UNDERLAG FÖR ENKÄT ANG. REGELFÖRÄNDRINGAR - TRAMPOLIN

Stockholm den 8 oktober 2014 UNDERLAG FÖR ENKÄT ANG. REGELFÖRÄNDRINGAR - TRAMPOLIN Detta dokument är ett underlag till den enkät som för närvarande är öppen för trampolin-sverige och som i första hand avser förslag på förändringar i tävlingsregler och -reglementen som kan komma att träda ikraft 1 januari 2015. Enkäten finns tillgänglig på Gymnastikförbundets hemsida (http://www.gymnastik.se/tavling/trampolin/nyheter/enkatomnyaregler/) och är öppen t.o.m. klockan 20:00 måndag den 20 oktober 2014. Förutom förslagen om regeländringar kommande årsskifte presenteras den tänkta arbetsprocessen för mer övergripande och långsiktiga åtgärder. Sist i dokumentet presenteras bakgrunden kring Svensk Gymnastiks Utvecklingsmodell och det fördjupnings- och implementationsuppdrag som förbundets centrala kansli har. SVENSKA GYMNASTIKFÖRBUNDET Louise Nordenberg Ulf Andersson Ordförande Trampolintekniska Kommittén Idrottskonsulent

Förslag på ändrade åldersregler i SM-stegen trampolin (frågor 1-4 i enkäten) Förslag på höjda minimiåldrar på SM-stegen 1) minimiåldern för deltagande i senior-sm (individuell trampolin, synkron samt DMT) höjs från 14 år till 16 år* 2) minimiåldern för deltagande i junior-sm (individuell trampolin) höjs från 13 år till 15 år* 3) minimiåldern för deltagande i ungdoms-sm (individuell trampolin) höjs från 11 år till 13 år* och maximiåldern sänks från 16 år till 15 år* * angivna åldrar innebär från och med resp. till och med det kalenderår vederbörande uppnår stipulerad ålder 4) de gymnaster som har tävlat i en viss SM-klass under 2013 och/eller 2014 men p.g.a. de nya minimiåldrarna inte äger formell rätt att ställa upp i samma klass 2015 ska tillåtas göra det ( övergångsregel ) 23 år 22 år 21 år 20 år 19 år 18 år 17 år 16 år 15 år 14 år 13 år 12 år 11 år 10 år USM JSM SM BAKGRUND I samband med den Nulägesbeskrivning av tävlingsdisciplinerna som togs fram av Gymnastikförbundets centrala kansli och SISU under våren 2014 kunde konstateras att åldersreglerna för trampolins SM-tävlingar inte är alldeles oproblematiska: a) Minimiåldern för deltagande på senior-sm är 14 år och har så varit i över två decennier. Detta ska jämföras med minimiåldern för deltagande på senior-vm, -EM och -NM som är 17 år. Denna diskrepans är svår att motivera. Även i jämförelse med Gymnastikförbundets övriga FIG- och UEGdiscipliner är det en väldigt låg minimiålder; fr.o.m. 2015 kommer dessa discipliner att ha minimiåldrar på senior-sm som matchar de internationella reglerna, d.v.s. 18 i manlig AG, 18 i Aerobic Gymnastics, 16 i kvinnlig AG, 16 i RG och 16 (eller rentav 17) i truppgymnastik. b) De nu gällande åldersreglerna innebär ovanligt stort överlapp för flera ålderskategorier (se figur till höger), exempelvis har du som 14-, 15- och 16-åring möjlighet att delta i USM, JSM och senior-sm! Det låga deltagandet i junior-sm är en högst trolig konsekvens av dessa åldersregler. I åtta år på rad har JSM varit den klart minsta kategorin på trampolin-sm, vid årets SM var det exempelvis 12 starter i JSM att jämföras med 26 i USM och 32 i senior-sm (individuell trampolin). c) Minimiåldern för USM rimmar inte med RFs Anvisningar för barn- och ungdomsidrott! 23 år 22 år 21 år 20 år 19 år 18 år 17 år 16 år 15 år 14 år 13 år 12 år 11 år 10 år Svenska mästerskap USM JSM SM I maj 2014 fattade Riksidrottsstyrelsen beslut om ett antal anvisningar för hur barn- och ungdomsidrott ska bedrivas där utgångspunkten är RFs stadgar och svensk idrotts idéprogram Idrotten Vill. Flera av dem berör tävlingsverksamhet. Under rubriken Intention Resultat står det bland annat att Nationella mästerskap ska inte förekomma för barn. Då RF definierar barn som aktiva till och med tolv års ålder är inte minimiåldern för deltagande i USM i trampolin i överensstämmelse med riksidrottens anvisningar. KONSEKVENSER Vad de nu föreslagna minimiåldrarna skulle ha inneburit för deltagandet vid SM 2014 i Mölndal har analyserats: - i senior-sm trampolin hade sex av de 32 startande (tre killar och tre tjejer) inte fått lov att ställa upp eftersom de fyller mindre än 16 år i år; tre av dessa hade fått flyttas till USM och tre till JSM - i JSM trampolin hade två av de 12 startande inte fått lov att ställa upp eftersom de fyller mindre än 15 år i år; de hade fått flyttas till USM

