En gång- och cykelväg, Norrtull Kista

Relevanta dokument
Tre gc-vägar i Stockholms län

Tre gc-vägar i Stockholms län

Tre gc-vägar i Stockholms län

Ett boplatsläge i utkanten av Bålsta

Hallunda gård Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:63

En gång- och cykelväg i Norra Vallby, Västerås

Ledningsförläggning vid Enköping

Rosersberg. Avgränsande av tre boplatser. Arkeologisk utredning

En GC-väg vid Sjukarby, Tierp

Dp Villa Fannalund i Enköping

En kabelförläggning vid Årke, Uppland

Edsvikenstråket. En planerad gång- och cykelväg utmed väg 262. Arkeologisk utredning etapp 2. Väg 262 Danderyds socken Danderyds kommun Uppland

Edsvikenstråket. En planerad GC-väg utmed väg 262. Arkeologisk utredning, etapp 1

En förhistorisk boplats i Rosersberg

Kv Krankroken, Erikslund, Västerås

Stiftelsen Kulturmiljövå. ård Rapport 2012:35. Fornlämning. Ripsa 127 2:6 Ripsa socken

Näsängen. En utvidgad detaljplan. Arkeologisk utredning etapp 1 och 2

Planerad byggnation vid Amsta gård

Skogs-Ekeby, Tungelsta

Kabelförläggning invid två gravfält

En ledningsförläggning inom ett gravfält i Sollentuna

Brunna-Björnbro. Tilläggsinventering. Arkeologisk utredning, etapp 1. Lundby 1:2 m.fl. Yttergrans socken Håbo kommun Uppland

Torshälla. Gång- och cykelväg längs Ringvägen. Arkeologisk utredning. Torshälla 19:1 Torshälla 5:8 Torshälla socken Södermanland.

En planerad bergtäkt i Västerås

Förläggning av en el-ledning i Skultunatrakten

Grisar, gödsel och fordon Framtida planer i Äs

E18, Västjädra-Västerås

Schaktning för avlopp i Årdala

Södertil, Sigtuna. Arkeologisk utredning. Södertil 1:6 och 1:178 Sigtuna stad Sigtuna kommun Uppland. Jan Ählström

Utredning vid Kulla. Arkeologisk utredning. Östra Ryds socken Österåkers kommun Stockholms län Uppland. Jonas Ros

Lisselberga. Antikvarisk kontroll. Fornlämning Västerås 1371 (f.d. 710, Skerike socken) Lisselberga 3:5 Västerås socken Västmanland

Mörbytorp Ensamliggande härd och sentida odlingsrösen

Inför detaljplan Kungsängen-Tibble

Ny brunnskammare till fastigheten Svista 1:7

En returpark i Rissne, Stockholm

En ny miljöstation vid Köping

Västerhaninge 477:1 ARKEOLOGISTIK AB

Vallbyleden, Västerås

Roslagsbanan dubbelspår. Utredningsgrävningar vid Arninge och Ullna

Under Rocklundas bollplaner

Nya informationsskyltar vid Hemsta naturreservat

Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:11. Herrevad. Särskild utredning. Herrevad 4:14 Kolbäcks socken Västmanland. Jan Ählström

Nybyggnation vid Brista i Märsta

Viggbyholms trafikplats i Täby

Schaktning vid S:ta Ursulas kapellruin

Ett gravröse i Vallentuna

Viggbyholms trafikplats

Strömsholm. Intill boplatsen Sofielund. Arkeologisk förundersökning

En el-ledning i Åkers Styckebruk

LEUVENIUS HAGE. Frivillig arkeologisk utredning. Fredrikskans 2:1 Gävle stad Gävle kommun Gästrikland Maria Björck

Väg 66, Västerås-Surahammar

Långbro. Arkeologisk utredning vid

Vrå Hölö. Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning

Fyra vindkraftverk vid Läppe

En hög med sprängsten i Brunna

Malmölandet, Norrköping

Luftledning till jordkabel i Dunkers-Sundby

Fiberdragning i kvarteret Koppardosan, Sigtuna

Avgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby

Steningehöjden. En torplämning avgränsas. Förundersökning i avgränsande syfte

Rapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland.

Stora gatan i Sigtuna

Lilla Ängby ARKEOLOGISTIK AB. Särskild arkeologisk utredning, Guten 1 och 2 m fl, Bromma socken, Stockholms stad, Uppland.

