Havre Foder Matilda: Falkenberg, Strängnäs, och Sala. Havre Foder Belinda Premium: Djurön, Hedemora, Helsingborg, Kumla, Kvänum*, Köping, Lidköping, Sala, Södertälje, Tidan* och Uddevalla*. Havre Gryn Kerstin: Brålanda*, Djurön, Falköping, Falkenberg, Fjärdhundra, Grästorp, Hedemora, Helsingborg, Kumla, Kvänum*, Mycket tidigt mognande sort som är klar att tröska en dryg vecka tidigare än övriga havresorter. Mycket hög rymdvikt och god kvalitet. Avkastning Officiell sortprovning 2008 2012 behandlade led Sort A B C D+E F G Antal försök Mätare Belinda (kg/ha) 7 600 6 350 6 830 7 140 7 000 6 400 102 Galant 100 100 100 101 102 99 70 Haga 96 94 96 94 99 103 68 Cilla 85 87 84 86 84 85 58 Gunhild 97 99 99 96 99 101 86 SW Kerstin 98 95 100 99 98 102 102 Egenskaper Officiell sortprovning 2008 2012 behandlade led Sort Stråstyrka 100 0 Längd cm Stråbrytning 0 100 Mognad dagar Protein % av ts Rymdvikt g/l Mätare Belinda 77 92 13 114 11,6 532 Galant 83 92 5 114 11,2 546 Haga 70 90 25 112 11,4 531 Cilla 67 89 30 110 12,3 551 Gunhild 77 93 11 115 11,3 545 SW Kerstin 77 94 11 115 11,3 536 E Gunhild Foder En sort med resistens mot nematoder (även ras 1 och 2). Sorten har ett starkt strå och är i övriga egenskaper jämförbar med Belinda. Ett intressant alternativ för sanering av stråsädesnematoder. SW Kerstin Gryn Grynhavresorten nummer ett. En högavkastande och frisk sort med riktigt bra stråstyrka. En robust sort som klarar påfrestningar och passar för ekologisk odling. A G C Köping, Laholm, Lidköping, Sala, Skattkärr, Strängnäs, Tidan*, Uddevalla* och Odensbacken. Havre Gryn Kerstin Premium: Alstad, Billeberga, Eslöv, Helsingborg, Lidköping, Norrköping, Strängnäs, Södertälje och Uddevalla*. Havre Gryn Galant: Lidköping, Uddevalla, Strängnäs, Södertälje, Köping och Sala. Havre KRAV: Falkenberg, Lidköping, Skattkärr, Strängnäs, Visby och Västerås. Havre Gryn Kerstin KRAV: Brålanda*, Helsingborg, Kvänum*, Norrköping, Skattkärr, Strängnäs, och Södertälje. D F B Mottagning: Under skörd Under skörd och efter 14/10 Efter 14/10 * Begränsat öppethållande under lagerperioden. OBS! Preliminärt. Uppdatering sker på www.lantmannenlantbruk.se 14 Gårdsmagasinet oktober 2013 Gårdsmagasinet oktober 2013 15

ÄRTER ÅKERBÖNA Ärter Casablanca NYHET! Foder En ny sort med mycket hög avkastning som introduceras 2014 på marknaden. Sorten är ganska kortvuxen, har en god stjälkstyrka och en bra höjd vid skörd. Fröet är stort och har en hög proteinhalt. Avkastning Officiell sortprovning 2008 2012 Sort A B D+E Mätare SW Clara (kg/ha) Antal försök 4 850 6 040 4 450 10 SW Clara Kok/Foder SW Clara är en gulfröig ärt med marknadens bästa stjälkegenskaper. Sorten är lång men har mycket bra stjälkstyrka, vilket säkerställer skörden och minskar spillet. Passar utmärkt både som kok- och foderärt. Åkerböna Fuego Foder, brokblommig Mycket högavkastande brokblommig sort med tidig mognad. Fuego har lång stjälk och bra stjälkstyrka. En frisk sort med stort frö och medelhög proteinhalt. Isabell Foder, brokblommig Avkastning och egenskaper Offi ciell sortprovning, konventionell odling A F. 2008 2012 Sort Avkastning kg/ha Stjälkstyrka 100 0 Längd cm En brokblommig sort med mycket hög avkastningspotential. Ny på den svenska marknaden 2012. Plantorna är långa och mycket stjälkstyva, vilket gör att sorten konkurrerar bra mot ogräsen. Hög proteinhalt. Höjd vid skörd Mognad dagar Tusenkornvikt g Proteinhalt % av ts Mätare Fuego 5 500 76 116 89 146 580,9 30,4 Tattoo Foder, vitblommig Högavkastande vitblommig sort med låg tanninhalt. Relativt kort stjälk med mycket bra stjälkstyrka. Fröet är mindre än genomsnittet av sorterna i provningen och proteinhalten ligger på en medelhög nivå. Casablanca 122 106 114 10 Egenskaper Officiell sortprovning 2008 2012 Sort Stjälkstyrka 100 0 Längd cm Höjd vid skörd Mognad dagar Tusenkronvikt g Proteinhalt % av ts Mätare SW Clara 59 80 52 113 250 22,4 Casablanca 56 76 49 111 289 23,7 E A D B Isabell 101 77 123 98 148 544,4 30,8 Tattoo 83 70 111 82 147 545,3 30,0 Avkastning Skörd officiella ekologiska försök 2008 2012 Antal Sort B D+E försök Mätare Fuego 3 760 3 900 18 Tattoo 93 73 18 E A D F B Mottagningsplatser 2014 Ärt Foder Gul: Eslöv, Falkenberg, Klintehamn, Lidköping, Norrköping, Skänninge, Västerås och Åhus. Ärt Mat Clara: Linköping. Ärt Foder KRAV: Falkenberg, Helsingborg, Lidköping, Skänninge, och Västerås. Kärnmajs: Alstad* och Falkenberg.* * Leverans kan ske till Alstad tom 31 december. Från 1 januari leverans av torkad kärnmajs direkt till foderfabrik i Falkenberg. OBS! Preliminärt. Uppdatering sker på www.lantmannenlantbruk.se Mottagningsplatser 2014 Åkerböna: Brålanda, Falkenberg, Lidköping och Norrköping. Åkerböna KRAV: Falkenberg, Kvänum, Skänninge och Västerås. OBS! Preliminärt. Uppdatering sker på www.lantmannenlantbruk.se Mottagning: Mottagning: Under skörd Under skörd och efter 14/10 Efter 14/10 Under skörd Under skörd och efter 14/10 Efter 14/10 16 Gårdsmagasinet oktober 2013 Gårdsmagasinet oktober 2013 17