- i USM trampolin hade fyra av de 26 startande inte fått lov att ställa upp eftersom de fyller mindre än 13 år i år; de hade inte fått delta i SM alls; tre av USM-deltagarna hade varit tvungna att delta i JSM istället (födda 1998) - i DMT-SM hade tre av de 16 startande (två killar och en tjej) inte fått lov att ställa upp eftersom de fyller mindre än 16 år i år - i synkron-sm hade fyra av de 13 startande paren inte fått lov att ställa upp en eller båda gymnasterna fyller mindre än 16 år i år Sammanfattningsvis hade antalet starter i senior-sm, DMT-SM, synkron-sm och USM minskat något medan antalet starter i JSM hade ökat något. Sammanlagt hade det blivit 13 färre starter och fyra färre gymnaster. Historiskt kan man konstatera att det är sällan som vi har gymnaster yngre än 16 år som når framgång på senior-sm (trampolin). De senaste tio åren har vi haft en sådan medaljör och sex sådana finalister på herrsidan och på damsidan har vi haft tre sådana medaljörer och nio sådana finalister. Ytterligare en konsekvens av ovanstående förslag är att det i framtiden inte kommer att vara möjligt att tävla i senior-sm och ungdoms-sm under samma år. Förslag på införande av ny DMT-klass i Svenska Cupen (frågor 5-6 i enkäten) Förslag kring DMT i Svenska Cupen 5) införande av klassen DMT Ungdom i Svenska Cupen, under beteckningen D2 6) översyn av kraven för deltagande i klass D2: a) kraven ska vara desamma som i nuvarande klass D1, d.v.s. I klassen DMT är det inte tillåtet att utföra några övningar utan 360 voltrotation eller b) att alla övningar måste ha minst 360 voltrotation men det ska vara tillåtet att upprepa en (1) övning i försöksomgången och en (1) övning i finalomgången eller c) att det ska vara tillåtet att utföra en (1) övning utan voltrotation i försöksomgången och en (1) övning utan voltrotation i finalomgången BAKGRUND Även om vi ser en tydlig ökning av antal tävlande samt antalet lösta tävlingslicenser för trampolin under innevarande år jämfört med den senaste sexårsperioden så kan man samtidigt konstatera att som tävlingsdisciplin betraktat har trampolin på det hela taget stått och stampat i åtminstone 20 år. Oavsett om man räknar antalet startande på våra rikstävlingar, antal föreningar som tävlar på riksplanet eller använder andra mätverktyg så är faktum att vi är på ungefär samma nivå som 1995. Vi är övertygade om att detta går att ändra på, att vår tävlingsdisciplins potential är större än vad statistiken antyder. För att få fler föreningar och fler individer att börja med tävlingstrampolin, och att behålla så många som möjligt så länge som möjligt krävs ett antal åtgärder, och en del av dem tror vi är direkt kopplade till våra tävlingssystem och -reglementen. Vi behöver därför skruva i både tävlingssystemet på riksplanet och, kanske framför allt, tävlingssystem- och reglerna på nivån under. Dock anser vi att det även för våra rikstävlingar krävs enklare insteg och att åtminstone en åtgärd bör kunna genomföras omgående och träda ikraft redan vid årsskiftet. Mellan 1994 och 2009 hade vi två DMT-klasser i Svenska Cupen. När SC-systemet gjordes om inför säsongen 2010 var det troligtvis fullt berättigat att ta bort den ena DMT-klassen, deltagande i grenen hade nästan halverats på tio år. Sedan dess har dock trenden vänt och prognosen är att i år kommer vi ha fler antal DMT-starter på rikstävlingar än vi haft sedan 2001. En konsekvens av att det bara är en DMT-klass per kön är att alla möter alla, dvs 13-åriga killar som tävlar på enbart enkelvolter tävlar mot EM-medaljören Jonas Nordfors och 12-åriga tjejer ska tampas med EMfinalisten Lina Sjöberg. Detta tror vi är ett problem, vi misstänker att det inte direkt sporrar yngre killar och