Schaktning för fjärrkyla i Sturegatan

Arkivstudie Årstaberg

Harbo - Eklunda. Ett gränsmärke. Dokumentation av en nypåträffad fornlämning. RAÄ 260 Harbo-Eklunda 1:11 Harbo socken Västmanland. Christina Svensson

Odalbygden 7. Rapport 2018:106 Arkeologisk utredning, etapp 2. Östergötlands län, Östergötland, Linköpings kommun, Slaka socken.

Lista-Åsby i Eskilstuna

Schakt i kvarteret Jakob Större 13

Vedbo, Eriksborg. Nybyggnation av småhus. Särskild utredning. Eriksborg, Vedbo 59 Skerike socken Västmanland. Anna-Lena Hallgren

Forntida spår i hästhage

Bakgrund. Syfte och metod. Utredningsområdet.

Kv Tvättmaskinen i Västra Skälby, Västerås

Järnbruksgatan. En ny väg på Erikslund i Västerås. Arkeologisk utredning, etapp 2

Schaktningar för kabel i Gillberga och Berga

Rankhusområdet i Kungsängen

ÄLDRE VÄG VID HÄLLA GAMLA TOMT

Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen

Planerade bostäder inom Ullstämma 5:8. Rapport 2018:54 Arkeologisk utredning, etapp 2

Nybyggnation vid Almsta

En el-ledning vid Tova, Ripsa

Bytomten Sund. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning.

Rävsnäs. Kabelschakt vid stensättningar. Förundersökning i form av schaktningsövervakning

Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping

Ett hålvägssystem på Finnslätten

Västra Ekedal. Ellinor Sabel. Arkeologisk utredning. Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2018:12

Djupa schakt i Stora Gatan, Västerås

Kartering Sör Salbo bytomt

Fjärrvärme i Östra Långgatan, Köping

E20 Arboga-Kungsör. Nya anslutningsvägar och sidovägar samt en ny busshållplats. Särskild utredning och förundersökning

Kumla prästgård. Rester efter ett mejeri och sentida byggnader. Särskild utredning. RAÄ 72 Kumla prästgård 3:8 Kumla socken Västmanland.

Raksta. Arkeologisk särskild utredning etapp 1 och 2. Tyresö 1:1 och Raksta 1:817 Tyresö socken Tyresö kommun Södermanland.

En skadad stensättning i Vallentuna

Darsgärde. Kabeldragning i gravfält. Christian Gatti. Förundersökning i form av schaktövervakning

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2

Hästhage i Mosås. Bytomtsrester och stolphål. Arkeologisk utredning. Mosås 14:2 Mosås socken Närke. Anna Egebäck

Schaktningsövervakning i Rotbrunna

Ett dräneringsschakt inom kvarteret Gisle på Kyrkbacken i Västerås

Höör väster, Område A och del av B

Härd vid gravfältet Västerhaninge 53:1

Transkript:

Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2016:64 En gång- och cykelväg, Norrtull Kista Arkeologisk utredning, etapp 1 Väg E4 Solna socken Sollentuna kommun Uppland Jan Ählström

En gång- och cykelväg, Norrtull Kista Arkeologisk utredning, etapp 1 Väg E4 Solna socken Sollentuna kommun Uppland Jan Ählström Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2016:64

Utgivning och distribution: Stiftelsen Kulturmiljövård Stora gatan 41, 722 12 Västerås Tel: 021-80 62 80 Fax: 021-14 57 20 E-post: info@kmmd.se Stiftelsen Kulturmiljövård 2016 Upphovsrätt, där inget annat anges, enligt Publik Licens 4.0 (CC BY) http://creativecommons.org/licenses/by/4.0 Lantmäteriets kartor omfattas inte av ovanstående licensiering. Kartor ur allmänt kartmaterial Lantmäteriet. Order nr 666045, 665725. ISBN: 978-91-7453-556-3 Tryck: Just Nu, Västerås 2016.

Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 10 Målsättning och metod... 10 Topografi och fornlämningsmiljö... 10 Utredningsresultat... 15 Referenser... 16 Tekniska och administrativa uppgifter... 16

Figur 1. Utredningsområdet markerat med blå linjer. Utsnitt ur digitala Terrängkartan. Skala 1:50 000. 4

