Producerad av Länsstyrelsen i Kronobergs län januari 2007 ISSN 1103-8209, meddelande nr 2007:01 Omslagsbild: Hans Runesson Layout samt bild sid. 21: Christina Jonasson Statistik: Allan Karlsson och Birgitta Blomdahl Fler exemplar av denna skrift kan beställas kostnadsfritt från Länsstyrelsen i Kronobergs län, 351 86 Växjö, tel. 0470-860 00, eller laddas ner från vår webbplats www.g.lst.se. Sök under fl iken Jämställdhet. Ansvarig: Andreas Liljenrud, jämställdhetsdirektör 2
Innehåll Förord 4 Jämställdhet 5 Så långt har vi hunnit 8 Befolkning 12 Barn och familj 20 Utbildning 26 Arbete 30 Hälsa 39 Makt 42 Brott 47 Jämställdhetsarbetet - två dimensioner 48 Vill du veta mer? 49 3
Förord Välkommen att ta del av fakta om kvinnor och män i Kronobergs län. Jämställdhet handlar om män och kvinnors lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter på livets alla områden. Med den här foldern vill Länsstyrelsen synliggöra hur ojämställdheten ser ut i vårt län. På följande sidor presenteras några exempel utifrån de områden som den nationella jämställdhetspolitiken utgår ifrån. För att nå förändring måste vi först analysera hur vi har det idag. Var finns ojämställdheten? Vilka insatser krävs för att uppnå förändring? Regeringen har valt jämställdhetsintegrering som strategi för att uppnå målen i den nationella jämställdhetspolitiken. Det innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i såväl beslutsfattande som i planering och genomförande av verksamhet. Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att föra ut den nationella jämställdhetspolitiken, samt ge stöd och samordning för arbetet med jämställdhetsintegrering i vårt län. Könsuppdelad statistik är ett viktigt verktyg för att identifiera skillnader mellan män och kvinnor. Alla med - borgare i Kronobergs län, har ett gemensamt ansvar för att bryta den ojämställdhet som finns, det är först då jämställdhetspolitiken kommer att uppfyllas, till förmån för såväl män som kvinnor. Andreas Liljenrud Jämställdhetsdirektör i Kronobergs län 4
Jämställdhet Vad är jämställdhet? Jämställdhet brukar i Sverige avgränsas till förhållandet mellan kvinnor och män. Jämlikhet är däremot ett vidare begrepp. Det avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår ifrån att alla människor har lika värde oavsett kön, ålder, etnicitet, religion, funktionshinder, social tillhörighet m.m. Jämställdhet är en av de viktigaste jämlikhetsfrågorna. Kvantitativ och kvalitativ jämställdhet Den kvantitativa aspekten avser en jämn fördelning mellan kvinnor och män inom alla områden i samhället såsom skola, arbetsliv, aktiviteter på fritiden och maktpositioner. Jämn könsfördelning i en grupp innebär att andel kvinnor respektive män ligger mellan 40 och 60 procent. En jämn könsfördelning är inte tillräcklig för att uppnå jämställdhet. Det krävs också att både kvinnor och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas tillvara - den kvalitativa jämställdheten. 5
Jämställdhet Utveckling av jämställdheten sedan 1970-talet Kvinnor och män behöver idag inte välja mellan att ha ett betalt arbete och att ha barn de kan välja båda. Kvinnorna arbetar idag till lika stor del i offentlig som i privat sektor medan männen till största delen arbetar i privat sektor. Kvinnor kombinerar ett betalt arbete med vård av barn och hem. Män kombinerar ett betalt arbete med politiskt och fackligt engagemang. De direktvalda politiska församlingarna är idag kvantitativt jämställda de indirekta är det inte. Den könssegregerade gymnasie- och högskolan består. Den könssegregerade arbetsmarknaden består. Löneskillnaderna består kvinnodominerade yrken har lägre värde än mansdominerade män har högre lön än kvinnor i de fl esta yrken. Pensionärerna blir allt fl er och lever längre kvinnor lever ensamma i högre utsträckning än män män har högre pension än kvinnor. Männen dominerar fortfarande starkt i alla typer av brott. 6
