1 Aktuella frågor Juni 2013 IDEELLA SEKTORN Aktuella frågor Juni 2013
Aktuella frågor Juni 2013 I detta nummer av Aktuella frågor från KPMG Ideella sektorn redogör vi för ett antal viktiga förändringar som är på gång inom skatte- och redovisningsområdet. Vi presenterar också en studie som KPMG genomfört för World Economic Forum rörande ideella sektorns roll i framtiden. Fredrik Sjölander Auktoriserad revisor och branschansvarig KPMG Ideella sektorn
3 Aktuella frågor Juni 2013 Fortsatt möjlighet till momsfri lokaluthyrning till föreningar och stiftelser Joachim Broberg, momsexpert Regeringen har under många år undersökt frågan om förenklingar i regelverket som rör frivillig skattskyldighet för uthyrning av verksamhetslokal. Med dagens regler kan en hyresvärd under vissa förutsättningar ansöka om att få debitera moms vid uthyrning av lokal. Det är dock inte möjligt att debitera moms på hyran om hyresgästen bedriver momsfri verksamhet. En utredning från 2009 föreslog att det skulle införas obligatorisk momsplikt vid uthyrning av verksamhetslokaler, ett förslag som har oroat många ideella föreningar och stiftelser med anledning av befarade hyreshöjningar. Samtidigt som regeringen den 15 april överlämnade 2013 års ekonomiska vårproposition till riksdagen skickar finansdepartementet ut en promemoria med ett antal skatteförslag på remiss. Ett av förslagen rör frivillig skattskyldighet för uthyrning av verksamhetslokal. Enligt förslaget kommer det inte att införas någon obligatorisk momsplikt vid uthyrning av lokaler. Istället väljer man att föreslå ett antal förenklingar som t.ex. slopat ansökningsförfarande vid frivillig skattskyldighet. För att hyresvärden ska kunna fakturera med moms kommer det även i fortsättningen att krävas att hyresgästen bedriver momspliktig verksamhet i lokalen om förslaget går igenom. Allmännyttiga ideella föreningar och stiftelser kommer således även fortsättningsvis kunna hyra lokaler utan att debiteras moms. Vi ser positivt på detta och anser att möjligheten är mycket stor att förslaget går igenom. Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2014.
4 Aktuella frågor Juni 2013 Hur serviceavgifter tas ut kan påverka servicebolagets avdragsrätt Joachim Broberg, momsexpert samt Joel Amram inkomstskatteexpert I Sverige finns det idag många föreningar vars medlemmar består av bolag eller organisationer som valt att gå samman för att driva frågor som är viktiga i den sektor som de verkar inom. Stora delar av det faktiska arbetet utförs ofta av ett servicebolag som ägs av föreningen. Föreningens medlemmar betalar i sådana fall en serviceavgift till servicebolaget. I oktober 2012 avkunnade Kammarrätten i Stockholm en dom rörande ett medlemsföretags serviceavgifter. Denna dom är en i raden av domar från de senaste åren som på olika sätt berör frågan om mer eller mindre schablonmässigt fastställda serviceavgifter. Sammanfattningsvis ansåg Kammar-rätten att det inte hade visats att det förelåg ett direkt samband mellan de tjänster som servicebolaget tillhandahöll och den ersättning som medlemmarna betalade. Detta medförde i förlängningen att bolagets verksamhet till stora delar inte ansågs vara momspliktig och därmed saknade avdragsrätt för moms. Vi anser att domen bekräftar det som fastslagits i ett antal tidigare kammarrättsdomar och ser allvarligt på utvecklingen. Vår bedömning är att en schabloniserad prissättning för kontinuerligt tillhandahållna tjänster kan medföra stora effekter ur momssynpunkt. Enligt vad vi erfarit har Skatteverket under senare tid fokuserat på denna fråga och vi tror att många servicebolag idag kan sakna avdragsrätt för moms utifrån hur serviceavtalen är utformade. Vi anser därför att det är viktigt att se över serviceavtalen och serviceavgifternas prissättning för att undvika negativa skatteeffekter. Det är också viktigt att se över relationen mellan föreningen och servicebolaget. Skatteverket har under flera år drivit ett revisionsprojekt med inriktning mot ideella föreningar som äger ett dotterbolag. Detta projekt pågår fortfarande. Resultatet har flera gånger blivit upptaxeringar av servicebolagen då de har ansetts bedriva verksamhet åt föreningen utan att erhålla ersättning för detta.