tjejer att börja med/fortsätta med DMT utan att det snarare är ett hinder. Därför, och med tanke på det ökande deltagande i DMT, föreslås att klassen DMT Ungdom återinförs i Svenska Cupen, under beteckningen D2. För att ytterligare stimulera deltagande i DMT och möjliggöra enklare insteg skulle man kunna tänka sig att man lättar på kraven i D2, t.ex. att man tillåter ett begränsat antal piruetter och/eller positionshopp (alternativt tillåter ett visst antal repetitioner). KONSEKVENSER Hittills i år är det 18 pojkar och 18 flickor som har tävlat i DMT i Svenska Cupen. Om den övre åldersgränsen för D2 skulle sättas vid 15 år skulle 10 pojkar och 10 flickor kunna tävla i den klassen och 8+8 gymnaster skulle bli hänvisade till D1. Förslag på ändrade minimiåldrar i Svenska Cupen (frågor 7-11 i enkäten) 7) höja minimiåldern för deltagande i klass 1 (individuell trampolin) i Svenska Cupen-serien från 14 år till 15 år 8) höja minimiåldern för deltagande i klass 2 (individuell trampolin) i Svenska Cupen-serien från 10 år till 12 år 9) höja minimiåldern för deltagande i synkron i Svenska Cupen-serien från 10 år till 12 år 10) förutsatt att en andra DMT-klass införs i Svenska Cupen sätts minimiåldern i denna klass (DMT 2) vara 10 år 11) förutsatt att en andra DMT-klass införs i Svenska Cupen höjs minimiåldern i DMT 1 höjas till 15 år: BAKGRUND Inför säsongen 2010 förändrade Trampolintekniska kommittén tävlingssystemet för Svenska Cupen-serien i grunden. Från att ha varit strikt ålderindelat (vilket det var redan från det att SC startades 1984) infördes ett system där klasserna i princip är nivåbaserade istället för styrda av gymnasternas ålder. Detta kan mycket väl vara den bästa och klokaste åtgärd som gjorts kring rikstävlingssystemet i trampolin. Åtminstone antyder statistiken det: - antalet lösta tävlingslicenser 2013-14 var 21% fler än 2010-11 - antal tävlande 2014 kommer att bli minst 25% fler än 2010 - antal genomsnittliga starter på våra rikstävlingar (SM och SC) ser ut att bli omkring 50% (!) fler än 2010 - vi har hittills i år 69 tävlande i internationell juniorålder, vilket är 28% fler än 2010-19% av de som tävlade på rikstävlingar under 2013 slutade inför denna säsong, det är den klart lägsta andelen sen vi började mäta 2005 (det brukar variera mellan 27-34%) - medelåldern på de gymnaster på riksplanet som slutade 2013 var 16,9 år vilket är den högsta siffran sen vi började mäta 2005 (medianåldern var hela 17,5 år) - den genomsnittliga Svenska Cupen-/SM-hopparen brukar ha tävlat på riksplanet i drygt tre år när hen bestämmer sig för att sluta; de som slutade 2013 hade i genomsnitt tävlat hela 5,4 säsonger Den stora poängen med nuvarande systemet är att det inte finns nåt tak, man kan vara kvar i Klass 3 eller Klass 2 så länge man vill och man kan utvecklas i sin egen takt utan att man får tryck på sig att klara svårare serier bara för att man blir äldre. Vi ser över huvud taget ingen anledning att ändra i denna princip. Dock föreslår vi att golvet, de undre åldersgränserna, revideras. F.f.a. med hänvisning till att tydliggöra och ytterligare förstärka att det är skillnad mellan bredd - och elit -stegarna (se sidan 7 i detta dokument) i vårt tävlingssystem föreslår vi att ovanstående minimiåldrar etableras på Svenska Cupen-tävlingarna. Tanken med justeringen av minimiåldrarna är alltså att minimera risken att tillräckligt unga gymnaster pressas/lockas att tävla mot många år äldre för att istället erbjuda ett tävlingssystem där man successivt slussas in i klasser med äldre och mer erfarna gymnaster som har kommit längre i sin utveckling.