Jämställdhet Några viktiga fakta - siffrorna gäller riket Andelen kvinnor i åldern 20 64 år i arbetskraften var 60 % år 1970 och 80 % år 2005. För männen var motsvarande andelar 90 % respektive 86 %. 42 % av kvinnorna fanns 1970 i offentlig sektor och 58 % i privat sektor. 2005 fanns 52 % i offentlig sektor och 48 % i privat sektor. 21 % av männen fanns 1970 i offentlig sektor och 79 % i privat sektor. 2005 fanns 19 % i offentlig sektor och 81 % i privat sektor. År 1970 arbetade 7 % av alla förvärvsarbetande kvinnor i jämställda yrken och 4 % av alla förvärvsarbetande män. 2005 var motsvarande andel 16 % för kvinnor och 14 % för män. Andelen 1 6-åringar i kommunal barnomsorg var 12 % år 1972. År 2004 var andelen 84 %. Andelen dagar med föräldrapenning för vård av små barn som togs ut av män var 0 % år 1974 och 20 % år 2005. Könsfördelningen bland riksdagsledamöterna 1973 var 15 % kvinnor och 85 % män. År 2006 var fördelningen 49 % kvinnor och 51 % män. Könsfördelningen bland ledamöter i centrala statliga lekmannastyrelser var 17 % kvinnor och 83 % män år 1986. År 2004 var fördelningen 48 % kvinnor och 52 % män. Från jämställda linjer/program i gymnasieskolan examinerades 12 % av alla fl ickor och 14 % av alla pojkar år 1971/72. År 2004/05 var motsvarande andelar 30 % för både fl ickor och pojkar. Källa: SCB:s Lathund om jämställdhet 2006 7
Så långt har vi hunnit 1845 Lika arvsrätt för kvinnor och män genomförs. 1846 Änkor, frånskilda eller ogifta kvinnor tillåts att arbeta inom hantverk och viss handel. 1858 Ogift kvinna över 25 år kan få bli myndig efter domstolsbeslut. Gifter hon sig, blir hon åter omyndig. 1859 Kvinnor får rätt att inneha vissa lärartjänster. 1863 Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder. 1864 Mannen förlorar lagstadgad rätt att aga sin hustru. 1870 Kvinnor får rätt att ta studenten som privatister. 1873 Kvinnor får rätt att ta akademisk examen, med några få undantag (jur. lic. och teologi). 1874 Gift kvinna får rätt att bestämma över sin egen inkomst. 1884 Ogift kvinna blir myndig vid 21 års ålder. 1901 Kvinnor får rätt till ledighet i fyra veckor utan lön vid barnsbörd. 1919 Alla kvinnor får kommunal rösträtt och blir valbara till kommuner och landsting. 1921 Kvinnor får allmän rösträtt och blir valbara till riksdagen. Gift kvinna blir myndig vid 21 års ålder. Kvinnan och mannen blir likställda i den nya giftermålsbalken. 1922 De fem första kvinnorna väljs in i riksdagen. 1925 Kvinnor får, med vissa undantag, samma rätt som män till statliga tjänster. 1927 Statliga läroverk öppnas för fl ickor. 1931 Moderskapsförsäkringen införs. 1935 Lika folkpension för kvinnor och män införs. 1938 Preventivmedel tillåts. Bidragsförskott införs. Mödrahjälp till behövande införs. Moderskapspenning för alla införs. 1939 Förvärvsarbetande kvinnor får inte avskedas på grund av havandeskap, förlossning eller giftermål. 1947 Första kvinnan i regeringen, Karin Kock. Lika lön för samma tjänst införs för statligt anställda. Barnbidrag införs. 8