VÅROLJEVÄXTER VÅROLJEVÄXTER Vårraps Majong Hybridsort Majong är en mycket högavkastande hybrid. I likhet med alla hybrider växer den snabbt i starten. Den är mycket stjälkstyv, mognar medeltidigt och har mycket hög oljehalt. Mirakel Hybridsort En ny mycket högavkastande hybridsort som introducerades på den svenska marknaden 2013. Har en tidig mognad. Plantorna är mycket stjälkstyva och fröna har en hög råfetthalt. Mosaik Linjesort Bäst avkastande linjesort. Plantorna är relativt korta och stjälkstyrkan är mycket bra. Mosaik mognar medeltidigt och har ett frö med hög oljehalt. Avkastning Officiell sortprovning 2008 2012, medeltal Sort A B D+E F Mätare Brando (kg/ha) Antal försök 1 150 1 270 1 090 1 150 46 Majong 111 108 103 107 28 Mirakel 101 107 112 107 24 F Mosaik 110 85 96 100 46 E D Egenskaper Officiell sortprovning 2008 2012, medeltal B Sort Stjälkstyrka 100 0 Längd cm Mognad dagar Råfett % av ts A Mätare Brando 84 118 123 47,3 Majong 87 119 122 48,2 Mirakel 92 121 120 48,6 Mosaik 86 108 122 47,4 Vå rrybs Cordelia Linjesort En sort som visar en stabil avkastning på hög nivå och en mognad som ofta är en dryg vecka tidigare än vårrapsen. Cordelia är en lång sort med bra stjälkstyrka. Mottagningsplatser 2014 Oljeväxter Vår: Alstad, Billeberga, Brålanda, Eslöv, Falkenberg, Falköping, Fjärdhundra, Grästorp, Helsingborg*, Ingelstad, Klintehamn, Kumla, Kvänum, Köping, Laholm, Lidköping, Norrköping, Odensbacken, Sala, Skattkärr, Skänninge, Strängnäs, Södertälje, Tidan**, Uddevalla, Uppsala, Västerås, Ystad och Åhus. Oljeväxter KRAV: Falkenberg, Norrköping, Visby och Västerås. Linfrö: Falkenberg, Kvänum**, Norrköping, Skänninge och Västerås.*** OBS! Preliminärt. Uppdatering sker på www.lantmannenlantbruk.se Mottagning: Under skörd Under skörd och efter 14/10 Efter 14/10 * Endast höstoljeväxter under skörd. ** Begränsat öppethållande under lagerperioden *** Endast torkad vara. 18 Gårdsmagasinet oktober 2013 Gårdsmagasinet oktober 2013 19

HÖSTVETE LIN RÄTT UTSÄDESMÄNGD Lin Serenade Serenade är en vitblommande, kort och stjälkstyv sort med hög avkastningspotential. Sorten blommar och mognar något senare och har ett ganska litet frö med normal råfetthalt. Taurus En blåblommande, stjälkstyv sort. Har en hög avkastning som många har mycket goda erfarenheter av. Taurus har ett normalstort frö med genomsnittlig råfetthalt. Avkastning Officiell sortprovning 2007 2011 Sort D F F Antal försök Mätare Taurus (kg/ha) 960 920 17 Serenade 103 114 13 2012 års försök är strukna pga dåliga förhållanden. Egenskaper Officiell sortprovning 2007 2011 Sort Stjälkstyrka 100 0 Längd cm Mognad dagar Råfett % av ts Mätare Taurus 78 60 123 46,4 Serenade 73 63 125 45,5 2012 års försök är strukna pga dåliga förhållanden. Mottagningsplatser för linfrö, se sidan 19. F Rätt utsädesmängd Lämpliga utsädesmängder vid olika såtidpunkter med normalt radavstånd, sådjup och bra såbädd. Vid vallinsådd minskas utsädesmängden för vårsäd med 20 30 kg/ha på mineraljordar och med 30 40 kg/ha på mulljordar. Tänk på att tusenkornvikten varierar mellan sorter och år, vilket gör att det kan behövas en betydligt högre utsädesmängd vissa år och en lägre andra år. Växtslag S tråsäd Lämpligt antal grobara kärnor/m 2 Rekommenderad utsädesmängd, kg/ha Såtidpunkt Ungef ä rlig Tkv g Såtidpunkt Tidig Normal Sen Tidig Normal Sen Havre 450 500 550 35 40 185 205 225 Korn, 2-rads 300 350 400 45 50 160 180 210 Korn, 6-rads 300 350 400 40 45 150 170 190 Vårvete 500 550 600 35 40 210 230 250 Höstvete 325 400 475 40 50 170 210 240 Höstråg, population 350 400 450 30 40 140 180 210 Höstråg, hybrid 200 250 300 30 40 70 90 110 Rågvete 325 375 425 40 50 160 180 210 Höstkorn 325 375 425 55 60 160 180 200 Trindsäd Ärter 90 110 240 300 a) 265 335 Vicker 200 75 165 Åkerböna 40 45 50 60 450 600 a) 200 265 250 335 300 400 Höstoljeväxter Mellansverige, sådatum Sydsverige, sådatum Höstraps, Hybrid ~12 cm Höstraps, Hybrid ~50 cm Höstraps, linje ~12 cm 1/8 5 15/8 1 15/8 15 25/8 15 25/8 25 31/8 40 50 50 60 4 9 35 40 40 45 45 50 4 9 50 60 60 70 70 80 5 4 6 5 7 7 9 Höstrybs 80 100 120 3 3-4 4-5 5-6 Våroljeväxter och vallfrö E D Vårraps, linje ~12 cm 200 3 4 7 9 Vårraps, hybrid ~12 cm 150 Vårrybs 220 3 8 10 Oljelin 650 800 7 10 506 07 0 Vallfröblandning 2 0 2 5 a) Stora sortskillnader. Beräkna ditt behov av utsäde så här: 1) Bestäm såtidpunkt tidig, normal eller sen. 2) Välj antal grobara kärnor enligt tabellen. 3) Multiplicera med tusenkornvikt som du läser på säcken. 4) Dividera sedan med grobarhetsprocent från säcken. Utsädesmängd (kg/ha) Antal grobara kärnor x Tusenkornvikt (g) Grobarhet (%) 20 Gårdsmagasinet oktober 2013 Gårdsmagasinet oktober 2013 21

Ekologisk odling Efterfrågan på ekologiska produkter är stor. På Lantmännen Lantbruk har vi valt ut de sorter som passar bäst och som har de odlingsegenskaper som krävs för att kunna odlas ekologiskt. För att minimera risken för skadegörare och för att du ska få ett så friskt utsäde som möjligt behandlas dessa sorter biologiskt. Behandlingen sker med ThermoSeed eller Cedomon. Detta ger ett certifierat utsäde med så bra odlingssäkerhet som möjligt. Vårkorn SW Barbro Foder, t idig mognad Marknadens absolut tidigast mognande tvåradskorn. Sorten är lång och har en bra stråstyrka med liten risk för stråbrytning. Kärnan är stor och av mycket god kvalitet, med bra rymdvikt och hög proteinhalt. Vårvete Dacke Bröd En sort för ekologisk odling med en bra avkastningsförmåga. Dacke har mycket hög rymdvikt, bra och stabilt falltal och dessutom hög proteinhalt av bra kvalitet. Havre Galant NYHET! Gryn En ny grynhavre med hög avkastning och mycket bra kvalitet. Strået har en god stråstyrka och liten risk för stråbrytning. Medeltidig mognad. Hög rymdvikt och relativt liten kärna. SW Judit Foder, tidig mognad Diskett Bröd Cilla Foder, tidig mognad SW Judit är ett sexradskorn för de norra delarna av landet och med sin starka avkastningspotential dominerar den bland marknadens tidiga sorter. Både stråstyrkan och stråegenskaperna är bra. Kvalitetssort med hög avkastning. Bra stråstyrka och förbättrade falltalsegenskaper. Diskett har hög proteinhalt och mycket goda kvarn- och bakningsegenskaper. Bra motståndskraft mot mjöldagg och brunrost. Mycket tidigt mognande sort som är klar att tröska en dryg vecka tidigare än övriga havresorter. Mycket hög rymdvikt och god kvalitet. Tamtam Foder Marknadens högst avkastande foderkorn. Har ett relativt långt strå och mycket bra stråstyrka. Tamtam mognar medeltidigt, har hög stärkelsehalt och god mjöldaggsresistens (mlo). Tipple Malt Välkänt maltkorn med hög och jämn avkastning i