V O L L E Y B O L L KLAS HEJDENBERG

V O L L E Y B O L L 2014-2 KLAS HEJDENBERG

Domarboken 2014 är reviderad enligt Regelboken 2013. I Domarboken 2014-2 finns det ändrade arbetssättet för andredomaren med. Foton och bilder: Klas Hejdenberg, FIVB, Base Sport. 2 DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg

Synpunkter mottages tacksamt! Maila till klas@hejdenberg.se DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg 3

1. Utrustning Planens mått och linjer. Områden i anslutning till planen. Nät, näthöjd, stolpar, antenner. Bollar. 2. Spelarnas utrustning Spelarnas klädsel och numrering. Förbjudna föremål. Spelarnas utrustning vid turneringar. 3. Laget Antal medlemmar i ett lag. Inskrivning i protokollet. Minsta antal spelare på planen. 4. Lagkapten Bestämmelser om lagets kapten. Kaptenens rättigheter. Kaptenens skyldigheter. Lagkapten/kapten på plan. Hur en protest ska gå till. Vem som får prata med domarna. 5. Tränare Vem är tränare. Tränarens rättigheter. Tränarens skyldigheter. Spelande tränare. Tränarens placering. 6. Före matchen Inskrivning i protokollet. Lottning. Lagens uppvärmning. Rotationslappar. Domarnas uppgifter. 7. Under matchen Pauser. Sidbyten. Uppvärmning med boll under matchen. 8. Efter matchen Vad domarna ska göra. Vad sekreteraren ska göra. Vad lagkaptenerna ska göra. Bestraffningar när matchen är slut. 9. Uppställningar Reglernas krav vid grunduppställningen. Djupledsförhållande. Sidledsförhållande. Exempel på olika uppställningar. Hur man avgör var en spelare står. 10. Uppställningsfel Skillnaden mellan uppställningsfel och rotationsfel. Bevisbart/icke bevisbart rotationsfel. Hur man rättar till rotationsfel. Konsekvenser av uppställningsfel och rotationsfel. 11. Spelavbrott, fördröjning Vad är reglementsenligt spelavbrott. Hur gör man vid längre avbrott. Antal tillåtna time-outer och spelarbyten. Felaktig begäran. Fördröjning av spelet. 12. Time-out Tillåtet antal. Time-outers längd. Spelarnas placering vid time-out. Felaktig begäran. 13. Spelarbyte Korrekt spelarbyte. Felaktigt spelarbyte. Extra spelarbyte. Obligatoriskt spelarbyte. Att byta flera spelare samtidigt. Byten som genomförs för långsamt. 14. Skada, utvisning Hur man gör vid skada. Spelarbyte vid skada. Spelarbyte vid utvisning. Om ett lag blir färre än sex spelare 15. Serve, skärm När ska domaren blåsa för serve. När ska serven slås. Var ska servaren vara placerad. Anfall och blockering på motståndarens serve. När ska domaren blåsa för skärm. Sid. 5 10 12 14 16 18 22 25 27 31 33 36 38 41 45 4 DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg

16. Tillåten hjälp Vilken hjälp är tillåten att ge. Spelare som stöter ihop när de ska spela bollen. När får man spela bollen på läktaren. 17. Vid nätet Spel ovanför nätet. Spel under nätet. När en spelare berör nätet. Att störa spelet under nätet. Övertramp av mittlinjen. 18. Anfall Vad är ett anfall. Var får spelaren röra bollen i ett anfall. När motspelare rör bollen samtidigt ovanför nätet. När är ett anfall avslutat. 19. Försvar Vad är blockering. Vad är blockeringsgrupp. Bollkontakt vid blockering. Blockering av serve. När får man överblockera. 20. Baklinjespelaren När är ett anfall fullbordat. Hur får en baklinjespelare anfalla. Baklinjespelare som deltar i blockering. 21. Libero Vad får liberon göra. Byten. Klädsel. 22. Bestraffningar Olika typer av bestraffning. Skillnad mellan lagbestraffning och personlig bestraffning. Vem får dela ut bestraffningar. Hur ska en bestraffning genomföras. Fördröjning av spelet. Idrottens bestraffningshierarki. 23. Bollberöring Dubbelslag. Hållen boll. Bedömning av första slaget. Vem dömer för bollbehandling. Boll ute, boll inne och död boll. 24. Protokollet Sekreterarens uppgifter. Samarbete med andredomaren. Vad kaptener och tränare måste göra. 25. Några tankar om dömandet Domarskap. Domarnas förberedelser inför match. Domarklädsel. Tidtabell inför match. 26. Trebollssystem I vilka serier det får användas. Vad krävs. 27. Funktionärerna Arbetsuppgifter. Arbetsfördelning. Befogenheter. 28. Domartecken Domarnas arbetssätt vid avblåsningar. När ska en avblåsning komma. Samarbete. Sid. 49 51 54 56 59 61 65 70 73 75 78 80 84 29. Frågor 90 30. Frågorna med svar Frågorna från Kap 29. Svar. Regelhänvisningar. Kommentarer 96 DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg 5

2. Spelarnas utrustning Kapitel 1 UTRUSTNING Planens mått och linjer Områden i anslutning till planen Nät, näthöjd, stolpar, antenner Bollar REGLER 1. SPELOMRÅDE Spelområdet inkluderar planen och friområdet. Det ska vara rektangulärt och symmetriskt. 1.1 MÅTT Planen är en rektangel med måtten 18x9 m, omgiven av ett friområde som är minst 3 m brett på alla sidor. Det fria spelutrymmet är utrymmet ovanför spelområdet som är fritt från alla hinder. Det fria spelutrymmet ska vara minst 7 m högt över spelytan. Vid FIVB-tävlingar och liknande, ska friområdet vara minst 5 m mätt från sidlinjerna och minst 8 m mätt från baslinjerna. Det fria spelutrymmet ska vara minst 12,5 m högt över spelytan. Kommentar: I elitserien ska friområdet vara minst 3 m utanför sidolinjerna och minst 5 m bakom baslinjerna. 1.2 SPELYTAN 1.2.1 Spelytan måste vara plan, horisontell och helt av likformigt material. Den får inte utgöra någon skaderisk för spelarna. Det är förbjudet att spela på grovt eller halt underlag. Vid FIVB-tävlingar och liknande, är bara trä- eller syntetiskt underlag tillåtet. Varje underlag måste vara godkänt i förväg av FIVB. 1.2.2 Inomhusplaner måste vara i en ljus färg. Vid FIVB-tävlingar och liknande, ska linjerna vara vita. Andra färger, ej likadana, krävs för planen respektive friområdet. 1.2.3 På utomhusplaner är en lutning på 5 mm/m tillåten för dränering. Linjer gjorda av hårt material är förbjudna. 1.3 PLANENS LINJER 1.3.1 Alla linjer är 5 cm breda. De ska vara i en ljus färg som skiljer sig från golvet och andra linjer. 1.3.2 Begränsningslinjer: Två sid- och två baslinjer markerar planen. Linjerna ingår i planen. 1.3.3 Mittlinje: Mittlinjens mitt delar planen i två lika planhalvor, vilka är 9x9 m vardera. Dock anses hela linjen ingå i båda respektive planhalvor. Denna linje går från sidlinje till sidlinje under nätet. 1.3.4 Anfallslinje: På varje planhalva dras en linje, vars bakre kant är 3 m från mitten på mittlinjen, som markerar anfallsområdet. Vid FIVB-tävlingar och liknande, ska anfallslinjen förlängas med streckade linjer från sidlinjerna, fem korta linjer vardera 15 cm långa, med 20 cm mellanrum, till en total längd av 1,75 m. Coachlinjen (en streckad linje som sträcker sig från anfallslinjen till baslinjen parallellt med sidlinjen och på 1,75 m avstånd från den) består av 15 cm korta linjer med 20 cm mellanrum. Den markerar var tränaren får befinna sig. Kommentar: Förlängda anfallslinjer ska vara markerade i alla förbundsserier. 1.4 OMRÅDEN 1.4.1 Anfallsområde: 6 DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg

2. Spelarnas utrustning På varje planhalva begränsas anfallsområdet av mitten på mittlinjen och bakre kanten på anfallslinjen. Anfallsområdet anses förlängt utanför sidlinjerna till friområdets slut. 1.4.2 Serveområde: Serveområdet är ett 9 m brett område bakom respektive baslinje. Det begränsas i sidled av två korta linjer, vardera 15 cm långa, dragna 20 cm bakom baslinjen som fortsättning på sidlinjerna. Bägge linjerna inräknas i serveområdet. I djupled går serveområdet till friområdets slut. 1.4.3 Bytesområde: Bytesområdet begränsas av den tänkta förlängningen av båda anfallslinjerna fram till sekreterarbordet. 1.4.4 Liberobytesområde Liberobytesområdet är en del av friområdet på spelarbänkarnas sida mellan anfallslinjens förlängning och baslinjen. 1.4.5 Uppvärmningsområde: Vid FIVB-tävlingar och liknande, ska uppvärmningsområdena, ca 3x3 m, vara belägna i hörnen på samma sida som bänkarna och utanför friområdet. Kommentar: Vid nationella matcher i Sverige är uppvärmningsområdet ytan i vinkeln mellan de förlängda begränsningslinjerna för friområdet på spelarbänkarnas sida. 1.4.6 Straffruta: Straffrutorna, ca 1x1 m och försedda med två stolar, är belägna i kontrollområdet, bortom förlängningen av baslinjerna. De kan märkas ut med en 5 cm bred röd linje. Kommentar: Vid nationella matcher i Sverige används inte straffrutor. 1.5 TEMPERATUR Minimitemperaturen får inte vara lägre än 10ºC (50ºF). Vid FIVB-tävlingar och liknande, får maximitemperaturen inte vara högre än 25ºC (77ºF) och minimitemperaturen inte vara lägre än 16ºC (61ºF). 1.6 BELYSNING Vid FIVB-tävlingar och liknande, ska belysningen på spelområdet vara mellan 1000 och 1500 lux mätt 1 meter ovanför spelytan. 2.1 NÄTHÖJD 2.1.1 Ett nät är placerat lodrätt över mittlinjen och översta kanten på nätet har höjden 2,43 m för herrar och 2,24 m för damer. 2.1.2 Näthöjden mäts på mitten av planen. Näthöjden (över sidlinjerna) ska vara exakt lika och får inte överskrida den fastställda näthöjden med mer än 2 cm. 2.2 UTFÖRANDE Nätet är 1 m brett och 9,5-10 m långt (med 25-50 cm på vardera sidorna utanför sidobanden) och består av kvadrater med 10 cm sida och är tillverkat av svart snöre. Ett 7 cm dubbelvikt horisontellt vitt band är sytt överst utmed hela nätets längd. I varje ytterände på bandet finns ett hål för ett rep, som fäster bandet i stolparna för att hålla nätets översta del spänd. Inuti det vita bandet finns en flexibel wire som fäster nätet vid stolparna och håller nätets översta del spänd. I nätets underkant finns ytterligare ett horisontellt band, 5 cm brett, liknande bandet överst på nätet, genom vilket ett rep trätts. Detta rep fäster nätet vid stolparna och håller nätets nedre del spänd. Kommentar: Vid nationella matcher i Sverige tillåts under en övergångsperiod de tidigare godkända näten med 5 cm band i överkanten och utan band i nederkanten. DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg 7

2. Spelarnas utrustning 2.3 SIDOBAND Två vita band är fästa lodrätt på nätet och rakt över varje sidlinje. De är 5 cm breda och 1 m långa och räknas som en del av nätet. 2.4 ANTENNER En antenn är en böjlig stav, 1,8 m lång och 10 mm i diameter, gjord av glasfiber eller liknande material. En antenn fästs vid yttersidan av varje sidoband. Antennerna placeras på var sin sida av nätet. De översta 80 cm av varje antenn är över nätet och markeras med 10 cm breda fält i kontrasterande färger, helst rött och vitt. Antennerna räknas som en del av nätet och begränsar passerområdet i sidled. 2.5 STOLPAR 2.5.1 Stolparna som håller nätet uppe är placerade på ett avstånd av 0,5-1,0 m utanför sidlinjerna. De är 2,55 m höga och helst justerbara. Vid FIVB-tävlingar och liknande, ska stolparna som håller nätet uppe vara placerade på ett avstånd av 1m utanför sidlinjerna. 2.5.2 Stolparna ska vara rundade och jämna, fastsatta i golvet utan hjälp av linor. Det får inte finnas farliga eller hindrande anordningar. 2.6 ANNAN UTRUSTNING All annan utrustning bestäms av FIVB s administrativa regler. 3. BOLLAR 3.1 BESKRIVNING Bollen ska vara sfärisk, gjord av formbart läder eller syntetiskt läder med en invändig blåsa av gummi eller liknande material. Den får vara enfärgad ljus eller ha en kombination av färger. Syntetiskt läder och färgkombinationer på bollar som används i Internationella officiella tävlingar ska uppfylla FIVB s normer. Omkretsen är 65-67 cm och vikten är 260-280 g. Det invändiga trycket ska vara 0,30-0,325 kg/cm² (4,26-4,61 psi) (294,3-318,82 mbar eller hpa). 8 DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg

2. Spelarnas utrustning 3.2 LIKA BOLLAR Alla bollar som används under en match måste vara lika med avseende på omkrets, vikt, tryck, typ, färg etc.. FIVB-tävlingar och liknande, liksom nationella mästerskapstävlingar måste spelas med bollar godkända av FIVB, om inte annat överenskommits med FIVB. 3.3 TREBOLLSSYSTEM Vid FIVB-tävlingar och liknande, ska trebollssystem användas. Då detta är fallet ska sex bollrullare placeras ut, en vid varje hörn av friområdet och en bakom varje domare. Kommentar: Vid nationella matcher i Sverige får trebollssystem användas. Fem eller sex bollrullare krävs. K O M M E N T A R E R UTRUSTNING 1. Det är hemmalaget/arrangören som ansvarar för att nät och stolpar sätts upp korrekt. Domarna ska kontrollera uppsättningen och eventuellt göra mindre justeringar. Om det krävs stora justeringar så ska man tala om detta för arrangören via hemmalagets lagkapten, som då ska åtgärda saken. 2. Det är andredomaren som mäter näthöjden före matchen. Förstedomaren ska vara med och assistera. 3. När matchbollarna är uttagna och kontrollerade så brukar man märka dom på något sätt så att det är lätt att identifiera dem om de skulle råka komma bort. 4. Alla matcher måste spelas med bollar godkända av Internationella Volleybollförbundet (FIVB). Deras stämpel ska finnas på bollarna. Hemmalaget/arrangören har rätt att bestämma vilket bollmärke man ska spela med. Så länge bollarna överensstämmer med regelbokens krav så ska förstedomaren godkänna spel med de bollar som hemmalaget/arrangören lämnar fram. SVBF kan bestämma att ett visst bollmärke eller en viss bolltyp ska användas vid särskilda tillfällen såsom landskamper och turneringar. 5. Man ska alltså alltid ha en reservboll i beredskap. D. v. s. om man spelar med enbollssystem så ska man ha två likadana bollar klara innan matchen börjar. Om man spelar med trebollssystem så ska man ha fyra likadana bollar klara innan matchen börjar. 6. Spelytan (= planen och friområdet) ska vara en symmetrisk rektangel, d v s friområdet ska vara lika stort på båda sidorna och det ska vara lika stort bakom båda baslinjerna. Det behöver dock inte vara lika stort på sidorna som bakom baslinjerna. 7. Friområdet ska vara fritt från främmande föremål. Det ska vara minst 3 meter brett. I elitserien ska friområdet dessutom vara minst fem meter brett bakom baslinjerna. I lägre serier finns ofta dispens från Regelbokens krav på friområde. DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg 9

2. Spelarnas utrustning 8. Bänkarna ska vara placerade på sådant sätt att lagmedlemmarna som sitter där också är utanför friområdet. Sekreterarbordet ska också stå utanför friområdet. 9. Friområdet kan begränsas av reklamsarger. De ska vara placerade så att minimikraven på friområdets storlek är uppfyllda. Det finns alltså inget krav på att friområdet måste vara så stort som det är möjligt i den aktuella hallen. 10. Domarna har rätt att kontrollera nätet under en match. En lagkapten kan begära att få näthöjden kontrollerad under matchen. Om man misstänker att näthöjden inte stämmer så kan man kontrollmäta. Förstedomaren bestämmer. 11. Om något inte stämmer med t ex utrustning eller om något särskilt behöver påpekas, som har med arrangemanget att göra, så ska detta skrivas in i matchprotokollet. 12. Vid enklare brister så bör matchen ändå spelas, t ex om antenner saknas. 13. Vid allvarligare brister, t ex om taket läcker så att planen blir blöt eller något annat som kan innebära fara för spelarna, så ska matchen flyttas. Kanske kan man få tillgång till en annan plan i samma hall eller en plan i en annan hall så att matchen kan spelas samma dag. I sista hand kan man bli tvungen att ställa in matchen. Förstedomaren ska i dessa fall tillsammans med hemmalaget undersöka de möjligheter som finns. Det är förstedomaren som bestämmer, men det bör ske i samråd med de båda lagkaptenerna. 14. Vid elitserie- och internationella matcher ska stolparna vara konstruerade som det står i regelboken, medan i övriga nationella matcher kan fyrkantiga stolpar tillåtas. 15. Vid nationella matcher i Sverige är uppvärmningsområdet ytan i vinkeln mellan de förlängda begränsningslinjerna för friområdet på bänkarnas sida. Planen Friområde Uppvärmningsområde 10 DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg

2. Spelarnas utrustning 16. Ett enkelt sätt att hålla reda på måtten på serveorådesmarkeringarna och förlängda anfallslinjer är att tänka på klockslaget kvart över åtta på kvällen, dvs. 20.15! Utanför planen börjar man med ett mellanrum på 20 cm. Sen kommer strecket ( n) som är 15 cm. Kapitel 2 SPELARNAS UTRUSTNING Spelarnas klädsel och numrering Förbjudna föremål Spelarnas utrustning vid turneringar REGLER 4.3 KLÄDSEL En spelares klädsel består av tröja, kortbyxor, strumpor och sportskor. 4.3.1 Färg och utförande på tröjorna, kortbyxorna och strumporna ska vara enhetliga (förutom liberon) och rena för hela laget. 4.3.2 Skorna ska vara lätta och böjbara med gummi- eller kompositsulor som inte färgar av sig, utan klackar. 4.3.3 Spelarnas tröjor ska vara numrerade från 1-20. 4.3.3.1 Siffrorna ska placeras mitt på tröjan, både fram och bak. Färgen och ljusheten på siffrorna måste vara kontrasterande mot färgen och ljusheten på tröjorna. 4.3.3.2 Siffrorna ska vara minst 15 cm höga på framsidan och minst 20 cm höga på baksidan. Strecket som formar en siffra ska vara minst 2 cm brett. Kommentar: Vid nationella matcher i Sverige tillåts under en övergångsperiod siffermåtten 10 cm resp.15 cm. 4.3.4 Lagkaptenen ska ha ett band som är 8x2 cm under siffran på bröstet på sin tröja. Kommentar: Vid nationella matcher i Sverige behövs inget band på lagkaptenen. 4.3.5 Det är förbjudet att bära dräkter i avvikande färg mot de övriga spelarna i laget (förutom liberon), och/eller utan reglementsenlig numrering. 4.4 FÖRÄNDRINGAR I KLÄDSEL Förstedomaren kan tillåta en eller flera spelare att: 4.4.1 spela barfota 4.4.2 byta blöta tröjor mellan seten eller efter ett spelarbyte om den nya tröjan har samma färg, utförande och nummer. 4.4.3 spela i träningsoveraller vid kall väderlek, om de är av samma färg och utförande för hela laget (förutom liberon), och är numrerade enligt Regel 4.3.3. 4.5 FÖRBJUDNA FÖREMÅL 4.5.1 Det är förbjudet att bära föremål som kan orsaka skada eller innebära konstgjord fördel för spelaren. 4.5.2 Spelarna får bära glasögon eller kontaktlinser på egen risk. DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg 11

2. Spelarnas utrustning K O M M E N T A R E R SPELARNAS UTRUSTNING 1. I förbundsserier måste spelarna ha reglementsenlig utrustning för att få vara med och spela. Om t ex en spelare i ett lag har annan färg på byxorna än de övriga, så får denna inte vara med och spela i den matchen. 2. Reglerna säger att spelarna bara får ha nr 1 t o m 20. Dessutom ska siffrorna vara i en avvikande färg i förhållande till tröjan och de måste vara väl synliga för att undvika misstag. I vissa fall beviljas dispenser nationellt t.ex. för ungdomslag. 3. Siffrorna på tröjans framsida ska också (som på baksidan) sitta mitt på tröjan. 4. I förbundsserier ska bestämmelserna följas på ett striktare sätt än i distriktsserier. 5. Om det är något som inte stämmer med utrustning eller om något särskilt behöver påpekas, så ska detta skrivas in i matchprotokollet. 6. Det är alltid bara spelaren själv som ansvarar för eventuella skador som uppstår på grund av olämpliga detaljer i den egna utrustningen. Spelaren bör självmant ta av t ex klocka, ringar, halskedjor armband etc. Förstedomaren har rätt att bestämma vilka saker som är förbjudna att ha. En spelare kan alltså bli nekad att spela om han/hon inte följer förstedomarens besked. 7. Om en spelare vill ha t ex axelskydd, midjeskydd eller liknande, så ska sådana bäras under matchdräkten. 8. Även vid turneringar ska spelarna ha reglementsenlig klädsel. En avgift brukar tas ut för varje match som laget inte uppfyller kraven i regelboken. Se även SVBF s Tävlingsbestämmelser. 12 DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg

3. Laget Kapitel 3 LAGET Antal medlemmar i ett lag Inskrivning i protokollet Minsta antal spelare på planen REGLER 4. LAG 4.1 LAGSAMMANSÄTTNING 4.1.1 Ett lag får bestå av högst 12 spelare, plus -Tränarstab: en tränare, högst två assisterande tränare -Medicinsk stab: en sjukgymnast eller liknande samt en doktor. Endast de som står med i matchprotokollet får normalt befinna sig i spelområdet, delta i uppvärmning och match. Vid FIVB-tävlingar och liknande, måste läkaren vara ackrediterad i förväg av FIVB. Vid FIVB-tävlingar och liknande för seniorer får ett lag bestå av högst 14 spelare (12 ordinarie spelare) Kommentar: Vid nationella matcher i Sverige är det tillåtet att det sitter 6 spelare + 3 andra personer på spelarbänken. Alla personerna tillhör laget, är bestraffningsbara och ska vara inskrivna i matchprotokollet. 4.1.2 En av spelarna, dock inte liberon, är lagkapten och ska markeras särskilt i matchprotokollet. 4.1.3 Endast de spelare som skrivits in i matchprotokollet får komma in på planen och spela med i matchen. Efter det att tränaren och lagkaptenen har undertecknat matchprotokollet kan de inskrivna spelarna inte ändras. Kommentar 1: Ändringar kan tillåtas om uppenbara misstag begåtts. Ändringar av taktisk karaktär tillåts inte. Kommentar 2: En inskriven spelare som kommer efter matchstart får delta i matchen. En spelare som inte kommer överhuvudtaget ska efter matchen strykas från matchprotokollet. Kommentar 3: Om man ska skrivas in som spelare ska man, om man är närvarande, vara ombytt. 5.2 TRÄNARE 5.2.2 FÖRE MATCHEN skriver han/hon in eller kontrollerar sina spelares namn och nummer i matchprotokollet och undertecknar det. Kommentar: Sekreteraren är den som vanligtvis skriver in laguppställningen i matchprotokollet, utifrån en inlämnad spelarlista. 5.2.3 UNDER MATCHENS GÅNG: 5.2.3.1 lämnar tränaren in rotationsordningen före varje set, ifylld på rätt sätt och signerad, till sekreteraren eller andredomaren. 5.2.3.2 ska tränaren sitta på bänken närmast sekreteraren, men får lämna den. 5.2.3.3 begär tränaren time-outer och spelarbyten. 5.2.3.4 får tränaren, liksom övriga lagmedlemmar, instruera spelarna på planen. Tränaren får ge dessa instruktioner stående eller gående i friområdet framför sitt lags bänk från anfallslinjens förlängning bort till uppvärmningsområdet utan att störa eller fördröja spelet. 7.3 STARTROTATIONSORDNING 7.3.1 Det ska alltid vara sex spelare i vardera laget på planen. DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg 13

3. Laget K O M M E N T A R E R LAGET 1. I nationella sammanhang har det ingen betydelse vilken funktion de personer har (förutom spelarna) som sitter på bänken. Det viktiga är att de inte är fler än tre personer och att de är inskrivna i protokollet. 2. I elitserien tillåts en fjärde person på bänken. Denne ska ha någon typ av medicinsk funktion och vara ackrediterad av Tävlingsledningen. 3. När protokollet har skrivits under före matchen så får man inte ändra något i laguppställningen, såvida man inte råkat göra ett uppenbart misstag av något slag. Det är förstedomaren som avgör om det är fråga om misstag. 4. En spelare måste vara inskriven i protokollet för att få vara med i matchen. Man får skriva in en spelare som inte är närvarande när matchen börjar. Om denne anländer under matchen så har han/hon rätt att vara med. 5. Om en spelare som är inskriven inte anländer alls så ska denne strykas efter matchen. Det är bra att räkna hur många spelare som är inskrivna i protokollet innan matchen börjar, och jämföra med hur många spelare som är på plats. 6. En spelare som är inskriven i matchprotokollet och närvarande ska vara ombytt. 7. Ett lag får inte vara färre än sex spelare på planen i serveögonblicket (inklusive servaren). 14 DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg

4. Lagkapten Kapitel 4 LAGKAPTEN Bestämmelser om lagets kapten Kaptenens rättigheter Kaptenens skyldigheter Lagkapten/kapten på plan Hur en protest ska gå till Vem som får prata med domarna REGLER 4.3.4 Lagkaptenen ska ha ett band som är 8x2 cm under siffran på bröstet på sin tröja. Kommentar: Vid nationella matcher i Sverige behövs inget band på lagkaptenen. 5. LAGETS LEDARE Både lagkaptenen och tränaren är ansvariga för sina lagmedlemmars uppträdande och ordning. Liberon får inte vara lagkapten. 5.1 KAPTEN 5.1.1 FÖRE MATCHEN ska lagkaptenen underteckna matchprotokollet och representera sitt lag vid lottningen. 5.1.2 UNDER MATCHENS GÅNG är lagkaptenen kapten på plan, när han/hon är på planen. När lagkaptenen inte är på planen måste tränaren eller lagkaptenen utse en annan spelare på planen, dock inte liberon, till kapten på plan. Denne har kvar sina rättigheter tills han/hon blir utbytt, lagkaptenen återkommer eller setet tar slut. När bollen inte är i spel, så är kapten på plan den ende lagmedlem som har rätt att tala med domarna: 5.1.2.1 för att be om en förklaring om användandet eller tolkningen av reglerna, och även att förmedla önskemål eller frågor från sina medspelare. Om kapten på plan inte är överens med förstedomaren om dennes förklaring, kan han/hon välja att protestera mot beslutet och omedelbart meddela förstedomaren att han/hon förbehåller sig rätten att skriva in en officiell protest i matchprotokollet när matchen är slut; 5.1.2.2 för att begära: a) byte av klädsel b) bekräftelse av spelaruppställning c) kontroll av golvet, nätet, bollen etc. 5.1.2.3 för att begära time-outer och spelarbyten, om tränaren inte är närvarande. 5.1.3 NÄR MATCHEN ÄR SLUT: 5.1.3.1 ska lagkaptenen tacka domarna och skriva på matchprotokollet för att bekräfta resultatet. 5.1.3.2 kan lagkaptenen, om förstedomaren blivit meddelad vid rätt tillfälle, bekräfta och skriva in en officiell protest i matchprotokollet beträffande domarens användande eller tolkning av Reglerna. 7.1 LOTTNING Före matchen utför förstedomaren en lottning för att bestämma om första serve och planhalvor i första set. Inför ett avgörande set lottar man igen. Kommentar: Förstedomaren väljer alltid sida på myntet. 7.1.1 Lottningen genomförs med de två lagkaptenerna närvarande. DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg 15

4. Lagkapten K O M M E N T A R E R LAGKAPTEN 1. Det ska alltid finnas en kapten på plan. Så fort den ordinarie lagkaptenen blir utbytt så ska en reservkapten utses bland spelarna på planen. 2. Det är kapten på plan som har alla rättigheter. Om ordinarie lagkapten sitter på bänken så har han/hon inga rättigheter. 3. Ett lag måste ha en ordinarie lagkapten när matchen börjar. Den ordinarie lagkaptenen kan börja ett set sittande på bänken. Då ska en reservkapten utses bland spelarna på planen 4. Alltid när den ordinarie lagkaptenen är inne på planen så är det han/hon som är kapten på plan. 5. Den enda lagmedlem som har rätt att tala med domarna om domslut är kapten på plan. Så här ska det gå till: a. Kapten på plan frågar förstedomaren (eller andredomaren om det gäller något inom dennes arbetsområde) varför man har dömt på ett visst sätt. b. Den tillfrågade domaren är skyldig att svara på en korrekt och hövligt ställd fråga. c. Om kapten på plan anser att domaren, efter svaret, fortfarande har fel i sin bedömning så ska han/hon då meddela att han/hon protesterar mot domslutet. d. Kapten på plan har då rätt att få sin protest inskriven i protokollet efter matchen. Denna kan sen kompletteras med en skriftlig protest till berörd bestraffningsinstans (t ex Förbundet, distriktet eller tävlingsledningen) för att denna ska kunna behandla protesten på bästa sätt. 6. Man kan lämna in en protest till berörd bestraffningsinstans (T.ex. SVBF eller distriktet) i efterhand, även om ingen protest är inskriven i protokollet, t ex om ett fel upptäcks efter att matchen spelats färdigt. 16 DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg

5. Tränare Kapitel 5 TRÄNARE Vem är tränare Tränarens rättigheter Tränarens skyldigheter Spelande tränare Tränarens placering REGLER 5.2 TRÄNARE 5.2.1 Under matchen leder tränaren sitt lags spel från en plats utanför planen. Han/hon väljer startrotationsordning, inbytande spelare och tar time-outer. För dessa uppgifter är andredomaren den som ska kontaktas. 5.2.2 FÖRE MATCHEN skriver han/hon in eller kontrollerar sina spelares namn och nummer i matchprotokollet och undertecknar det. Kommentar: Sekreteraren är den som vanligtvis skriver in laguppställningen i matchprotokollet, utifrån en inlämnad spelarlista. 5.2.3 UNDER MATCHENS GÅNG: 5.2.3.1 lämnar tränaren in rotationsordningen före varje set, ifylld på rätt sätt och signerad, till sekreteraren eller andredomaren. 5.2.3.2 ska tränaren sitta på bänken närmast sekreteraren, men får lämna den. 5.2.3.3 begär tränaren time-outer och spelarbyten. 5.2.3.4 får tränaren, liksom övriga lagmedlemmar, instruera spelarna på planen. Tränaren får ge dessa instruktioner stående eller gående i friområdet framför sitt lags bänk från anfallslinjens förlängning bort till uppvärmningsområdet utan att störa eller fördröja spelet. 5.3 ASSISTERANDE TRÄNARE 5.3.1 Assisterande tränaren ska sitta på bänken men har inga rättigheter. 5.3.2 Om tränaren måste lämna sitt lag av någon anledning inkluderande bestraffning, förutom om han/hon blir inbytt som spelare, får en assisterande tränare ta över hans rättigheter och skyldigheter under frånvaron på begäran av kapten på plan efter förstedomarens medgivande. Kommentar: Alltid när den ordinarie tränaren finns på plats så är det denne som har tränares rättigheter och skyldigheter. 7.3.2 Före varje sets början ska tränaren lämna in sitt lags startrotationsordning på en rotationslapp. Den lämnas, ifylld på rätt sätt och undertecknad, till andredomaren eller sekreteraren. 15.3 BEGÄRAN OM REGLEMENTSENLIGA SPELAVBROTT 15.3.1 Reglementsenliga spelavbrott får begäras av tränaren och kapten på plan, och bara av dom. Begäran görs genom att visa aktuellt tecken, när bollen inte är i spel och före domarens signal för serve. DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg 17

5. Tränare K O M M E N T A R E R TRÄNARE 1. Tränaren kallas också coach. I protokollet är förkortningen C. Det är alltid den person som är inskriven på C -raden som är lagets ordinarie tränare. 2. Tränaren ska kontrollera att lagmedlemmarna är rätt införda i protokollet. Han/hon bekräftar detta med sin namnteckning före matchen. 3. En spelare kan samtidigt vara tränare. Denne ska då vara inskriven både bland spelarna och på C -raden för att denne ska ha en tränares rättigheter. Dessa rättigheter har han/hon bara när han/hon är på bänken. 4. Om en ordinarie tränare också är spelare och blir inbytt så mister han sina tränarrättigheter under tiden som han är på planen. 5. Reservtränare är en lagmedlem som på begäran av kapten på plan kan överta den ordinarie tränarens rättigheter. En reservtränare behöver inte vara inskriven på AC -raden i protokollet. 6. För att en reservtränare ska få överta den ordinarie tränarens rättigheter så måste kapten på plan begära det hos förstedomaren. Alltid när den ordinarie tränaren är på bänken så är det han/hon som har rättigheterna. 7. Tränaren får inte vara närmare sidlinjen än 1,75 m. De förlängda anfallslinjerna slutar på detta avstånd. I elitserien ska coach line vara målad så att man lättare kan se var tränaren får vara. Han/hon får instruera och uppmuntra sina spelare så länge det inte stör eller fördröjer spelet. När han/hon sitter på bänken ska han/hon sitta på platsen närmast sekreteraren för att underlätta för andredomaren och sekreteraren. Han/hon får fråga sekreteraren om antal byten och time-outer för sitt lag men inte begära förklaringar till domslut. 8. En tränare som är utvisad eller diskvalificerad måste alltid lämna spelplatsen så att han/hon är utom syn- och hörhåll. 18 DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg

6. Före matchen Kapitel 6 FÖRE MATCHEN Inskrivning i protokollet Lottning Lagens uppvärmning Rotationslappar Domarnas uppgifter REGLER 7.1 LOTTNING Före matchen utför förstedomnaren en lottning för att bestämma om första serve och planhalvor i första set. Inför ett avgörande set lottar man igen. Kommentar: Förstedomaren väljer alltid sida på myntet. 7.1.1 Lottningen genomförs med de två lagkaptenerna närvarande. 7.1.2 Vinnaren av lottningen väljer: ANTINGEN 7.1.2.1 att börja serva eller att ta emot serven ELLER 7.1.2.2 sida. Förloraren tar det återstående alternativet. 7.2.3 Om man inte har gemensam uppvärmning, får det lag som börjar serva börja vid nät. 7.2 UPPVÄRMNING 7.2.1 Före matchen får varje lag 6 min uppvärmning vid nät förutsatt att de innan hade en annan plan till sitt förfogande. Om så inte är fallet kan de få 10 min var. 7.2.2 Om båda lagkaptenerna är överens om gemensam uppvärmning vid nät så får man göra det i 6 eller 10 min enligt Regel 7.2.1. Kommentar: Vid nationella matcher i Sverige får lagen också träna serve under uppvärmningen, vanligtvis två minuter gemensamt efter uppvärmningen vid nät. 7.3 STARTROTATIONSORDNING 7.3.1 Det ska alltid vara sex spelare i vardera laget på planen. Den inlämnade startrotationsordningen bestämmer spelarnas rotationsordning på planen. Denna ordning måste följas genom hela setet. 7.3.2 Före varje sets början ska tränaren lämna in sitt lags startrotationsordning på en rotationslapp. Den lämnas, ifylld på rätt sätt och undertecknad, till andredomaren eller sekreteraren. 7.3.3 De spelare som inte finns med på startrotationsordningen är avbytare i det setet (förutom liberon). 7.3.4 I och med att lappen lämnats till andredomaren eller sekreteraren får inga ändringar göras förutom genom vanligt spelarbyte. Kommentar: Ändringar kan tillåtas om uppenbara misstag begåtts. Ändringar av taktisk karaktär tillåts inte. 7.3.5 Avvikelse mellan startrotationsordningen och den aktuella uppställningen på planen 7.3.5.1 När en sådan avvikelse upptäcks före setstarten så måste den korrigeras i enlighet med startrotationsordningen. Det blir ingen bestraffning för detta. 7.3.5.2 När en spelare finns på planen inför setstarten men inte på rotationslappen så måste spelaren ersättas i enlighet med rotationslappen. Det blir ingen bestraffning för detta. 7.3.5.3 Om emellertid tränaren vill behålla någon av de felaktiga spelarna på planen, måste han begära spelarbyte som skrivs in i matchprotokollet. DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg 19

6. Före matchen 21.5 FELAKTIGT UPPTRÄDANDE FÖRE OCH MELLAN SET Varje felaktigt uppträdande som inträffar före eller mellan set bestraffas enligt Regel 21.3 och påföres följande set. 23.3 ANSVARSOMRÅDEN 23.3.1 Före matchen gör förstedomaren följande: 23.3.1.1 inspekterar spelområdets, bollarnas och utrustningens skick, 23.3.1.2 utför lottningen med lagkaptenerna, 23.3.1.3 övervakar lagens uppvärmning. 24.3 ANSVARSOMRÅDEN 24.3.1 I början av varje set, vid sidbyte i avgörande set och närhelst det är nödvändigt, kontrollerar andredomaren att den aktuella uppställningen på planen överensstämmer med rotationslapparna. 25.2.1 Före match och set gör sekreteraren följande: 25.2.1.1 Antecknar fakta om matchen och lagen, inklusive liberons nummer och namn, enligt gällande förfarande och ser till att lagkaptenerna och tränarna undertecknar matchprotokollet. 25.2.1.2 Skriver in lagens startrotationsordningar enligt rotationslapparna. Om han/hon inte får rotationslapparna i tid ska han/hon omedelbart meddela andredomaren. K O M M E N T A R E R FÖRE MATCHEN 1. Lagen ska presentera en spelklarlista. Detta är en förteckning från SVBF över lagets licensierade spelare. Förstedomaren ska skriva in den presenterade spelklarlistans datum i protokollets anmärkningsruta. Inskrivning i protokollet ska i första hand göras av sekreteraren. Båda lagen bör därför presentera en korrekt spelarlista. Om elektroniskt matchprotokoll, e-scoresheet, används så är en del rutiner annorlunda. 2. Lottningen går till så att förstedomaren står, tillsammans med andredomaren, vid sekreterarbordet och blåser i pipan. Då kommer lagens lagkaptener dit. Alla hälsar på varandra. Förstedomaren har ett mynt och den ena sidan (domaren väljer vilken) visas för bortalagets lagkapten. Sen visar förstedomaren den andra sidan av myntet för hemmalagets lagkapten. Därefter singlar förstedomaren myntet så att det landar på golvet. Den som vinner lottningen kan välja att bestämma om serve eller om sida. Den som bestämmer om serve kan välja mellan att slå den eller att ta emot den. Den som bestämmer om sida får välja att börja spela på den vänstra eller den högra planhalvan. 3. Lottningen ska göras 16 minuter före matchstart. Den beräknas ta ca en minut. Därefter har lagen rätt att värma upp, vid nät och träna serve, under tolv minuter. En vanlig fördelning av tiden är 5-5-2, d v s fem minuter anfall från vänster, fem minuter anfall från höger och två minuter serve. Tre minuter före matchstart ska all uppvärmning blåsas av för att lagen ska hinna förbereda sig så att matchen kan börja på utsatt tid. 20 DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg

6. Före matchen 4. Det är förstedomaren som håller tiden och blåser när lagen ska byta uppvärmningsaktivitet. 5. Minsta uppvärmningstid före en match ska vara 30 minuter. 6. En inlämnad laguppställning får korrigeras innan protokollet är underskrivet av tränaren och lagkaptenen före match. Efter underskrifter får endast felaktigheter som beror på uppenbara misstag korrigeras. Förstedomaren avgör. 7. Före matchstart är det förstedomaren som blåser in lagen på planen. Lagen går då direkt in på planen. 8. Om arrangören/hemmalaget vill göra någon form av presentation före eller i samband med matchstart så bör önskemålen tillgodoses så långt det går. 9. Före varje set ska andredomaren och sekreteraren kontrollera att det bara är de spelare som står med på rotationslappen som är inne på planen. Om spelarna inte står på rätt positioner så ska andredomaren påpeka detta, dock utan att onödigtvis avslöja lagets uppställning för motståndarlaget. 10. Det är bra att räkna hur många spelare som är inskrivna i protokollet för respektive lag innan matchen börjar, och jämföra med hur många spelare som är på plats. Spelare som är inskrivna och inte anländer alls ska strykas efter matchen. DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg 21

6. Före matchen 11. Inlämnad startrotationsordning får endast korrigeras om felaktigheten beror på uppenbart misstag och inte bedöms vara av taktisk natur. Exempel: Ett lag består av följande spelare: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7 och 8. Tränaren lämnar in följande rotationslapp: På planen ställer följande spelare upp: (På bänken sitter 7 och 8). 1 6 5 4 2 3 Felaktighet 1: Nr 3 står på plan i stället för nr 7. Korrigeras så här: Felaktighet 2: Korrigeras så här: Felaktighet 3: Korrigeras så här Spelarna ska ställa upp enligt lappen, dvs. de byter plats. eller så här: Man gör ett spelarbyte vid ställningen 0-0. Då får nr 3 stanna på planen. Nr 9 är uppskriven på rotationslappen. Det finns ingen spelare med nr 9 i laget. Alltså är det ett rent misstag och därför får man ändra på lappen. Nr 4 (eller 3, 8) får alltså stanna kvar på plan. Nr 5 och 6 har bytt plats. Detta ska meddelas laget utan att man avslöjar deras rätta uppställning för motståndarna. När serven slås måste de dock stå som på lappen. 22 DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg

7. Under matchen Kapitel 7 UNDER MATCHEN Pauser Sidbyten Uppvärmning med boll under matchen REGLER 4.2 LAGETS PLACERING 4.2.1 Spelarna som inte spelar ska antingen sitta på bänken eller vara i sitt uppvärmningsområde. Tränaren och andra lagmedlemmar ska sitta på bänken, men kan tillfälligt lämna den. Bänkarna är placerade vid sekreterarbordet, utanför friområdet. 4.2.2 Det är bara lagmedlemmarna som har rätt att sitta på bänken under matchen och delta i uppvärmningen. 4.2.3 Spelare som inte spelar får värma upp utan bollar enligt följande: 4.2.3.1 Under spelet: i uppvärmningsområdena, 4.2.3.2 Under time-outer: i friområdet bakom sin planhalva. 4.2.4 I setpauser får spelarna värma upp med bollar i friområdet. 5.2.3 UNDER MATCHENS GÅNG: 5.2.3.1 lämnar tränaren in rotationsordningen före varje set, ifylld på rätt sätt och signerad, till sekreteraren eller andredomaren. 5.2.3.2 ska tränaren sitta på bänken närmast sekreteraren, men får lämna den. 5.2.3.3 begär tränaren time-outer och spelarbyten. 5.2.3.4 får tränaren, liksom övriga lagmedlemmar, instruera spelarna på planen. Tränaren får ge dessa instruktioner stående eller gående i friområdet framför sitt lags bänk från anfallslinjens förlängning bort till uppvärmningsområdet utan att störa eller fördröja spelet. 6.1 ATT FÅ POÄNG 6.1.1 Poäng Ett lag får poäng när: 6.1.1.1 man lyckas spela bollen i golvet på motståndarnas planhalva. 6.1.1.2 motståndarlaget gör ett fel. 6.1.1.3 motståndarlaget får en varning. 6.1.2 Fel Ett lag begår ett fel genom att göra en spelhandling som är emot Reglerna (eller genom att bryta mot dem på annat sätt). Domarna bedömer felen och bestämmer följderna enligt Reglerna. 6.1.2.1 Om två eller flera fel begås efter varandra, så räknas bara det första. 6.1.2.2 Om två eller flera fel begås samtidigt av motståndare döms DUBBELFEL och bollen spelas om. 6.2 ATT VINNA ETT SET Vinnare av ett set (förutom avgörande 5:e set) är det lag som först vinner 25 poäng med en minsta ledning av två poäng. I händelse av lika poäng 24-24, fortsätter spelet tills en ledning med två poäng ha uppnåtts (26-24, 27-25,...). 6.3 ATT VINNA EN MATCH 6.3.1 Vinnare av en match är det lag som vinner tre set. 6.3.2 Om ställningen blir 2-2, spelas det avgörande setet (det 5:e) till 15 poäng med en minsta ledning med två poäng. 18.1 PAUSER Setpaus är tiden mellan set. Alla setpauser är tre minuter. Under denna tid ska sidbyte ske och lagens startrotationsordningar skrivas in i matchprotokollet. Pausen mellan andra och tredje set kan förlängas till max 10 minuter enligt arrangörens önskemål. DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg 23