KONSEKVENSER Vi har tittat närmare på hur införandet av ovan föreslagna minimiåldrar skulle slå på deltagandet i Svenska Cupen under innevarande säsong. Bland de 96 gymnaster som hittills i år har tävlat i serien (t.o.m. SC-2) ser åldersmönstret ut enligt följande: Klass Yngsta gymnast Äldsta gymnast Medelålder Medianålder Trampolin Klass 1 16 år 24 år 19,7 år 20 år Trampolin Klass 2 14 år 17 år 15,3 år 15 år Trampolin Klass 3 10 år 17 år 13,3 år 13 år DMT 11 år 24 år 16,1 år 15 år T1 m T2 m T3 m D1 m 10 år 11 år 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år 20 år 21 år 22 år 23 år 24 år Figur: Åldersspann för de som deltagit i individuella tävlingsklasser i Svenska Cupen 2014. m = medianåldern i resp. klass. Vertikalt rött streck = ny föreslagen minimiåldern i resp. klass. Slutsatsen är att inga deltagare i trampolinklasserna skulle ha påverkats över huvud taget av de föreslagna nya minimiåldrarna. Förslag betr. lagtävlingar (frågor 12-19 i enkäten) Förslag ligger att den det nuvarande formatet för lagtävlingen ( Bästa förening ) i Svenska Cupen-serien ska revideras: Alternativ a) - I Svenska Cupen införs en lagtävling i trampolin och en i DMT - Varje förenings åtta bästa resultat (placering) i trampolin (individuellt och synkron) räknas ihop (oavsett tävlingsklass), poäng delas ut enligt 6.3 i Regler för Svenska Cupen - Varje förenings tre bästa resultat (placering) i DMT räknas ihop (oavsett tävlingsklass), poäng delas ut enligt 6.3 i Regler för Svenska Cupen - Lagpris, ett i trampolin och ett i DMT, delas ut vid varje deltävling i Svenska Cupen - Lagpris, ett i trampolin och ett i DMT, delas ut för sammanlagda Svenska Cupen-säsongen Alternativ b) (om vi fortsatt har bara en DMT-klass i Svenska Cupen) - Varje förenings åtta bästa resultat (placering) i trampolin (individuellt och synkron) och varje förenings tre bästa resultat (placering) i DMT räknas ihop, poäng delas ut enligt 6.3 i Regler för Svenska Cupen - Lagpris delas ut vid varje deltävling i Svenska Cupen - Lagpris delas ut för sammanlagda Svenska Cupen-säsongen Vidare föreslås inrättande av lagtävlingar vid SM fr.o.m. 2016.