1950 Båda föräldrarna blir förmyndare för barnet. 1951 Kvinnan får behålla sitt svenska medborgarskap även om hon gifter sig med en utländsk medborgare. 1955 Lagstadgad betald ledighet för yrkesarbetande kvinnor vid barnsbörd, 3 månader. 1958 Kvinnan får rätt att bli präst. 1960 SAF och LO beslutar att, inom en femårsperiod, slopa de särskilda kvinnolönerna. 1964 P-piller godkänns i Sverige. 1969 Grundskolan får ny läroplan. Skolan bör verka för jämställdhet. 1970 Gymnasieskolan får ny läroplan. Skolan bör verka för jämställdhet. 1971 Särbeskattning, dvs. individuell beskattning av arbetsinkomst, ersätter sambeskattning. 1974 Föräldraförsäkring införs som ger föräldrar rätt att dela ledigheten vid barns födelse. 1975 FN:s kvinnoår. Ny abortlag. I princip fri abort t.o.m. 18:e veckan. 1976 FN:s internationella kvinnoårtionde inleds. Förordning om jämställdhet på den statliga sektorn. Steriliseringslag. Person som fyllt 25 år bestämmer själv. 1977 Jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK. 1979 Rätt till sex timmars arbetsdag för småbarnsföräldrar utan inkomstkompensation. 1980 Lag mot könsdiskriminering i arbetslivet införs. Äktamakesprövning för studiemedel avskaffas. Jämställdhetsavtal för kommuner och landsting. Grundskolan får ny läroplan. Skolan ska verka för jämställdhet. Ny lag om tronföljd. Förstfödda dottern eller sonen till monarken ska ärva tronen. 1982 All kvinnomisshandel på enskild plats under allmänt åtal. Förbud mot pornografi ska föreställningar på offentlig plats. ATP-poäng för vård av barn under 3 år i hemmet. Statliga bidrag till kvinnoorganisationer. Ny namnlag. Vid giftermål får kvinnan och mannen välja vems efternamn de vill ha. 9
1983 Nytt jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK. Alla yrken öppna för kvinnor, även inom försvaret. 1984 Jämställdhetsavtal inom den statliga sektorn. 1985 FN:s kvinnoårtionde avslutas. Strategier till år 2000 antas. Jämställdhetsavtal för de statliga bolagen. 1987 Ny särskild lag om sambors gemensamma hem, sambolagen. 1988 Riksdagsbeslut om femårig nationell handlingsplan för jämställdhet. 1989 Nordisk handlingsplan för jämställdhet. 1992 Ny jämställdhetslag. 1994 Reviderad jämställdhetslag. Riksdagsbeslut om ny nationell policy för jämställdhet. En månad av föräldraförsäkringen reserveras för modern respektive fadern ( pappamånad ) och kan inte överlåtas. Jämställdhetsstatistiken blir offi ciell statistik. 1995 Sverige blir medlem i EU. FN:s fjärde kvinnokonferens i Beijing. Lag om registrering av partnerskap. 1997 Första kvinnliga biskopen. 1998 Lag om våld mot kvinnor. Ändring i brottsbalken. Lag med förbud mot könsstympning av kvinnor. Jämställdhetslagen skärps avseende sexuella trakasserier. 1999 Lag om förbud mot köp av sexuella tjänster. 2000 FN:s specialsession, Kvinnor 2000: jämställdhet, utveckling och fred inför 2000-talet. Nationellt råd för kvinnofrid inrättas. 2001 Jämställdhetslagen skärps bl.a. vad avser jämställdhetsanalys av löner. 2002 Antal dagar utökas med 30 s.k. sjukpenningdagar till 480 dagar. 60 av dessa reserveras för vardera föräldern och kan inte överlåtas. 2003 Kommitté för att följa upp och utvärdera Kvinnofridspropositionens myndighetsuppdrag ur ett könsmaktsperspektiv. Ändring i lagen om besöksförbud. Besöksförbud kan avse det gemen samma hemmet. 2004 En utredning tillsätts om handlingsplan för jämställdhetsintegrering inom Regeringskansliet. 10
2004 Regeringen beslutar om handlingsplan för jämställdhetsintegrering inom Regeringskansliet. 2005 Länsstyrelsen i Kronoberg antar en särskild handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Ny sexualbrottslagstiftning. Slutbetänkandet Makt att forma samhället och sitt eget liv jämställdhetspolitiken mot nya mål SOU 2005:66 presenteras. 2006 Riksdagsbeslut om nya mål för jämställdhetspolitiken. Europeiska rådet beslutar om en europeisk jämställdhetspakt. Inkomsttaket för sjukpenninggrundande inkomst höjs till 80 procent av lönen. Ersättning för garantidagar i föräldraförsäkringen höjs till 180 kr/dag. En handlingsplan för jämställda löner har överlämnats till riksdagen. 2007 Ett nytt jämställdhets- och integrationsdepartement bildas av den nytillträdda regeringen. Ansvarig minister tillika departementschef är Nyamko Sabuni. 11