alla områden. Sorten är relativt kort och har mycket goda stråegenskaper. Mycket stor kärna och med utmärkt storlekssortering. Vilgott Foder, tidig mognad Vilgott är ett foderkorn som passar i områden där mognad behöver prioriteras. Den tidiga mognaden gör att det passar som förfrukt till höstraps. Strået är kort med bra egenskaper. Vårraps Majong Hybridsort Majong är en mycket högavkastande hybrid. I likhet med alla hybrider växer den snabbt i starten. Den är mycket stjälkstyv, mognar medeltidigt och har mycket hög oljehalt. Vårrybs Cordelia Linjesort En sort som visar en stabil avkastning på hög nivå och en mognad som ofta är en dryg vecka tidigare än vårrapsen. Cordelia är en lång sort med bra stjälkstyrka. Gunhild Foder En sort med resistens mot nematoder (även ras 1 och 2). Sorten har ett starkt strå och är i övriga egenskaper jämförbar med Belinda. Ett intressant alternativ för sanering av stråsädesnematoder. SW Kerstin Gryn Grynhavresorten nummer ett. En högavkastande och frisk sort med riktigt bra stråstyrka. En robust sort som klarar påfrestningar och passar för ekologisk odling. Ärter SW Clara Kok/Foder SW Clara är en gulfröig ärt med marknadens bästa stjälkegenskaper. Sorten är lång men har mycket bra stjälkstyrka, vilket säkerställer skörden och minskar spillet. Passar utmärkt både som kokoch foderärt. Åkerböna Fuego Foder Brokblommig Mycket högavkastande brokblommig sort med tidig mognad. Fuego har lång stjälk och bra stjälkstyrka. En frisk sort med stort frö och medelhög proteinhalt. Tattoo Foder Vitblommig Högavkastande vitblommig sort med låg tanninhalt. Relativt kort stjälk med mycket bra stjälkstyrka. Fröet är mindre än genomsnittet av sorterna i provningen och proteinhalten ligger på en medelhög nivå. 22 Gårdsmagasinet oktober 2013 Gårdsmagasinet oktober 2013 23

SPANNMÅL TILL FODER Rätt spannmål för ditt härproducerade foder Intresset ökar för närproducerat foder. Närmare än det som odlats på den egna gården, det härproducerade, går inte att komma. Vi har ett brett sortiment att erbjuda för dig som vill odla eget foder. De flesta sorter finns både för konventionell och ekologisk odling. Ta hjälp av din säljare för att diskutera vilka sorter som passar just dina förutsättningar. Maria Rosén, produktchef för Utsäde, Lantmännen Lantbruk. Väljer du att satsa på egenproducerat kraftfoder är kanske havre och vårkorn de mest intressanta vårsådda grödorna. Ett populärt foderkorn är Tamtam som har både högt stärkelse- och proteininnehåll. Tamtam är den mest odlade och också den sort på marknaden som ger högst avkastning, säger Maria Rosén, produktchef för Utsäde på Lantmännen Lantbruk. På havresidan är Belinda med sin erkänt höga avkastning en av de mest efterfrågade. En nyhet för i år är Galant, som egentligen är en grynhavre men den har samtidigt goda foderegenskaper, något högre skörd och extra bra stråstyrka. Vårvete, kan vara ett bra foderalternativ på jordar där korn har svårt att avkasta bra. Vårvetet har liksom höstvete också mycket bra foderkvalitet till kor, grisar och fjäderfä. En extra buffert det stora odlingsarealer kan det vara en möjlighet att använda stråsäd som en buffert för att klara den egna grovfoderproduktion. Beroende på hur den övriga grovfoderproduktionen faller ut kan du välja att ta korn eller vårvete som helsäd om det behövs som grovfoder eller i annat fall ta det som mogen skörd, förtydligar Maria. Tamtam är det foderkorn på marknaden som ger högst avkastning Halm kan vara en relativt stor utgiftspost och vill du ta halm, tänk på att välja en sort med långt strå och god bestockning. Foderkornet Tamtam står sig bra även i det avseendet. Proteinkälla En bra proteinkälla är ärter och åkerbönor. Som grisfoder är den vitblommiga åkerbönans lägre taninnivå att föredra och här rekommenderar vi sorten Tattoo. Bland de brokblommiga, som har ett högre tanininnehåll, så är Isabell och Fuego bra sorter till nötkreatur. Odlingsmässigt gäller det naturligtvis att odla för högsta möjliga avkastning. Ogräsbehandla så att grödan inte får konkurrens, och svampbehandla för en sund och frisk gröda. Information om beräknad stärkelse- respektive proteinskörd per hektar och fördjupad information för respektive sort finns på vår hemsida www.lantmannenlantbruk.se. Galant! Grynhavre med en god morgon i sikte. Tips! På sid 12 och framåt hittar du hela sortimentet av utsädessorter där det är tydligt angivet vilka sorter som passar till foder. Med nyheten Galant erbjuder vi dig en högavkastande sort med grynhavrekvalitet. Två andra pålitliga havresorter som är värda att ta med i funderingarna är trotjänarna SW Kerstin och Belinda. Alla nyheter och hela vårt omfattande sortiment från SW hittar du på vår hemsida och i appen Så rätt. Tveka inte att höra av dig till din säljare om du vill diskutera sortval. 24 Gårdsmagasinet oktober 2013 Under varumärket SW förädlar och marknadsför Lantmännen Lantbruk sorter inom stråsäd, oljeväxter och vall för ett lönsamt svenskt lantbruk. SW säkerställer ett unikt sortmaterial anpassat för svenska förhållanden. Kontakta din lokala säljare, ring vår kundtjänst på 0771-111 222 eller läs mer på www.lantmannenlantbruk.se