Sammanfattning Efter beslut av Länsstyrelsen i Stockholms län har Stiftelsen Kulturmiljövård (KM) genomfört en arkeologisk utredning etapp 1 inför anläggande av en gång- och cykelväg mellan Kista och Norrtull i Stockholm. Resultatet är sammanfattat i tabell 1 och på figur 2 4. De fornlämningar som berörs eller tangeras av den planerade gång- och cykelvägen är gravfälten Solna 18:1 19:1 och 41:1 i området kring Järva samt den delundersökta boplatsen Solna 85:1 vid Hagaparken. Det är oklart om det undersökta gravfältet Solna 18:2 (del av Solna 8:1) och den undersökta boplatsen Solna 85:1 blev avgränsade i samband med undersökningarna. Lämningar kan därför kvarligga i deras närhet. Därutöver förekommer lämningar från senare tid t.ex. i form av en husgrund och äldre vägsträckningar (Objekt 3 4). Dessa lämningar har status som övrig kulturhistorisk lämning. Markområdet runt Ulriksdals- och Haga slott berörs av gång- och cykelvägen. Det är områden som också är registrerade med status som övrig kulturhistorisk lämning. Därtill fordrar två markområden (Objekt 1 2) ytterligare utredning i form av utredningsgrävning för att klargöra om de hyser fornlämning. Platserna bedöms kunna hysa boplatser från järnålder. Tabell 1. Lämningarna enligt Fornminnesregistret (FMIS) samt nypåträffade objekt som ligger inom sträckningskorridorerna/utredningsområdet. FMIS nr Typ Beskrivning Status Objekt 1 Möjlig boplats. Boplatsläge. Cirka 225 20 meter stor Möjlig fornlämning. platå i sydvästsluttande mark (läget fortsätter norrut). Mot sydväst finns vattendraget Igelbäcken och vidare mot sydväst finns Övre Järva gård samt gravfältet och högen Solna 13:1 och 12:1. Objekt 2 Möjlig boplats. Cirka 117 15 40 meter stor platå i Möjlig fornlämning. sydsluttande mark. Ligger i anslutning till Nedre Järva gård och gravfältet Solna 18:1. Objekt 3 Husgrund Syllstensgrund efter boningshus? Övrig kulturhistorisk lämning. 6,0 3,5 meter stor (NV SÖ) med spismursröse, 1,5 meter stort och 0,5 meter högt, i SÖ hörnet. Stenarna i grunden är delvis tuktade med inslag av borrmärken. Huset kan identifieras på ekonomiska kartan från 1951. Objekt 4 Färdväg Vägbank. Ett 30 meter långt och Övrig kulturhistorisk lämning. cirka 3 meter brett parti av en äldre väg. Vägen ligger i sluttning och västra kanten är på bank och den östra är lätt nedskuren i sluttningen. Vägen förekommer på den häradsekonomiska kartan. Solna 18:1 Gravfält Gravfält, delundersökt, bestående av Fornlämning. 30 högar, 84 runda stensättningar, fyra rektangulära stensättningar och en skeppssättning och ett möjligt gravklot. Solna 18:2 Gravfält. Undersökt och borttaget. Gravarna utgjordes av högar och både runda och kvadratiska stensättningar. Övrig kulturhistorisk lämning. 5

FMIS nr Typ Beskrivning Status Solna 19:1 Gravfält. Gravfält, cirka 10 fornlämningar i Fornlämning. form av runda stensättningar varav en är högliknande. Solna 30:1 Statligt byggnadsminne. Haga slott. Övrig kulturhistorisk lämning. Solna 32:1 Slott. Ulriksdals slott. Övrig kulturhistorisk lämning. Solna 41:1 Gravfält. Gravfält, bestående av 10 Fornlämning. fornlämningar i form av en hög och cirka nio runda stensättningar. Solna 47:3 Färdväg. Äldre landsväg. Uppgift om. Solna 74:1 Runsten. En runsten ska ha stått vid Järva Uppgift om. krog. Solna 85:1 Boplats. Delundersökt. Förekomst av Fornlämning. stolphål, härdar och två terrasseringar. Solna 92:1 Stidsvärn. Militärvärn enligt registerkartan (utan närmare beskrivning i FMIS). Övrig kulturhistorisk lämning. 6

Figur 2. Utredningsområdet vid och norr om Ulriksdal markerat med en svart linje. Lämningar enligt FMIS och nypåträffade objekt är markerade med punkter, linjer och polygoner. Skala 1:10 000. 7

Figur 3. Utredningsområdet vid och söder om Ulriksdal markerat med en svart linje. Lämningar enligt FMIS och nypåträffade objekt är markerade med punkter, linjer och polygoner. Skala 1:10 000. 8

Figur 4. Utredningsområdet vid Hagaparken markerat med en svart linje. Lämningar enligt FMIS är markerade med punkter, linjer och polygoner. Skala 1:10 000. 9