Befolkning Folkmängd 2005-12-31 Därav utrikes födda Kommun Kvinnor Män Kvinnor Män Alvesta 9 207 9 477 905 828 Lessebo 4 067 4 060 454 418 Ljungby 13 471 13 622 1 472 1 342 Markaryd 4 784 4 787 638 608 Tingsryd 6 273 6 520 496 458 Uppvidinge 4 654 4 812 478 506 Växjö 38 885 38 478 4 438 4 101 Älmhult 7 634 7 712 808 709 Kronobergs län 88 975 89 468 9 689 8 970 Källa: SCB I Kronobergs län bor det något färre kvinnor än män. Av utrikes födda är förhållandet det omvända där är kvinnorna fler. 12
Befolkning Medelålder 2005 Uppgifterna avser förhållandena den 31 december för valt/valda år enligt den regionala indelning som gäller den 1 januari året därpå. Alvesta kvinnor 42,9 män 41,2 Ljungby kvinnor 43,3 män 41,2 Lessebo kvinnor 44,0 män 40,9 Markaryd kvinnor 44,7 män 43,1 Tingsryd kvinnor 46,2 män 44,1 Uppvidinge kvinnor 45,0 män 42,3 Växjö kvinnor 41,1 män 38,6 Älmhult kvinnor 43,3 män 41,4 Kronobergs län kvinnor 42,7 män 40,4 Riket kvinnor 42,0 män 39,7 Källa: SCB 13
Befolkning Befolkning, 16 år och äldre, efter civilstånd och ålder 2005, Kronobergs län, % 16-19 år 20-24 år 25-44 år Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Ogifta 99,5 100,0 94,3 98,2 49,1 61,8 Gifta 0,5 0 5,4 1,7 43,3 33,3 Änkor/ Änklingar 0 0 0 0 0,2 0,1 Skilda 0 0 0,3 0,1 7,4 4,8 Totalt 100 100 100 100 100 100 Antal 4 663 4 895 5 438 5 867 21 418 22 948 Källa: SCB I Kronobergs län har vi en ojämn fördelning av män och kvinnor inom respektive åldersgrupp. I åldern 16-64 år har vi betydligt fler män än kvinnor, medan i åldern 65 år och uppåt är det tvärtom - kvinnorna är fler. 14
Befolkning 45-64 år 65-79 år 80 år och äldre Samtliga Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män 13,0 21,5 5,7 10,9 6,4 13,1 45,2 54,3 65,7 62,8 56,1 70,2 19,4 56,1 36,8 36,5 3,8 1,4 26,4 7,3 68,4 26,0 9,7 2,5 17,4 14,3 11,8 11,6 5,7 4,9 8,3 6,7 100 100 100 100 100 100 100 100 22 960 23 865 12 081 10 804 6 557 4 148 88 975 89 468 15
Befolkning Återstående medellivslängd vid födelsen 2001-2005 Kronobergs län kvinnor 83,08 män 78,83 Riket kvinnor 82,41 män 77,99 Stockholms län kvinnor 82,65 män 78,06 Uppsala län kvinnor 82,90 män 79,07 Södermanlands län kvinnor 82,00 män 77,56 Östergötlands län kvinnor 82,42 män 78,25 Jönköpings län kvinnor 82,87 män 78,43 Kalmar län kvinnor 82,18 män 77,59 Gotlands län kvinnor 81,83 män 77,78 Blekinge län kvinnor 82,94 män 78,46 Skåne län kvinnor 82,43 män 78,08 16
Befolkning Hallands län kvinnor 83,44 män 79,13 Västra Götalands län kvinnor 82,40 män 78,07 Värmlands län kvinnor 82,01 män 77,37 Örebro län kvinnor 82,07 män 77,68 Västmanlands län kvinnor 82,17 män 77,89 Dalarnas län kvinnor 82,24 män 77,65 Gävleborgs län kvinnor 81,52 män 77,28 Västernorrlands län kvinnor 81,72 män 77,41 Jämtlands län kvinnor 81,94 män 77,73 Västerbottens län kvinnor 82,48 män 77,83 Norrbottens län kvinnor 81,71 män 76,84 Källa: SCB region: År 1997 bildades Skåne län utifrån Malmöhus och Kristianstads län. År 1998 bildades Västra Götalands län utifrån Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs och Skaraborgs län (utom kommunerna Habo och Mullsjö som från och med år 1998 tillhör Jönköpings län) 17