7. Under matchen 18.2 SIDBYTEN 18.2.1 Efter varje set byter lagen sida, med undantag för avgörande set. 18.2.2 I avgörande set, när något av lagen uppnår 8 poäng, byter lagen sida utan fördröjning med bibehållna spelarpositioner. Om bytet inte sker när något av lagen uppnår 8 poäng, ska det göras så snart felet upptäcks. Poängställningen vid detta tillfälle förblir oförändrad. 23.3.2 Under matchen har bara förstedomaren befogenhet: 23.3.2.1 att ge lagen tillsägelser, 23.3.2.2 att bestraffa felaktigt uppträdande och fördröjningar, 23.3.2.3 att besluta om: a) fel som servaren gör och servande lags uppställning, inklusive skärm, b) fel i bollbehandling, c) fel ovanför nätet och felaktig nätberöring framför allt på anfallande lags sida, d) anfall av libero och felaktigt anfall av baklinjespelare, e) felaktigt anfall av en spelare, på en boll som spelats med fingerslag av en libero i anfallsområdet, f) boll som passerar under nät. g) fullbordat block av baklinjespelare eller blockeringsförsök av libero. 24.3.2 Under matchen beslutar andredomaren om, blåser och ger tecken för: 24.3.2.1 intrång på motståndarnas planhalva och utrymmet under nätet, 24.3.2.2 uppställningsfel begånget av mottagande lag, 24.3.2.3 felaktig beröring av nätets nedre del eller antennen på den egna sidan av planen, Kommentar: Vid nationellt spel i Sverige får andredomaren blåsa för beröringar av hela nätet. 24.3.2.4 felaktig blockering av baklinjespelare eller blockeringsförsök av liberon, eller felaktigt anfall av baklinjespelare eller libero. 24.3.2.5 bollens beröring med främmande föremål. 24.3.2.6 bollens beröring med golvet då förstedomaren inte har möjlighet att se beröringen. 24.3.2.7 boll som passerat nätets lodräta plan in på motståndarnas planhalva helt eller delvis genom det yttre passerområdet, eller berör antennen på hans/hennes egen sida. 25. SEKRETERARE 25.1 PLACERING Sekreteraren utför sina uppgifter sittande vid sekreterarbordet på motsatta sidan som, och vänd mot förstedomaren. 25.2 ANSVARSOMRÅDEN Sekreteraren för matchprotokollet enligt reglerna och samarbetar med andredomaren. Han/hon använder en summer eller annan ljudanordning för att ge signal till domarna gällande sekreterarens skyldigheter. 25.2.2 Under matchen gör sekreteraren följande: 25.2.2.1 Antecknar vunna poäng. 25.2.2.2 Kontrollerar lagens serveordningar och meddelar domarna varje oriktighet direkt efter det att serven slagits. 25.2.2.3 Visar och gör begäran om spelarbyte giltig-a med hjälp av summer, kontrollerar antalet-en, skriver in spelarbyten-a och time-outer och meddelar andredomaren. 25.2.2.4 Meddelar domarna vid felaktig begäran om spelavbrott. 25.2.2.5 Meddelar domarna när varje set är slut och när ett lag vinner den 8:e poängen i avgörande set. 25.2.2.6 Antecknar personliga tillrättavisningar, bestraffningar och felaktiga begäranden. 25.2.2.7 Antecknar alla andra händelser enligt andredomarens instruktioner, d v s extra spelarbyten, återhämtningstid, förlängda avbrott, yttre störning, nyinsatt Libero etc. 24 DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg

7. Under matchen K O M M E N T A R E R UNDER MATCHEN 1. Alla setpauser är normalt tre minuter. Om emellertid arrangören/hemmalaget har något specialprogram så kan pauser förlängas. 2. Pausen mellan andra och tredje set kan förlängas till tio minuter. Denna paus kan utnyttjas för extra arrangemang av olika slag. Publiken får också en chans att t. ex. ta en kopp kaffe. Domarna bör under denna paus se till att vara avskilda från lagen, publik etc., gärna i domarrummet eller liknande. 3. För att setpauserna ska bli så nära tre/tio minuter som möjligt så ska startrotationsordningarna lämnas in senast när en minut återstår av pausen. Andredomaren blåser sedan in lagen på planen när en halv minut återstår och kontrollerar uppställningarna under den resterande halva minuten. 4. Ett set är slut i det ögonblick setbollen är död eller avblåst. Då börjar tiden tas för setpausen. Allt som händer efter den tidpunkten hör till det följande setet. 5. Om ett femte/avgörande set ska spelas så går spelarna direkt till sina bänkar. Lottning görs vid sekreterarbordet, och om sidbyte ska göras så blåser förstedomaren direkt och gör tecken för detta. 6. Även vid lottningen inför femte/avgörande set ska förstedomaren välja sida på myntet. 7. Skulle sidbytet i femte/avgörande set ske vid annan tidpunkt än reglerna föreskriver så påverkar detta inte poängställningen. 8. Efter domarens tecken för setslut ska lagen ställa upp på baslinjen och därefter byta sida på domarens signal. Vid setslut med följande sidbyte ska laget på förstedomarens vänstra sida gå bakom domarstolen till andra sidan när domaren gör tecken för sidbyte. 9. Uppvärmning med boll är bara tillåten i setpauser. Om ett avbrott för skada drar ut på tiden kan lagen också få använda boll. Dock ska ingen uppvärmning ske med matchbollarna. Om det finns bollrullare så ska dessa informeras om detta före matchen. DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg 25

8. Efter matchen Kapitel 8 EFTER MATCHEN Vad domarna ska göra Vad sekreteraren ska göra Vad lagkaptenerna ska göra Bestraffningar när matchen är slut REGLER 5.1.3 NÄR MATCHEN ÄR SLUT: 5.1.3.1 tackar lagkaptenen domarna och skriver på matchprotokollet för att bekräfta resultatet. 5.1.3.2 kan lagkaptenen, om förstedomaren blivit meddelad vid rätt tillfälle, bekräfta och skriva in en officiell protest i matchprotokollet beträffande domarens användande eller tolkning av Reglerna. 6.3 ATT VINNA EN MATCH 6.3.1 Vinnare av en match är det lag som vinner tre set. 6.3.2 Om ställningen blir 2-2, spelas det avgörande setet (det 5:e) till 15 poäng med en minsta ledning med två poäng. 6.4 LAG SOM INTE STÄLLER UPP TILL SPEL OCH OFULLSTÄNDIGT LAG 6.4.1 Om ett lag vägrar spela, efter att ha blivit beordrat, förklaras det diskvalificerat och förlorar matchen med 0-3 och med 0-25 i varje set. 6.4.2 Ett lag som utan förklarlig orsak inte infinner sig på spelplanen på utsatt tid förklaras diskvalificerat med samma resultat som i regel 6.4.1. Kommentar till 6.4.1 och 6.4.2: Vid nationella matcher i Sverige ska domarna inte utdöma någon wo utan endast anteckna i matchprotokollet vad som inträffat. 6.4.3 Ett lag som förklaras OFULLSTÄNDIGT för ett set eller en match förlorar setet eller matchen. Motståndarlaget ges de poäng eller de poäng och set som behövs för att vinna setet eller matchen. Det ofullständiga laget behåller sina erhållna poäng och set. 23. FÖRSTEDOMARE 23.3.3 Efter matchen kontrollerar och skriver han/hon under matchprotokollet. 24. ANDREDOMARE 24.3.3 Efter matchen skriver han/hon under matchprotokollet. 25. SEKRETERARE 25.2.3 Vid matchens slut gör sekreteraren följande: 25.2.3.1 Antecknar matchresultatet. 25.2.3.2 Vid protest, efter tillåtelse från förstedomaren, skriver han/hon eller tillåter lagkaptenen att skriva ett utlåtande om händelsen som protesten avser. 25.2.3.3 Efter att själv ha undertecknat matchprotokollet ser han/hon till att lagkaptenerna och sedan domarna undertecknar matchprotokollet. 26 DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg

8. Efter matchen K O M M E N T A R E R EFTER MATCHEN 1. Efter det att förstedomaren blåst av matchen, går andredomaren över till förstedomaren (gå på nätets högra sida) så att båda domarna står där när kaptenerna tackar. Därefter ska bägge domarna vara i närheten av varandra för att kunna höra och observera vad som sägs och händer. 2. Sekreteraren gör i ordning matchprotokollet och därefter skrivs det under i följande ordning: 1. Sekreteraren 2. Lagkaptenerna (för att bekräfta matchresultatet) 3. Andredomaren 4. Förstedomaren Innan förstedomaren skriver under ska han kontrollera att protokollet är korrekt. 3. Det är förstedomaren som ansvarar för att protokollet blir inskickat. 4. Efter matchen får inga bestraffningar delas ut. Om något händer som domarna anser ska påtalas, så ska en anmälan skickas in till tävlingsledningen. 5. Förstedomaren ska aldrig döma wo i en match. Man fyller bara i protokollet, anger vad som hänt och skickar in det. Det är sedan berörd bestraffningsinstans/tävlingsledning som fattar beslut om åtgärder. DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg 27

9. Uppställningar Kapitel 9 UPPSTÄLLNINGAR Reglernas krav vid grunduppställningen Djupledsförhållande Sidledsförhållande Exempel på olika uppställningar Hur man avgör var en spelare står REGLER 7.4 PLACERINGAR När bollen slås av servaren måste varje lag vara uppställt inom sin planhalva enligt sin rotationsordning (förutom servaren). 7.4.1 Spelarnas positioner är numrerade på följande sätt: 7.4.1.1 De tre spelarna längs med nätet är framlinjespelare och har positionerna 4 (vänster fram), 3 (center fram) och 2 (höger fram). 7.4.1.2 De andra tre är baklinjespelare och har positionerna 5 (vänster bak), 6 (center bak) och 1 (höger bak). 7.4.2 Spelares inbördes placering 7.4.2.1 Var och en av baklinjespelarna måste vara placerad längre från nätet än motsvarande framlinjespelare. 7.4.2.2 Framlinjespelarna respektive baklinjespelarna måste vara placerade i sidled enligt Regel 7.4.1. 7.4.3 Spelarnas placeringar är bestämda och kontrolleras med hjälp av fötternas kontakt med golvet på följande sätt: 7.4.3.1 varje framlinjespelare måste ha åtminstone en del av en fot närmare mittlinjen än motsvarande baklinjespelares fötter. 7.4.3.2 varje höger- (vänster-) spelare måste ha åtminstone en del av en fot närmare höger (vänster) sidlinje än motsvarande centerspelares fötter. 7.4.4 När serven har slagits får spelarna förflytta sig och placera sig var som helst på sin egen planhalva och i friområdet. 7.6 ROTATION 7.6.1 Rotationsordningen bestäms av den inlämnade startrotationsordningen och kontrolleras med hjälp av serveordningen och spelarnas inbördes positioner genom setet. 7.6.2 När mottagande lag har vunnit serverätten ska lagets spelare rotera en position medsols: spelaren på position 2 roterar till position 1 för att serva, spelaren på position 1 roterar till position 6 etc.. 28 DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg

9. Uppställningar K O M M E N T A R E R UPPSTÄLLNINGAR Spelarna har numrerade placeringar på planen enligt följande: Position Position Position 4 3 2 Position Position Position 5 6 1 1. Alla spelare kan spela på samtliga positioner. Spelarna i laget som tagit emot den senaste serven byter positioner, roterar, om laget vunnit bollen. 2. Spelarna på pos 2,3 och 4 kallas framlinjespelare. Spelarna på pos 5,6 och 1 kallas baklinjespelare. 3. Spelarnas nummer (siffran de har på tröjan) har inte med deras positioner att göra. 4. Följande ska gälla i serveögonblicket: - Pos 2 ska stå närmare mittlinjen än pos 1. - Pos 3 ska stå närmare mittlinjen än pos 6. - Pos 4 ska stå närmare mittlinjen än pos 5. - Pos 2 ska stå närmare höger sidlinje än pos 3. - Pos 1 ska stå närmare höger sidlinje än pos 6. - Pos 4 ska stå närmare vänster sidlinje än pos 3. - Pos 5 ska stå närmare vänster sidlinje än pos 6. 5. Det är fötternas placering som räknas: Om en spelare står med båda fötterna på golvet så gäller den fot som är närmast respektive linje. DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg 29

9. Uppställningar Om en spelare står med en fot i golvet så gäller den. Om en spelare inte har någon fot i golvet så räknas det ställe där spelaren senast var i kontakt med golvet. 6. Reglerna säger inget om t ex följande fall (de är alltså tillåtna): - Pos 1 står närmare mittlinjen än pos 4. - Pos 4 står närmare högra sidlinjen än pos 2. - En baklinjespelare står längre bak än sin motsvarande framlinjespelare. 7. Om någon funktionär ser att ett lag står fel uppställt, eller att fel servare står beredd att serva, så ska man vänta med att påpeka detta tills serven är slagen. Det är först då som felet uppstår. FIGURER: FÖTTER. ( f=framlinjespelare, b=baklinjespelare) f f b b Rätt f f b b f f b b FEL FEL 30 DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg

9. Uppställningar Exempel på olika servemottagningsuppställningar: (samma nr som pos) På lappen står: Vilka är riktiga? På planen står: a) 3 4 5 6 1 2 b) c) 2 4 3 1 4 3 2 1 5 6 5 6 d) e) 4 3 6 2 4 3 6 2 5 1 5 1 f) g) 4 5 4 3 6 1 3 2 5 6 1 2 DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg 31

10. Uppställningsfel Kapitel 10 UPPSTÄLLNINGSFEL Skillnaden mellan uppställningsfel och rotationsfel Bevisbart/icke bevisbart rotationsfel Hur man rättar till rotationsfel Konsekvenser av uppställningsfel och rotationsfel Hur man avgör var en spelare står REGLER 7.5 UPPSTÄLLNINGSFEL 7.5.1 Ett lag begår ett uppställningsfel om någon spelare inte står på sin rätta position i det ögonblick som bollen slås av servaren.. Detta gäller även spelare som bytts in vid felaktigt byte. 7.5.2 Om servaren begår ett servefel när han/hon slår serven, ska det anses begånget före ett uppställningsfel. 7.5.3 Om serven blir fel efter tillslaget, är det uppställningsfelet som räknas. 7.5.4 Ett uppställningsfel får följande konsekvenser: 7.5.4.1 laget förlorar en boll (=ett rally ); 7.5.4.2 uppställningen rättas till. 7.7 ROTATIONSFEL 7.7.1 Ett rotationsfel begås om SERVEN inte slås enligt rotationsordningen. Det får följande konsekvenser: 7.7.1.1 motståndarna får poäng och serve; 7.7.1.2 rotationsordningen rättas till. 7.7.2 Dessutom ska sekreteraren bestämma exakt när felet begicks och alla poäng som erhållits av det felande laget efter det att felet begicks ska tas bort. Motståndarlaget behåller erhållna poäng. Om man inte kan bestämma exakt när felet begicks ska inga poäng tas bort och motståndarna får bara poäng och serve. 32 DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg

10. Uppställningsfel K O M M E N T A R E R UPPSTÄLLNINGSFEL 1. Om en domare eller sekreteraren ser att ett lag står fel uppställt innan serven är slagen ska han/hon inte påpeka detta, eftersom man inte vet om felet kommer att vara kvar när serven slås. 2. Skillnaden mellan ett rotationsfel och ett uppställningsfel är att det första har pågått under en längre tid medan det senare upptäcks och korrigeras direkt. Exempel på uppställningsfel är när man inte står uppställd på ett korrekt sätt i serveögonblicket och att domarna upptäcker detta. Ett uppställningsfel övergår i ett rotationsfel om det inte upptäcks direkt, utan man hinner spela minst en boll till. 3. Det finns två olika typer av rotationsfel. De då vi kan avgöra när felet begicks, bevisbara rotationsfel, och de då vi inte kan avgöra när felet begicks, icke bevisbara rotationsfel. 4. När man ska rätta till dessa fel och ibland vidta andra åtgärder finns det både likheter och olikheter i hur man ska göra. Vid rotationsfel gäller: Blås av spelet så fort felet upptäcks. Korrigera den felaktiga uppställningen. - Om felande lag servade då man upptäckte felet så ska serven gå över och motståndarna få poäng. - Om icke felande lag servade då man upptäckte felet så ska man få ett poäng och fortsätta serva. Försök fastställa när felet begicks: a) Om det inte går: b) Om det går: Icke bevisbart rotationsfel Ingen åtgärd. som det felande laget tagit med fel uppställning. Bevisbart rotationsfel Ta bort samtliga poäng 5. För att ett rotationsfel ska vara bevisbart krävs att man antingen kan utläsa det ur protokollet eller att förstedomaren är helt säker på hur många poäng man tagit med den felaktiga uppställningen. DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg 33

11. Spelavbrott, fördröjning Kapitel 11 SPELAVBROTT FÖRDRÖJNING Vad är reglementsenligt spelavbrott Hur gör man vid längre avbrott Antal tillåtna time-outer och spelarbyten Felaktig begäran Fördröjning av spelet REGLER 15. SPELAVBROTT Ett spelavbrott är tiden mellan en färdigspelad boll och förstedomarens signal för nästa serve. De enda reglementsenliga spelavbrotten är TIME-OUTER och SPELARBYTEN. 15.1 ANTAL REGLEMENTSENLIGA SPELAVBROTT Varje lag har rätt till maximalt två time-outer och sex spelarbyten per set. 15.2 FLERA AVBROTT EFTER VARANDRA 15.2.1 En begäran om en eller två time-outer, och en begäran om spelarbyte av vardera laget får följa efter varandra utan att spelet behöver återupptas. 15.2.2 Ett lag tillåts inte att begära spelarbyte mer än en gång under samma spelavbrott. Två eller flera spelare får bytas under samma spelavbrott. 15.2.3 Det måste vara en färdigspelad boll mellan två begäranden av spelarbyte av samma lag. 15.3 BEGÄRAN OM REGLEMENTSENLIGA SPELAVBROTT 15.3.1 Reglementsenliga spelavbrott får begäras av tränaren, eller kapten på plan om tränaren inte är närvarande, och bara av dom. Begäran görs genom att visa aktuellt tecken, när bollen inte är i spel och före domarens signal för serve. 15.3.2 En begäran om spelarbyte innan ett set startar är tillåten, och ska noteras som ett vanligt spelarbyte i det setet. 15.11 FELAKTIG BEGÄRAN 15.11.1 Det är felaktigt att begära ett avbrott: 15.11.1.1 då spelet pågår eller samtidigt som, eller efter signal för serve, 15.11.1.2 av en lagmedlem som inte har denna rättighet, 15.11.1.3 för spelarbyte innan spelet återupptagits efter ett tidigare byte i samma lag, 15.11.1.4 efter det att man utnyttjat det tillåtna antalet time-outer och spelarbyten. 15.11.2 Den första felaktiga begäran i matchen som inte påverkar eller fördröjer spelet ska bara nekas. 15.11.3 En upprepad felaktig begäran i samma match innebär en fördröjning 34 DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg

11. Spelavbrott, fördröjning 16. FÖRDRÖJNING 16.1 OLIKA TYPER AV FÖRDRÖJNING En felaktig handling av ett lag som förhindrar återupptagande av spelet är en fördröjning och inkluderar bl. a: 16.1.1 fördröjning av spelarbyte, 16.1.2 förlängning av andra avbrott efter att man uppmanats att återuppta spelet, 16.1.3 begäran om felaktigt spelarbyte, 16.1.4 upprepad felaktig begäran, 16.1.5 fördröjning av spelet av en lagmedlem. 16.2 BESTRAFFNINGAR FÖR FÖRDRÖJNING 16.2.1 Tillrättavisning för fördröjning och varning för fördröjning är lagbestraffningar. 16.2.1.1 Bestraffningar för fördröjning gäller för hela matchen. 16.2.1.2 Alla bestraffningar för fördröjning, ska skrivas in i matchprotokollet. 16.2.2 Ett lags första fördröjning i en match bestraffas med TILLRÄTTAVISNING FÖR FÖRDRÖJNING. 16.2.3 Den andra och därefter följande fördröjningar, av vilket slag som helst av en lagmedlem i samma match, är felaktig/a och bestraffas med VARNING FÖR FÖRDRÖJNING, och medför poäng och serve till motståndarlaget. 16.2.4 Bestraffningar för fördröjning som inträffar före eller mellan set påföres följande set. 17.3 FÖRLÄNGDA AVBROTT 17.3.1 Om någon oförutsedd händelse avbryter matchen, ska förstedomaren, arrangören och juryn, om det finns någon, besluta vilka åtgärder som ska vidtas för att återupprätta normala förhållanden. 17.3.2 Om ett eller flera avbrott uppstår, som tillsammans inte överskrider 4 timmar: 17.3.2.1 Om matchen återupptas på samma spelplan, ska det avbrutna setet fortsätta med samma poängställning, spelare och positioner. Avslutade set behåller poängställningarna. 17.3.2.2 Om matchen återupptas på en annan spelplan, blir det avbrutna setet struket och omspelat med samma lagmedlemmar och samma startrotationsordningar. Avslutade set behåller poängställningarna. 17.3.3 Om ett eller flera avbrott uppstår, som tillsammans överskrider 4 timmar, ska hela matchen spelas om. K O M M E N T A R E R SPELAVBROTT FÖRDRÖJNING 1. Time-out och spelarbyte är de enda reglementsenliga spelavbrotten. 2. Ett reglementsenligt spelavbrott kan bara begäras av kapten på plan eller av tränaren på bänken. OBS! Se även kapitel 13 Spelarbyten! 3. Under ett och samma tillfälle när bollen är död har vartdera laget rätt att begära time-out två gånger och spelarbyte en gång. Under detta spelarbyte kan man byta 1-6 spelare. Man kan begära dessa avbrott i vilken ordning som helst. 4. Begäran om t ex en tredje time-out eller ett sjunde spelarbyte räknas som felaktig begäran (Regel 15.11). Den första gången i en match som ett lag gör en felaktig begäran ska domaren bara neka detta, om det inte fördröjt spelet. Det ska skrivas in i protokollet att man gjort den. 5. Skulle domaren av misstag blåsa av när ett lag har begärt t ex time-out och det visar sig att laget inte hade rätt till flera time-outer, så ska laget bestraffas för fördröjning. DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg 35