NOTISER NOTISER Ärt och åkerböna i enheter 2014 Från och med säsongen 2014 säljer vi utsäde av ärt och åkerböna i så kallade enheter, alltså antal grobara frön i stället för kilo utsäde med en viss grobarhet. Detta hjälper dig att få hem rätt mängd utsäde till din odling av trindsäd. Inför vårsådden 2014 underlättar vi för dig genom att sälja utsäde av ärt och åkerböna i enheter. En enhet består av 50.000 grobara frön. Vi går från försäljning per kilo till per styck liksom vi gjort länge i flera hybridgrödor. Den största och viktigaste fördelen är att odlaren redan tidigt vid orderläggningen kan beställa rätt mängd utsäde till sin areal, oavsett vilken tusenkornvikt och grobarhet det har, berättar Maria Rosén, produktchef för utsäde vid Lantmännen Lantbruk. Du minskar risken att behöva komplettera beställningen eller att stå med överblivet utsäde efter att sådden är avklarad. Du kan alltid teckna foderavtal Vill du binda foderpriset på tre eller sex månader eller vill du handla till dagspris? Välj den lösning som passar dig bäst. Våra säljare ställer gärna upp som bollplank och ger dig råd i dina funderingar och bedömningar av prisutvecklingen på marknaden. kostnader du har några månader framåt i tiden, till exempel då du för diskussioner med slakterier. Tittar vi på det gångna året med relativt höga foderpriser var det många som valde att teckna avtal. Många av dessa lantbrukare vittnar om att de på det viset gjort en god affär och undvikit de värsta topparna, fortsätter Anna. Ett allmänt råd från Anna Månsson lyder: Sprid riskerna. Du kan välja att köpa några av foderprodukterna du använder på din gård på avtal och några på löpande pris. Fröna varierar i storlek Att kunna köpa utsäde i enheter är extra viktigt i åkerböna och ärt eftersom dessa grödor ofta varierar i både tusenkornvikt och grobarhet. Det ger annars problem eftersom uppgifterna inte är kända vid beställningstillfället. Som exempel: Vissa säsonger har tusenkornvikten och grobarheten gett en variation av utsädesmängd på mellan 260 470 kg/ha, för att få samma antal grobara kärnor per hektar. Utsädesmängden räknas i enheter Så här går det till att räkna ut rätt utsädesmängd för din beställning. En lämplig utsädesmängd för åkerböna kan ligga mellan 45 och 60 grobara frön per kvadratmeter. Varje enhet åkerböna innehåller 50.000 grobara frön och siktar du på att etablera ett bestånd med 50 grobara frön per kvadratmeter behöver du 500.000 frön per hektar. Det motsvarar alltså 10 enheter per hektar. Varje storsäck innehåller 20 enheter. Så om din odling är 10 hektar behöver du 100 enheter, vilket motsvarar fem storsäckar. Redan vid beställningen vet du alltså att oavsett vilken grobarhet eller tusenkornvikt årets utsäde kommer att levereras med har du utsäde så det räcker i de fem säckarna. Motsvarande resonemang gäller för ärterna men med 100 grobara frön per kvadratmeter. Varje enhet innehåller 50.000 grobara frön och en storsäck innehåller 40 enheter som räcker till 2 hektar. Ställ in såmaskinen i kilo per hektar Eftersom man sår i kilo per hektar ger följande beräkning utsädesmängden. Varje utsädessäck innehåller 20 enheter som exempelvis väger 640 kilo. Vikten är angiven på säcken och behovet är 10 enheter per hektar. 640/20 x 10=320 kilo per hektar (säckvikt/antalet enheter per säck) x antalet enheter per hektar = utsädesmängden i kilo per hektar. Fördelar med enheter i ärt och åkerböna Det blir rätt mängd utsäde redan vid beställningen Alltid planerad mängd hemma Exakt antal grobara frön per enhet Foderpriserna påverkas direkt av råvarumarknadens utveckling. Med erfarenhet och med ögonen på prisutvecklingen på råvarubörserna i världen gör våra inköpare sitt yttersta för att göra bästa möjliga affärer. Våra foderpriser justeras varje vecka och speglar utvecklingen på marknaden. Sprid riskerna. Teckna på olika avtalsperioder Våra säljare står i tät kontakt med inköparna och får rapporter om marknadsutvecklingen. Jag rekommenderar dig som köpare att dra nytta av säljarnas kunskap. De kan ge dig aktuella foderpriser och bistår dig gärna i dina funderingar om vart marknaden är på väg och om, när och hur länge det kan vara läge att binda foderpriset, säger Anna Månsson, som är produktchef för Fjäderfä på Lantmännen Lantbruk. Koll på läget Naturligtvis behöver du inte teckna avtal, det går utmärkt att handla foder till alla djurslag till aktuellt dagspris. Samtidigt kan det i vissa lägen vara en fördel att veta vilka Fastprisavtal Fastpris kan tecknas för avtalade produkter som fast pris plus stoppavgift. Fastprisavtal upprättas av våra säljare. Fastprisavtalet ska vara undertecknat av kunden och oss tillhanda inom gällande teckningsperiod. Minsta kvantitet för att teckna 6 månadersavtal är 40 ton. Minsta kvantitet för att teckna 3 månadersavtal är 25 ton. Minsta kvantitet för att teckna fastprisavtal råvaror är 13 ton per råvara. 26 Gårdsmagasinet oktober 2013 Gårdsmagasinet oktober 2013 27

NOTISER NOTISER Odla vårraps Årets utmaning i vårrapsodlingen blir att säkra beståndet. Förbudet inom EU mot att använda neonicotinoider som skydd mot främst jordloppor under etableringen, innebär att grödan måste prioriteras från första stund. Vårraps är för många en viktig avbrottsgröda i en spannmålsdominerad växtföljd. Kalkylen för vårrapsodling är god om vi kan säkra en normal skörd. Och häri består utmaningen, att etablera ett starkt bestånd som konkurrerar väl mot såväl ogräs som insektsangrepp. Denna utmaning blir något större till våren då vi inte längre har tillgång till insektsbetning mot jordlopporna efter beslut av EU-kommissionen att förbjuda neonicotinoidbetning fr o m den 1 december 2013. Hur ska vi då lyckas med vårrapsodling i utsatta områden? 1 Välj en vårrapshybrid, t ex Majong eller Mirakel, då dessa har den säkraste etableringen och snabbaste tillväxten tidigt på säsongen. Plantorna har bättre möjlighet att växa ifrån angrepp. Tänk även på att hålla uppe utsädesmängden. 2 Värna om en gynnsam såbädd och så i fuktig jord. Jordloppan börjar flyga längre sträckor vid 14 16 C. 3 Var beredd att bekämpa jordlopporna med Mavrik eller annan lämplig pyretroid omedelbart efter uppkomst om jordlopporna kommer följ prognoser och kontrollera dina fält noggrant. 