Inledning Stiftelsen Kulturmiljövård (KM) har på uppdrag av länsstyrelsen genomfört en utredning etapp 1 inför anläggandet av en gång- och cykelväg (gc-väg) på sträckan Norrtull Kista i norra Stockholm. Utredningen föregicks av länsstyrelsebeslut och bekostades av Trafikverket. Fältarbetet utfördes i slutet av augusti 2016. Jan Ählström har sammanställt rapporten. Målsättning och metod Utredningen syftade till att fastställa om det sedan tidigare finns ej kända fornlämningar inom området. Utredningen har omfattat: En genomgång av Fornminnesregistret (FMIS) varvid samtliga lämningar inom 100 meter från utredningsområdet har listats. En kartstudie omfattande den häradsekonomiska kartan från 1901 1906, sockenkartan över Solna socken från 1837 samt avmätningar av byarna/gårdarna Nedre Frösunda (från 1699) och Nedre Järva (från 1836) med syfte att få en bild av markanvändning och bebyggelsesituation. Den ekonomiska kartan från 1950-talet har studerats punktvis. Samtliga kartor, hela eller utsnitt av dem, rektifierades. Utredningsområdet inventerades. Fokus låg på de delar av sträckan där fornlämningar bedömdes kunna finnas. Mark som enligt kartorna är planerad/bebyggd besöktes inte. Påträffade objekt dokumenterades genom inmätning med GPS och beskrivning. Partier av den berörda skogsmarken vid Järva var svårinventerad till följd av tät växtlighet. Topografi och fornlämningsmiljö Det omkring 6,5 kilometer långa utredningsområdet, som består av upp till tre parallella korridorer för gc-vägen, löper omväxlande i planerad mark och både öppen och beskogad naturmark (se figur 5 6). Gc-vägen berör markområden som ligger på nivåer runt 20 25 meter över havet. Långa sträckor följer de västra gränserna för Ulriksdals naturreservat och Hagaparken. Merparten av korridoren för den planerade gc-vägen sammanfaller med befintliga gång- och cykelvägar, bilvägar eller annan planerad mark. Där korridoren följer befintliga vägar är omgivningarna ofta kraftigt släntade som en följd av tidigare vägbyggen. Inslaget av orörd mark är således minimalt. Där gc-vägen är planerad att löpa parallellt med Igelbäcken (norr om Överjärva) berörs till synes orörd hagmark. Utmed E4:an väster om Mellanjärva kommer skogsmark att beröras. Skogen är inte orörd, där förekommer sentida schaktskador och dumpmassor. 10

