Läshäfte Abrahams religioner Religion åk 7, vt 2015 Österledskolan Judendom Kristendom Islam Alla avsnitt finns att se på studi.se
Religion vt 2015 åk 7 Syfte: Syftet med detta arbetsområde är att vi ska öva oss på att analysera kristendomen, judendomen och islam, deras ursprung och levnadsregler. I samband med det ska vi reflektera över våra egna värderingar och vilka levnadsregler som är viktiga för oss. Vi ska också fundera på hur religioner påverkar och påverkas av sin samtid. Hur : I detta läshäfte finns fyra stycken avsnitt om de olika religionerna. Varje avsnitt finns som ett videoklipp på studi.se och tanken är att du ska öva dig på innehållet genom att titta på klippen och göra quizen till varje avsnitt. Vi kommer också ha genomgångar, gruppövningar och titta på film. Bedömning: För att bli godkänd måste du ha gjort samtliga quiz på lätt nivå. När vi har arbetat färdigt med quizen kommer vi arbeta med en större inlämningsuppgift där vi ska diskutera religionernas olika levnadsregler samt reflektera över våra egna värderingar. Uppgiften kommer ni att få när ni är färdiga med quizen. Du ska vara färdig med quizen och inlämningsuppgiften v 6.
Judendom, Abraham anfadern Abraham kan ses som urfadern för de tre religionerna judendomen, kristendomen och islam. Det är från myterna om Abraham och hans förbund med Gud som dessa tre religioner har en gemensam grund. Abraham var en rik man som levde i Ur i Mesopotamien som ligger i dagens Irak. Han fick en befallning av Gud att han skulle lämna sitt land och bege sig dit Gud skulle leda honom. Detta land var Kanaans land som senare blev Israel. Abraham fick först en son med sin slavflicka Hagar som hette Ismail. När Abrahams fru Sara senare fick en egen son vid 90-års ålder jagades Hagar och Ismail bort. Gud hjälpte då dem och lovade att Ismails efterkommande skulle bli ett stort folk, det arabiska folket enligt Bibeln. Isak växte alltså upp som Abrahams och Saras enda son. En dag sa Gud till Abraham att han skulle bege sig till landet Moria och offra Isak. Eftersom Abraham alltid lydde Gud gav han sig med tungt hjärta av tillsammans med Isak. Precis när Abraham skulle hugga kniven i Isak kom en ängel ner och stoppade honom. Gud hade gjort det som ett test för Abraham, för att se om han fruktade Gud. Isak tog sedan över efter sin far och fick egna barn. Hans son Jakob fick namnet Israel och hans släkt kallas i fortsättningen för israeliter. Jakob bosatte sig sedan i Egypten där hans släkt fortsatte att växa och leva i många hundra år. Abraham, Isak och Jakob brukar kallas för
patriarkerna. Det kommer från ordet pater som betyder fader eller anfader på latin. Bibeln säger alltså att det arabiska folket härstammar från Ismael vilket också araberna själva håller med om. I Koranen står det dock att Ismael inte alls blev bortjagad från hemmet utan att Ismael var Abrahams favoritson. Koranen säger inget om att något folk skulle ha fått landet av Gud heller. Judarna hävdar att Isak var Abrahams ende arvinge och att hela området som sträcker sig mellan floden Nilen och floden Eufrat alltid skulle tillhöra Abrahams efterkommande. Dessa är judarna enligt dem. Trots olikheter mellan judendom, islam och kristendom så finns alltså en gemensam, legendarisk och flera tusen år gammal historia som förenar dessa tre religioner. Man har tolkat detta ursprung på olika sätt. Vem har egentligen rätt? Fanns egentligen Abraham? Bibelforskare tror att Abraham förmodligen inte har funnits utan är en påhittad myt. En myt uppstår genom att generation efter generation för berättelser vidare muntligt och dessa förändras genom århundraden. Oavsett vad som är sant eller inte har religionerna lett till många saker som varit viktiga. Religionerna har sporrat till tro, att kämpa och hålla ihop. Utan denna tro hade förmodligen inte Bibeln kommit till, tre religionerna hade kanske inte funnits eller heller inte landet Israel. Judendom, Mose uttåget ur Egypten Berättelsen om Mose är mycket central för framförallt judendomen men även kristendomen då den berättar om ett av förbundet Gud har gjort med deras folk. Israeliterna bodde alltså i Egypten och hade det ganska bra där till en början. Med tiden började Egyptierna tycka illa om de främmande invandrarna och de blev förslavade. Som Bibeln berättar så blev Egyptiernas farao, alltså den gudomlige kungen, rädd att israeliterna