Övriga förslag betr. förändringar i regler och reglementen (frågor 20-24 i enkäten) Förslag ligger att den det nuvarande formatet för lagtävlingen ( Bästa förening ) i Svenska Cupen revideras: 20) Bedömningsreglementet: Time of Flight Föreslås att överväga att ta bort Time of Flight som bedömningsparameter i Sv. Cupen-klassen T3 Alternativt förslag: att halvera ToF-poängen i klass T3. Bakgrund: majoriteten av gymnasterna i dessa klasser är antingen före, mitt i eller efter pubertereten, d.v.s. de är väldigt olika stora och då storlek/vikt ger utslag på ToF är det möjligen rättvisare att inte använda den parametern. 21) Bedömningsreglementet: Antalet domare Föreslås ändra regel 19.1 så att antalet E-domare ska vara 3-5 (istället för 5) och antalet D-domare 1-2 (istället för 2). Bakgrund: för att a) avdramatisera om en arrangör av någon anledning inte kan få ihop fulla domarlag enligt FIGs Code of Points och b) för att - även formellt öka flexibiliteten och möjliggöra genomförandet av rikstävlingar med tre parallella domarpooler. 22) Svenska Cupen - rankinglista Förslås att överväga att gymnaster som fyller 12 år eller mindre inte ska ingå i den totala Svenska Cupen-rankingen Bakgrund: för att därmed uppfylla RS:s anvisning Rankinglistor ska inte förekomma för barn. Därför att: Barnidrott handlar om lek och utveckling. Därför ska barns prestationer sättas i relation till den egna utvecklingen, inte till andra. Rankinglistor, vare sig de är nationella eller bara omfattar den egna föreningen, innebär just att barn jämförs med varandra. Självklart har barn rätt att få veta hur det har gått för dem i en tävling. Men deras prestationer ska sättas i relation till den egna utvecklingen, inte till andra. Vidare, utifrån RS-anvisningen att Tävlingsverksamhet för barn ska planeras så att resandet minimeras bör vi inte skapa strukturer som pressar barn att vara med i så många tävlingar som möjligt, det ska vara barnets egna vilja att vara med i en enskild tävling som bestämmer, inte jakten på att hamna högt i en rankinglista. 23) Svenska Cupen - poängfördelning Föreslås att ändra antalet poäng i Svenska Cupen-serien enligt följande: Plac. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15, 16, etc Poäng 50 45 40 35 30 25 20 18 16 14 12 10 9 8 5 Bakgrund: för att minska skillnaden mellan högsta utdelade poäng (nu: 225 p., förslag: 50 p.) och lägsta utdelade poäng (nu: 1 p., förslag: 5 p.) 24) Tekniskt Reglemente: domarklädsel Föreslås att lägga ett förslag till Förbundsstyrelsen att ändra reglerna för domarnas klädsel på alla rikstävlingar undantaget SM-tävlingar: klädsel vid Svenska Cupen-tävlingar ska vara mörka byxor/kjol, mörka skor, en av Gymnastikförbundet framtagen domartröja (piké) samt (frivilligt) mörk kofta/kavaj. Förslag betr. barns internationella tävlande (frågor 25-26 i enkäten) 25) Förslag ligger att deltagande på internationella trampolintävlingar för barn begränsas enligt följande: a) Deltagande på internationella trampolintävlingar av Svenska Gymnastikförbundet eller dess medlemsföreningar ska vara begränsat till gymnaster som fyller minst 13 år det år som tävlingen arrangeras eller b) Endast gymnaster som fyller minst 13 år det år som tävlingen arrangeras ska tas ut att representera Sverige 26) Kommittén överväger att införa en undre åldergräns för deltagande på internationella tävlingar som arrangeras i Sverige. a) Deltagande på internationella tävlingar som arrangeras i Sverige ska vara begränsat till gymnaster

som fyller minst 13 år det år som tävlingen arrangeras eller b) Deltagande på internationella tävlingar som arrangeras i Sverige ska vara begränsat till gymnaster som fyller minst 11 år det år som tävlingen arrangeras BAKGRUND För att uppfylla RS:s anvisning SF ska inte sanktionera att barn tävlar internationellt Förslag betr. tydliggöra målet med olika tävlingsstegar och -klasser (fråga 27 i enkäten) I dokumentet Nulägesbeskrivning för Gymnastikförbundets tävlingsdiscipliner (april 2014) står Målgrupperna för deltagande i rikstävlingarna är inte definierade någonstans, men får anses utgöras av ett stort spann: från