5 Aktuella frågor Juni 2013 Fler skattebefriade stiftelser med nya skatteregler för ideell sektor Joel Amram, inkomstskatte- och stiftelseexpert Regeringen har lagt fram ett lagförslag med nya skatteregler för stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund. De allmännyttiga ändamålen blir flera. Störst betydelse kommer förslaget få för stiftelser, som ges ökade möjligheter att med skattebefrielse främja ett allmännyttigt ändamål. Den ideella sektorn har länge efterfrågat nya skatteregler då dagens regelverk till många delar är föråldrade och svårtillämpade. Flera utredningar har gjorts och den senaste presenterades 2009, vilken regeringen nu valt att gå vidare med delar av. Ett lagförslag som är planerat att beslutas i höstens budgetproposition har presenterats. Den klart viktigaste ändringen gäller vilket ändamål en stiftelse eller ideell förening kan främja och som kvalificerar för skattelättnader (ändamålskravet). Samma ändamål ska nu gälla för både ideella föreningar och för stiftelser. Allmännyttiga ändamål föreslås vara de som främjar idrott, kultur, miljövård, omsorg om barn och ungdom, politisk verksamhet, religiös verksamhet, sjukvård, social hjälpverksamhet, Sveriges försvar och krisberedskap i samverkan med myndighet, utbildning, vetenskaplig forskning och andra därmed likvärdiga ändamål. Det nya ändamålskravet innebär att man även inom ramen för en stiftelses verksamhet kommer att kunna främja t ex idrott, kultur och religiös verksamhet. Det införs även ett nytt efterfrågat ändamål miljövård. Ändamålet hjälpverksamhet bland behövande, vilket för stiftelser enbart innefattat ekonomiskt behövande, ändras till social hjälpverksamhet. I det inkluderas sociala och välgörande ändamål. Hjälpverksamhet kommer att kunna riktas mot socialt utsatta grupper utan att det måste vara fråga om ett ekonomiskt hjälpbehov. För de organisationer som tar emot gåvor som ger givaren skattereduktion kommer motsvarande utvidgning att göras. Förslaget innebär även att kravet på i vilken utsträckning verksamheten måste tillgodose ett allmännyttigt ändamål blir tydligare (verksamhetskravet). Det blir tydligt att bedömningen kan innefatta även året före och efter beskattningsåret. Bedömningen av om tillräckligt stor del av intäkterna har använts till allmännyttig verksamhet under året ska bli generösare (fullföljdskravet). Kravet ska kunna anses uppfyllt även om inte en tillräckligt stor del av intäkterna använts under året. Hänsyn ska då tas till hur det uppfyllts tidigare år och om det kan komma att uppfyllas det kommande året. Regeringen har sagt att om och i vilken utsträckning lagförslaget kommer presenteras i budget propositionen är beroende av bl a de bedömningar av det ekonomiska läget regeringen gör i det slutliga arbetet med budgetpropositionen. Vi ser positivt på förslaget och bedömer det som troligt att förslaget kommer att genomföras. Om lagförslaget antas ska de nya reglerna träda i kraft den 1 januari 2014.