11. Spelavbrott, fördröjning 6. Reglerna ser strängt på alla typer av fördröjning av spelet. Spelet ska flyta och man vill inte ha onödiga avbrott. Regel 16.1 beskriver några olika händelser som är definierade som fördröjningar och alltså alltid medför bestraffning. I övriga fall avgör förstedomaren. 7. Bestraffningar för fördröjning gäller alltid hela laget. Det är alltså inte en personlig bestraffning. 8. Den första gången i en match som ett lag fördröjer spelet bestraffas det med tillrättavisning för fördröjning. Förstedomaren håller då gult kort framför handleden på den andra handen (där klockan brukar sitta). Den andra gången och eventuella ytterligare gånger under matchen bestraffas laget med varning för fördröjning. Förstedomaren håller då det röda kortet framför handleden på den andra handen (där klockan brukar sitta). Varningar ger också motståndarna poäng och ibland även serverätt. 9. Vid längre avbrott är frågan alltid hur länge man ska vänta innan man avbryter matchen helt. Här är det upp till förstedomaren att bestämma, men några rikt kan ges: Matchen ska spelas, om det är möjligt. Förstedomaren kan tillsammans med hemmalagets representant höra med t ex vaktmästare om denne kan hjälpa till. Man kan kolla om det finns någon annan spelplan som man kan använda. Om man inte kan hitta en lösning så får förstedomaren ta ställning till om matchen ska avbrytas. Beslutet kan också påverkas av var lagen kommer ifrån. Det är lättare att ordna en ny match mellan två lag från samma stad än om det ena laget har gjort en lång och kostsam resa. Se även Regelboken 17.3. 36 DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg

12. Time-out Kapitel 12 TIME-OUT Tillåtet antal Time-outers längd Spelarnas placering vid time-out Felaktig begäran REGLER 15.1 ANTAL REGLEMENTSENLIGA SPELAVBROTT Varje lag har rätt till maximalt två time-outer och sex spelarbyten per set. 15.2 FLERA AVBROTT EFTER VARANDRA 15.2.1 En begäran om en eller två time-outer, och en begäran om spelarbyte av vardera laget får följa efter varandra utan att spelet behöver återupptas. 15.2.2 Ett lag tillåts inte att begära spelarbyte mer än en gång under samma spelavbrott. Två eller flera spelare får bytas under samma spelavbrott. 15.2.3 Det måste vara en färdigspelad boll mellan två begäranden av spelarbyte av samma lag. 15.3 BEGÄRAN OM REGLEMENTSENLIGA SPELAVBROTT 15.3.1 Reglementsenliga spelavbrott får begäras av tränaren, eller kapten på plan om tränaren inte är närvarande, och bara av dom. Begäran görs genom att visa aktuellt tecken, när bollen inte är i spel och före domarens signal för serve. 15.3.2 En begäran om spelarbyte innan ett set startar är tillåten, och ska noteras som ett vanligt spelarbyte i det setet. 15.4 TIME-OUTER OCH TEKNISKA TIME-OUTER 15.4.1 Begäran om time-out ska göras med föreskrivet tecken, när bollen inte är i spel och innan förstedomaren blåst för serve. Alla begärda time-outer varar i 30 sekunder. Vid FIVB-tävlingar och liknande måste summer användas och därefter tecknet för time-out. 15.4.4 Under alla time-outer ska spelarna på planen gå till friområdet i närheten av bänken. 15.11 FELAKTIG BEGÄRAN 15.11.1 Det är felaktigt att begära ett avbrott: 15.11.1.1 då spelet pågår eller samtidigt som, eller efter signal för serve, 15.11.1.2 av en lagmedlem som inte har denna rättighet, 15.11.1.3 för spelarbyte innan spelet återupptagits efter ett tidigare byte i samma lag, 15.11.1.4 efter det att man utnyttjat det tillåtna antalet time-outer och spelarbyten. 15.11.2 Den första felaktiga begäran i matchen som inte påverkar eller fördröjer spelet ska bara nekas. 15.11.3 En upprepad felaktig begäran i samma match innebär en fördröjning. DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg 37

12. Time-out K O M M E N T A R E R TIME-OUT 1. En time-out är alltid 30 sekunder. Den kan inte förkortas. 2. Den som gör en begäran ska göra det med tecken. 3. Vid time-out ska laget alltid gå av planen och vara vid bänken. Då hamnar eventuellt spill från vattenflaskor etc. utanför planen och man slipper onödiga avbrott för golvtorkning. 4. Första gången i matchen som någon i ett lag gör en felaktig begäran, (t. ex. begär en tredje time-out) så ska man bara neka detta för att ingen fördröjning ska uppstå. Det ska skrivas in i protokollet att man gjort den. 5. Andredomaren ska blåsa in lagen på planen efter 25 sekunder. 6. Vid enbollssystem ska alltid andredomaren ha matchbollen i time-outer, för att den inte ska hamna bland uppvärmningsbollarna. 7. Tekniska time-outer används inte i det svenska seriesystemet. Den viktigaste anledningen till att man infört TTO är möjligheten för TV att visa repriser och reklam. 38 DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg

13. Spelarbyte Kapitel 13 SPELARBYTE Korrekt spelarbyte Felaktigt spelarbyte Extra spelarbyte Obligatoriskt spelarbyte Att byta flera spelare samtidigt Byten som genomförs för långsamt REGLER 15.5 SPELARBYTE 15.5.1 Ett spelarbyte är handlingen när en spelare, förutom liberon eller den som liberon bytt med, efter att ha skrivits in i matchprotokollet av sekreteraren, kommer in på planen för att inta en annan spelares plats, och denne måste lämna planen. 15.6 BEGRÄNSNINGAR AV SPELARBYTEN 15.6.1 En spelare som tillhör startrotationen får lämna spelet och komma tillbaka, men bara en gång per set, och bara på den plats i rotationen som han/hon startade på. 15.6.2 En avbytare får komma med i spelet, i stället för en spelare i startrotationen, men bara en gång per set, och han/hon kan bara bytas ut mot samma startande spelare. 15.7 EXTRA SPELARBYTE En spelare (förutom liberon) som inte kan fortsätta spela på grund av skada, ska bytas ut genom ett korrekt spelarbyte. Om detta inte är möjligt får laget göra ett EXTRA spelarbyte, utöver begränsningarna i Regel 15.6. Ett extra spelarbyte innebär att en spelare som inte är på planen när skadan inträffar, förutom liberon, andre liberon och dennes ersättningsspelare, får ersätta den skadade spelaren. Den skadade spelaren får därefter inte delta i matchen. Ett extra spelarbyte får inte i något fall räknas som ett vanligt spelarbyte, men det ska tas med i matchprotokollet när man räknar ihop antalet spelarbyten i setet och matchen. Ett extra spelarbyte får inte i något fall räknas som ett vanligt spelarbyte, men det ska tas med i matchprotokollet när man räknar ihop antalet spelarbyten i setet och matchen. 15.8 SPELARBYTE VID UTVISNING ELLER DISKVALIFIKATION En UTVISAD eller DISKVALIFICERAD spelare måste bytas ut genom ett korrekt spelarbyte. Om detta inte är möjligt förklaras laget OFULLSTÄNDIGT. 15.9 FELAKTIGT SPELARBYTE 15.9.1 Ett spelarbyte är felaktigt om det inte uppfyller kraven i Regel 15.6 (med undantag för Regel 15.7). 15.9.2 När ett lag har gjort ett felaktigt spelarbyte och spelet återupptagits gäller följande: 15.9.2.1 laget bestraffas med poäng och serve till motståndarlaget. 15.9.2.2 spelarbytet rättas till, 15.9.2.3 poängen som vunnits efter det att felet begåtts stryks för det felande laget. Motståndarnas poäng behålls. DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg 39

13. Spelarbyte 15.10 FÖRFARANDE VID SPELARBYTE 15.10.1 Spelarbyte måste göras i bytesområdet. 15.10.2 Ett spelarbyte ska bara ta den tid som behövs för att skriva in det i matchprotokollet, och låta spelarna komma in och gå ut. 15.10.3a Själva begäran om spelarbyte utgörs av att inbytande spelare ställer sig i bytesområdet färdig-a för spel under ett reglementsenligt spelavbrott 15.10.3b Om detta inte är uppfyllt beviljas inte spelarbytet och laget bestraffas för fördröjning. 15.10.3c En begäran om spelarbyte ska göras giltig och visas av sekreteraren (med buzzer) eller av andredomaren (med visselsignal). Vid FIVB-tävlingar och liknande, används numrerade spadar för att förenkla spelarbytena. 15.10.4 Om ett lag vill göra mer än ett byte samtidigt, måste alla inbytande spelare ställa sig i bytesområdet samtidigt för att de ska få byta under samma begäran. I detta fall måste bytena göras efter varandra, ett spelarpar i taget. Om något av bytena är felaktigt ska de som är korrekta genomföras och det/de felaktiga inte genomföras samt bestraffas för fördröjning. 15.11 FELAKTIG BEGÄRAN 15.11.1 Det är felaktigt att begära ett avbrott: 15.11.1.1 då spelet pågår eller samtidigt som, eller efter signal för serve, 15.11.1.2 av en lagmedlem som inte har denna rättighet, 15.11.1.3 för spelarbyte innan spelet återupptagits efter ett tidigare byte I samma lag, med undantag för om en spelare på plan skadas. 15.11.1.4 efter det att man utnyttjat det tillåtna antalet time-outer och spelarbyten. 15.11.2 Den första felaktiga begäran i matchen som inte påverkar eller fördröjer spelet ska bara nekas. 15.11.3 En upprepad felaktig begäran i samma match innebär en fördröjning. K O M M E N T A R E R SPELARBYTE 1. Korrekt spelarbyte: Spelarbyte som görs enligt regelbokens krav. Felaktigt spelarbyte: Spelarbyte som inte görs enligt regelbokens krav. Obligatoriskt spelarbyte: Ibland tvingar reglerna laget att göra ett byte t ex vid skada och utvisning. Extra spelarbyte: Spelarbyte som görs utöver vad regelboken normalt tillåter (Regel 15.6). 2. Meningen med rutinerna vid spelarbyten är att byten ska ta mindre tid så att matchen påverkas så lite som möjligt. 3. Detta krävs för ett korrekt spelarbyte: ( Spelaren kan vara flera) Spelaren som ska in byter med en annan spelare enligt reglerna (Regel 15.5). Spelaren ställer sig i bytesområdet Spelaren är klar att gå in. (Att vara klar innebär bl. a. att spelaren har (rätt) spade, inte har överdragskläder varken med sig eller på sig). Om dessa krav är uppfyllda kan sekreteraren/domaren ge signal/blåsa och tillåta bytet. 4. Under en övergångstid accepteras spelarbyten utan spadar i vissa serier. Inbytande spelare ska då först säga till sekreteraren vilken spelare som ska ut. 40 DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg

13. Spelarbyte 5. Sekreteraren blir mycket viktig vid spelarbyten och måste vara kunnig och uppmärksam. Han/hon ska göra tydligt klartecken när bytet är inskrivet i matchprotokollet. 6. Begäran om ett sjunde spelarbyte (=felaktig begäran) behandlas på samma sätt som begäran om en tredje time-out (se kapitel 12). 7. Andredomaren ska stå vid stolpen, vänd så att han/hon kan se både spelarna som byter och sekreteraren. Byten ska göras vid sidlinjen. Andredomaren visar med tecken när spelarna vid sidlinjen ska göra bytet. 8. Om laget vill byta fler än en spelare vid samma tillfälle, så måste det framgå tydligt när man begär genom att alla inbytande spelare då är klara att bytas in. Bytena ska göras ett i taget så att sekreteraren hinner med. Alla spelare som ska bytas in ska uppfylla kraven under punkt 3 ovan. 9. I samband med ett obligatoriskt spelarbyte är man generös med tiden för den inbytande spelaren. Han/hon visste ju inte att byte var aktuellt. 10. Har man bestraffats för fördröjning i samband med ett spelarbyte så får bytet inte genomföras förrän tidigast efter en spelad boll. DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg 41

14. Skada, utvisning Kapitel 14 SKADA UTVISNING Hur man gör vid skada Spelarbyte vid skada Spelarbyte vid utvisning Om ett lag blir färre än sex spelare REGLER 6.4.3 Ett lag som förklaras OFULLSTÄNDIGT för ett set eller en match förlorar setet eller matchen. Motståndarlaget ges de poäng eller de poäng och set som behövs för att vinna setet eller matchen. Det ofullständiga laget behåller sina erhållna poäng och set. 7.3.1 Det ska alltid vara sex spelare i vardera laget på planen. 15.5 SPELARBYTE Ett spelarbyte är handlingen när en spelare, förutom liberon eller den som liberon bytt med, efter att ha skrivits in i matchprotokollet av sekreteraren, kommer in på planen för att inta en annan spelares plats, och denne måste lämna planen. Spelarbyte kräver domarnas tillåtelse. 15.7 EXTRA SPELARBYTE En skadad spelare (förutom liberon), som inte kan fortsätta spela ska bytas ut genom ett korrekt spelarbyte. Om detta inte är möjligt får laget göra ett EXTRA spelarbyte, utöver begränsningarna i Regel 15.6. Ett extra spelarbyte innebär att en spelare som inte är på planen när skadan inträffar, förutom liberon och dennes ersättningsspelare, får ersätta den skadade spelaren. Den skadade spelaren får därefter inte delta i matchen. Ett extra spelarbyte får inte i något fall räknas som ett vanligt spelarbyte. 15.8 SPELARBYTE VID UTVISNING ELLER DISKVALIFIKATION En UTVISAD eller DISKVALIFICERAD spelare måste bytas ut genom ett korrekt spelarbyte. Om detta inte är möjligt förklaras laget OFULLSTÄNDIGT. 15.9 FELAKTIGT SPELARBYTE 15.9.1 Ett spelarbyte är felaktigt om det inte uppfyller kraven i Regel 15.6 (med undantag för Regel 15.7). 15.9.2 När ett lag har gjort ett felaktigt spelarbyte och spelet återupptagits gäller följande: 15.9.2.1 laget bestraffas med poäng och serve till motståndarlaget. 15.9.2.2 spelarbytet rättas till, 15.9.2.3 poängen som vunnits efter det att felet begåtts stryks för det felande laget. Motståndarnas poäng behålls. 17. UNDANTAGSVISA SPELAVBROTT 17.1 SKADA 17.1.1 Om en allvarlig olyckshändelse inträffar när bollen är i spel måste domaren blåsa av spelet direkt och tillåta att medicinsk hjälp kommer in på planen. Bollen ska sedan spelas om. 17.1.2 Om en skadad spelare inte kan bytas ut, varken med korrekt eller extra spelarbyte, ges spelaren 3 minuters återhämtningstid, men inte mer än en gång för samma spelare i samma match. Om spelaren inte återhämtar sig förklaras dennes lag ofullständigt. 42 DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg

14. Skada, utvisning K O M M E N T A R E R SKADA, UTVISNING 1. Gör så här vid skada: 1. Blås av spelet direkt. 2. Gör korrekt spelarbyte om det är möjligt. 3. Gör annars (om punkt 2 är omöjligt) extra spelarbyte. 4. Ge annars (om punkt 3 är omöjligt) spelaren återhämtningstid (3 min enl. Regel 17.1.2). OBS 1: Punkterna måste tas i denna ordning. OBS 2: Man får inte hoppa över någon punkt. 2. Spelet ska avbrytas så snart man ser att en spelare skadats. Förste- eller andredomaren ska blåsa av spelet direkt vid skada. Den boll man håller på att spela ska spelas om dvs. tecken för omboll ska visas. 3. Som skada räknas också om en spelare tappar sina glasögon, kontaktlinser eller liknande. 4. Ingen spelare ska flyttas från plan om det kan föreligga risk för att skadan kan förvärras pga. flyttningen. I annat fall ska spelaren lämna spelplanen så snabbt som möjligt och korrekt spelarbyte ska genomföras. Man bestraffar inte för fördröjning bara för att ett byte tar längre tid för att en spelare är skadad. Onödig fördröjning är dock inte önskvärd, och domaren kan insistera på spelarbyte. 5. Om det inte är möjligt att göra ett korrekt byte, så får laget göra ett extra spelarbyte. Det finns ingen gradering på felaktigheten. 6. I sista hand tillåter förstedomaren spelaren återhämtningstid. Domaren ska inte leta sekunder utan ska ha en bedömning baserad på sunt förnuft om skadan kommer att bli klar inom rimlig tid. Förstedomaren avgör vad som är rimlig tid. Återhämtningstid får bara ges en gång per spelare per match (Regel 17.1.2) 7. Skadans art är avgörande för när en spelare kan återkomma i spelet. Spelarens eget omdöme gäller, så länge skadan inte påverkar genomförandet av matchen. DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg 43

14. Skada, utvisning 8. Gör så här vid utvisning: 1. Blås av spelet (om det pågår). 2. Utdela bestraffningen. 3. Gör korrekt spelarbyte. 9. Om spelet måste blåsas av så är det bara förstedomaren som får göra detta. 10. När det gäller utvisning för set eller för hel match (diskvalifikation) så måste spelaren bytas ut med ett korrekt spelarbyte. Det finns inget alternativ. Om detta inte är möjligt så förklaras spelarens lag ofullständigt och setet/matchen avslutas med att det felande laget får behålla de poäng som dom redan tagit, medan icke felande lag får så många poäng som behövs för att vinna setet/matchen. (Se exempel nedan). 11. En utvisad lagmedlem ska befinna sig utom syn- och hörhåll. Det gäller samma sak vid både utvisning för set och för hel match (=diskvalifikation). 12. EXEMPEL 1: På planen står följande spelare: 4 3 2 På bänken: 7 5 6 1 8 Ingen av de spelare som sitter på bänken har varit inbytta i setet. Spelare nr 1 skadar sig. I detta läge kan laget göra korrekt spelarbyte, och det ska därför göras. Vilken som helst av nr 7 och nr 8 kan bytas in. 13. EXEMPEL 2: På planen står följande spelare: 8 7 2 På bänken: 3 5 6 1 4 Nr 3 har bytt med nr 7, och nr 4 har bytt med nr 8. Spelare nr 1 skadar sig. I detta läge kan laget inte göra korrekt spelarbyte, och har därför rätt att göra ett extra spelarbyte. Vilken som helst av nr 3 och nr 4 kan bytas in. 44 DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg

14. Skada, utvisning 14. EXEMPEL 3: På planen står följande spelare: 4 7 2 På bänken: 8 5 6 1 Nr 3 är utvisad och har därför bytt med nr 7, och nr 4 har bytt in och ut med nr 8. Spelare nr 7 skadar sig. I detta läge kan laget inte göra korrekt spelarbyte eftersom varken nr 8 eller nr 3 kan bytas in på ett korrekt sätt. Men eftersom det nu rör sig om en skada så har laget rätt att göra ett extra spelarbyte, vilket är möjligt med nr 8. 15. EXEMPEL 4: På planen står följande spelare: 4 7 2 På bänken: 5 6 1 Nr 3 är utvisad och har därför bytt med nr 7. Man har inte fler spelare. Spelare nr 7 skadar sig. I detta läge kan laget inte göra korrekt spelarbyte eftersom nr 3 är utvisad. Laget har visserligen rätt att göra extra spelarbyte eftersom det rör sig om en skada, men det finns ingen spelare som man kan göra ett sådant byte med. Då får nr 7 återhämtningstid i rimlig utsträckning, men eventuellt så blir laget ofullständigt för detta set. DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg 45

15. Serve, skärm Kapitel 15 SERVE, SKÄRM När ska domaren blåsa för serve När ska serven slås Var ska servaren vara placerad Anfall och blockering på motståndarens serve När ska domaren blåsa för skärm REGLER 12. SERVE Serven är den handling som sätter bollen i spel, utförd av den högra baklinjespelaren placerad i serveområdet. 12.1 FÖRSTA SERVEN I ETT SET 12.1.1 Första serven i första set, liksom den i avgörande (5:e) set, utförs av det lag som fick rätten att serva vid lottningen. 12.1.2 De andra seten börjar med serve av det lag som inte började serva i föregående set. 12.2 SERVEORDNING 12.2.1 Spelarna måste följa serveordningen som skrivits på rotationslappen. 12.2.2 Efter första serven i ett set, avgörs vem som ska serva på följande sätt: 12.2.2.1 När servande lag vinner bollen, fortsätter samma spelare (eller dennes avbytare) att serva. 12.2.2.2 När mottagande lag vinner bollen, erhåller det rätten att serva och roterar innan man servar. Spelaren som flyttar sig från höger framlinje- till höger baklinjeposition servar. 12.3 SIGNAL FÖR SERVE Förstedomaren ger signal för serve efter att ha kontrollerat att lagen är klara för spel och att servaren har bollen. 12.4 UTFÖRANDE AV SERVE 12.4.1 Bollen ska slås med en hand eller någon del av armen efter att den kastats upp med eller släppts ur handen/händerna. 12.4.2 Endast ett uppkast är tillåtet. Att studsa bollen eller hålla den i rörelse med händerna är tillåtet. 12.4.3 Vid tillslaget eller vid upphoppet för en hoppserve får servaren inte beröra planen (inklusive baslinjen) eller golvet utanför serveområdet. Efter tillslaget får han/hon beröra golvet utanför serveområdet eller planen. 12.4.4 Servaren måste slå bollen inom åtta sekunder efter det att domaren har blåst för serve. 12.4.5 En serve som utförs före domarens signal ogiltigförklaras och slås om. 12.5 SKÄRM 12.5.1 Spelarna i servande lag får inte hindra motståndarna, med hjälp av individuell eller kollektiv skärm, från att se servaren eller bollbanan. 12.5.2 En spelare eller spelargrupp i servande lag utför en skärm genom att vifta med armarna, hoppa eller röra sig i sidled, när serven utförs, eller står grupperade för att dölja bollbanan. 12.6 FEL I SAMBAND MED SERVEN 12.6.1 Servefel Följande fel leder till servebyte även om motståndarna står fel uppställda: Servaren 12.6.1.1 bryter serveordningen, 12.6.1.2 utför serven felaktigt, 46 DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg

15. Serve, skärm 12.6.2 Servefel efter tillslag av bollen Efter det att bollen blivit korrekt tillslagen, blir serven felaktig (om inte ett uppställningsfel begås) om bollen: 12.6.2.1 berör en spelare i det servande laget eller inte passerar nätets lodräta plan helt och hållet inom passerområdet, 12.6.2.2 går ut, 12.6.2.3 passerar över en skärm. 12.7 FEL EFTER SERVE OCH UPPSTÄLLNINGSFEL 12.7.1 Om servaren orsakar ett fel vid tillslaget (felaktigt utförande, fel rotationsordning etc.) och motståndarna står fel så är det servefelet som bestraffas. 12.7.2 Om däremot serven utförts korrekt, men därefter blir felaktig (går ut, blir skärmad etc.) så har uppställningsfelet begåtts först och bestraffas. 7.5 UPPSTÄLLNINGSFEL 7.5.1 Ett lag begår ett uppställningsfel om någon spelare inte står på sin rätta position i det ögonblick som bollen slås av servaren. Detta gäller även spelare som bytts in vid felaktigt byte. 7.5.2 Om servaren begår ett servefel när han/hon slår serven, ska det anses begånget före ett uppställningsfel. 7.5.3 Om serven blir fel efter tillslaget, är det uppställningsfelet som räknas. 7.5.4 Ett uppställningsfel får följande konsekvenser: 7.5.4.1 motståndarna får poäng och serve; 7.5.4.2 uppställningen rättas till. 13.2 BEGRÄNSNINGAR VID ANFALLSSLAG 13.2.4 Ingen spelare får fullborda ett anfallsslag på motståndarens serve när bollen är i anfallsområdet och helt ovanför nätets överkant. 13.3 FEL I SAMBAND MED ANFALL 13.3.4 En spelare fullbordar ett anfallsslag i samband med motståndarens serve när bollen är i anfallsområdet och helt ovanför nätets överkant. 14.5 BLOCKERING AV SERVEN Det är förbjudet att blockera motståndarens serve. 14.6 FEL I SAMBAND MED BLOCKERING 14.6.3 Blockering av motståndarens serve. 15.3 BEGÄRAN OM REGLEMENTSENLIGA SPELAVBROTT 15.3.1 Reglementsenliga spelavbrott får begäras av tränaren, eller kapten på plan om tränaren inte är närvarande, och bara av dom. 15.3.2 Spelarbyte innan ett set startar är tillåtet, och ska noteras som ett vanligt spelarbyte i det setet. K O M M E N T A R E R SERVE, SKÄRM 1. Förstedomaren ska blåsa till serve när servaren har bollen och båda lagen är klara. 2. Om förstedomaren tycker att något lag drar ut på tiden så finns möjligheten att bestraffa för fördröjning. Han ska inte bestraffa laget genom att blåsa för serve för tidigt. DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg 47

15. Serve, skärm 3. I samband med serve är det tillåtet att studsa bollen, på eller utanför plan, innan spelaren servar. Väljer servaren att inte slå bollen direkt, utan bara låter den falla till golvet eller fångar den, så räknas det som serve och bollen förloras. 4. De åtta sekunder som man har till sitt förfogande vid serve räknas från domarens signal. Åtta sekunder brukar, i detta sammanhang, uppfattas som mycket lång tid. 5. Det är tillåtet att byta servare om det görs inom de åtta sekunderna. 6. Det är inte nödvändigt att servaren står i serveområdet för att förstedomaren ska kunna blåsa för serve. En del spelare vill börja sin ansats utanför serveområdet, och detta är tillåtet, om spelaren står i friområdet. Efter domarens signal men före tillslaget får servaren vara utanför serveområdet, men i serveögonblicket ska servaren befinna sig i serveområdet (Regel 12.4.3). 7. Om spelaren är i luften vid tillslaget så anses han/hon vara placerad där han/hon senast var i kontakt med golvet. Servaren får dock landa var som helst. 8. Om serven berör nätet så är den fortfarande spelbar om den gått över. 9. Det är förbjudet att fullborda ett anfall direkt på motståndarnas serve, så länge den servade bollen befinner sig i anfallsområdet och är helt ovanför nätkanten. Det är tillåtet att spela en sådan boll, men det slaget får alltså inte bli ett fullbordat anfall. 10. Det är förbjudet att blockera motståndarens serve. 11. Några speciella situationer: a) Servaren står med ena foten på baslinjen då serven slås. I mottagande lag står dock två spelare fel uppställda. I detta fall förlorar servande lag bollen enligt Regel 12.6.1.2 och 12.7.1, trots att felen begås samtidigt. b) Serven utförs korrekt. Mottagande lag blir avblåst för uppställningsfel och servande lag blir avblåst för skärm. I detta fall vinner servande lag bollen, eftersom uppställningsfelet uppstår i tillslagsögonblicket. Skärm blir det först när bollen är slagen (Regel 12.7.2). 12. I och med att domaren blåst för serve så kan man inte bevilja time-out eller spelarbyte längre. Om trots detta andredomaren råkar blåsa efter förstedomarens signal, så ska förstedomaren göra tecken för omboll och sedan återigen ge signal för den serve som avbröts av andredomarens signal. 48 DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg

15. Serve, skärm 13. Skärmregeln finns och ska användas. Om man ska blåsa för skärm kan det vara domartaktiskt bra att göra det tidigt i matchen så att lagen vet att domaren är uppmärksam på detta. Exempel på skärm: EJ SKÄRM: DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg 49

16. Tillåten hjälp Kapitel 16 TILLÅTEN HJÄLP Vilken hjälp är tillåten att ge Spelare som stöter ihop när de ska spela bollen När får man spela bollen på läktaren REGLER 9. ATT SPELA BOLLEN Varje lag ska spela på och i sitt eget spelområde (förutom Regel 10.1.2). Bollen får dock återhämtas utanför friområdet. 9.1.2 SAMTIDIG BERÖRING Två eller tre spelare får beröra bollen samtidigt. 9.1.2.1 När två (tre) lagkamrater berör bollen samtidigt räknas detta som två (tre) slag (med undantag för blockering). Om de sträcker sig efter bollen men bara en spelare berör bollen räknas detta som ett slag. Om spelarna berör varandra är detta inte ett fel. 9.1.2.2 Om två motspelare berör bollen samtidigt ovanför nätet och bollen förblir i spel har mottagande lag ytterligare tre slag till sitt förfogande. Om en sådan boll går ut så har laget på andra sidan begått felet. 9.1.2.3 Om två motspelare berör bollen samtidigt över nätet och beröringen blir lång så ska spelet gå vidare. 9.1.3 TILLSLAG MED HJÄLP Inom spelområdet får en spelare inte ta hjälp av en medspelare eller något föremål för att nå bollen. Det är emellertid tillåtet att stoppa eller hålla tillbaka en medspelare som är på väg att begå ett fel (beröra nätet eller trampa över mittlinjen etc.). 10.1 BOLL SOM PASSERAR NÄTET 10.1.2 Boll som passerat nätets lodräta plan till motståndarnas friområde helt eller delvis genom det yttre passerområdet, får spelas tillbaka inom lagets tillåtna slag under förutsättning att: 10.1.2.1 spelaren inte berör motståndarnas planhalva 10.1.2.2 om bollen, när den spelas tillbaka, passerar nätets lodräta plan igen helt eller delvis genom det yttre passerområdet på samma sida av planen. Motståndarna får inte hindra en sådan handling. 50 DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg

16. Tillåten hjälp K O M M E N T A R E R TILLÅTEN HJÄLP 1. Om man ska återhämta en boll som är utanför spelområdet vid den egna planhalvan så får man befinna sig var som helst t ex stå på en bänk eller på läktaren. Detta är alltså tillåten hjälp. 2. Så länge hjälpen inte gör att en spelare exempelvis når högre, når längre el. dyl. så är den tillåten (undantag: punkt 1 ovan!). Man får dra tillbaka en spelare som är på väg att falla över på motståndarnas sida. Sådan hjälp leder inte till att spelaren lättare kan spela bollen. 3. Om en spelare oavsiktligt stöter emot en medspelare när denne ska slå bollen så har spelarna inte gjort något fel. Risken är dock stor att slaget blir felaktigt. 4. Om två spelare i samma lag berör bollen samtidigt räknas det som två beröringar (förutom vid blockering). DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg 51

17. Vid nätet Kapitel 17 VID NÄTET Spel ovanför nätet Spel under nätet När en spelare berör nätet Att störa spelet under nätet Övertramp av mittlinjen REGLER 8.4 BOLL UTE Bollen är ute när: 8.4.3 den berör antennerna, rep, stolpar eller själva nätet utanför sidobanden. 8.4.4 den passerar nätets lodräta plan helt eller delvis utanför passerområdet, förutom i det fall som beskrivs i Regel 10.1.2. 8.4.5 den helt passerar nätets lodräta plan under nätet. 10. BOLL VID NÄTET 10.1 BOLL SOM PASSERAR NÄTET 10.1.1 Boll som spelas in på motståndarnas planhalva måste passera nätet i passerområdet (Figur 5a). Passerområdet är det lodräta området ovanför nätet som begränsas enligt följande: 10.1.1.1 nedåt av nätets övre kant 10.1.1.2 åt sidorna av antennerna och deras tänkta förlängningar 10.1.1.3 uppåt av taket. 10.1.2 Boll som passerat nätets lodräta plan till motståndarnas friområde helt eller delvis genom det yttre passerområdet, får spelas tillbaka inom lagets tillåtna slag under förutsättning att: 10.1.2.1 spelaren inte berör motståndarnas planhalva 10.1.2.2 om bollen, när den spelas tillbaka, passerar nätets lodräta plan igen helt eller delvis genom det yttre passerområdet på samma sida av planen. Motståndarna får inte hindra en sådan handling. 10.2 BOLL SOM BERÖR NÄTET Boll som passerar nätet får beröra nätet. 10.3 BOLL I NÄTET 10.3.1 Boll som spelas in i nätet får spelas vidare om det sker inom lagets tre tillåtna beröringar. 10.3.2 Om bollen förstör någon maska i nätet eller river ner det ska den spelas om. 11. SPELARE VID NÄTET 11.1 BERÖRING ÖVER MOTSTÅNDARNAS PLANHALVA 52 DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg

17. Vid nätet 11.1.1 Vid blockering är det tillåtet för en blockerare att beröra bollen ovanför motståndarnas planhalva om man inte stör motståndarnas spel före eller under deras anfall (Regel 14.3). 11.1.2 Efter anfallet är det tillåtet att passera med handen över nätet, om beröringen gjordes i eget luftrum. 11.2 INTRÅNG UNDER NÄTET 11.2.1 Det är tillåtet att tränga in i motståndarnas luftrum under nätet om det inte stör motståndarnas spel. 11.2.2 Intrång på motståndarnas planhalva förbi mittlinjen: 11.2.2.1 Det är tillåtet att beröra motståndarnas planhalva med foten/fötterna om någon del av foten/fötterna berör mittlinjen eller är direkt ovanför mittlinjen. 11.2.2.2 Att beröra motståndarnas planhalva med någon kroppsdel över fötterna är tillåtet om det inte stör motståndarna.. 11.2.3 En spelare får beröra motståndarnas planhalva efter det att bollen blivit död. 11.2.4 En spelare får tränga in i motståndarnas friområde om det inte stör motståndarnas spel. 11.3 NÄTBERÖRING 11.3.1 Att beröra nätet eller antennen är inte fel om det inte stör spelet. 11.3.2 Spelare får beröra stolparna, repen eller andra föremål utanför antennerna, inklusive nätet, om det inte stör spelet. 11.3.3 När en boll spelas in i nätet så att det berör en motspelare så ska detta inte räknas som ett fel. 11.4 SPELARES FEL VID NÄTET 11.4.1 En spelare berör bollen eller en motståndare i motståndarens luftrum före eller under motståndarens anfall. 11.4.2 En spelare gör intrång i motståndarens luftrum under nätet och stör motståndarnas spel. 11.4.3 En spelare gör intrång på motståndarnas planhalva med fot/fötter. 11.4.4 En spelare stör spelet om han/hon (bland annat) berör bandet i nätets överkant eller de översta 80 cm av en antenn i samband med sin spelhandling, eller tar hjälp av nätet när han/hon spelar bollen, eller skaffar sig en fördel gentemot motståndaren eller gör något som hindrar motståndaren från att spela bollen K O M M E N T A R E R VID NÄTET 1. Det är domarna som avgör om en nätberöring eller ett övertramp har stört spelet. 2. Det räcker inte att en spelare anser sig störd för att en störning ska ha inträffat. Domarens bedömning gäller. 3. När en spelare gjort något som stört spelet, så vinner motståndarlaget bollen. Spelaren får ingen bestraffning för detta. 4. Övertramp av mittlinjen kan bara göras med fötterna. Alla andra kroppsdelar som rör motståndarnas planhalva förbi mittlinjen är ok om det inte stört motståndarna. 5. Man får inte beröra bollen över nät ovanför motståndarnas planhalva (undantag: blockering) och inte heller störa motståndarna. Det är viktigt att förstedomaren är uppmärksam på detta. Han/hon är ju mycket bra placerad. 6. Bollar som passerar under nätet får man hämta tillbaka innan hela bollen passerat nätets lodräta plan. Om bollen träffar en motspelare så är bollen död och den spelarens lag vinner bollen. I vissa lägen kan det vara svårt att avgöra om spelaren gjort något fel. Det är inte tillåtet för en spelare på andra sidan nät att söka bollen för att störa motspelarna, men man har ju alltid rätt att vara på sin egen planhalva. DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg 53

17. Vid nätet 7. En boll som passerar nätet utanför eller ovanför en antenn mot motståndarnas friområde får spelas tillbaka igen, förutsatt att den spelas i motståndarnas friområde och att den går tillbaka på samma sida och utanför eller ovanför samma antenn. Motståndarlaget får inte hindra en sådan räddning. 8. En boll som passerar nätet utanför eller ovanför en antenn mot motståndarnas friområde dör när den har passerat motståndarnas friområde om den inte spelas tillbaka igen. 9. Om en spelare råkar trampa en motspelare på fötterna utan att det blir övertramp så gör man inget fel. Såvida man inte trampade med avsikt förstås. Förstedomaren avgör, men andredomaren ska vara till hjälp. 10. Det är inget fel om två motspelare råkar vidröra varandra under nätet. Det är bara fel om någon av dessa spelare har stört motståndarens spel. 54 DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg

18. Anfall Kapitel 18 ANFALL Vad är ett anfall Var får spelaren röra bollen i ett anfall När motspelare rör bollen samtidigt ovanför nätet När är ett anfall avslutat REGLER 9. ATT SPELA BOLLEN Varje lag ska spela på och i sitt eget spelområde (förutom Regel 10.1.2). Bollen får dock återhämtas utanför friområdet. 10.1 BOLL SOM PASSERAR NÄTET 10.1.2 Boll som passerat nätets lodräta plan till motståndarnas friområde helt eller delvis genom det yttre passerområdet, får spelas tillbaka inom lagets tillåtna slag under förutsättning att: 10.1.2.1 spelaren inte berör motståndarnas planhalva 10.1.2.2 om bollen, när den spelas tillbaka, passerar nätets lodräta plan igen helt eller delvis genom det yttre passerområdet på samma sida av planen. Motståndarna får inte hindra en sådan handling. 13.1 ANFALLSSLAG 13.1.1 Alla bollar som spelas mot motståndarnas planhalva, utom serve och block, anses som anfallsslag. 13.1.2 I samband med ett anfallsslag tillåts enhands undanläggning bara om bollen slås rent och inte fångas eller kastas. 13.1.3 Ett anfallsslag är fullbordat i det ögonblick bollen helt passerar nätets lodräta plan eller berörs av en motståndare. 13.2 BEGRÄNSNINGAR VID ANFALLSSLAG 13.2.1 En framlinjespelare får fullborda ett anfallsslag på vilken höjd som helst, förutsatt att bollberöringen sker helt i eget luftrum (förutom Regel 13.2.4 och 13.3.6). 13.2.2 En baklinjespelare får fullborda ett anfallsslag på vilken höjd som helst bakom anfallsområdet: 13.2.2.1 Vid upphoppet får inte hans fot/fötter ha berört eller passerat anfallslinjen. 13.2.2.2 Efter tillslaget får han/hon landa i anfallsområdet. 13.2.3 En baklinjespelare får också fullborda ett anfallsslag i anfallsområdet, om bollen i tillslagsögonblicket är under nätets överkant med någon del. 13.2.4 Ingen spelare får fullborda ett anfallsslag på motståndarens serve när bollen är i anfallsområdet och helt ovanför nätets överkant. 13.3 FEL I SAMBAND MED ANFALL 13.3.1 Spelaren berör bollen i motståndarens luftrum. 13.3.2 En spelare slår ut bollen. 13.3.3 En baklinjespelare fullbordar ett anfallsslag i anfallsområdet om bollen i tillslagsögonblicket är helt ovanför nätets överkant. 13.3.4 En spelare fullbordar ett anfallsslag i samband med motståndarens serve när bollen är i anfallsområdet och helt ovanför nätets överkant. 13.3.5 En libero fullbordar ett anfallsslag om bollen i tillslagsögonblicket är helt ovanför nätets överkant. 13.3.6 En spelare fullbordar ett anfallsslag när hela bollen är högre än nätet, om bollen innan spelats med fingerslag av en libero i anfallsområdet. DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg 55

18. Anfall 11.1 BERÖRING ÖVER MOTSTÅNDARNAS PLANHALVA 11.1.1 Vid blockering är det tillåtet för en blockerare att beröra bollen ovanför motståndarnas planhalva om man inte stör motståndarnas spel före eller under deras anfall. 11.1.2 Efter anfallet är det tillåtet att passera med handen över nätet, om beröringen gjordes i eget luftrum. K O M M E N T A R E R ANFALL 1. Alla bollar som spelas mot motståndarnas planhalva är anfall (utom serve och block). Det har ingen betydelse vilken typ av slag det anfallande laget använder. 2. Ett anfall är avslutat/fullbordat då hela bollen har passerat nätet eller vidrört en blockering. 3. Vid eget anfall får man bara beröra bollen ovanför sin egen planhalva. Om en spelare vidrör bollen ovanför motståndarnas planhalva har han/hon gjort fel (felaktig översträckning). Om bollen befinner sig mitt över nätet får spelaren bara beröra den del av bollen som är på den egna sidan. 4. Om två motspelare berör bollen ovanför nätet samtidigt bedömer man vem som spelat bollen sist genom att titta vart bollen tar vägen. Går den mot lag A s sida så har lag B varit sist på bollen. Om bollen tar i antennen efter samtidig beröring så blir det omboll. 5. Om motspelare håller bollen samtidigt så ska spelet fortsätta. 6. Vid enhandspetningar gäller det att se efter att bollen inte fångas eller kastas. Beröringen får inte heller vara för lång. 56 DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg

19. Försvar Kapitel 19 FÖRSVAR Vad är blockering Vad är blockeringsgrupp Bollkontakt vid blockering Blockering av serve När får man överblockera REGLER 11.1 BERÖRING ÖVER MOTSTÅNDARNAS PLANHALVA 11.1.1 Vid blockering är det tillåtet för en blockerare att beröra bollen ovanför motståndarnas planhalva om man inte stör motståndarnas spel före eller under deras anfall. 14. BLOCKERING 14.1 ATT BLOCKERA 14.1.1 Blockering är en handling nära nätet då spelarna sträcker sig högre än nätets överkant för att hindra en boll som kommer från motståndarna oavsett på vilken höjd bollkontakten sker. Det är bara framlinjespelare som får utföra en fullbordad blockering och i tillslagsögonblicket måste någon del av kroppen vara högre än nätet. 14.1.2 BLOCKERINGSFÖRSÖK Ett blockeringsförsök utförs då blockeringen inte berör bollen. 14.1.3 FULLBORDAD BLOCKERING En blockering är fullbordad när en blockerare berör bollen. 14.1.4 KOLLEKTIV BLOCKERING En kollektiv blockering utförs av två eller tre spelare nära varandra och är fullbordad när en av dem rör bollen. 14.2 BOLLBERÖRING VID BLOCKERING På varandra följande (snabba och oavbrutna) beröringar får göras av en eller flera blockerare om beröringarna görs under en handling. 14.3 BLOCKERING I MOTSTÅNDARNAS LUFTRUM Vid blockering får spelaren placera sina händer och armar i motståndarnas luftrum under förutsättning att handlingen inte stör motståndarnas spel. Det är därför inte tillåtet att beröra bollen i motståndarnas luftrum förrän en motståndare har utfört ett anfallsslag. 14.4 BLOCKERING OCH LAGETS BERÖRINGAR 14.4.1 En blockering räknas inte som ett av lagets slag. Alltså, efter en blockberöring, har laget rätt till tre slag för att returnera bollen. 14.4.2 Första slaget efter en blockering får göras av vilken spelare som helst, inklusive den spelare som berörde bollen vid blockeringen. 14.5 BLOCKERING AV SERVEN Det är förbjudet att blockera motståndarens serve. DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg 57