de som är redo att ta steget från regionstävlingar till den yttersta nationella eliten. Detta till skillnad från exempelvis truppgymnastiken där man har tydliga beskrivningar av vad innehållet är i respektive tävlingsstege. RT-stegen definieras t.ex. som Stegen vänder sig till trupper som vill tävla på gymnastikens grundövningar, RM-stegen som Stegen vänder sig till trupper som vill tävla på något mer avancerade övningar och SM-stegen som vänder sig till de trupper som vill tävla på den högsta nationella nivån. Förslag Vi anser att en tydligare indelning i vad som är elit och inte när det gäller utbudet av trampolintävlingar är önskvärt. Vårt förslag är att SM-stegen (dvs SM, JSM och USM) samt Svenska Cupens två Klass 1-klasser (ind. trampolin och DMT) är de tävlingar som definieras som elit, och hamnar i Träna för att tävla och Tävla för att vinna enligt Svensk Gymnastiks Utvecklingsmodell. Övriga tävlingsklasser i Svenska Cupen och på regionstävlingsnivå hamrar i Träna och tävla resp. Träna på att träna enligt samma utvecklingsmodell. Denna markering skulle kunna åskådliggöras med följande illustration, där färgerna på tävlingsklasserna är kopplade till de olika stadiernas färger i Utvecklingsmodellen:

Rent konkret föreslås följande text föras in i Tävlingsbestämmelser Trampolin 2015 (förändringar i rött): 1.1 Rikstävlingar Tävlingssystem Trampolin I Trampolin är följande tävlingar klassificerade som Gymnastikförbundets rikstävlingar: SM, JSM, USM och deltävlingarna i Svenska Cupen-serien. Vidare arrangeras tävlingar på regional nivå och där tillhandlahåller Gymnastikförbundet ett reglemente, Regler för regionstävlingar, som ett stöd för de lokala arrangörerna. SM-stegen och Klass 1 Trampolin och Klass 1 DMT i Svenska Cupen Dessa klasser vänder sig till de gymnaster som vill tävla på den högsta nationella nivån. I SM-stegen koras svenska mästare och de bästa gymnasterna på junior- och seniornivå kan kvalificera sig till internationella mästerskap. Övriga Svenska Cupenklasser samt Regionstävlingsstegen Dessa klasser vänder sig till gymnaster som vill tävla på gymnastikens grundövningar och de som vill tävla på något mer avancerade övningar. På regionstävlingar används anpassade och förenklade Bedömnings-, Redskaps- och Arrangörsreglementen och i vissa klasser finns ett tak för D-poängen. Information kring den fortsatta arbetsprocessen Det är Gymnastikförbundets övertygelse att vi behöver skruva i tävlingssystemen, på riksplanet och regionalt, för att trampolin ska nå sin fulla potential som tävlingsdisciplin. Framför allt tror vi att det är i regionstävlingssystemet (tävlingsreglementen, -regler och -former) som behöver ses över. Statistiken visar att få nya föreningar börjar med tävlingstrampolin och ännu färre stannar kvar någon längre tid. Sedan 2005 har visserligen sju nya föreningar börjat tävla på riksplanet men det är bara två av dem som fortfarande finns kvar. I medeltal har de fem föreningar som inte längre tävlar på riks gjort drygt 2½ säsong. Vår teori är att det är ett för stort kliv för icke-etablerade trampolinklubbar att börja tävla på nationell nivå, det innebär i sin tur att regionstävlingssystemet måste vara anpassat för såväl etablerade som nya trampolinklubbar. Vår prognos är att den omdaning av regionstävlingssystemet som vi tror är nödvändig kommer vara omfattande, därför måste arbetet få ta sin tid och det är viktigt att få input från stora delar av trampolinsverige och att det nya systemet är väl förankrat. Vid diskussionsmötet i Lidköping i maj 2014 framkom många bra förslag och tankar, dessa ska så klart komma de som arbetar med processen till del. Vårt förslag är därför följande: 1. Arbetsgrupp En arbetsgrupp bildas som har i uppgift att: - se över nuvarande reglementen, regler och bestämmelser (för regional nivå) utifrån barnets bästa, skaderisker och andra risker - identifiera anpassade tävlingsformer och tävlingssystem - föreslå minimiåldrar för deltagande på regionstävlingar Arbetsgruppen ska ledas av två ledamöter ur Trampolintekniska kommitté och i övrig bestå av företrädare för trampolinföreningar.