Befolkning Flyttningar i genomsnitt per år 2001-2005 Infl yttade Utfl yttade Netto Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Alvesta 429 449 439 464-10 -15 Lessebo 194 195 200 206-6 -11 Ljungby 426 427 428 409-2 18 Markaryd 195 202 203 204-8 -2 Tingsryd 244 247 249 266-5 -19 Uppvidinge 195 192 201 202-6 -10 Växjö 2 155 2 023 1 896 1 761 259 262 Älmhult 316 314 313 312 3 2 Källa: SCB 18
Befolkning Flyttningsöverskott för Kronobergs län i genomsnitt per år 2001-2005 efter ålder Källa: SCB Till länet flyttar det in mer människor än vad det årligen flyttar ut, med ett undantag och det är i åldern 19-29 år, där kvinnor flyttar i högre utsträckning än män. Noteras bör att i åldern 30-39 år är flyttningsöverskottet högre för kvinnor än för män. Ljungby, Växjö och Älmhult visar en positiv flyttström medan övriga kommuner har ett flyttningsunderskott. Kvinnor flyttar generellt mer än män och i yngre åldrar. 19
Barn och familj Summerat fruktsamhetstal *) i länet och riket under tiden 1970-2005 Källa: SCB *) Det antal barn en kvinna förväntas föda under sin livstid. Under 1970- och 1980-talet födde kvinnorna i Kronobergs län fler barn än riksgenomsnittet. Under senare år har fruktsamhetstalet i länet legat nära rikets nivå. 20
Barn och familj 21
Barn och familj Medelålder för förstföderskor 2005 Källa: SCB Genomsnittsåldern för förstföderskor var 28,7 år i riket 2005. Medelåldern har ökat kontinuerligt sedan 1975. Medelåldern för män vid första barnets födelse var 31,1 år. 22
Barn och familj Genomsnittligt antal barn 0-21 år i barnfamiljer År 2004 Källa: SCB Barnfamiljer i Kronobergs län har fler barn än riksgenomsnittet. Generellt kan man säga att i storstadsregionerna har barnfamiljerna färre barn och mödrarna föder sina barn senare i livet. Detta syns om än måttligt, även i vårt län, där exempelvis barnfamiljer i Växjö kommun har färre barn än i mer glesbefolkade kommuner som Uppvidinge och Lessebo. 23
Barn och familj Föräldrapenning Uttagna nettodagar fördelat på män och kvinnor 2005 Nettodagar, andel % Kvinnor Män Kronobergs län 82,2 17,8 Alvesta kn 83,3 16,7 Lessebo kn 84,2 15,8 Ljungby kn 83,0 17,0 Markaryd kn 82,7 17,3 Tingsryd kn 81,7 18,3 Uppvidinge kn 82,2 17,8 Växjö kn 81,6 18,4 Älmhult kn 82,4 17,6 Riket *) 80,5 19,5 Källa: Försäkringskassan *) I Riket ingår utomlands bosatta och där uppgift saknas om län. Uttaget av föräldrapenning bland män har i riket mer än fördubblats de senaste 10 åren. Trots det är skillnaden stor mellan män och kvinnor. 24
Barn och familj Tillfällig föräldrapenning för vård av barn Antal försäkrade som uppburit ersättning, antal barn och antal nettodagar år 2005. Antal dagar med partiell ersättning är omräknade till hela dagar. I samtliga ingår utomlands bosatta och där uppgift saknas om län. 31 343 LÄNET 51 779 1 602 116 RIKET 2 819 216 Källa: Försäkringskassan 25
Utbildning Utbildningsnivå för befolkningen i Kronobergs län i olika åldrar (%) - 2005 Kvinnor 25-39 40-54 55-64 Förgymnasial 7 14 28 Gymnasial 49 52 46 Eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år 16 17 11 Eftergymnasial minst 3 år 27 16 14 Uppgift om utbildningsnivå saknas 1 1 1 Män 25-39 40-54 55-64 Förgymnasial 11 23 36 Gymnasial 56 51 40 Eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år 15 13 10 Eftergymnasial minst 3 år 17 12 13 Uppgift om utbildningsnivå saknas 1 1 1 Källa: SCB Kvinnor har generellt högre formell utbildning än män. Kraven på utbildning har varit högre inom flera av de sektorer där kvinnor traditionellt har varit verksamma. 26
Utbildning Andel av befolkningen i åldern 25-64 år med eftergymnasial utbildning - 2005 Källa: SCB 27