19. Försvar 14.6 FEL I SAMBAND MED BLOCKERING 14.6.1 Blockeraren berör bollen i MOTSTÅNDARNAS luftrum före eller samtidigt med motståndarens anfallsslag. 14.6.2 En baklinjespelare utför eller deltar i en fullbordad blockering. 14.6.3 Blockering av motståndarens serve. 14.6.4 Bollen går ut efter blockering. 14.6.5 Blockering av bollen i motståndarens luftrum utanför antennen. 14.6.6 En libero utför ett blockeringsförsök enskilt eller kollektivt. K O M M E N T A R E R FÖRSVAR 1. För att ett slag ska vara blockering krävs följande: a) Någon del av kroppen ska vara över nätkanten. b) Spelaren ska vara nära nät. "Nära nät" brukar vara ungefär en armlängds avstånd. c) Slaget ska vara menat att hindra en boll från motståndarsidan. 2. En blockeringsgrupp består av flera spelare som blockerar samma boll. 3. Överblockering: Beröring mellan boll och spelare ovanför motståndarnas planhalva Blockering på egen sida: Beröring mellan boll och spelare endast ovanför egen planhalva. Blockeringsförsök: Ingen beröring mellan boll och spelare. 4. Följande krävs för att man ska få överblockera: a) Bollen ska komma från motståndarsidan (sista beröring gjord av en motspelare). b) Motståndarna ska ha spelat färdigt bollen. 5. Vid blockering räknas all bollberöring, av de blockerande spelarna som sker i en och samma handling, som blockeringsslaget. Om en ny handling påverkar bollens riktning ska detta räknas som lagets första slag efter blockering. 6. Om en baklinjespelare blockerar eller deltar i en blockeringsgrupp så är blockeringen felaktig. I en blockeringsgrupp behöver baklinjespelaren inte nödvändigtvis ha berört bollen. Det blir fel ändå. 58 DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg

19. Försvar 7. Det är inte tillåtet att blockera serven. 8. Många spelare använder ibland ett slag som påminner om blockering för att få en boll från den egna sidan över nät in på motståndarnas sida. Det kan inte räknas som blockering eftersom bollen inte kommer från motståndarsidan. Om detta slag emellertid kommer efter motståndarblockets beröring så är det inget fel. 9. En spelare som inte har någon del av kroppen ovanför nätet anses inte blockera. Detta är särskilt viktigt då en baklinjespelare befinner sig i närheten av en blockering. Tänk också på detta om det gäller att avgöra när ett lag slår första slaget efter en blockering. 10. Om en boll hålls mot vajern, nätet eller nätets överkant så ska förstedomaren blåsa för hållen boll. 11. Två frågor: a) Lagets passare, som är baklinjespelare, hoppar i anfallsområdet upp och passar en boll som är helt över nätkanten. Det är lagets andra slag. Bollen passas snett emot nätet. En anfallsspelare är beredd att slå bollen, då den plötsligt överblockeras (=beröring av bollen ovanför motståndarnas planhalva) av en spelare i mottagande lag. Vilket lag vinner bollen? b) Lagets passare, som är baklinjespelare, hoppar i anfallsområdet upp och passar en boll som är helt över nätkanten. Det är lagets andra slag. Bollen passas snett emot nätet. En anfallsspelare är beredd att slå bollen, då den plötsligt blockeras (=beröring av bollen ovanför egen planhalva) av en spelare i mottagande lag. Vilket lag vinner bollen? I dessa båda frågor gäller det avgöra vilket fel som begås först. I fråga a) bryter blockeringen anfallet på ett felaktigt sätt eftersom anfallande lag därigenom inte fått spela bollen färdigt. Anfallande lag vinner alltså bollen. I fråga b) blockeras anfallet på ett korrekt sätt (man får alltid blockera ovanför egen planhalva). Bollen dör då den berörs av denna blockering eftersom baklinjespelaren i och med detta har gjort felaktigt anfall. Mottagande lag vinner alltså bollen. DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg 59

21. Libero Kapitel 20 BAKLINJESPELAREN Hur får en baklinjespelare anfalla Baklinjespelare som deltar i blockering När är ett anfall fullbordat REGLER 13. ANFALL 13.1 ANFALLSSLAG 13.1.1 Alla bollar som spelas mot motståndarnas planhalva, utom serve och block, anses som anfallsslag. 13.1.3 Ett anfallsslag är fullbordat i det ögonblick bollen helt passerar nätets lodräta plan eller berörs av en motståndare. 13.2 BEGRÄNSNINGAR VID ANFALLSSLAG 13.2.2 En baklinjespelare får fullborda ett anfallsslag på vilken höjd som helst bakom anfallsområdet: 13.2.2.1 Vid upphoppet får inte hans fot/fötter ha berört eller passerat anfallslinjen. 13.2.2.2 Efter tillslaget får han/hon landa i anfallsområdet. 13.2.3 En baklinjespelare får också fullborda ett anfallsslag i anfallsområdet, om bollen i tillslagsögonblicket är under nätets överkant med någon del. 13.3 FEL I SAMBAND MED ANFALL 13.3.3 En baklinjespelare fullbordar ett anfallsslag i anfallsområdet om bollen i tillslagsögonblicket är helt ovanför nätets överkant. 14.6 FEL I SAMBAND MED BLOCKERING 14.6.2 En baklinjespelare utför eller deltar i en fullbordad blockering (Regel 14.1, 14.5). 60 DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg

21. Libero K O M M E N T A R E R BAKLINJESPELAREN 1. Baklinjespelare är de spelare som under den aktuella bollen spelar på positionerna 5, 6 och 1. 2. En baklinjespelare får inte utföra ett anfall hur som helst. Det blir ibland felaktigt anfall av baklinjespelare, nämligen om samtliga följande fyra händelser inträffar: a) Upphoppet görs i anfallsområdet. Hit räknas också anfallsområdets förlängningar i sidled. b) Hela bollen är ovanför nätkanten vid tillslaget. c) Bollen ska passera nätet helt eller korrekt beröras av motståndarna dessförinnan. d) Spelaren är baklinjespelare. Det gäller att vara säker på att det verkligen är en baklinjespelare som anfaller enl. a)-c) när man blåser av. Kom ihåg: Alla fyra händelserna måste inträffa för att man ska kunna blåsa. Om bara tre av dessa inträffar så är det inte fel. 3. Om motståndarnas beröring i punkt 3 ovan inte är korrekt så kan t ex följande situationer vara aktuella: - Om blockeringen har förhindrat anfallande lag från att använda alla sina tre beröringar, så förlorar det blockerande laget bollen. - Om det är en baklinjespelare som blockerat så har bägge lagen gjort fel samtidigt, och domaren ska döma omboll. 4. Både förste- och andredomaren har rätt att blåsa för detta. 5. Om en baklinjespelare blockerar eller deltar i en blockeringsgrupp så är blockeringen felaktig. I en blockeringsgrupp behöver baklinjespelaren inte nödvändigtvis ha berört bollen. Det blir fel ändå. 6. En spelare som inte är över nätet alls blockerar inte och ingår då inte i en blockeringsgrupp. 7. Att en baklinjespelare hoppar upp i anfallsområdet och spelar en boll är inte fel. Det vanligaste exemplet på detta är en passare i baklinjen. DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg 61

21. Libero Kapitel 21 LIBERO Vad får liberon göra Byten Klädsel REGLER 19. LIBERO 19.1 ATT UTSE EN LIBERO 19.1.1 Ett lag har rätt att bland sina spelare ha med upp till två (2) specialiserade försvarsspelare: liberor. 19.1.2 Libero-r ska skrivas in i matchprotokollet på härför avsedd plats. 19.1.3 Liberon på planen är den Aktiva Liberon. Om det finns en Libero till så är denne lagets andre Libero. Endast en Libero i taget får vara på planen. 19.2 UTRUSTNING Liberon måste ha en klädsel (eller överdragsjacka för en spelare som ersatt en skadad libero) som har en annan dominerande färg än någon annan färg som finns på övriga spelares klädsel i laget. Liberons klädsel måste klart skilja sig från övriga laget. Liberons klädsel måste vara numrerad såsom övriga lagmedlemmar. Vid FIVB-tävlingar och liknande, måste reservliberon, om det är möjligt, ha samma utförande och färg på tröjan som den ordinarie liberon men med sitt eget nummer. 19.3 LIBERONS HANDLINGAR 19.3.1 Spelhandlingarna 19.3.1.1 Liberon får ersätta vilken spelare som helst i baklinjen. 19.3.1.2 Han/hon får bara delta som baklinjespelare och får inte fullborda ett anfallsslag från någon plats alls (inklusive spelplanen och friområdet) om bollen i tillslagsögonblicket är helt ovanför nätets överkant. 19.3.1.3 Han/hon får inte serva, blockera eller göra blockeringsförsök. 19.3.1.4 Om en boll spelats med fingerslag av en libero i anfallsområdet, så får inte nästa slag vara ett fullbordat anfall så länge hela bollen är högre än nätet. Om liberon gör samma sak bakom anfallsområdet så är det fritt att anfalla. 19.3.2 Liberobyten 19.3.2.1 Liberobyten räknas inte som vanliga spelarbyten. Antalet är obegränsat, men en boll måste spelas mellan två liberobyten (förutom vid varning som resulterat i att laget roterat så att liberon kommer på pos 4, eller att liberon på plan inte kan fortsätta spela och bollen därför inte blir färdigspelad.). Liberon kan bara ersättas av den spelare som han/hon ersatt. 19.3.2.2 Den ordinarie spelare som liberon byter med kan byta in eller byta ut med vilken som helst av de båda liberorna. Liberon på plan kan bara bytas mot den ordinarie spelaren eller den andre liberon. 19.3.2.3 Före setstart får liberon inte komma in på planen förrän andredomaren kontrollerat uppställningen och gett tillåtelse till liberobyte. 62 DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg

21. Libero 19.3.2.4 Övriga liberobyten får bara göras när bollen inte är i spel och före signalen för serve. 19.3.2.5 Ett liberobyte som görs efter signalen för serve men innan serven är slagen ska inte nekas men kapten på plan måste när bollen är färdigspelad informeras om att detta inte är tillåtet och att upprepning ger bestraffning för fördröjning. 19.3.2.6 Vid ytterligare sena liberobyten ska spelet avbrytas direkt och laget bestraffas för fördröjning. Vilket lag som därefter ska serva beror på vilken typ av bestraffning för fördröjning som utdelats. 19.3.2.7 En libero och den ersättande spelaren får bara gå in på eller lämna planen i liberobytesområdet. 19.3.2.8 Liberobyten ska skrivas in i Liberobytesprotokollet (om man använder sådant) eller i det elektroniska matchprotokollet. 19.3.2.9 Ett felaktigt Liberobyte kan vara (bland annat) - ingen boll har färdigspelats mellan Liberobyten - Liberon har bytt en annan spelare än den andre Liberon eller den ordinarie spelaren. Ett felaktigt liberobyte bedöms på samma som ett felaktigt spelarbyte. Om ett felaktigt Liberobyte uppmärksammas före nästa boll ska det rättas till av domarna, och laget ska bestraffas för fördröjning. Om ett felaktigt Liberobyte uppmärksammas efter att serven slagits så bedöms detta på samma sätt som ett felaktigt spelarbyte. 19.4 INSÄTTANDE AV EN NY LIBERO 19.4.1 En libero kan bli permanent försatt ur spel om han/hon skadas, blir sjuk, utvisad eller diskvalificerad. En libero kan bli förklarad permanent försatt ur spel av vilken anledning som helst av tränaren eller, om det inte finns någon tränare, av kapten på plan. 19.4.2 Lag med en libero 19.4.2.1 När ett lag bara har en libero enligt Regel 19.4.1, eller bara har en libero inskriven, och denna libero blir permanent försatt ur spel kan tränaren (eller kapten på plan om det inte finns någon tränare) utse en annan spelare (förutom en spelare som är liberobytt) som då inte är på planen till libero för resten av matchen. 19.4.2.2 Om Liberon på plan blir permanent försatt ur spel så kan han/hon bytas mot den ordinarie spelaren eller, omedelbart och direkt på planen, av en nyutsedd Libero. Liberon som ersatts på detta sätt får inte återkomma i spelet under resten av matchen. Om Liberon inte är på planen när han/hon blir permanent försatt ur spel kan han/hon också bytas ut mot en nyinsatt Libero. Liberon som ersatts på detta sätt får inte återkomma i spelet under resten av matchen. 19.4.2.3 Tränaren, eller kapten på plan om det inte finns någon tränare, ska informera andredomaren om den nyutsedda Liberon. 19.4.2.4 Skulle en nyutsedd Libero bli permanent försatt ur spel så är det tillåtet att vid flera tillfällen utse ytterligare ny Libero. 19.4.2.5 Om tränaren begär att lagkaptenen ska utses till ny Libero så är det tillåtet men kaptenen förlorar då sina rättigheter som kapten. 19.4.2.6 En nyutsedd Liberos siffra ska skrivas in i matchprotokollets anmärkningsruta och på Liberoprotokollet (eller på det elektroniska matchprotokollet) 19.4.3 Lag med två Liberor. 19.4.3.1 Om ett lag skrivit in två Liberor i matchprotokollet och en blir permanent försatt ur spel så har laget bara rätt att spela vidare med en Libero. Det är bara tillåtet att utse en ny Libero om även den andre Liberon blir permanent försatt ur spel. 19.5 SAMMANFATTNING 19.5.1 Om en Libero blir utvisad eller diskvalificerad kan han/hon ersättas med lagets andre Libero. Om laget bara har en Libero så kan man utse en ny. K O M M E N T A R E R LIBERO 1. Ett lag har rätt att ha med högst två specialiserade försvarsspelare, "liberor", bland sina tolv spelare. 2. I elitserien ska varje libero ha nummer. I protokollet ska det skrivas L efter siffran. I övriga serier ska varje libero ha nummer om laget har två liberor. Om laget har en libero så behöver denne inte ha nummer. I så fall skriver man bara L i protokollet. 3. Laget får använda sina bägge liberor under hela matchen. 4. Laget får bara ha en libero på planen i taget. DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg 63

21. Libero 5. Den ene liberon får göra liberobyte med den andra. 6. Det ska vara mycket lätt att se vilken spelare som är libero. Liberon måste ha en tröja i annan färg än de övriga spelarna i det egna laget och motståndarlaget. Det är tillåtet att liberon har annan färg på byxorna. 7. En libero får inte vara varken lagkapten eller kapten på plan. 8. När andredomaren kollar lagens uppställningar mot rotationslapparna inför ett set, så måste samtliga spelare vara ordinarie (med vanliga siffror). När kontrollen är klar får liberon bytas in, efter att andredomaren gjort tecken för detta, innan den första serven slås. 9. Liberon får bara spela i baklinjen (pos 5, 6 och 1) och får inte anfalla om bollen är helt över näthöjd. 10. Liberon får inte serva, blockera eller göra blockeringsförsök. 11. Om en boll spelats med fingerslag, av en libero i anfallsområdet eller dess förlängning, så får inte nästa slag vara ett anfall om hela bollen befinner sig högre än nätet. Det är alltså tillåtet för liberon att spela fingerslag i anfallsområdet, men det är slaget efter som kan göra att det blir fel. Om liberon gör samma sak i bakplanen är det fritt att anfalla efteråt. 12. Liberobyten: - Liberons antal spelarbyten är obegränsat och räknas inte in i lagets ordinarie byten. - En libero får bara bytas in eller ut när bollen inte är i spel och innan domaren blåser till serve. - En libero får inte delta i lagets ordinarie spelarbyten. Detta innebär t ex följande: Om liberon är inne på planen i stället för nr 5, och laget vill byta nr 5 mot nr 7, så måste liberon först byta tillbaka så att nr 5 är på planen. Därefter kan laget göra ett vanligt spelarbyte, nr 5 mot nr 7. - Liberobyten ska göras i liberobytesområdet d.v.s. vid planens sidlinje mellan anfallslinjens förlängning och baslinjens förlängning. - Minst en boll måste spelas mellan två liberobyten. - Regel 19.3.2.5 reglerar tiden mellan signalen för serve och servarens tillslag. Skulle laget komma på att man ska göra ett liberobyte och hinna göra det under den tiden, så är det tillåtet, men ska alltid få minst en muntlig tillsägelse som följd. 13. Tanken med Regel 19.4 INSÄTTANDE AV NY LIBERO är att ge laget stor frihet när det gäller att använda libero. 14. En libero behöver inte bli skadad för att få ersättas. Det räcker med att laget vill ersätta liberon. Detta benämns bli permanent försatt ur spel. 64 DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg

21. Libero 15. Om ett lag har två liberor och den ene blir permanent försatt ur spel så får man bara spela vidare med den andra liberon. 16. En libero som blir permanent försatt ur spel får inte återkomma i spelet under resten av matchen 17. En utvisad eller diskvalificerad libero får ersättas av en annan spelare om man bara har en. 18. En libero får aldrig ersätta en ordinarie spelare. Exempel: Ett lag består av sex ordinarie spelare och en libero. Om en av de sex måste utgå (t ex på grund av skada) så får inte liberon ersätta denne. DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg 65

22. Bestraffningar Kapitel 22 BESTRAFFNINGAR Olika typer av bestraffning Skillnad mellan lagbestraffning och personlig bestraffning Vem får dela ut bestraffningar Hur ska en bestraffning genomföras Fördröjning av spelet Idrottens bestraffningshierarki REGLER 20. KRAV PÅ UPPTRÄDANDE 20.1 SPORTSLIGT UPPTRÄDANDE 20.1.1 Deltagarna ska kunna spelets regler och följa dem. 20.1.2 Deltagarna måste acceptera domarnas beslut med sportsligt uppträdande och utan att ifrågasätta dem. Vid eventuell tvekan kan förklaring bara begäras genom kapten på plan. 20.1.3 Deltagarna ska undvika handlingar och attityder som avser att påverka domarnas beslut eller att dölja fel begångna av det egna laget. 20.2 FAIR PLAY 20.2.1 Deltagarnas uppträdande måste vara respektfullt och artigt enligt andan om sportslighet (fair play), inte bara mot domarna, utan även mot andra funktionärer, motståndarna, lagkamrater och åskådare. 20.2.2 Kommunikation mellan lagmedlemmar under matchen är tillåtet. 21. FELAKTIGT UPPTRÄDANDE OCH DESS BESTRAFFNINGAR 21.1 RINGA FELAKTIGT UPPTRÄDANDE Ringa felaktigt uppträdande bestraffas inte. Det är förstedomarens uppgift att förebygga att lagen närmar sig bestraffningsnivå. Detta görs i två steg: Steg 1: Genom att ge en muntlig tillsägelse via lagets kapten på plan. Steg 2: Genom att ge GULT KORT till den lagmedlem som avses. Denna formella tillrättavisning är i sig ingen bestraffning men en symbol som visar att lagmedlemmen (och resten av laget) har nått nivån där bestraffningar kommer att användas. Den skrivs in i matchprotokollet men får inga andra följder. 21.2 BESTRAFFNINGSBART FELAKTIGT UPPTRÄDANDE Felaktigt uppträdande av en lagmedlem mot funktionärer, motståndare, lagkamrater eller åskådare är indelat i tre kategorier beroende på hur allvarlig förseelsen är. 21.2.1 Osportsligt uppträdande: uppträdande i strid med gott uppförande eller moral och handling som ger uttryck för förakt. 66 DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg

22. Bestraffningar 21.2.2 Grovt osportsligt uppträdande: användande av skändande ord eller gester riktade mot personlig heder. 21.2.3 Angrepp: Våld eller hot om våld. 21.3 BESTRAFFNINGAR Enligt förstedomarens bedömning och beroende på hur allvarlig förseelsen är, ska följande bestraffningar tillämpas och skrivas in i matchprotokollet: Varning, utvisning och diskvalifikation. 21.3.1 Varning Det första osportsliga uppträdandet i matchen av någon lagmedlem medför poäng och serve till motståndarlaget. 21.3.2 Utvisning 21.3.2.1 En lagmedlem som bestraffas med utvisning får inte spela under resten av setet och måste sitta kvar i straffrutan utan andra följder. En utvisad tränare förlorar sina rättigheter i setet och måste sitta kvar i straffrutan. Kommentar: Vid nationella matcher i Sverige gäller, att en utvisad lagmedlem ska befinna sig utom syn- och hörhåll för deltagarna i matchen. 21.3.2.2 Det första grovt osportsliga uppträdandet av en lagmedlem bestraffas med utvisning utan andra följder. 21.3.2.3 Det andra osportsliga uppträdandet i matchen av samma lagmedlem bestraffas med utvisning utan andra följder. 21.3.3 Diskvalifikation: 21.3.3.1 Den lagmedlem som bestraffas med diskvalifikation måste lämna matchområdet under resten av matchen utan andra följder. Kommentar: Vid nationella matcher i Sverige gäller att en diskvalificerad lagmedlem ska befinna sig utom syn- och hörhåll för deltagarna i matchen. 21.3.3.2 Våld eller hot om våld bestraffas med diskvalifikation utan andra följder. 21.3.3.3 Det andra grovt osportsliga uppträdandet i matchen av samma lagmedlem bestraffas med diskvalifikation utan andra följder. 21.3.3.4 Det tredje osportsliga uppträdandet i matchen av samma lagmedlem bestraffas med diskvalifikation utan andra följder. Kommentar: Vid nationella matcher i Sverige ska förstedomaren skicka in en ANMÄLAN till berörd instans (SDF eller SVBF) om en lagmedlem diskvalificerats. 21.4 TILLÄMPNING AV BESTRAFFNINGAR 21.4.1 Alla bestraffningar för felaktigt uppträdande är personliga, gäller för hela matchen och skrivs in i matchprotokollet. 21.4.2 Upprepning av felaktigt uppträdande gjord av samma lagmedlem i samma match bestraffas progressivt (lagmedlemmen får en högre bestraffning vid varje bestraffningstillfälle). 21.4.3 Utvisning eller diskvalifikation p g a sårande uppträdande eller angrepp behöver inte föregås av tidigare bestraffning. 21.5 FELAKTIGT UPPTRÄDANDE FÖRE OCH MELLAN SET Varje felaktigt uppträdande som inträffar före eller mellan set bestraffas enligt Regel 21.3 och påföres följande set. 21.6 SAMMANFATTNING AV FELAKTIGT UPPTRÄDANDE OCH BESTRAFFNINGSKORT Steg 1 Steg 2 Varning: Utvisning: Diskvalifikation: Tillsägelse, inget kort Tillrättavisning, gult kort Rött kort Rött och gult kort (tillsammans) Rött och gult kort (åtskilda) 16. FÖRDRÖJNING 16.1 OLIKA TYPER AV FÖRDRÖJNING En felaktig handling av ett lag som förhindrar återupptagande av spelet är en fördröjning och inkluderar bl a: 16.1.1 fördröjning vid spelarbyte, 16.1.2 förlängning av andra avbrott efter att man uppmanats att återuppta spelet, 16.1.3 begäran om felaktigt spelarbyte, 16.1.4 upprepad felaktig begäran, 16.1.5 fördröjning av spelet av en lagmedlem. 16.2 BESTRAFFNINGAR FÖR FÖRDRÖJNING 16.2.1 Tillrättavisning för fördröjning och varning för fördröjning är lagbestraffningar. 16.2.1.1 Bestraffningar för fördröjning gäller för hela matchen. 16.2.1.2 Alla bestraffningar för fördröjning, ska skrivas in i matchprotokollet. 16.2.2 Ett lags första fördröjning i en match bestraffas med TILLRÄTTAVISNING FÖR FÖRDRÖJNING. 16.2.3 Den andra och därefter följande fördröjningar, av vilket slag som helst av en lagmedlem i samma match, är felaktig/a och bestraffas med VARNING FÖR FÖRDRÖJNING, och medför poäng och serve till motståndarlaget.. 16.2.4 Bestraffningar för fördröjning som inträffar före eller mellan set påföres följande set. DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg 67