2. Uppgifter a) Ta fram särskilda Bedömningsreglementen för trampolin och DMT som ska användas för regionala tävlingar - reglementet ska vara förenklat och anpassat för trampolingymnastik på lägre nivå - det ska också vara språkligt förenklat b) Ta fram ett nytt tävlingssystem för regionstävlingar med avseende på bl.a. nya tävlingsformer (inkl. ev. lagtävlingar, ev. individuella trampettävlingar) samt översyn av tävlingsklasser och de tekniska kraven (obligatoriska övningar och antal övningar per serie). Uttalade mål är att systemet också ska attrahera äldre tonåringar och vuxna samt att det ska fungera som en inkörsport till rikstävlingar. c) Ta fram ett Arrangörsreglemente som är anpassat för regionala tävlingar. d) Ta fram ett Redskapsreglemente som är anpassat för regionala tävlingar. e) Föreslå minimiåldrar för deltagande i regionstävlingssystemet f) Organisation - överväga inrättandet av tre eller fyra formella regioner och införandet av regions-trk - föreslå hur samarbetet regions-trk emellan och mellan regions-trk och riks-trk i så fall skulle fungera - överväga kravställning på genomförande av X antal regionstävlingar per år - överväga införandet av en Riksregionalfinal för gymnaster över 12 år g) Göra en översyn av Bedömningsreglementet som används på Gymnastikförbundets rikstävlingar h) Föreslå eventuella förändringar i klassystemet i Svenska Cupen (se 2 b) ovan), samt föreslå ett format för lagtävlingar vid SM. i) Se över formatet för Svenska Cupentävlingar, inklusive överväga följande: - att vissa klasser genomför sina kvaltävlingar och finaler direkt efter varandra på dag 1 av Svenska Cupen - att prisutdelning sker efter respektive klass final - att de två elitklasserna, T1 och D1, genomför sina kvaltävlingar dag 1 och finaler dag 2 3. Utgångspunkter Arbetsgruppens arbete ska ta sin utgångspunkt i följande styrdokument och principer: - Svensk Gymnastiks Utvecklingsmodell i sin helhet - Riksidrottsstyrelsens Anvisningar för barn- och ungdomsidrott - Nulägesbeskrivning för Gymnastikförbundets tävlingsdiscipliner (april 2014) inkl. enkäten som gjordes i samband med ETU i januari 2014 - kompletterande direktiv från Gymnastikförbundet centralt (gemensamma för fler tävlingsdiscipliner, kommer att definieras under oktober månad) 4. Särskilt beaktande Arbetsgruppen ska ta följande ledord i särskilt beaktande: - fler föreningar som håller på med tävlingstrampolin - fler regionstävlingar på fler orter - enkla insteg till regionstävlingar i trampolin - behålla så många gymnaster så länge som möjligt 5. Arbetssätt Arbetsgruppens arbete ska karaktäriseras av transparens och förslagen ska vara väl förankrade i trampolinsverige varför remissrundor, diskussionsmöten samt publicering av förslag, idéer och mötesanteckningar på www.gymnastik.se uppmuntras. Gruppen ska kontinuerligt rapportera till Trampolintekniska kommittén. Arbetsgruppen har möjlighet att använda sig av det centrala kansliets resurser, främst i form av idrottskonsulent trampolin.