6 Aktuella frågor Juni 2013 Ny normgivning för större ideella föreningar och stiftelser från 2014 Catharina Pramhäll, Redovisningsspecialist Från och med 2014 ska alla större ideella föreningar och stiftelser tilllämpa BFNAR 2012:1 när de upprättar koncern- och årsredovisning. I denna artikel redogörs för några av de nyheter som rör ideell sektor. I dag finns en mängd olika redovisningsregler att tillämpa. Hur stora förändringarna blir med K3 beror t.ex. på vilka regler som hittills har tillämpats och hur mycket upplysningar som lämnats. Vilka måste tillämpa K3? K3 är obligatoriskt för alla företag som klassificeras som större enligt Årsredovisningslagen. Eftersom ett företag definieras som en fysisk eller juridisk person som är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen påverkas även vissa ideella föreringar samt stiftelser. Ett företag är, större om det har: Över 50 anställda i genomsnitt Över 40 miljoner kronor i balansomslutning Över 80 miljoner kronor i omsättning (bidrag, gåvor och medlemsavgifter ska räknas in i nettoomsättningen) När samma två av dessa kriterier har uppfyllts två år i rad räknas företaget som större det tredje året. Vad gäller för mindre ideella föreningar och stiftelser? Mindre aktiebolag och ekonomiska föreningar kan välja ett förenklat regelverk, K2. Bokföringsnämnden håller på att ta fram förenklade regelverk även för mindre ideella föreningar och stiftelser. Eftersom K2 inte är färdigt för dessa företagsformer får mindre ideella föreningar och stiftelser tills vidare fortsätta att använda den gamla normgivningen från Bokförningsnämnden respektive rekommendationerna RR 1-RR 29 från Redovisningsrådet. Alternativt kan de välja att frivilligt tillämpa K3. Allmänt om K3 K3 är en del av Bokföringsnämndens K-projekt. K står för kategori av regelverk. Utgångspunkten är IASBs IFRS for Small and Medium-Sized Entities (IFRS for SMEs), som är IASBs försök att skapa ett regelverkför små och medelstora företag. K3 följer i stort samma kapitelindelning som IFRS for SMEs, men avviker också på ett antal punkter. Andra utgångspunkter i arbetet med K3 har varit befintlig normgivning, praxis och sambandet mellan redovisning och beskattning. K3 är ett principbaserat regelverk. I kapitel två finns en föreställningsram med begrepp och principer. Kapitlet behandlar grundläggande principer och värderingsgrunder samt innehåller definitioner och kriterier för att redovisa en tillgång, skuld, intäkt eller kostnad. Av kapitel två framgår också att syftet med en finansiell rapport är att tillhandahålla information om företagets finansiella ställning, resultat och kassaflöden. Informationen ska vara användbar som underlag för användarnas beslut i ekonomiska frågor. Ideella föreningar och stiftelser ska tillämpa alla kapitel i K3. När K3 var ute på remiss var det ett antal remissinstanser som efterlyste regler för ideell sektor vilket innebar att BFN arbetade fram två ytterligare kapitel. Kapitel 36: Särskilda regler för stiftelser och företag som drivs under stiftelseliknande former Kapitel 37: Särskilda regler för ideella föreningar, registrerade trossamfund och liknande sammanslutningar Kapitlen togs fram i samråd med de som framfört remissynpunkter. I dessa kapitel finns regler som dessa företag ska använda istället för eller utöver bestämmelserna i kapitel 1 35. Det kan noteras att Svensk Insamlingskontrolls styrelse har beslutat att samtliga 90-kontoinnehavare ska tillämpa K3 vid upprättande av års- och koncernredovisning. Årsredovisningens presentation Förvaltningsberättelse Reglerna om förvaltningsberättelse i kapitel tre kan se omfattande ut men det är i stort sett samma regler som idag finns i U 96:6 Förvaltningsberättelsens innehåll och U 98:2 Miljöinformation i förvaltningsberättelsen. Vid analysen av vilka förändringar K3 medför är det bra att gå igenom förvaltningsberättelsen och se om alla uppgifter finns med. För vissa föreningar blir det en nyhet att uppgift ska lämnas om hur föreningens ändamål har främjats under räkenskapsåret. Ett exempel är att föreningen beskriver den ideella verksamheten och dess effekter eftersom detta generellt sett inte återspeglas i resultaträkningen. Resultat- och balansräkning Ändamålsbestämda medel ska redovisas som en egen post i eget kapital. Den specifikation av eget kapital som krävs enligt ÅRL kan antingen presenteras i en egen rapport eller i en not. Specifikationen ska visa hur posten ändamålsbestämda medel har