22. Bestraffningar 23.3 ANSVARSOMRÅDEN 23.3.2 Under matchen har bara förstedomaren befogenhet: 23.3.2.1 att ge lagen tillsägelser, 23.3.2.2 att bestraffa felaktigt uppträdande och fördröjningar, K O M M E N T A R E R BESTRAFFNINGAR En av domarnas uppgifter är att bedöma lagmedlemmars uppträdande. Om någon uppträder olämpligt så har domaren ett antal olika möjligheter att informera lagen och lagmedlemmarna om detta. 1. Det finns två typer av bestraffningar: - Personlig bestraffning - Lagbestraffning 2. De personliga bestraffningarna är - Varning (rött kort, poäng och serve till motståndarlaget) - Utvisning (= för ett set) (gult och rött kort i samma hand) - Diskvalifikation (= för matchen) (gult och rött kort i varsin hand) 3. Lagbestraffningarna är - Tillrättavisning för fördröjning - Varning för fördröjning 4. Innan domaren delar ut bestraffningar för olämpligt uppträdande så finns två möjligheter för domaren att markera att det som gjorts inte är acceptabelt men inte så allvarligt att det ska bestraffas. Den första är att ge en tillsägelse. Detta görs till lagets kapten. Avsikten är att uppmärksamma laget på att uppträdandet inte var ok och att därmed förebygga att laget når nivån där uppträdande bestraffas. Den andra är att ge en tillrättavisning (gult kort). Detta ska användas när förseelsen är så allvarlig att domaren vid nästa tillfälle som någon lagmedlem uppträder olämpligt kommer att bestraffa denne. Avsikten är också här att förebygga att laget når nivån där uppträdande bestraffas 68 DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg

22. Bestraffningar 5. BESTRAFFNINGSTRAPPAN vid personliga bestraffningar: 0 (Tillrättavisning) (Gult kort) Varning (= poäng) Rött kort Utvisning för set Gult+rött i samma hand Diskvalifikation Resten av matchen Gult+rött i varsin hand Trappan tillämpas på följande sätt: - Före matchen står alla lagmedlemmar på 0 -trappsteget - Varje gång en lagmedlem blir bestraffad ska denne gå minst ett steg upp - Man kan hamna direkt på alla trappsteg. - Tillrättavisning kan bara ges till en lagmedlem i vardera laget. 6. Varning ges vid grövre förseelse. - Exempel på grövre förseelse är svordomar mot domare, andra matchfunktionärer eller motspelare. - Vid varning får motståndarlaget poäng och ibland även serverätten. 7. Utvisning är aktuellt när en lagmedlem som står på varning upprepar en förseelse, eller om förstedomaren bedömer att förseelsen är allvarligare än en varning men inte så allvarlig att lagmedlemmen ska diskvalificeras. - Den utvisade lagmedlemmen ska befinna sig utom syn- och hörhåll, så länge han/hon är utvisad. - I kapitel 14 beskrivs hur en utvisad spelare får ersättas. 8. Diskvalifikation är aktuellt vid våld eller hot om våld, eller vid upprepad förseelse av en lagmedlem som varit utvisad tidigare i matchen. - Den diskvalificerade lagmedlemmen ska befinna sig utom syn- och hörhåll under resten av matchen. Nationellt använder vi inte straffrutor - Vid diskvalifikation ska förstedomaren skicka in en anmälan till berörd instans (Distriktsförbund eller Svenska Volleybollförbundet) - I kapitel 14 beskrivs hur en diskvalificerad spelare får ersättas. 9. En ANMÄLAN är en förutsättning för att en händelse ska tas upp till behandling i efterhand. Den skickas till den aktuella Tävlingsledningen och ska innehålla matchdata (lag, datum etc.), beskrivning av det som hänt, namn på ev. vittnen och namn på anmälaren/na. Det ska också klart framgå att det är en anmälan d v s överskriften ska vara Anmälan. 10. Ett set är slut när setbollen är död eller avblåst. Allt som händer därefter hör till nästa set. 11. Bestraffningar kan tillgripas från uppvärmningens början tills matchbollen är död eller avblåst. Skulle något allvarligt inträffa därefter så kan en domare skicka in en anmälan. DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg 69

22. Bestraffningar 12. BESTRAFFNINGSTRAPPAN vid lagbestraffningar 0 Tillrättavisning för fördröjning Ena handen framför andra handleden Varning för fördröjning (= poäng) Gult kort framför andra handleden Vid upprepning: varning igen (= poäng) Trappan tillämpas på följande sätt: - Före matchen står lagen på 0 -trappsteget - Första gången ett lag blir bestraffat för fördröjning är bestraffningen tillrättavisning. - Andra gången (och eventuella ytterligare gånger) i matchen är bestraffningen varning och motståndarlaget får poäng och ibland även serverätten. 13. Utdelning av bestraffningar ska gå till på följande sätt: - Om det gäller en spelare på planen: - Förstedomaren kallar till sig spelaren och upplyser denne om bestraffningen och håller upp kortet tydligt så att alla blir informerade. - Spelaren kvitterar genom att räcka upp en hand. - Om det gäller en lagmedlem på bänken: - Förstedomaren kallar till sig kapten på plan och upplyser denne om vem som är bestraffad och håller upp kortet tydligt så att alla blir informerade. - Lagkaptenen meddelar den bestraffade, som då ska kvittera genom att räcka upp en hand. 14. Förstedomaren är den enda funktionär som får utdela bestraffningar. Om andredomaren anser att någon ska bestraffas så måste han/hon meddela detta till förstedomaren, som därefter kan utdela bestraffningen. 15. De enda som kan bestraffas är lagmedlemmar, d v s spelare och de övriga (max) tre personer som är inskrivna i protokollet för respektive lag. T ex personer i publiken kan inte bestraffas. Skulle publiken uppträda så att spelet måste avbrytas så är detta en fråga som arrangören/hemmalaget ska åtgärda. 16. Förutom Regelboken, som reglerar själva spelet, så finns också Svenska Volleybollförbundets Tävlingsbestämmelser, som reglerar förhållanden av mera organisatoriskt slag, såsom seriesystem, representationsbestämmelser och ekonomi. Dessutom regleras all svensk idrott, inklusive volleyboll, av Riksidrottsförbundets stadgar. 70 DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg

23. Bollberöring Kapitel 23 BOLLBERÖRING Dubbelslag Hållen boll Bedömning av första slaget Vem dömer för bollbehandling Boll ute, boll inne och död boll REGLER 8. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BOLL I SPEL 8.1 BOLL I SPEL Bollen är i spel i och med servarens tillslag av bollen efter domarens signal. 8.2 DÖD BOLL Bollen är död när ett fel begås som någon av domarna blåser för. Om inget fel begåtts är bollen död när signalen kommer. 8.3 BOLL INNE Bollen är inne när den berör planen inklusive dess gränslinjer. 8.4 BOLL UTE Bollen är ute när: 8.4.1 den del av bollen som berör golvet är helt utanför planens gränslinjer. 8.4.2 den berör ett föremål utanför planen, taket eller en person som inte deltar i spelet. 8.4.3 den berör antennerna, rep, stolpar eller själva nätet utanför sidobanden. 8.4.4 den passerar nätets lodräta plan helt eller delvis utanför passerområdet, förutom i det fall som beskrivs i Regel 10.1.2. 8.4.5 den helt passerar nätets lodräta plan under nätet. 9. ATT SPELA BOLLEN Varje lag ska spela på och i sitt eget spelområde (förutom Regel 10.1.2). Bollen får dock återhämtas utanför friområdet. 9.1 LAGETS BERÖRINGAR Med beröring menas varje kontakt mellan bollen och en spelare, som deltar i spelet. Ett lag har rätt till högst tre slag (förutom blockering), för att returnera bollen. Om fler än tre görs så begår laget felet : FYRA SLAG. 9.1.1 BERÖRINGAR I FÖLJD En spelare får inte beröra bollen två gånger i följd (förutom Regler 9.2.3, 14.2 och 14.4.2). 9.1.2 SAMTIDIG BERÖRING Två eller tre spelare får beröra bollen samtidigt. 9.1.2.1 När två (tre) lagkamrater berör bollen samtidigt räknas detta som två (tre) slag (med undantag för blockering). Om de sträcker sig efter bollen men bara en spelare berör bollen räknas detta som ett slag. Om spelarna berör varandra är detta inte ett fel. 9.1.2.2 Om två motspelare berör bollen samtidigt ovanför nätet och bollen förblir i spel har mottagande lag ytterligare tre slag till sitt förfogande. Om en sådan boll går ut så har laget på andra sidan begått felet. DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg 71

23. Bollberöring 9.1.2.3 Om två motspelare berör bollen samtidigt över nätet och beröringen blir lång så ska spelet gå vidare. 9.1.3 TILLSLAG MED HJÄLP Inom spelområdet får en spelare inte ta hjälp av en medspelare eller något föremål för att spela bollen. Det är emellertid tillåtet att stoppa eller hålla tillbaka en medspelare som är på väg att begå ett fel (beröra nätet eller trampa över mittlinjen etc). 9.2 TILLSLAGET 9.2.1 Bollen får beröra vilken kroppsdel som helst. 9.2.2 Bollen ska slås, inte fångas och/eller kastas. Efter tillslaget får bollen ha vilken riktning som helst. 9.2.3 Bollen får beröra flera kroppsdelar om beröringarna sker samtidigt. Undantag: 9.2.3.1 Vid blockering får bollen beröras flera gånger i följd av en eller flera blockerare, om beröringarna sker under en handling. 9.2.3.2 Vid lagets första beröring får bollen beröra flera kroppsdelar efter varandra under förutsättning att beröringarna sker under en handling. 9.3 FEL I BOLLBERÖRINGEN 9.3.1 FYRA SLAG: ett lag berör bollen fyra gånger innan den returneras. 9.3.2 TILLSLAG MED HJÄLP: en spelare tar hjälp av en medspelare eller något föremål för att nå bollen inom spelområdet. 9.3.3 HÅLLEN BOLL: en spelare slår inte bollen utan fångar och/eller kastar den. Efter tillslaget har den en onaturlig riktning. 9.3.4 DUBBELSLAG: en spelare berör bollen två gånger i följd eller bollen berör olika kroppsdelar efter varandra. K O M M E N T A R E R BOLLBERÖRING 1. De senaste årens regeländringar för slagbedömning har haft syftet att bollarna ska bli längre och spelet mera spektakulärt. När domaren ska sätta nivån på slagen, så är detta en viktig faktor att räkna med. Grundregeln vid all slagbedömning är att bollen ska slås, inte fångas eller kastas. 2. a) Ett lags första beröring ska bedömas på ett annat sätt än de andra slag som laget utför. Vid ett lags första beröring är det tillåtet med flera beröringar i följd, om de görs under en handling. Detta gäller också fingerslag på första beröring. b) Första beröring följer efter dessa fyra spelhändelser: - anfall - motståndarblock - eget block - motståndarserve Allmänt gäller att förstaberöringar för göras ganska fritt. Dock får de inte innebära att bollen fångas, blir hållen eller kastas. 3. Om en spelare tvingas till ett mycket snabbt ingripande för att kunna spela bollen, så ska en mildare bedömning tillämpas på tillslaget. Detta gäller alltså även vid lagets andra och tredje slag. 72 DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg

23. Bollberöring 4. Tip (enhandspetning vid anfall) är tillåten men bollen får inte fångas eller kastas. 5. a) Också vid blockering ska beröringen bedömas på ett annat sätt än de andra slag som laget utför. Det är tillåtet för en eller flera av de blockerande spelarna att beröra bollen en eller flera gånger, och även att beröra bollen något längre än vid ett vanligt slag. b) Alla bollberöringar, av de blockerande spelarna som sker i en och samma handling, räknas tillsammans som blockeringsslaget. c) Om en ny handling påverkar bollens riktning ska detta räknas som lagets första slag efter blockering. d) Vid en blockeringsberöring får bollen heller inte bli hållen. 6. Förstedomaren är den ende funktionär som får blåsa för felaktigt slag. Förstedomaren måste se att ett slag är felaktigt för att kunna blåsa av det. Det räcker inte att man tycker att ett slag låter felaktigt. Andredomaren kan se ett slag och meddela förstedomaren med tecken. Detta är tillräckligt för att förstedomaren ska blåsa av slaget. Andredomaren kan alltså vara förstedomarens ögon. 7. Om bollen tar i något främmande föremål t ex taket så har det lag som spelade dit bollen förlorat den. 8. Om bollen går över något föremål i en hall så ska spelet inte blåsas av. Inte heller om bollen försvinner utom synhåll för ett ögonblick. Så länge bollen inte vidrör ett främmande föremål, så ska man fortsätta spela. DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg 73

24. Protokollet Kapitel 24 PROTOKOLLET Sekreterarens uppgifter Samarbete med andredomaren Vad kaptener och tränare måste göra REGLER 5. LAGETS LEDARE Både lagkaptenen och tränaren är ansvariga för sina lagmedlemmars uppträdande och ordning. Liberon får varken vara lagkapten eller kapten på plan. 5.1 KAPTEN 5.1.1 FÖRE MATCHEN undertecknar lagkaptenen matchprotokollet och representerar sitt lag vid lottningen. 5.1.3 NÄR MATCHEN ÄR SLUT: 5.1.3.1 tackar lagkaptenen domarna och skriver på matchprotokollet för att bekräfta resultatet. 5.1.3.2 kan lagkaptenen, om förstedomaren blivit meddelad vid rätt tillfälle, bekräfta och skriva in en officiell protest i matchprotokollet beträffande domarens användande eller tolkning av Reglerna. 5.2 TRÄNARE 5.2.2 FÖRE MATCHEN skriver han/hon in eller kontrollerar sina spelares namn och nummer i matchprotokollet och undertecknar det. Kommentar: Sekreteraren är den som vanligtvis skriver in laguppställningen i matchprotokollet, utifrån en inlämnad spelarlista. 7.3.1 Det ska alltid vara sex spelare i vartdera laget på planen. Den inlämnade startrotationsordningen bestämmer spelarnas rotationsordning på planen. Denna ordning måste följas genom hela setet. 7.3.2 Före varje sets början ska tränaren lämna in sitt lags startrotationsordning på en rotationslapp. Den lämnas, ifylld på rätt sätt och undertecknad, till andredomaren eller sekreteraren. 7.3.3 De spelare som inte finns med på startrotationsordningen är avbytare i det setet (förutom liberon). 7.3.4 I och med att lappen lämnats till andredomaren eller sekreteraren får inga ändringar göras förutom genom vanligt spelarbyte. Kommentar: Ändringar kan tillåtas om uppenbara misstag begåtts. Ändringar av taktisk karaktär tillåts inte. 7.3.5 Avvikelse mellan startrotationsordningen och den aktuella uppställningen på planen hanteras på följande sätt: 7.3.5.1 När en sådan avvikelse upptäcks före setstarten så måste den korrigeras i enlighet med startrotationsordningen. Det blir ingen bestraffning för detta. 7.3.5.2 När en spelare finns på planen inför setstarten men inte på rotationslappen så måste spelaren ersättas i enlighet med rotationslappen. Det blir ingen bestraffning för detta. 7.3.5.3 Om emellertid tränaren vill behålla någon av de felaktiga spelarna på planen, måste han begära spelarbyte som skrivs in i matchprotokollet. 15.5 SPELARBYTE 15.5.1 Ett spelarbyte är handlingen när en spelare, förutom liberon eller den som liberon bytt med, efter att ha skrivits in i matchprotokollet av sekreteraren, kommer in på planen för att inta en annan spelares plats, och denne måste lämna planen. 24. ANDREDOMARE 24.2.3 Andredomaren kontrollerar sekreterarens (-nas) arbete. 74 DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg

24. Protokollet 25. SEKRETERARE 25.1 PLACERING Sekreteraren utför sina uppgifter sittande vid sekreterarbordet på motsatta sidan som, och vänd mot förstedomaren. 25.2 ANSVARSOMRÅDEN Sekreteraren för matchprotokollet enligt reglerna och samarbetar med andredomaren. Han/hon använder en summer eller annan ljudanordning för att ge signal till domarna gällande sekreterarens skyldigheter. 25.2.1 Före match och set gör sekreteraren följande: 25.2.1.1 Antecknar fakta om matchen och lagen, inklusive liberons nummer och namn, enligt gällande förfarande och ser till att lagkaptenerna och tränarna undertecknar matchprotokollet. 25.2.1.2 Skriver in lagens startrotationsordningar enligt rotationslapparna. Om han/hon inte får rotationslapparna i tid ska han/hon omedelbart meddela andredomaren. 25.2.2 Under matchen gör sekreteraren följande: 25.2.2.1 Antecknar vunna poäng. 25.2.2.2 Kontrollerar lagens serveordningar och meddelar domarna varje oriktighet direkt efter det att serven slagits. 25.2.2.3 Visar och gör begäran om spelarbyte giltig-a med hjälp av summer, kontrollerar antalet-en, skriver in spelarbyten-a och time-outer och meddelar andredomaren. 25.2.2.4 Meddelar domarna vid felaktig begäran om spelavbrott. 25.2.2.5 Meddelar domarna när varje set är slut, när varje teknisk time-out börjar och slutar och när ett lag vinner den 8:e poängen i avgörande set. 25.2.2.6 Antecknar bestraffningar och felaktiga begäranden. 25.2.2.7 Antecknar alla andra händelser enligt andredomarens instruktioner, d v s extra spelarbyten, återhämtningstid, förlängda avbrott, yttre störning, etc. 25.2.2.8 Kontrollerar tiden mellan set. 25.2.3 Vid matchens slut gör sekreteraren följande: 25.2.3.1 Antecknar matchresultatet. 25.2.3.2 Vid protest, efter tillåtelse från förstedomaren, skriver han/hon eller tillåter lagkaptenen att skriva ett utlåtande om händelsen som protesten avser. 25.2.3.3 Efter att själv ha undertecknat matchprotokollet ser han/hon till att lagkaptenerna och sedan domarna undertecknar matchprotokollet. K O M M E N T A R E R PROTOKOLLET I häftet Att skriva matchprotokoll och i instruktionerna för e-scoresheet finns beskrivet i detalj hur man ska göra. Här följer några kompletteringar: 1. Innan matchen börjar ska lagkaptenerna och tränarna skriva under protokollet. Avsikten med dessa underskrifter är att man bekräftar de spelare som är inskrivna, deras nummer och att man godkänner de yttre förhållandena inför matchen. 2. Vid minsta misstanke om att något fel uppstått ska andredomaren tillkallas. Denne ska då titta i protokollet och själv förvissa sig om hur det ligger till. Därefter kan han/hon, eventuellt i samråd med förstedomaren, vidta lämpliga åtgärder. 3. Det är viktigast att det står rätt i protokollet. Om en poängtavla också ska skötas av sekreteraren, så ska protokollet skrivas först. Därefter kan man ändra poäng på tavlan. 4. Internationellt används ytterligare en sekreterare, assisterande sekreterare, med huvudsakliga uppgifter såsom bl. a. att hålla reda på liberobyten och resultattavlor. DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg 75

25. Några tankar om dömandet Kapitel 25 NÅGRA TANKAR OM DÖMANDET Domarskap Domarnas förberedelser inför match Domarklädsel Tidtabell inför match 1. Det är viktigt med en bra personlig planering. Man måste se till att man känner till vilka uppdrag man har. 2. Inför ett uppdrag ska man se efter i domartillsättningen vem man ska döma tillsammans med. Det är i första hand förstedomaren som ska kontakta andredomaren senast dagen före match. Skulle andredomaren inte ha hört något så får denne själv förvissa sig om vem som är förstedomare och höra av sig till denne. Då bestämmer man när och var man ska träffas, hur man ska ta sig till spelplatsen osv.. 3. Lägg in viktiga telefonnummer i din mobiltelefons minne. De kan vara bra att ha om något oförutsett inträffar. 4. Kolla igenom domarväskan dagen före match så att allt finns med. Kläder, skor, pipa, bestraffningskort och mynt. Annat som kan vara bra att ha är t.ex.: 76 DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg

25. Några tankar om dömandet domarlista (många bra telefonnummer i den), regelbok (om man behöver slå upp något), domartillsättningen, pump, tryckmätare. Kanske också ett extra protokoll, och extra rotationslappar och varför inte tvål och handduk så att man kan duscha efter matchen. 5. Domarklädseln för alla domare i alla serier ska bestå av - Domartröja Officiell domartröja sedan -13. - Byxor Officiell domarbyxa sedan -13 med tillhörande bälte. - strumpor Vita. - skor Helst helt vita. 6. Endast reklam som är godkänd av förbund respektive distrikt får finnas på domarkläderna. 7. Domarna ska vara ombytta och färdiga vid planen senast en halv timme före matchstart. För att hinna byta om och tillsammans kunna förbereda sig för matchen så ska domarna vara på plats i hallen senast en timme före matchstart. 8. Så fort man anlänt till hallen ska man tala om detta för hemmalaget/arrangören så att dom vet att man är där. 9. Domarnas ska på ett så obemärkt sätt som möjligt döma för de fel som uppstår, och inte själva styra matchen. 10. Det är mycket viktigt att funktionärerna utgör ett fungerande team. 11. Domarna ska agera så att de inte själva ger upphov till att bestraffningar måste delas ut. 12. Se till helheten. Leta inte efter petitesser. 13 Ett objektivt och neutralt uppträdande inger ofta lugn och förtroende. Undvik att provocera. Skulle ett fel ha begåtts av en domare, så går det naturligtvis ändra ett domslut och på så sätt rätta till sitt misstag. 14. Lugna och säkra tecken i ett lugnt tempo inger förtroende. Att göra lugna tecken är också lugnande för domaren själv, särskilt i stressade lägen. 15. Efter slutsignalen går andredomaren fram till förstedomaren, så att båda domarna står vid domarstolen när lagen kommer fram och tackar efter matchen. Därefter håller man ihop så att man tillsammans kan observera vad som händer. 16. Gå på höger sida av nätet när du som domare ska gå över planen. Det ser bra ut när domarna gör likadant och ingen behöver byta sida genom att bli tvungen att gå under nätet. När spelarna tackar domarna efter matchen ska det alltså stå en domare på vardera sidan av nätet. 17. Kom ihåg att tacka medfunktionärerna för deras arbete under matchen. DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg 77

25. Några tankar om dömandet 18. Acceptera inte att bli utskälld efter matchen, men neka inte att tillsammans med lagen prata om matchen. Tänk på att lagmedlemmarna kan lära en domare mycket om hur det ska fungera under en match för att undvika onödigt gnissel. Det kan också finnas tillfälle för domarna att informera om regler som det kanske finns olika kunskap och olika uppfattningar om. 19. TIDTABELL INFÖR MATCH: -30 min Funktionärerna ska vara på plats. Samtala med övriga funktionärer och ge dem direktiv om hur du vill att samarbetet ska fungera. Uppmuntra och stöd dem så att ni tillsammans blir ett bra team. Kontrollera utrustning. Nät, antenner. Bollar. Poängtavla. Börja fylla i protokollet. -16 min Lottning. -15 min Uppvärmning vid nät och serve påbörjas. -3 min Uppvärmning slut. Rotationslappar lämnas in. -½ min Andredomaren blåser in lagen på planen. ±0 min Första serve. 78 DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg

26. Trebollssystemet Kapitel 26 TREBOLLSSYSTEMET I vilka serier det får användas Vad som krävs REGLER 3.2 LIKA BOLLAR Alla bollar som används under en match måste vara lika med avseende på omkrets, vikt, tryck, typ, färg etc.. FIVB-tävlingar och liknande, liksom nationella mästerskapstävlingar måste spelas med bollar godkända av FIVB, om inte annat överenskommits med FIVB. 3.3 TREBOLLSSYSTEM Vid FIVB-tävlingar och liknande, ska trebollssystem användas. Då detta är fallet ska sex bollrullare placeras ut, en vid varje hörn av friområdet och en bakom varje domare. Kommentar: Vid nationella matcher i Sverige får trebollssystem användas. Fem eller sex bollrullare krävs. K O M M E N T A R E R TREBOLLSSYSTEMET 1. Regelboken beskriver hur trebollssystemet ska fungera, medan Tävlingsbestämmelserna reglerar i vilka serier det är obligatoriskt. 2. Det är tillåtet att använda trebollssystem i vilken match som helst, under förutsättning att reglerna följs. 3. Detta krävs för att man ska få ha trebollssystem: - fyra likvärdiga bollar (tre matchbollar och en reservboll). - sex bollrullare. Nationellt tillåts också endast fem bollrullare. DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg 79

26. Trebollssystemet 4. Så här ska det gå till: a) Bollrullarna (1-6) ska stå - en vid varje hörn av friområdet (1,3,4 och 6) - en vid sekreterarbordet (2) - en bakom förstedomaren (5) b) c) d) e) f) Vid matchstart och före femte set ska bollrullarna ha varsin boll. Dessa är de enda bollrullare som ska ge en boll till en servare. Den tredje bollen läggs på sekreterarbordet. Det är andredomaren som ger (den) bollen till den spelare som ska serva först i första och femte set. När bollen är död ska den hämtas av den bollrullare som är närmast och rullas, eventuellt via en annan bollrullare, till den av (1) och (4) som inte har någon boll. Om bollen är inne på planen när den är död ska en spelare rulla den av planen så att en bollrullare kan ta den enl. c). När bollen är död ska bollrullaren (1) eller (4) snabbt ge bollen till den spelare som ska serva. I spelavbrott ska bollrullarna ha alla matchbollarna och hålla reda på dem. Spelarna får inte använda dessa bollar till uppvärmning t ex mellan set. Bollarna ska alltid rullas! 5. Om man bara har fem bollrullare ska en av dem täcka området bakom förstedomaren bort till hörnet till höger om förstedomaren. 6. I Sverige är det andredomaren som har genomgång med bollrullarna före matchen. 7. Vid enbollssystem ska alltid andredomaren ha matchbollen i spelavbrott och setpauser. 80 DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg

27. Funktionärerna Kapitel 27 FUNKTIONÄRERNA Arbetsuppgifter Arbetsfördelning Befogenheter REGLER 22. FUNKTIONÄRSSTAB OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT 22.1 SAMMANSÄTTNING Funktionärsstaben vid en match består av följande personer: - förstedomare - andredomare - sekreterare - fyra (två) linjedomare Deras placering visas i figur 10. Vid FIVB-tävlingar och liknande, ska det finnas en assisterande sekreterare. Kommentar: Enl. SVBF s tävlingsbestämmelser krävs nationellt i allmänhet inte linjedomare. 22.2 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT 22.2.1 Endast förste- och andredomaren får blåsa i visselpipa under matchen: Kommentar: Nationellt får sekreteraren blåsa i visselpipa i vissa fall (25.2) 22.2.1.1 Förstedomaren ger signal för serve som påbörjar spelet. 22.2.1.2 Förste- och andredomaren ger signal för att avbryta spelet, förutsatt att de är säkra på att ett fel har begåtts och att de har identifierat felets art. 22.2.2 De får blåsa i visselpipa under ett spelavbrott för att visa att de ger tillåtelse till eller avvisar en lagbegäran. 22.2.3 Omedelbart efter att domarna blåst i visselpipan för att avbryta spelet ska de visa med officiella tecken: 22.2.3.1 Om förstedomaren blåst ska han/hon visa: a) servande lag b) felet c) spelaren som gett upphov till avblåsningen (om det är nödvändigt). Andredomaren följer förstedomarens tecken och upprepar dem. 22.2.3.2 Om andredomaren blåst ska denne visa följande i denna ordning: a) felet b) spelaren som gett upphov till avblåsningen (om det är nödvändigt). c) servande lag efter förstedomarens tecken. I det här fallet visar förstedomaren bara servande lag, varken felet eller spelaren. 22.2.3.3 Vid felaktigt anfall av baklinjespelare eller libero får bägge domarna blåsa enligt 22.2.3.1 och 22.2.3.2 ovan. 22.2.3.4 Vid dubbelfel visar båda domarna a) felet b) spelarna som gett upphov till avblåsningen (om det är nödvändigt). c) servande lag enligt förstedomaren. DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg 81

27. Funktionärerna 23. FÖRSTEDOMARE 23.1 PLACERING Förstedomaren utför sina uppgifter sittande eller stående på en domarstol placerad vid ena änden av nätet. Hans/hennes ögonhöjd ska vara ca 50 cm högre än nätet. 23.2 BEFOGENHETER 23.2.1 Förstedomaren leder matchen från början till slut. Han/hon har befogenhet över alla personer i funktionärsstaben och över lagmedlemmarna. Under matchen är hans/hennes beslut slutgiltiga. Han/hon har befogenhet att ändra andra funktionärers beslut som han uppfattat som felaktiga. Förstedomaren kan också byta ut en funktionär som inte utför sina uppgifter korrekt. 23.2.2 Förstedomaren kontrollerar också bollrullarnas och golvtorkarnas arbete. 23.2.3 Förstedomaren har befogenhet att bestämma om vilken sak som helst som har med spelet att göra inkluderat saker som inte framgår av Reglerna. 23.2.4 Förstedomaren ska inte tillåta några diskussioner om sina beslut. Dock, om en kapten på plan önskar detta, ger förstedomaren en förklaring om tillämpningen eller tolkningen av Reglerna som ett beslut är grundat på. Om kapten på plan inte håller med om förstedomarens förklaring och väljer att protestera mot beslutet, måste han/hon omedelbart förbehålla sig rätten att få protesten inskriven när matchen är slut. Förstedomaren måste ge kapten på plan denna rätt. 23.2.5 Förstedomaren har ansvaret att före och under matchen avgöra om spelområdet, utrustningen och förhållandena uppfyller kraven för spel. 23.3 ANSVARSOMRÅDEN 23.3.1 Före matchen gör förstedomaren följande: 23.3.1.1 inspekterar spelområdets, bollarnas och utrustningens skick, 23.3.1.2 utför lottningen med lagkaptenerna, 23.3.1.3 övervakar lagens uppvärmning. 23.3.2 Under matchen har förstedomaren befogenhet: 23.3.2.1 att ge lagen tillsägelser, 23.3.2.2 att bestraffa felaktigt uppträdande och fördröjningar, 23.3.2.3 att besluta om: a) fel som servaren gör och servande lags uppställning, inklusive skärm, b) fel i bollbehandling, c) fel ovanför nätet och vid dess överkant, d) anfall av libero och felaktigt anfall av baklinjespelare, e) felaktigt anfall av en spelare, på en boll som spelats med fingerslag av en libero i anfallsområdet, f) boll som passerar under nät. g) fullbordat block av baklinjespelare eller blockeringsförsök av libero. 23.3.3 Efter matchen kontrollerar och skriver han/hon under matchprotokollet. 24. ANDREDOMARE 24.1 PLACERING Andredomaren utför sina uppgifter stående utanför planen vid stolpen på motsatta sidan som, och vänd mot förstedomaren. 24.2 BEFOGENHETER 24.2.1 Andredomaren är förstedomarens medhjälpare, men har också sitt eget ansvarsområde. Skulle förstedomaren inte kunna fortsätta sitt arbete kan andredomaren ersätta denne. 24.2.2 Andredomaren kan, utan att blåsa i visselpipan, också ge tecken för fel utanför sitt ansvarsområde, men ska inte insistera på dem inför förstedomaren. 24.2.3 Andredomaren kontrollerar sekreterarens (-nas) arbete. 24.2.4 Andredomaren övervakar lagmedlemmarna på spelarbänkarna och rapporterar felaktigt uppträdande till förstedomaren. 24.2.5 Andredomaren kontrollerar spelarna i uppvärmningsområdena. 24.2.6 Andredomaren tillåter avbrotten, kontrollerar deras längd och nekar felaktiga begäranden. 24.2.7 Andredomaren kontrollerar hur många time-outer och byten som varje lag har tagit och rapporterar andra time-out och femte och sjätte bytet till förstedomaren och berörd tränare. 24.2.8 Om en spelare blir skadad tillåter andredomaren särskilt spelarbyte eller tillåter 3 minuters återhämtningstid. 24.2.9 Andredomaren kontrollerar golvets skick, huvudsakligen i anfallsområdet. Han/hon kontrollerar också, under matchen, att bollarna fortfarande är reglementsenliga. 24.2.10 Andredomaren övervakar lagmedlemmarna i straffrutorna och rapporterar felaktigt uppträdande till förstedomaren. 24.3 ANSVARSOMRÅDEN 24.3.1 I början av varje set, vid sidbyte i avgörande set och närhelst det är nödvändigt, kontrollerar andredomaren att den aktuella uppställningen på planen överensstämmer med rotationslapparna. 24.3.2 Under matchen beslutar andredomaren om, blåser och ger tecken för: 24.3.2.1 intrång på motståndarnas planhalva och utrymmet under nätet, 24.3.2.2 uppställningsfel begånget av mottagande lag, 24.3.2.3 felaktig beröring av nätets nedre del eller antennen på den egna sidan av planen, 82 DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg

27. Funktionärerna Kommentar: Vid nationellt spel i Sverige får andredomaren blåsa för beröringar av hela nätet. 24.3.2.4 felaktig blockering av baklinjespelare eller blockeringsförsök av liberon, eller felaktigt anfall av baklinjespelare eller libero. 24.3.2.5 bollens beröring med främmande föremål 24.3.2.6 bollens beröring med golvet då förstedomaren inte har möjlighet att se beröringen. 24.3.2.7 boll som passerat nätets lodräta plan in på motståndarnas planhalva helt eller delvis genom det yttre passerområdet, eller berör antennen på hans/hennes egen sida. 24.3.3 Efter matchen skriver han/hon under matchprotokollet. 25. SEKRETERARE 25.1 PLACERING Sekreteraren utför sina uppgifter sittande vid sekreterarbordet på motsatta sidan som, och vänd mot förstedomaren. 25.2 ANSVARSOMRÅDEN Sekreteraren för matchprotokollet enligt reglerna och samarbetar med andredomaren. Han/hon använder en summer eller annan ljudanordning för att ge signal till domarna gällande sekreterarens skyldigheter. 25.2.1 Före match och set gör sekreteraren följande: 25.2.1.1 Antecknar fakta om matchen och lagen, inklusive liberons nummer och namn, enligt gällande förfarande och ser till att lagkaptenerna och tränarna undertecknar matchprotokollet. 25.2.1.2 Skriver in lagens startrotationsordningar enligt rotationslapparna. Om han/hon inte får rotationslapparna i tid ska han/hon omedelbart meddela andredomaren. 25.2.2 Under matchen gör sekreteraren följande: 25.2.2.1 Antecknar vunna poäng. 25.2.2.2 Kontrollerar lagens serveordningar och meddelar domarna varje oriktighet direkt efter det att serven slagits. 25.2.2.3 Visar och gör begäran om spelarbyte giltig-a med hjälp av summer, kontrollerar antalet-en, skriver in spelarbyten-a och time-outer och meddelar andredomaren. 25.2.2.4 Meddelar domarna vid felaktig begäran om spelavbrott. 25.2.2.5 Meddelar domarna när varje set är slut, när varje teknisk time-out börjar och slutar och när ett lag vinner den 8:e poängen i avgörande set. 25.2.2.6 Antecknar bestraffningar och felaktiga begäranden. 25.2.2.7 Antecknar alla andra händelser enligt andredomarens instruktioner, d v s extra spelarbyten, återhämtningstid, förlängda avbrott, yttre störning, etc. 25.2.2.8 Kontrollerar tiden mellan set. 25.2.3 Vid matchens slut gör sekreteraren följande: 25.2.3.1 Antecknar matchresultatet. 25.2.3.2 Vid protest, efter tillåtelse från förstedomaren, skriver han/hon eller tillåter lagkaptenen att skriva ett utlåtande om händelsen som protesten avser. 25.2.3.3 Efter att själv ha undertecknat matchprotokollet ser han/hon till att lagkaptenerna och sedan domarna undertecknar matchprotokollet. 27. LINJEDOMARE 27.1 PLACERING Om endast två linjedomare används står de vid planens hörn till höger om respektive domare, diagonalt mot varandra 1-2 m från hörnet.. De kontrollerar både bas- och sidlinjerna vid sitt hörn. Vid FIVB-tävlingar är det obligatoriskt med fyra linjedomare. De står i friområdet 1-3 m från varje hörn av spelplanen i den tänkta förlängningen av den linje som de ska kontrollera. 27.2 ANSVARSOMRÅDEN 27.2.1 Linjedomarna utför sina uppgifter med hjälp av flaggor (40x40 cm) för att visa: 27.2.1.1 in eller ut varje gång en boll landar i närheten av linjen/linjerna de kontrollerar. 27.2.1.2 beröring av mottagande lag om en boll gått ut. 27.2.1.3 när bollen berör antennen, servar som passerar nätet utanför passerområdet etc. 27.2.1.4 om någon spelare (förutom servaren) står utanför sin planhalva i serveögonblicket. 27.2.1.5 servarens fotfel 27.2.1.6 beröring av de 80 översta cm av antennen på den egna sidan av planen av en spelare som gör en spelhandling eller stör spelet 27.2.1.7 om en boll passerar nätet utanför passerområdet mot motståndarnas planhalva eller berör antennen på hans/hennes sida av planen. 27.2.2 På förstedomarens begäran måste en linjedomare upprepa sitt tecken. DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg 83

27. Funktionärerna K O M M E N T A R E R FUNKTIONÄRERNA 1. Förstedomaren får blåsa för alla fel. 2. Andredomaren får bara blåsa för de fel som ingår i dennes arbetsuppgifter. Det är däremot bra att med hjälp av stödtecken hjälpa förstedomaren med bedömningar. 3. Viktiga arbetsuppgifter för andredomaren är bl. a.: - nätberöringar - övertramp av mittlinjen - uppställningar - hålla reda på baklinjespelare vid anfall och blockering - tidtagning (uppvärmning, time-outer, setpauser) - spelarbyten - time-outer - ha koll på bänkarna - ha koll på golvtorkning (inte torka själv) 4. Reglerna medger att förstedomaren byter med andredomaren. 84 DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg

28. Domartecken Kapitel 28 DOMARTECKEN Domarnas arbetssätt vid avblåsningar När ska en avblåsning komma Samarbete K O M M E N T A R E R DOMARTECKEN 1a) Så här gör förstedomaren vid egna avblåsningar: - Blås av direkt när bollen är död eller direkt när ett fel begås. OBS: här finns tid att kolla med kollegor etc. - Visa vinnande lag armen rakt ut mot laget som vann bollen. - Visa felet felet som begicks eller vad som hände, med officiellt domartecken. 1b) Så här gör förstedomaren vid andredomarens avblåsningar: (- Andredomaren blåser av och visar felet) - Visa vinnande lag armen rakt ut mot laget som vann bollen. 2. a) Så här gör andredomaren vid förstedomarens avblåsningar: - Ställer sig på förlorande lags sida. DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg 85

28. Domartecken 2. b) Så här gör andredomaren vid egna avblåsningar: - Blås av direkt när bollen är död eller direkt när ett fel begås. - Visa felet felet som begicks eller vad som hände, med officiellt domartecken. 3. Det är viktigt att avblåsningen kommer direkt, så att alla vet att bollen är färdigspelad. Därefter har man en liten stund på sig att kolla med kollegan/kollegorna innan man visar vilket domslut som ska gälla. 4. Tecknen ska göras lugnt och säkert. Varje tecken ska visas ungefär ett par sekunder, d v s de ska göras i ett långsamt tempo så att alla hinner uppfatta vad som gäller. 5. Wash-out är ett tecken som betyder sett men inte blåst. Det skulle kunna användas vid situationer där något speciellt har inträffat och domaren vill visa att han/hon har sett det och bedömt att inget fel har begåtts. Wash-out är dock inte ett officiellt tecken och bör därför inte användas alls. 6. Alla tecken ska vara de officiella. Undvik tecken som du hittat på själv. 7. Det finns inga tecken varken för setboll eller matchboll. 8. a) En spelare berör en boll som sedan går ut på spelarens egen sida: Domartecken: Touch. b) En spelare berör en boll som sedan går ut på motståndarsidan: Domartecken: ut. c) Boll som passerar mittlinjen under nätet: Domartecken: peka på mittlinjen. d) Boll som tar i något främmande föremål t ex taket: Domartecken: ut. 86 DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg

28. Domartecken Spelhändelse Domartecken Visas av 1:e Igångsättande av serve För den utsträckta armen i servens riktning Visas av 1:e 2:e Lag som ska serva Sträck ut armen åt det servande lagets sida Visas av 1:e 2:e Sidbyte Gör en roterande rörelse med armarna Visas av 1:e 2:e Time-out Håll ena handens handflata över den andra handens lodräta fingrar. Visa sen mot laget som tagit TO. Visas av 1:e 2:e Spelarbyte Gör en cirklande rörelse med underarmarna Visas av 1:e Varning Visa gult kort för tillrättavisning och rött kort för varning DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg 87

28. Domartecken Spelhändelse Domartecken Visas av 1:e Utvisning Håll båda korten tillsammans i ena handen Visas av 1:e Diskvalifikation Håll korten i varsin hand Visas av 1:e 2:e Set- eller matchslut Korsa underarmarna framför bröstet med öppna händer Visas av 1:e Bollen har inte släppts vid servens tillslag Lyft den utsträckta armen med handflatan uppåt Visas av 1:e Försening av serve Håll upp åtta fingrar Visas av 1:e 2:e Blockeringsfel Skärm Lyft båda armarna rakt upp med handflatorna framåt Visas av 1:e 2:e Uppställningseller rotationsfel Gör en cirklande rörelse med pekfingret 88 DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg

28. Domartecken Spelhändelse Domartecken Visas av 1:e 2:e Boll inne Peka med rak arm och raka samlade fingrar mot golvet Visas av 1:e 2:e Boll ute Håll upp underarmarna med öppna händer, handflatorna bakåt Visas av 1:e För lång beröring, hållen boll Lyft underarmen sakta med handflatan uppåt Visas av 1:e 2:e Dubbelslag Håll upp två särade fingrar Visas av 1:e 2:e Fyra slag Håll upp fyra särade fingrar Visas av 1:e 2:e Nätberöring av en spelare Håll handen ovanpå nätets överkant eller mot sidan av nätet, beroende på felet DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg 89

28. Domartecken Spelhändelse Domartecken Visas av 1:e Felaktig översträckning Håll handen en bit ovanför nätet med handflatan nedåt Felaktigt anfall: av baklinjespelare eller vid motståndarnas serve Intrång på motståndarnas planhalva eller boll som passerar under nät Visas av 1:e 2:e Gör en nedåtgående rörelse med underarmen, öppen hand Visas av 1:e 2:e Peka på mittlinjen Visas av 1:e Dubbelfel eller omboll Bollberöring (touch) Fördröjning Håll båda tummarna rakt upp Visas av 1:e 2:e Borsta av fingrarna på ena handen, som hålls lodrätt med handflatan mot dig, med den andra handens fingrar, åt vänster resp. höger sida Visas av 1:e Håll ena handen, med gult respektive rött kort, framför andra handens handled 90 DOMARBOKEN 2014-2 Klas Hejdenberg