6. Tidplan Arbetsgruppen ska sättas samman under fjärde kvartalet 2014 påbörja sitt arbete i januari 2015 och presentera sina förslag under våren 2015 för att de ska kunna träda ikraft 1/1 2016. Q4 Utskick med uppmaning om att anmäla intresse att ingå i UA arbetsgruppen Q4 Arbetsgruppens medlemmar utses LN/SC Q4 Information kring arbetsgruppens medlemmar och den fortsatta LN/SC processen Q4 Underlag och direktiv distribueras till arbetsgruppens medlemmar UA Q1 2015 Remissrundor till trampolinsverige Arb.gr. Q1 2015 Informations- och diskussionsmöten Arb.gr. Q1 2015 Arbetsgruppsmöten (fysiska möten/skypemöten) Arb.gr. våren 2015 Ev. genomförande av pilottävlingar Arb.gr. Q2 2015 Beslut av TRK TRK Q2 2015 Skrivande av Bedömningsreglementen, Arrangörsreglementen, Arb.gr. Redskapsreglementen och andra styrande dokument Q2 2015 Information om kommitténs beslut TRK/SC Bakgrund kring Utvecklingsmodellen och fördjupnings-/implementationsuppdrag Som informerats om tidigare fattade Förbundsmötet i april i år beslut om Svensk Gymnastiks Utvecklingsmodell. Utvecklingsmodellen kan enkelt beskrivas som 10 nyckelfaktorer och åtta olika stadier, samt en Uppförandekod. Med start efter Förbundsmötet gick arbetet med Utvecklingsmodellen in i en ny fas, nämligen den fas som kallas fördjupnings- och implementationsuppdraget. Det första delprojektet går ut på att se över nu gällande tävlingssystem och -regler. I korthet är uppdraget att: a. revidera nuvarande bedömningsreglementen, tävlingsregler och tävlingsbestämmelser utifrån barnets bästa, skaderisker och andra risker b. identifiera anpassade tävlingsformer (enskild tävling) och tävlingssystem c. föreslå minimiåldrar för deltagande i olika typer av tävlingar (för senare beslut av Förbundsstyrelsen) d. ta fram förslag på strategi för hur ett framgångsrikt och hållbart tävlingssystem (inkl. tävlingsbestämmelser och bedömningsreglementen) kan utvecklas På uppdrag av förbundets Sportchef har ett antal förslag tagit fram som den tekniska kommittén har granskat, tagit ställning till och justerat. Dessa förslag remitteras nu till trampolin-sverige på följande sätt: 1) En presentation och diskussion i samband med ledarmötet i samband med Gefle GF Games genomfördes den 27 september då förslagen presenteras och mötesdeltagarna fick möjlighet att ställa frågor och framföra sina åsikter. 2) En skriftlig enkät som kommer att distribueras till föreningar med trampolinverksamhet (se text i inledningen på detta dokument) 3) Ytterligare en möjlighet att framföra åsikter och ställa frågor ges i samband med Frölundacupen (25-26 oktober)

Bakgrund Ovanstående förslag är baserade på ett antal styrdokument och principer utifrån ovan nämnda uppdrag (punkterna a-d): - Svensk Gymnastiks Utvecklingsmodell i sin helhet - särskild vikt har lagts vid stadiet Träna och tävla ( För gymnaster som vill tävla men inte på yttersta prestationsnivå. Huvudsyftet är att behålla och attrahera barn, ungdomar och vuxna som vill börja eller fortsätta tävla i gymnastik utan att delta på högsta prestationsnivå. Tävlingsgymnastik med anpassade tränings- och tävlingsregler för olika målgrupper. ) - särskild vikt har också lagts vid följande tre nyckelfaktorer: * Utgå från barnrättsperspektivet * Beakta individuell utveckling * Ha tålamod och tillåta att det tar tid att nå toppen - Riksidrottsstyrelsens Anvisningar för barn- och ungdomsidrott (http://www.svenskidrott.se/imagevaultfiles/id_49809/cf_394/anvisningar_fr_barn_och_ungdomsidrott.pdf) - Den Nulägesbeskrivning för Gymnastikförbundets tävlingsdiscipliner som SISU och Gymnastikförbundets centrala kansli tog fram under våren 2014 - Statistik framtagen av centrala kansliet under våren/sommaren 2014