4 Vårrapsgrödan växer snabbt så vår rekommendation är att gödsla NPK med mikronäringsämnen vid sådd. Har grödan god potential komplettera gärna under plantsträckningen. Rapsbaggar, bomullsmögel och andra skadegörare bekämpas vid behov. Förbudet mot neonicotinoiderna (Elado, Modesto, Chinook m fl) är tvåårigt och bigiftigheten i dessa medel ska utvärderas. Under tiden pågår utvecklingsarbetet med att finna andra verksamma substanser som kan bli godkända i rapsodlingen. Vi ser inte att något sådant blir tillgängligt under 2014 och de försök som gjorts att överklaga förbudet och få dispens inom vissa EU-länder har hittills avvisats. Vår bedömning är att vårrapsodlingen 2014 kommer att minska på grund av den ökade odlingsrisken. Samtidigt finns områden där angreppen varit ringa och här ger odlingsåtgärderna tillräckligt med skydd och möjlighet till en god skörd finns även kommande säsong. ThermoSeed 201 4 ThermoSeed-behandling innebär att utsädet behandlas med varm fuktig luft helt utan kemikalier. Från och med 2014 finns möjlighet att beställa ThermoSeed-behandlad havre. Med appen Så rätt i din smartphone får du ett bra arbetsredskap som du alltid har nära till hands. Utökade skjutkraftstester Lantmännen Lantbruk fortsätter med skjutkraftstesterna även inför 2014. Nu utökar vi testerna till att omfatta allt utsäde av vårsäd och ekologiskt utsäde. Testerna gör vi för att verkligen kunna erbjuda dig det bästa utsädet med optimal behandling. Ett bra utsäde innefattar inte enbart att det är en odlingsmässigt bra sort som är attraktiv på marknaden. Vi prioriterar även utsädeskvaliteten. Finessen med skjutskraftstest är att det visar den verkliga fältgrobarheten. Det sker genom att utsädets grobarhet testas i riktig jord under kyliga förhållanden, vilket bättre motsvarar jorden vid vårsådd än ett traditionellt papperstest. Det ger underlag för vilken betning som är den optimala. Så rätt med Så rätt I appen hittar du hela sortimentet av utsäde, oljeväxter, frö och majs. Du får det presenterat på samma sätt som på vår hemsida så att du kan söka som du är van att göra. Det är enkelt att välja gröda och du får direkt en kort beskrivning av sorten, följt av en detaljerad sortinformation. Beställnings- och orderfunktionen är smidig vår kundtjänst är bara ett knapptryck bort. Du kan också snabbt skicka ett meddelande om du vill bli kontaktad. Så rätt kommer att uppgraderas kontinuerligt och får successivt fler smarta funktioner. Här laddar du ner Så rätt: Har du en Androidtelefon går du in på Google Play. Har du en iphone går du in på Appstore. Sök på Så rätt. Du kan också sms:a SÅRÄTT till 72456. Du får du ett sms i retur med en länk direkt till appen. Scanna QR-koden för att komma direkt till vår sida om appar. Tips! Ladda ner appen redan nu och testa! 28 Gårdsmagasinet oktober 2013 Gårdsmagasinet oktober 2013 29

LÄGG OM VALLEN LÄGG OM VALLEN Lägg om vallen i tid och utnyttja arealen bättre En bra vall är i stort sett avgörande för lönsamheten för mjölkproducenter. Därför är odlingssäkerhet högsta prioritet hos oss när det gäller valet av vallfröblandning och vallens liggtid, säger Ingemar Gruvaeus som är ansvarig för växtodlingen på vår försöksgård Nötcenter Viken utanför Falköping. Målet med Nötcenter Vikens vallodling är att vara helt självförsörjande till anläggningens närmare 500 kor och nästan lika många ungdjur. Till sitt förfogande har man en odlingsareal för vall på cirka 220 hektar. Dessutom odlar man ensilagemajs på cirka 35 hektar. För att lyckas både kvalitets- och kvantitetsmässigt med vallen gäller det att hantera förutsättningarna på bästa sätt. I Vikens fall är konceptet 3-årig vall och tre år öppet då man odlar ett år majs följt av två år stråsäd. Det ger en växtföljd där både vall och stråsäd fungerar. På den öppna odlingen gödslar vi med flytgödsel före vårplöjning. Det gör att vi inte behöver gödsla med stallgödsel första vallåret, vilket betyder mindre körskador, säger en nöjd Ingemar. Frön bara en liten del Oavsett hur bra vallfröblandningen är så tappar vallen i avkastning efter en tid. En orsak är det slitage det innebär med transporter över fälten. Ska vallen bestå av det vi vill och det som vi ursprungligen sådde, så är det viktigt att inte vänta för länge med att lägga om vallen, konstaterar Ingemar som sett en markant ökning av vallkvantitet men också kvalitet sedan man gått över från fyra till tre års liggtid. Frökostnaden står för en försvinnande liten del av omläggningskostnaden Det handlar ytterst om ekonomi. Det är värt mycket om vi kan öka avkastningen. Då kan vi klara oss med mindre vallareal och få areal över där vi istället kan producera spannmål, vilket betyder mycket för slutekonomin. Hade det inte varit för jobbet att rensa fälten från sten hade Ingemar kunnat tänka sig även två års liggtid. För som han konstaterar står frökostnaden för en försvinnande liten del av omläggningskostnaden. För Nötcenter Viken handlar det ungefär om 3 4 öre/kg ts. Plöjning, harvning och sådd ska vi ändå göra på den del där vi odlar spannmål så det är rensningen av sten som är det stora merarbetet, fortsätter Ingemar. Timotej för hög kvalitet och säker avkastning Odlingssäkerhet är en kombination av vallens liggtid men också vallfröblandningen. På Nötcenter Viken, som ligger på det sydsvenska höglandet, har man relativt tuffa vintrar. Med tanke på det geografiska läget har Nötcenter Viken valt att satsa i huvudsak på vallfröblandningen Mira 24. En av anledningarna till att vi valde Mira 24 var just den höga andelen av en konkurrensstark och högavkastande timotejsort. Vi vill skapa bästa möjliga förutsättningar för en bra första skörd. Jag är nöjd med utfallet så här långt med tre skördeår att blicka tillbaka på, fortsätter Ingemar. För att ytterligare satsa på odlingssäkerhet i första skörd har vi från och med i år valt att så in den nya blandningen Mira 15, som endast består av timotej samt röd- och vitklöver för att lättare kunna hålla kvalitet, även