skulle bli för många. Han befallde då att alla nyfödda pojkar skulle dödas. Moses mamma lade honom i en korg på floden och han hittades av faraons dotter. Mose uppfostrades som egyptier och levde rikt men kände ändå på sig att han var israelit. En dag flydde han ut i öknen efter att ha dödat en slavdrivare som dödade en israelit. Under tiden han bodde i öknen fick han flera uppenbarelser t ex en brinnande buske där Gud befallde Mose att ta med sitt folk ut ur Egypten. Mose försökte då övertala farao att släppa slavarna; israeliterna, men det ville han inte. Mose tog sin käpp och slog den i Nilens vatten så att flodens vatten förvandlades till blod. Folket led, det fanns inget dricksvatten, men farao släppte dem ändå inte. Då gjorde Gud så att hela Egypten fylldes av paddor och gräshoppor. Farao bad då Mose att få dem att försvinna om han släppte folket. Han höll inte sitt löfte. Då drabbade all tänkbar olycka Egypten. Till slut lämnade israeliterna Egypten. Gud berättade för dem att tiden var inne. Kvällen innan slaktade varje familj ett lamm och målade kring dörren med blodet. Man åt köttet och ojäst bröd eftersom man hade så bråttom. Under natten gick Guds dödsängel runt och dödade alla äldsta söner i varje familj. Bara de som hade blod runt sina dörrar skonades. Efter detta fick de äntligen lämna Egypten. De gav sig av så fort de kunde, enligt Bibeln kan det ha varit flera miljoner människor som gav sig ut i öknen. Farao ångrade sig att han släppt iväg israeliterna. När de kom till Röda havet hade faraos män hunnit ikapp dem för att stoppa dem. Då sträckte Mose ut sin stav över vattnet som delade på sig så att en gång öppnades rakt igenom havet. När israeliterna hunnit över stängde Mose gången och alla egyptier som förföljde dem drunknade. När israeliterna kom fram till Sinai berg slog man läger och Mose berättade för folket att guden som hade hjälpt dem att fly hette Jahve
och att han hade valt ut dem till sitt folk. Israeliterna lovade att alltid vara honom trogen. Denna Jahve skulle komma ner till Sinai berg och möta Mose. Med blixtar och dunder steg Gud ner och hela jorden skakade. Här tog Mose emot de tio budorden på två stentavlor som Gud själv sägs ha ristat in med sitt finger. Det förbund israeliterna ingick innebar att man alltid skulle följa Guds tio budord mot att Jahve alltid skulle hjälpa sitt folk. Israeliterna vandrade sedan tillbaka till Kanaans land vilket tog 40 år och Mose dog på vägen dit. Oavsett om Mose verkligen har funnits på riktigt, vissa forskare menar att han har det, så är denna berättelse oerhört viktig och tongivande för framtiden. Man kan säga att de tio budorden ligger till grund för många nationers lagar samt utformning av etik och moral i en stor del av världens länder. Kristendom, Historia I Kristendomens ursprung finns hos den mytomspunna personen Jesus från Nasaret i Palestina. Han är religionens mittpunkt som allt cirkulerar kring och alla myter och riter har på något sätt med händelser kring Jesus att göra. Det sägs att Jesus är jungfrufödd, alltså att Maria blev havande av den heliga anden och inte av pappa Josef. Den västerländska tideräkningen utgår ifrån det år Jesus sägs vara född men det skedde en felräkning av en munk på medeltiden och då blev det ett par års differens. Under tiden som Jesus växte upp var Romarriket jättestort och kontrollerade hela området kring Medelhavet. Judarna hade länge väntat på Messias som skulle komma och skapa ett fritt och starkt Israel. Man kämpade mot romarnas makt och det var vanligt med korsfästning som straff om man gjorde uppror.