Utbildning Andel elever som 2005 gått ut grundskolan utan att ha behörighet till gymnasiets nationella program, angivet i % Flickor Pojkar Totalt Alvesta 14,2 14,1 14,1 Lessebo 11,9 8,6 10,0 Ljungby 5,2 8,5 6,9 Markaryd 3,1 10,9 7,0 Tingsryd 8,3 11,2 9,7 Uppvidinge 9,9 21,3 15,8 Växjö 7,4 7,5 7,5 Älmhult 12,0 13,9 13,0 Kronobergs län 8,4 10,4 9,4 Riket 9,3 12,3 10,8 Källa: Skolverket 28
Utbildning Övergångsfrekvens till högskoleutbildning 2005, angivet i % Avgångna gymn.skolan 2001/02 och påbörjat högskolestudier t.o.m. 2004/05. Kvinnor Män Totalt Alvesta 50,4 32,5 41,6 Lessebo 36,4 45,9 41,4 Ljungby 52,2 33,3 42,1 Markaryd 38,8 30,6 34,7 Tingsryd 47,1 43,1 45,2 Uppvidinge 48,6 45,5 47,1 Växjö 57,7 46,6 52,2 Älmhult 58,3 47,0 52,9 Kronobergs län 52,7 41,1 47,0 Riket 50,1 39,3 44,8 Källa: SCB 29
Arbete Näringsstruktur, angivet i % Länet Riket Jord- och skogsbruk 2,8 1,9 Tillverkning 24,7 17,6 Energi, vatten, avfall 0,5 1,0 Byggverksamhet 5,1 5,8 Handel, kommunikationer 18,7 18,4 Kreditinstitut, företagstjänster 10,2 13,3 Utbildning 10,3 11,1 Vård, omsorg 16,6 16,4 Personliga och kulturella tjänster 5,2 7,2 Offentlig förvaltning 3,7 5,7 Okänd näringsgren 2,2 1,6 Totalt 100,0 100,0 Källa: SCB Andelen sysselsatta inom industrin har successivt minskat den senaste 30-årsperioden, medan den privata tjänstesektorn har fått ökad betydelse sysselsättningsmässigt. Andelen sysselsatta inom de i huvudsak offentligt finansierade tjänsterna har hållit sig i stort sett oförändrad sedan mitten av 1980-talet. 30
Arbete Könsfördelning, länet Könsfördelning, riket Kvinnor Män Kvinnor Män 18,7 81,3 18,8 81,2 23,3 76,7 25,6 74,4 19,2 80,8 21,7 78,3 7,3 92,7 7,6 92,4 36,7 63,3 38,3 61,7 41,3 58,7 41,7 58,3 74,7 25,3 72,8 27,2 85,2 14,8 83,8 16,2 56,9 43,1 55,2 44,8 56,6 43,4 53,6 46,4 68,5 31,5 56,3 43,7 46,2 53,8 47,9 52,1 Vård- och omsorgssektorn har liksom utbildningssektorn en sned könsfördelning med kvinnlig dominans, medan industri- och byggsektorn är mansdominerad. 31
Arbete Förvärvsarbetande dagbefolkning 2004 efter typ av produktion Källa: SCB 32
Arbete Andel förvärvsarbetande i åldern 20-64 år 2004 Källa: SCB Andelen förvärvsarbetande av länets befolkning är hög. Kvinnorna var runt 1990 på väg upp i männens nivå, men gapet har därefter åter ökat något. 33
Arbete Förvärvsarbetande nattbefolkning*) i länet 2004 Källa: SCB *) Nattbefolkning = invånare som bor i länet. Kronobergs län har en mycket könssegregerad arbetsmarknad. Män arbetar huvudsakligen inom den privata sektorn och kvinnor inom den offentliga sektorn. 34
Arbete Yrke 2004 Källa: SCB 35
Arbete Utpendlare 2004 Kvinnor Män Totalt Alvesta 1 522 1 904 3 426 Lessebo 577 853 1 430 Ljungby 619 930 1 549 Markaryd 350 530 880 Tingsryd 598 1 004 1 602 Uppvidinge 309 479 788 Växjö 2 060 3 459 5 519 Älmhult 446 706 1 152 Källa: SCB Kvinnor pendlar i mindre utsträckning än män och kortare sträckor. 36 Kommentar Nyföretagande, sid. 37 Andelen kvinnor av nyföretagarna har legat på cirka en tredjedel under relativt många år.
Arbete Nyföretagande 2005 i Sveriges län Kvinna Kvinna Man Man Andel /1000 /1000 kvinnor av nyföretagare (%) Stockholm 5 025 8,0 9 421 15,0 35 Uppsala 542 5,4 995 9,9 35 Södermanland 355 4,4 731 8,8 33 Östergötland 504 3,9 1 081 7,9 32 Jönköping 334 3,3 787 7,5 30 Kronoberg 200 3,7 376 6,5 35 Kalmar 264 3,7 537 7,3 33 Gotland 85 4,7 186 10,1 31 Blekinge 134 3,0 351 7,2 28 Skåne 2 114 5,7 4 127 10,9 34 Halland 441 5,0 813 9,0 35 Va Götaland 2 293 4,8 4 804 9,6 32 Värmland 335 4,1 586 6,7 36 Örebro 352 4,1 603 6,9 37 Västmanland 352 4,4 693 8,2 34 Dalarna 337 4,0 642 7,3 34 Gävleborg 356 4,2 629 7,1 36 Västernorrland 261 3,6 542 7,0 33 Jämtland 173 4,5 411 10,0 30 Västerbotten 284 3,5 645 7,6 31 Norrbotten 281 3,7 596 7,2 32 Samtliga 15 022 5,3 29 554 10,1 34 Källa: ITPS 37