om det kan innebära att vi får kompromissa lite med kvantiteten i återväxten, fortsätter Ingemar. På Nötcenter Viken har man valt att så in vårvete för att ha ytterligare volym att spela med beroende på hur vallen avkastar kvalitets- och kvantitetsmässigt. Har vi problem med vallen kvantitetsmässigt kan vi ta vårvete som helsäd om det behövs som grovfoder. Har vi däremot tillräckligt med vallfoder kan vi låta vårvetet stå och ta det som mogen skörd. Det blir lite som ett dragspel och ytterligare ett sätt att klara så stor del av foderproduktionen själva som möjligt, säger Ingemar. Kostnader vallproduktion exklusive kostnad för plansilo Kr/ha och år, 3 vallår skörd ca 9000 kg ts/ha Totalt, kr/ha öre/kg ts Utsäde vall 315 3,5 Mineralgödsel 2615 29,1 Flytgödsel, utkörning 880 9,8 Växtskydd inkl. körkostnad 107 1,2 Ensileringsmedel 1200 13,3 Maskinkostnad, lejd av Bjertorp 1900 21,1 Arbetskostnad 1313 14,6 Hackning entreprenad 1320 14,7 Summa 9650 107,2 Fakta På Nötcenter Viken tar vi på Lantmännen Lantbruk ett helhetsgrepp över vallodlingen, från vallen som växtförädling till vallen som mjölk och funktion i foderstaten. Här provas vallstrategier i foderförsök men här bedrivs även fältförsök och demonstrationsverksamhet. Ingemar Gruvaeus har varit ansvarig för växtodlingen på Nötcenter Viken sedan våren 2010. 30 Gårdsmagasinet oktober 2013 Gårdsmagasinet oktober 2013 20133131

GROVFODERPRODUKTION GROVFODERPRODUKTION Ett bra grovfoder är motorn i verksamheten På Flaka Mjölk arbetar man mycket målinriktat med sin grovfoderproduktion och för att maximera avkastningen på sina 300 mjölkkor. Ett bra grovfoder är motorn i verksamheten, säger Anders Nilsson, som är en av bolagets fyra ägare. På varierande jordar odlar de spannmål, vall och majs med ambition att producera ett så energirikt foder som möjligt. Särskild vikt lägger de vid valet av vall och majs, så att de matchar varandra. Byn Flaka ligger vackert belägen på en ås, drygt två mil norr om Vimmerby i Småland. Här har Torbjörn och Sofia Nilsson* och Anders och Eleonor Nilsson* slagit ihop sina två verksamheter till en Flaka Mjölk AB. Startskottet för sammanslagningen gick när man i båda gårdarna, ungefär samtidigt, började planera för och räkna på nya ladugårdar med mjölkrobotar. Det var i samband med kostnadsberäkningar och offerter som vi började prata allvar om att göra gemensam sak, berättar Torbjörn. När vi såg att vi skulle få så mycket mer genom att bygga en större ladugård med fyra till fem robotar, jämfört med två ladugårdar med två robotar i vardera, bestämde vi oss. Hög avkastning, mindre jobb De fyra är helt överens om att många fördelar har kommit med ett gemensamt bolag. Det handlar om stora investeringar och det är skönt att dela dem med andra, berättar Eleonor. Nu kan vi också dela upp arbetsuppgifter på ett helt nytt sätt och ta ett gemensamt ansvar för viktiga saker som vi tidigare stod ensamma med. Flaka Mjölk har en mycket god avkastning. Verksamheten producerar 10.500 kg ECM per ko och år, som de säljer till Arla. Med de fem mjölkrobotar man har idag har arbetet blivit både mer effektivt och mindre tungt med färre manuella arbetsmoment. Andra fördelar är mer tid för familjen, fler lediga helger samt möjlighet att faktiskt ta ut lite semester. Framgång med fodret Nyckeln till en god avkastning är att djuren får bra foder. Eller som Anders säger: Dåliga vallar är det dyraste man kan ha. Tunga maskiner, övervintring, ogräs och på sina ställen även vildsvinsskador går hårt åt vallen och att försumma den kan bli en dyrköpt erfarenhet. Själva är vi noga med att hålla efter den och sår i regel om vart tredje år. Utöver sin egen mark arrenderar Flaka från ytterligare tolv gårdar. En övervägande del av odlingsmarken är mulljord. På den har man god framgång med SW Libra 22, en gräsblandning med rörsvingel Swaj, timotej Switch och ängsröe Sobra, som är uthållig, torktålig och binder jorden väl. Sofia Nilsson ser efter gårdens kvigbesättning. Hittills i år har vi fått tre bra skördar, säger Torbjörn. Andraskörden var mycket, mycket bra och vi har en till att hämta i oktober. Vallfodret innehåller mycket protein och det matchar majsen väl. Delar av den mark Flaka Mjölk brukar är lätt och sandig, utmärkt för majs. På sammanlagt 35 hektar odlar man två olika sorter, Destiny som är en tidig sort och Atrium som är medeltidig. Båda är viktiga i kombinationen med vallfodret. Destiny är en bra stärkelsekälla och Atrium har en fin näringsbalans. Vi håller strikt på att få majsen i jorden så tidigt som möjligt i maj och skörda i början av oktober. Då får vi ut mest och säkerställer att vi kan ha majs i foderstaten under åtta månader på året. Anders Nilsson och Torbjörn Nilsson vid ladugården som stod klar i februari 2009. fortsättning på sid 34. 32 Gårdsmagasinet oktober 2013 Gårdsmagasinet oktober 2013 33

GROVFODERPRODUKTION GROVFODERPRODUKTION Lagringen sker i både plansilo och tornsilo. Torbjörn berättar att de i år bara syrar den övre hälften av fodret. Det är lite av ett test, i vilket de räknar med att tyngden på den underliggande hälften gör att den ligger så pressat och tätt att den klarar sig utan att syras. Tips och råd På frågan om de har tips på hur man lyckas med sitt grovfoder gör Anders och Torbjörn gemensam sak. De svarar att det är svårt att ge generella tips, men utifrån de förutsättningar som gäller hos dem finns några punkter att lyfta: Dåliga vallar är det dyraste man kan ha Vi har haft bra skördar med SW Libra 22 på mulljord, så det kan vara värt att prova för lantbrukare i södra Sverige och Mellansverige. Vi brukar säga att det är lika viktigt att sköta vallodlingen som spannmålsodlingen. Dränering av marken är viktig. Det är tidskrävande, men alltid värt insatsen. Är det för blött i marken tar sådden