7 Aktuella frågor Juni 2013 förändrats. Förändringen av ändamålsbestämda medel redovisas som en omföring mellan posterna Ändamålsbestämda medel och Årets resultat med tillförda och använda medel specificerat. Kassaflödesanalys Förutom kategorierna löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet får bidrag hänföras till en egen kategori, bidragsverksamhet. Tilläggsupplysningar K3 innehåller en hel del upplysningskrav som är nya för många. Det gäller t.ex. Upplysning om verkligt värde på förvaltningsfastigheter Upplysning om ingångna hyresavtal Upplysning om antaganden och bedömningar Upplysning ska även lämnas om gåvor som inte har redovisats i balansräkningen och resultaträkningen (t.ex. reklamtjänster). Består gåvan av en tjänst i form av ideellt arbete, ska omfattningen av ideellt arbete framgå. Upplysning ska även lämnas om tillgångar som inte uppfyller tillgångskriteriet i kapitel 2 och därmed inte får redovisas i balansräkningen. Värderingsregler Tillgångar K3 kräver att en anläggningstillgång som har betydande delar med väsentligt skilda nyttjandeperioder ska delas upp på dessa komponenter, och varje komponent ska skrivas av var för sig över nyttjandeperioden. Det innebär att det redovisade värdet på dessa anläggningstillgångar ska delas upp i komponenter per tidpunkten för övergång (1 januari 2013). Om till exempel en fastighets betydande komponenter har väsentligt olika nyttjandeperioder måste fastigheten alltså delas upp i komponenter. Tillkommande komponenter och utbyte av komponenter ska läggas till anskaffningsvärdet. Eventuellt återstående restvärde på en ersatt komponent ska då skrivas ned. Löpande underhåll ska kostnadsföras. Se även sista stycket under rubriken Medlemsavgifter, gåvor och erhållna bidrag. Nedskrivningar och avsättningar De kapitel som rör nedskrivningar och avsättningar skiljer sig inte så mycket från den befintliga normgivningen från Redovisningsrådet. Dock har Bokföringsnämnden i kapitlet om nedskrivningar preciserat vad som egentligen ska avses med bestående värdenedgång. Eftersom det kan vara svårt att beräkna en tillgångs värde finns en förenklingsregel i de särskilda kapitlen för ideell sektor som gör det möjligt att använda tillgångens förlustvärde. Förlustvärdet är det lägsta av återanskaffningsvärdet och återvinningsvärdet men får bestämmas till försäkringsvärdet. Detta gäller bara de tillgångar som innehas för det ideella ändamålet och som inte förväntas generera kassaflöden. Redovisning av pensioner K3 kräver att varje företag bestämmer huruvida dess pensionsplaner är förmånsbestämda eller avgiftsbestämda. När det gäller förmånsbestämda planer har företaget möjlighet att tillämpa ett antal förenklingsregler i koncernredovisningen. Det är ett absolut krav att alla pensionsåtaganden redovisas som
8 Aktuella frågor Juni 2013 skuld och därmed får inga pensionsåtaganden redovisas enbart som ansvarsförbindelse. Medlemsavgifter, gåvor och erhållna bidrag Som tidigare nämnts finns en föreställningsram i kapitel två i K3. Där framgår att ett av kriterierna för att få redovisa en intäkt är att de ekonomiska fördelarna som är förknippade med en transaktion sannolikt kommer att tillfalla företaget. Det innebär att om ett bidrag endast vidareförmedlas uppfyller det i normalfallet inte kriteriet att redovisas som intäkt. Av kapitel 36 och 37 framgår att det endast är det inflöde av ekonomiska fördelar som erhållits eller kommer att erhållas för egen räkning som får redovisas som intäkt. Av kapitel 36 och 37 framgår att om en tillgång eller tjänst tas emot utan att något med motsvarande värde ges tillbaka i utbyte så är det en gåva eller ett erhållet bidrag. Vad som skiljer en gåva från ett bidrag är om det finns villkor förknippade med transaktionen. Får föreningen eller stiftelsen en skuld till motparten om inte villkoren uppfylls är det ett bidrag, i annat fall en gåva. I kapitel 36 och 37 görs ingen skillnad mellan offentliga bidrag och bidrag från andra. En gåva ska redovisas som intäkt när den erhålls, om det inte är en gåva som inte behöver bokföras löpande enligt bokföringslagen, till exempel kläder som skall säljas vidare. En sådan gåva redovisas som intäkt om den finns kvar på balansdagen. En gåva i form av en tjänst får inte redovisas som intäkt. Ett erhållet bidrag får redovisas som intäkt när villkoren för att erhålla bidraget har uppfyllts. Intäkten får redovisas samma