Johannes döparen döpte Jesus när Jesus var ungefär trettio år. Då öppnades himlen och en duva (den heliga anden) sänkte sig över honom vilket var tecknet på att Jesus var Guds utvalde. Sedan händer allt som evangelierna berättar om under loppet av ett par år. Jesus lämnar Nasaret och reser runt och pratar med människor och träffar sina lärjungar. Han berättade om hur man ska leva, till exempel i bergspredikan. Människan måste förändras i sitt inre med hjälp av Guds kraft. Det hjälper oss från att hamna hos djävulen. Guds räddning kallas för frälsning. Jesus sa aldrig att han ville skapa en ny religion, han var jude hela sitt liv och kristendomen skapades efter hans död. Jesus tolkade Guds budskap lite annorlunda. Många som levde då tyckte till exempel att man skulle hämnas om man blivit illa behandlad. Jesus sa då: Om någon slår dig på högra kinden, vänd vänstra kinden till. Många blev då arga på honom då de tyckte att de följde Guds bud bäst. Jesus sa: Allt vad ni vill att människan ska göra för er ska ni också göra för dem. Denna regel finns i princip i alla religioner men med lite annorlunda formulering. Allt fler blev övertygade om att Jesus var Messias. De trodde att han skulle jaga ut romarna och göra ett lyckligt Israel. Jesus ville inte bli en världslig ledare, han menade att det är himmelriket, Guds rike, som profeterna har pratat om. Det finns många berättelser om Jesus, till exempel att Jesus går på vattnet. Enligt myten så lyckades han med det för att han inte tvivlade på att han kunde det. Hans lärjungar försökte men misslyckades. Det kan ses som symbolik för att Jesus var så ren i sin tro att han kunde lyckas med allt han försökte. Myter berättar också om att Jesus förvandlade vatten till vin, botade sjuka och bröt bröd som aldrig tog slut, väckte upp de döda osv. Bibeln berättar om många liknande händelser, om Jesus fantastiska krafter. I alla dessa berättelser är Jesus ödmjuk och skryter inte om vad han kan utan visar hela tiden stor respekt för alla människor och behandlar dem lika oavsett om de är fattiga, rika, tjuvar eller bönder. Evangeliernas författare ville med allt detta visa att han var Messias. Det finns många som tvivlar på om allt detta verkligen har hänt eller om det är just påhittade myter. Många forskare har letat efter naturliga förklaringar till vad som egentligen hände när Jesus gick på vattnet. Eller när han botade sjuka. Det händer att folk tillfrisknar från svåra sjukdomar idag också. Oavsett vad Jesus verkligen gjorde har det gett upphov till världens största religion och det är viktigt att alltid granska religion med respekt för de troende. Vem vet vad som är sant. Bara du vet vad DU tror på.
Islam, Islams historia Muhammed På 600-talet e Kr var judendomen och kristendomen etablerade religioner i mellanösternområdet. Det var i detta område som legenden om Muhammed utspelade sig som skulle komma att lägga grund för en helt ny religion; islam. Muhammed var en man som sägs ha levt i början av 600-talet i Medina och i Mekka som ligger i dagens Saudiarabien. Han betraktas som en förebild för alla muslimer och som det perfekta exemplet för hur man bör leva, hur man bör klä sig, äta och behandla sina medmänniskor osv. Muhammed betraktas som den siste profeten. Detta betyder att han är den sista människan som fick ta emot Guds sanningsord och föra dem vidare till resten av människorna på jorden. Som muslim tror man på att Muhammed tog emot Guds ord från ängeln Gabriel, dessa ord ligger till grund för Koranen. En troende uttalar inte Muhammeds namn utan att lägga till Frid över hans namn efteråt. Muhammed hade i sitt liv funderat mycket över hur man borde leva, vad som var viktigt och betydelsefullt. På den här tiden var det mycket social oro i Mekka, det var handel och ekonomisk vinning som styrde. De rika affärsmännen hade mycket makt, och det var ett ideal. Under månaden Ramadan brukade Muhammed dra sig tillbaka för att be och fasta i en grotta utanför Mekka. Det sägs att det var år 610 som Muhammed under en sådan här vistelse fick besök av ängel Gabriel som gav honom det viktiga uppdraget att föra vidare Allahs ord. Muhammed kunde själv inte skriva ner det som han fick förmedlat till sig
utan fick ta hjälp av skrivkunniga i sin närhet. Muhammed började sedan berätta för folket i Mekka om sina uppenbarelser. Vid denna tid fanns det fler gudar som folket tillbad så när Muhammed kom och sa att det endast fanns en gud och hans namn var Allah hade han från början svårt att få folk att tro på hans nya förkunnelser. Muhammed berättade att Allah var oerhört god och vill människorna det bästa. Givmildhet var den allra bästa gärningen medan girighet var den sämsta. Detta mottogs inte positivt av alla då styrande i Mekka, de blev oroliga att stadens intäkter från tempel och handel skulle minska. Dessa krav på givmildhet upplevdes som provocerande och Muhammed stötte på en hel del motstånd då han spred Allahs ord. Han blev, liksom många andra religiösa ledare i historien, hotad, förföljd och tvingad att fly. Han begav sig till Medina (= profetens stad) där han hade lite lättare att sprida budskapet. Detta var år 622 och från det året utgår den muslimska tideräkningen. Människor som fanns runt honom började skriva ner hur han levde och episoder ur hans liv. Dessa berättelser kallas för hadither och har blivit som rättesnören för hur man ska handla som människa. Man valde noggrant ut de viktigaste och lade dessa till större samlingar vilket betraktas som levnadsideal. Detta kallas för Sunna och kan översättas som sed eller vana. Muhammed är den allra viktigaste personen inom islam, han är kompromisslöst den som utgör all grund för religionen. Även fast det i dag finns en stor spridning och splittring inom islam liksom i de andra stora världsreligionerna så är dyrkan av Muhammed gemensam för alla muslimer.
Levnadsregler