Inom 100 meter från utredningsområdet redovisar FMIS en stor mängd lämningar (se tabell 2 och figur 2 4). Merparten av lämningarna är från historisk tid utan status som fornlämning. Fornlämningar i form av gravfält, ensamliggande gravar och boplatser samt en milsten förekommer och då främst i områdets norra hälft vid Järva. I den södra delen utgör en undersökt boplats den enda kända registrerade fornlämningen. Tabell 2. Samtliga lämningar enligt Fornminnesregistret (FMIS) belägna inom 100 meter från sträckningskorridorerna/utredningsområdet samt nypåträffade objekt inom sträckningskorridorerna. FMIS nr Typ Beskrivning Status Objekt 1 Möjlig boplats. Boplatsläge. Cirka 225 20 meter stor Möjlig fornlämning. platå i sydvästsluttande mark (läget fortsätter norrut). Mot sydväst finns vattendraget Igelbäcken och vidare mot sydväst finns Övre Järva gård samt gravfältet och högen Solna 13:1 och 12:1. Objekt 2 Möjlig boplats. Cirka 117 15 40 meter stor platå i Möjlig fornlämning. sydsluttande mark. Ligger i anslutning till Nedre Järva gård och gravfältet Solna 18:1. Objekt 3 Husgrund Syllstensgrund efter boningshus? Övrig kulturhistorisk lämning. 6,0 3,5 meter stor (NV SÖ) med spismursröse, 1,5 meter stort och 0,5 meter högt, i SÖ hörnet. Stenarna i grunden är delvis tuktade med inslag av borrmärken. Huset kan identifieras på ekonomiska kartan från 1951. Objekt 4 Färdväg Vägbank. Ett 30 meter långt och Övrig kulturhistorisk lämning. cirka 3 meter brett parti av en äldre väg. Vägen ligger i sluttning och västra kanten är på bank och den östra är lätt nedskuren i sluttningen. Vägen förekommer på den häradsekonomiska kartan. Solna 18:1 Gravfält. Gravfält ursprungligen bestående av Fornlämning. 120 anläggningar i form av högar, runda- och kvadratiska stensättningar. Solna 18:2 utgör undersökt del. Solna 18:2 Gravfält. Undersökt och borttaget. Gravarna Övrig kulturhistorisk lämning. utgjordes av högar och både runda och kvadratiska stensättningar. Solna 18:2 Gravfält. Undersökt och borttaget. Gravarna Övrig kulturhistorisk lämning. utgjordes av högar och både runda och kvadratiska stensättningar. Solna 19:1 Gravfält. Gravfält, cirka 10 fornlämningar i Fornlämning. form av runda stensättningar varav en är högliknande. Solna 20:1 Vägmärke. Milstolpe Fornlämning. Solna 21:1 Obestämbar. Lings grav markerad av en rest sten. Övrig kulturhistorisk lämning. Solna 24:1 Obestämbar. Plats för milstolpe 1980 (Solna 24:2) Övrig kulturhistorisk lämning. Solna 24:2 Vägmärke. Milstolpe Bevakningsobjekt. Solna 30:1 Statligt byggnadsminne. Haga slott. Övrig kulturhistorisk lämning. Solna 30:3 Byggnad annan. Haga tingshus Övrig kulturhistorisk lämning. Solna 32:1 Slott. Ullriksdals slott. Övrig kulturhistorisk lämning. Solna 41:1 Gravfält. Gravfält, bestående av 10 Fornlämning. fornlämningar i form av en hög och cirka 9 runda stensättningar. Solna 46:1 Minnessten. Minnessten över gymnastikens Övrig kulturhistorisk lämning. skapare Per Henrik Ling och hans son Hjalmar Ling. Solna 46:2 Statligt byggnadsminne. Före detta torpet Annelund under Lilla Fröstuna. Övrig kulturhistorisk lämning. 11

FMIS nr Typ Beskrivning Status Solna 47:3 Färdväg. Äldre landsväg, enligt uppgift från Uppgift om. 1600-talet. Solna 61:1 Byggnad annan. Två minnesstenar. De är enligt Övrig kulturhistorisk lämning. excerpt bortsprängda hällar från Haga som forslats till stallmästargården. Den med texten. D 19 AVG 18011802 T. Solna 65:1 Byggnad annan. Stallmästaregården, gård med trähus Övrig kulturhistorisk lämning. från 1600-talet. Solna 74:1 Runsten. En runsten ska ha stått vid Järva Uppgift om. krog. Solna 85:1 Boplats. Delundersökt. Förekomst av Fornlämning. stolphål, härdar och två terrasseringar. Solna 92:1 Stidsvärn. Militärvärn enligt registerkartan (utan Övrig kulturhistorisk lämning. närmare beskrivning i FMIS). Solna 100 Bro. Brofundament, 2,3 0,5 meter och Övrig kulturhistorisk lämning. 0,5 0,6 meter höga, av 0,35 1 0,45 0,4 meter stora huggna block och stenar. Solna 101 Kvarn. Kvarn/tröskverk? bestående av en Övrig kulturhistorisk lämning. husgrund, ett betongfundament samt träkonstruktioner. Husgrund, vars synliga del består av en 2,5 meter lång och 0,2 0,8 meter hög syllstensrad, av 0,3 0,6 meter stora stenar i upp till tre skift. Betongfundament, 1,4 1,4 meter och 0,6 meter hög. Träkonstruktionerna kan utgöra fördämningar. Solna 103 Gränsmärke. Gränsmärke, kvadratiskt, 1,6 1,6 Övrig kulturhistorisk lämning. meter och 0,2 meter hög, av 0,3 0,5 meter stora stenar. Solna 107 Boplats. Vid särskild undersökning Undersökt och borttagen. dokumenterades cirka 130 anläggningar i form av stolphål, härdar, gropar, ett kulturlager och årderspår. Det tillvaratogs fynd i form av ett bronsföremål, keramik, enstaka brända ben och bränd lera. Boplatsen dateras till folkvandringstid vendeltid. Solna 109 Lägenhetsbebyggel se. Torp, i det 110 meter stora området har torpet Dammtorp legat enligt kartor från 1637 och 1836. Bebyggt. Övrig kulturhistorisk lämning. 12

Figur 5. Utredningsområdets norra halva markerat med blå linje på ett utsnitt ur digitala Fastighetskartan. Skala 1:12 500. 13