räkenskapsår som den kostnad bidraget är avsett att täcka redovisas. Bidrag som inte redovisas som intäkt ska redovisas som skuld. Hänför sig bidraget till en anläggningstillgång ska antingen tillgångens anskaffningsvärde reduceras eller bidraget redovisas som en förutbetald intäkt. Första tillämpningen av K3 Kapitel 35 innehåller regler om hur K3 ska tillämpas första gången. Huvudregeln är att omräkning ska ske retroaktivt. Det finns några frivilliga och några tvingade undantag från detta. Det jämförelseår som presenteras i den finansiella rapporten (inklusive tilläggsupplysningar) ska vara i enlighet med K3. Nästa steg Som nämndes inledningsvis blir effekterna av att börja tillämpa K3 olika beroende på vilken normgivning som tillämpats tidigare. Om föreningen eller stiftelsen innehar tillgångar som består av komponenter, t.ex. fastigheter, är det hög tid att börja fundera på hur det redovisade värdet ska delas upp. Eftersom jämförelsetalen som presenteras i årsredovisningen 2014 ska vara omräknade ska uppdelningen ske per 1 januari 2013. Det finns några olika tillvägagångssätt vid uppdelningen och vi på KPMG hjälper gärna till med råd och stöd. Vi rekommenderar också att redan nu gå igenom årsredovisningen för att se vilka andra konsekvenser K3 får för just er förening eller stiftelse. Ideell sektor får nyckelroll i framtiden Ideella organisationer kommer att spela en ny och allt viktigare roll i framtiden. Det visar en studie från World Economic Forum och KPMG. Gränserna mellan offentlig och privat sektor samt civilsamhället suddas alltmer ut och alla blir beroende av varandra för att nå önskad framgång. Studien The Future Role of Civil Society bygger på internationella intervjuer med 200 chefer och ledare från olika samhällssektorer. Rapporten beskriver ett antal framtidsscenarier, bland annat en framtid där investerare arbetar tillsammans med ideella organisationer för att lösa sociala utmaningar. Ideella organisationer har exempelvis lokal expertis och insikter som är viktiga att ta vara på för företag som vill etablera sig i andra världsdelar. Det finns flera exempel på företag som redan i dag samverkar med organisationer och myndigheter på plats i syfte att skapa ett socialt och ekonomiskt hållbart samhälle, säger Fredrik Sjölander branschansvarig för ideell sektor på KPMG Sverige. Resultatet av rapporten visar att det civila samhället håller på att förändras genom allt större både organiserade och oorganiserade grupper som påverkar på olika sätt. Rollerna förändras också genom att de ideella organisationerna tar mer plats i dag inom en mängd olika områden, samtidigt som den privata sektorn tar ett allt större ansvar när det gäller de sociala utmaningarna. Företagsledare i vinstdrivande företag måste förstå hur föränderlig världen är i dag. De måste också förstå vikten av att vara synlig och samarbeta med ideella organisationer. Det finns ingen i framtiden som kommer att lyckas genom att isolera sig, säger Fredrik. Ta del av rapporten via www.kpmg.se Branscher Ideella organisationer
KPMG Besöksadress: Tegelbacken 4 A Postadress: Box 16106 103 23 Stockholm Tel: 08-723 91 00 Fax: 08-10 52 58 E-post: info@kpmg.se kpmg.se Läs mer och kontakta oss via www.kpmg.se Branscher Ideella organisationer KPMG - Revision, Skatt och Rådgivning - erbjuder kvalificerat stöd för att skapa trygghet och säkerhet i er organisation så att ni kan ta tillvara möjligheter att uppnå era mål och syften. Våra branscherfarna specialister och revisorer har stor erfarenhet av de utmaningar som är specifika för just er. Kontakta oss gärna Alla medverkande i detta nummer av Aktuella frågor kan nås via förnamn.efternamn@kpmg.se alt. 08-723 91 00. Fredrik Sjölander Auktoriserad revisor Branschansvarig KPMG Ideella sektorn Box 16106 103 23 Stockholm Tel: 08-723 95 26, 070-529 95 26 E-mail: fredrik.sjolander@kpmg.se The information contained herein is of a general nature and is not intended to address the circumstances of any particular individual or entity. Although we endeavor to provide accurate and timely information, there can be no guarantee that such information is accurate as of the date it is received or that it will continue to be accurate in the future. No one should act on such information without appropriate professional advice after a thorough examination of the particular situation. 2013 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. Printed in Sweden.