Arbete Genomsnittlig sammanräknad förvärvsinkomst för befolkningen 20-64 år - 2004 Källa: SCB Kvinnor har lägre medelinkomst än män, vilket till stor del beror på att kvinnor deltidsarbetar i större utsträckning. 38
Hälsa Sjukpenningdagar 2005, bruttodagar Länet Samtliga 1 618 241 Kvinnor 1 027 786 Män 590 455 Alvesta Samtliga 184 139 Kvinnor 112 125 Män 72 014 Lessebo Samtliga 89 682 Kvinnor 54 699 Män 34 983 Ljungby Samtliga 275 868 Kvinnor 180 768 Män 95 100 Markaryd Samtliga 95 977 Kvinnor 56 318 Män 39 659 Tingsryd Samtliga 107 345 Kvinnor 65 491 Män 41 854 Uppvidinge Samtliga 94 498 Kvinnor 57 763 Män 36 735 Växjö Samtliga 633 690 Kvinnor 411 000 Män 222 690 Älmhult Samtliga 137 042 Kvinnor 89 622 Män 47 420 Källa: Försäkringskassan 39
Hälsa Ohälsotal*) med fördelning efter ålder, kön och kommun. År 2005 KVINNOR 16-19 år 20-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60-64 år Samtliga Alvesta 1,0 11,7 30,4 45,6 70,4 123,6 46,3 Lessebo 1,8 11,8 32,3 53,7 75,7 127,9 52,3 Ljungby 2,0 16,0 42,8 46,7 78,1 121,6 52,3 Markaryd 3,4 13,5 28,4 57,4 88,0 125,4 55,7 Tingsryd 0,0 15,6 39,7 49,1 74,1 113,0 51,4 Uppvidinge 2,9 16,6 43,4 51,4 72,9 125,9 53,4 Växjö 1,3 9,9 27,0 43,1 62,8 97,4 37,8 Älmhult 1,7 13,5 25,9 36,1 71,7 113,5 43,0 Länet 1,5 11,7 31,4 45,3 70,0 111,1 44,4 MÄN 16-19 år 2 0-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60-64 år Samtliga Alvesta 1,2 9,2 17,4 21,9 47,7 88,5 30,0 Lessebo 2,1 16,5 17,4 24,2 46,5 80,9 31,3 Ljungby 2,7 11,9 19,2 29,6 46,7 83,1 31,5 Markaryd 0,6 15,0 19,2 42,1 59,7 89,9 39,2 Tingsryd 1,6 13,2 19,4 27,9 43,2 77,9 31,2 Uppvidinge 2,4 12,9 15,7 27,6 51,5 90,8 33,2 Växjö 1,1 7,6 15,1 26,6 40,9 66,9 24,1 Älmhult 0,0 9,5 11,3 20,8 42,7 71,7 24,9 Länet 1,4 9,6 16,2 26,9 44,8 76,5 27,9 Källa: Försäkringskassan *) Ohälsotal - antal ersatta dagar med sjukpenning per försäkrad. Kvinnorna är betydligt mer sjukskrivna än männen. Variationerna mellan kommunerna är stora. 40
Hälsa Dödsorsak för kvinnor och män, Kronobergs län 1998 2003 Kvinnor Män Kvinnor Män Cirkulationsorganens sjukdomar 437 482 484 417 Tumörer 200 280 213 270 Andningsorganens sjukdomar 61 78 57 66 Övriga 208 179 201 210 Totalt 906 1 019 955 963 Källa: Socialstyrelsen; Epidemiologiskt centrum 41
Makt Vilka styr näringslivet i Kronobergs län? Företag med 100 anställda och däröver VD 7 % 93 % 14 % Styrelser (ledamöter + suppl.) 86 % Källa: Upplysningscentralen (UC) I motsats till politiken är representationen av kvinnor och män i företagsledning i näringslivet mycket ojämställd. Huvuddelen av såväl VD som representanter i styrelserna är män. 42
Makt Vilka styr i statliga styrelser och nämnder? (inkl suppleanter) % Kvinnor Män Växjö universitet 36 64 Polismyndigheten 45 55 Försäkringskassan 57 43 Landstinget 33 67 Länsarbetsnämnden 56 44 Länsstyrelsen (år 2007) 50 50 Totalt 43 57 Källa: Respektive myndighet/organisation, år 2006 Växjö universitet och Landstinget har en icke jämställd representation i styrelsen utifrån principen 40-60 %, läs mer på sidan 5. 43
Makt Kommunfullmäktigeledamöter efter valet 2006 Ordinarie Kvinnor Män % % Alvesta kn 44 69 Lessebo kn 40 60 Ljungby kn 43 57 Markaryd kn 44 56 Tingsryd kn 39 61 Uppvidinge kn 45 55 Växjö kn 43 57 Älmhult kn 49 51 Kronobergs län 41 59 Källa: SCB I Sverige har vi i princip uppnått jämställdhet vad gäller representation i politiken. I Kronobergs län har vi i snitt en jämställd fördelning av andelen kommunfullmäktigeledamöter. 44