Figur 6. Utredningsområdets södra halva markerat med blå linje på ett utsnitt ur digitala Fastighetskartan. Skala 1:12 500. 14

Utredningsresultat Enligt sockenkartan över Solna socken från 1837 berör utredningsområdet mark som legat under byarna/gårdarna Järva (övre och nedre) och Frösunda (övre och nedre). Närmare Stockholms dåvarande stadsgräns förefaller marken ha tillhört Haga slott, Solna kyrka och/eller Carlberg. De äldre gårdslägena är bebyggda utom det för Överjärva som återfinns söder om utredningsområdets nordligaste del. Av den sekundära bebyggelse som de äldre kartorna redovisar ligger torpet Mariedal (idag bebott) inom korridoren för gc-vägen. Torpet har legat under Nederjärva. E4:an löper inom bebyggelselägets västra del, enligt utbredningen på den häradsekonomiska kartan. Vad gäller markanvändningen är åkrarna enligt den häradsekonomiska kartan utraderade, skogsmarken finns dock kvar i stor utsträckning. Av fornlämningarna som redovisas i FMIS kommer gravfälten Solna 18:1 19:1 och 41:1 samt den delundersökta boplatsen Solna 85:1 att tangeras eller beröras av den planerade vägen. I anslutning till gravfältet Solna 18:2 ligger de undersökta gravfältet Solna 18:2 (del av Solna 18:1) vars avgränsning kan vara oklar. Trots markskador i närheten kan förekomst av ytterligare gravar inte uteslutas. Mellan Mellanjärva och Mariedal, i områdets norra del, observerades en yngre husgrund och ett parti av en äldre väg (Objekt 3 4). De två lämningarna förekommer på 1950- talets ekonomiska karta respektive den häradsekonomiska kartan och har status som övrig kulturhistorisk lämning. Därtill registrerades två områden vilka bedöms kunna hysa fornlämning i form av förhistoriska boplatser, troligast från järnålder (Objekt 1 2). För att klargöra fornlämningsförekomst inom de två objekten fordras utredningsgrävning. Gång- och cykelvägen kan komma att ligga helt nära gravfälten Solna 18:1 (östra delen) och Solna 41:1. Området mellan de båda gravfälten kan hysa fornlämning i form av gravar och boplatser. Om korridoren för gc-vägen utökas åt öster fordras ytterligare utredning av denna sträcka. I nuläget bedöms det inte som nödvändigt då markingreppen är minimala. Vid den delundersökta boplatsen Solna 85:1 är situationen likartad. Utökas korridoren för gc-vägen åt öster fordras ytterligare utredning. Om så sker är också ytorna mot nordväst av intresse för vidare utredning. 15

Referenser Ekonomiska kartan 1951 blad Stockholm och Djursholm, RAK akt J133-10i6f66 och J133-10i7f53, https://etjanster.lantmateriet.se/historiskakartor/ Häradsekonomiska kartan 1901 1906 blad Sundbyberg, RAK akt J112-75-14, https://etjanster.lantmateriet.se/historiskakartor/ Nedre Järva laga skifte 1836, LMM akt 01-sol-60, https://etjanster.lantmateriet.se/historiskakartor/ Sockenkarta 1837, LMS akt A96-1:1, https://etjanster.lantmateriet.se/historiskakartor/ Uppgifter ur Fornminnesregistret (FMIS) augusti 2016, http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/ Ägomätning, Nedre Frösunda 1699, LMS akt A96-12:1, https://etjanster.lantmateriet.se/historiskakartor/ Tekniska och administrativa uppgifter Stiftelsen Kulturmiljövård projekt nr: 16092 Länsstyrelsen dnr, beslutsdatum: 43112-21875-2016, 2016-07-07 Typ av undersökning: Arkeologisk utredning, etapp 1 Undersökningsperiod: 24 25 augusti 2016 Personal: Jan Ählström Landskap: Län: Kommun: Socken Fastighet Fastighetskarta: Koordinatsystem: Koordinater: Höjdsystem: Inmätningsmetod: Dokumentationshandlingar: Fynd: Uppland Stockholm Sollentuna Solna Väg E4 65G8GN Spånga, 65G8HN Djursholm, 65G8HS Stockholm Sweref 99 TM X6587900 Y669580 X6583040 Y673072 Ingen höjdmätning är gjord. GPS Mätdata förvaras hos ATA. Inga fynd har tillvaratagits. 16