sig för sent. Dessutom förstörs vallen mer när du kör på blöt mark med tunga maskiner. En bra timing med gödsel är viktigt, så klart. Och framför allt att man bättrar på och lägger om vallen med jämna mellanrum. Från jord till foderbord Vi vet vikten av ett bra grovfoder och därför har vi samlat allt du behöver för din grovfoderproduktion i två nya broschyrer en för mjölkkor och kalvar samt en för köttdjur. I broschyrerna hittar du allt från vallfrö och majsutsäde till ensileringsmedel samt plast, nät och garn. Du hittar dessutom hela vårt sortiment av vallfröblandningar och majs i appen Så rätt som du kan läsa mer om på sidan 29 här i Gårdsmagasinet. Eller om du hellre föredrar ett större format kan du kika på hela sortimentet på vår hemsida, www.lantmannenlantbruk.se Fakta om Flaka Mjölk AB Startår: 2009. Ägare: Torbjörn och Sofia Nilsson, Anders och Eleonor Nilsson. Odlingsyta: 330 ha. Fördelning: 35 ha majs, 75 ha spannmål, varav hälften höstsådd (rågvete), häften vårsådd (korn), 200 ha slåttervall, 20 ha betesvall. Jordmån: Mulljord, lerjord, sandjord. Betesmark: 100 ha. Kompletterar grovfoder med: Färdigfoder Solid 120, Koncentrat Unik 52, Mjölknäringen Kavat. Antal mjölkkor: 300. Produktion 2012: 10.547 kg ECM ko/år. (Svenskt genomsnitt 2012: 8.358 kg ECM ko/år. Källa: svenskmjolk.se). Framtidens lantbruk? Torbjörn och Anders tror på sin bolagsform. De båda säger att mycket pekar på att det behövs större och större investeringar för att vara konkurrenskraftig och lönsam, och med det för ögonen blir det viktigare att man är fler som delar på såväl ansvar som arbetsbörda. Men det går inte att generalisera, säger Anders. Det finns garanterat många andra sätt att möta framtiden på, och lantbrukare är uppfinningsrika. Vi trivs med det spår vi har valt och det är det som räknas. Det som är viktigast för oss är att vi klarar oss, att vi har lite ledig tid emellanåt och att vi har roligt. *Familjerna är inte släkt. (Reds anmärkning) Tips! Läs mer om sortimentet på vår hemsida eller i appen Så rätt. 34 Gårdsmagasinet oktober 2013 Gårdsmagasinet oktober 2013 35

NYTT MINERALFODERSORTIMENT NYTT MINERALFODERSORTIMENT Nytt och förbättrat mineralfodersortiment för god hälsa och hög produktion Under hösten lanserar vi ett nytt och förbättrat mineralfodersortiment. Genom att lyssna på önskemålen från lantbrukare, rådgivare och säljare har vi tagit fram ett tydligare, vassare och enklare sortiment, väl anpassat till både mjölk- och köttproduktion, säger Cecilia Lindahl, produktchef för mineralfoder på Lantmännen Lantbruk. Recept med perfekt balans Ett digert arbete har lagts ned på det nya sortimentet. Alla recept har granskats noggrant och balanserats efter djurens behov. Ett bra mineralfoder ska inte bara täcka minimibehoven av makromineraler, spårämnen och vitaminer: Balansen mellan de olika ämnena måste vara helt korrekt, det är mycket viktigt, betonar Cecilia och förklarar: Djurens upptag av olika mineraler är mycket komplext och är inte balansen rätt så kan upptaget av enskilda mineraler påverkas negativt. Det är också viktigt med en jämn tilldelning, det vill säga en giva på 100 gram per djur och dag, för att fodren ska ge de önskade effekterna, säger Cecilia. Mineralfoder för alla djurslag Hela vårt sortiment av mineralfoder och tillskott hittar du i broschyrerna för respektive djurslag. Det finns en för mjölkkor och kalvar, en för köttdjur, en för gris och en för fjäderfä. Fokus på råvaror och smaklighet Lika viktig som sammansättningen av mineralfodersorterna är tillgången till råvaror. Under utvecklingen av det nya sortimentet har hög tillgänglighet på råvaran varit ett grundkrav. Det är stor variation på tillgänglighet mellan olika mineralråvaror och här kan man inte chansa på lågprisalternativ. Vi använder bara råvaror av hög kvalitet och hög smaklighet. Vi måste ju se till att djuren verkligen äter fodret också, menar Cecilia. En billig försäkring En del upplever att priset på mineralfoder är högt och avstår av den anledningen. I själva verket kostar det mindre än 300 kr per djur och år eftersom man ger så lite, 100 gram eller 1 deciliter om dagen, säger Cecilia och avslutar: Mineralfoder är helt enkelt ett billigt och mycket bra sätt att försäkra sig om god hälsa och hög produktion. Optimal produktion kräver perfekt hälsa Grovfoder innehåller förvisso vitaminer och mineraler, men det täcker inte hela behovet om djurhälsan och produktionen ska vara optimal. Vi har lyssnat på lantbrukarnas önskemål när vi utvecklat det nya sortimentet och hoppas att det ska tas emot positivt, säger Cecilia Lindahl, produktchef för Mineralfoder, Lantmännen Lantbruk. Precis som högpresterande idrottare behöver nötkreatur vitaminer, mineraler och spårämnen för att klara av kraven som ställs på dem. Om vi förväntar oss att djuren ska prestera på topp är det viktigt att vi ger dem rätt förutsättningar. Vårt nya mineralfodersortiment är ett effektivt sätt att försäkra sig om att djuren får vad de behöver för att vara friska och produktiva. Cecilia Lindahl började som produktchef i våras, och har varit med i slutfasen av utvecklingen av det nya sortimentet: Nu är det enklare att förstå vilken produkt som ska användas vid vilket tillfälle. Sorterna är utvecklade enligt de svenska lantbrukarnas och våra egna önskemål och erfarenheter, och givetvis följer vi noga både svenska och internationella rekommendationer. Vi måste jobba med djurhälsan hela tiden, och generellt sett behöver alla nötkreatur mineralfoder Vi måste jobba med djurhälsan hela tiden och generellt sett behöver alla djur tillskott av mineralfoder, menar Cecilia. Högproducerande mjölkkor är ofta väl omhändertagna och får den extra hjälp de behöver i form av kraft- och mineralfoder för att prestera på hög nivå och vara friska. Men även