Makt Könsfördelning på ledamöter i kommunfullmäktige som avgick under mandatperioden 2002-2006 Ledamöter inkl. ersättare Faktiskt antal Kvinnor Män Kvinnor Män % % Landstinget 67 33 8 4 Alvesta kn 27 73 3 8 Lessebo kn 31 69 5 11 Ljungby kn 29 71 2 5 Markaryds kn 75 25 6 2 Tingsryds kn 44 56 4 5 Uppvidinge kn 46 54 11 13 Växjö kn 53 47 8 7 Älmhults kn 36 64 4 7 Källa: Länsstyrelsen 45
Makt Kommunstyrelseledamöter mandatperioden 2002-2006 Faktiskt antal Kvinnor Män Kvinnor Män % % Alvesta kn 23 77 3 10 Lessebo kn 27 73 3 8 Ljungby kn 47 53 7 8 Markaryd kn 31 69 4 9 Tingsryd kn 38 62 5 8 Uppvidinge kn 27 73 3 8 Växjö kn 40 60 6 9 Älmhult kn 27 73 3 8 Kronobergs län 33 67 34 68 Källa: SCB Vid tiden för denna skrifts sammanställning var ej valresultatet för mandatperioden 2006-2010 klart. 46
Brott Anmälda brott 2005 Kronobergs län Relation Mot kvinna Mot man Plats Antal % Antal % Bekant med offret inomhus 207 62 122 21 utomhus 52 15 88 15 Obekant med offret inomhus 34 10 122 21 utomhus 43 13 244 43 Samtliga 336 100 576 100 Riket Relation Mot kvinna Mot man Plats Antal % Antal % Bekant med offret inomhus 13 739 57 7 201 18 utomhus 3 797 16 6 007 15 Obekant med offret inomhus 2 618 11 7 816 19 utomhus 3 953 16 19 238 48 Samtliga 24 097 100 40 262 100 Källa: Brottsförebyggande rådet Anmälda brott avser våldsbrott som mord, dråp och misshandel. Observera att sexualbrott ej ingår. 47
Jämställdhetsarbetet - två dimensioner Vanligtvis när vi talar och tänker kring jämställdhet tänker vi löner, representation, rätten till heltid m.m, dvs. frågor som hör till arbetslivet och dess organisering. Jämställdhetsarbetet har sedan slutet av 60-talet handlat mycket om kvinnans rätt att ta sig ut i arbetslivet och villkoren för detta. 1980 fick vi en jämställdhetslag som huvudsakligen kom till för att motverka könsdiskriminering i arbetslivet. Jämställdhetsombudsmannen (JämO) är den myndighet som har till uppgift att arbeta för jämställdhetslagens efterlevnad. Länsstyrelsens jämställdhetsarbete utgår från det andra perspektivet, jämställdhetsintegrering. Regeringen antog redan 1994 jämställdhetsintegrering som strategi för att uppnå målen i den nationella jämställdhetspolitiken. Länsstyrelsens uppgift är att ge stöd och samordning åt detta arbete på regional nivå. Jämställdhetsintegrering handlar om att föra in jämställdhet i ledningssystemet genom att i alla beslutsprocesser beakta ett jämställdhetsperspektiv. 48
Vill du veta mer? Vill du läsa mer om den nationella jämställdhetspolitiken?... det regionala jämställdhetsarbetet?... eller kom ma i kontakt med oss på Länsstyrelsen, är du välkommen att besöka vår webbplats. Du hittar oss under verksamhetsområde Jämställdhet. http://www.g.lst.se Du kan också läsa mer om den nationella jämställdhetspolitiken på regeringens hemsida: http://www.regeringen.se/sb/d/2593 JÄMINDEX och Jämdata Jämindex och jämdata är två olika sätt att presentera jämställdhetsstatistik som SCB, Statistiska Centralbyrån, ansvarar för. Jämindex visar hur landets kommuner förhåller sig till varandra. Kommunerna rangordnas efter en sammanvägning av följande variabler: eftergymnasial utbildning, förvärvsarbete, arbetslöshet, inkomst, näringsgrenar, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, unga vuxna, ohälsotal, kommunstyrelse, kommunfullmäktige, egna företagare. Jämdata visar utvecklingen i kommuner och län utifrån en mängd olika variabler. De tabeller som presenteras har sin utgångspunkt i målen för den nationella jämställdhetspolitiken. http://www.scb.se 49