djur som inte pressas lika hårt och huvudsakligen utfodras med hemmaproducerat foder har ett stort behov av mineralfoder. Brister kan visa sig på olika sätt, köttdjur kan till exempel få ledproblem och sämre tillväxt. Med tillskott av vitaminer och mineraler utsätter man sig inte för risken att tappa i produktion, säger Cecilia. Samma familjer, nya medlemmar det nya mineralfodersortimentet på 20 sekunder Effekt Intensiv, Optimal, Grund och Bete Mineralfoder i olika prisnivåer beroende på intensiteten i din produktion och/eller foderstatens sammansättning. Effekt Optimal Koppar och Magnesium För att kompensera brister i grovfodret beroende på jordmån. Effekt Kalva och Fruktsam För att tillgodose sinkors, dikors och rekryteringskvigors särskilda behov av vitaminer och mineraler. Effekt Klöv För god klövhälsa, med extra biotin och koppar. Mixa Intensiv, Optimal, Optimal Koppar Mineralfoder för mixervagn. Pellets Effekt Intensiv och Effekt Optimal finns pellets. 36 Gårdsmagasinet oktober 2013 Gårdsmagasinet oktober 2013 37

BALANSERAD FODERMIX BALANSERAD FODERMIX Robotsystemet ger större frihet i vardagen, tycker Martin Hultman. Nu kan han och hustrun Emma vara med på barnens fotbollsmatcher. Balanserad fodermix viktigast i robotsystem Martin Hultman lade om till robotsystem för fyra år sedan, och utökade då besättningen till 140 årskor. Till utfodringen satsar han på ett bra vallensilage med mycket protein och en kombination av färdigfodret Solid 120 och proteinmixen Vida 36. Det är helt klart lättare att få en jämn produktion med färdigfoder, menar Martin. Gården ligger i Stickelösa, en bit utanför Huskvarna och har funnits i Martins släkt i minst åtta generationer, troligen nio. Själv har Martin varit bonde sedan han föddes 1974, och arrenderade gården av sina föräldrar ihop med hustrun Emma trettio år senare. I samband med köpet av gården 2009 byggdes robotanläggningen med 156 liggsängar. Sedan dess har vi haft 140 årskor, berättar Martin. Målet är 150 årskor och 130 mjölkande, men det tar lite tid att öka. För att få en fungerande besättning med friska kor krävs en del gallring, men Martin kan heller inte gallra för hårt om lönsamheten ska ligga på en bra nivå: Idag har vi 122 mjölkande kor. Produktionen är konventionell, och mjölken säljs till Arla. Martin behåller alla sina kvigor för egen rekrytering medan tjurkalvarna säljs vid 1 månads ålder för slaktuppfödning. Växtodlingen till grovfoder består av vall, majs och spannmål till helsäd. Gården har 80 hektar odlingsmark, 75 hektar bete och 175 hektar skog. För att få halm har Martin ett spridningskontrakt med en granne. Når produktionsmålen Robotsystemet VMS De Laval installerades alltså 2009, och 2012 byggdes den gamla ladugården om för ungdjur till lösdrift med liggsängar. På frågan om vad målet är med produktionen svarar Martin, utan tvekan: Lönsamhet! Avkastningsmålet var 10.500 kilo ECM, vi ligger redan på 10.800 så vi får väl höja nu till 11.000, menar han. Leveransmålet är 1,4 miljoner kilo, vi levererar 10.000 kilo per ko med 4,3 procent fett och 3,5 procent protein. Martin och Emma hoppas förstås på en gynnsam höst, med sjunkande foderpriser och mjölkpriser som ligger på en stabil nivå eller till och med stiger. Läs mer om hela vårt sortiment till mjölkkor i broschyren! Balanserad mix för lönsamhet En väl fungerande kotrafik är A och O för att lyckas med robotsystem. En nyckelfaktor till detta är foderstyrningen. En väl balanserad mix i kombination med smakligt foder stimulerar kotrafiken till roboten. Hos Martin består mixen till korna av 4 kilo ts hp-massa, 8 kilo ts ensilage, 1 kilo Vida 36, 100 gram mineralfoder och 2 3 hekto halm. Under halva delen av året ingår hpmassa i mixen för att sedan ersättas med majsensilage. Korna mjölkar bättre på hp-massa, men majsen är billigare så det är en avvägning man gör, säger Martin. Ungefär en gång i månaden får Martin hjälp att räkna på foderstaten av rådgivaren på Växa. I kraftfoderstationen får de 11 kg Solid 120 och 1,2 kilo Vida 36. De som inte mjölkar så mycket klarar sig på grovfodret och Solid, men högmjölkarna får även Vida 36 i kraftfoderstationerna, berättar Martin. Korna blir lite tröga av den energirika hp-massan, och det proteinrika Vida 36 är ett prisvärt sätt att få dem att piggna till och mjölka bra. Korna mjölkar i genomsnitt 2,3 gånger och ger 32 kilo mjölk i snitt per dag. Korna mjölkar i genomsnitt 2,3 gånger och ger 32 kilo mjölk i snitt per dag Kombinationen Solid 120 med Vida 36 har fungerat mycket bra. Vi har lyckats hålla foderkostnaden nere med hjälp av ett billigt proteinfoder i mixen och sedan toppar vi med Solid 120. Solid 120 är en premiumprodukt i form av ett mycket smakligt foder som passar högmjölkare och fungerar bra i robotsystem. Vi har en stabil produktion som fungerar hela vägen, då får man bra lönsamhet också, säger Martin. Arbetseffektivt med färdigfoder För Martin är färdigfoder det bästa valet: Vi har inga möjligheter att odla egna proteingrödor och skulle vi köpa in råvaror måste vi investera i ett system för det. Det måste vara arbetseffektivt, färdigfoder underlättar i mjölkproduktionen och har en jämn kvalitet. Men ett kraftfoder kan aldrig kompensera ett dåligt grovfoder, så vi strävar efter att ha ett så protein- och energirikt ensilage som det går. För Martin är det också viktigt med leveranssäkerhet och pålitliga ingredienser. Lantmännen Lantbruk har ju lite mer muskler om det krånglar någonstans, dessutom uppskattar jag att de driver produktutveckling och försök på Nötcenter Viken. Att säljarna är så trevliga är också ett plus, säger Martin. Förnöjsamt mumsande. Josefi n Hultman, 9, gillar katten Valtra och vill ta över gården med sina syskon när hon blir stor. 38 Gårdsmagasinet oktober 2013 Gårdsmagasinet oktober 2013 39