Socialtjänstens arbete med unga som begår brott Förutsättningar, bedömningar och insatser Cecilia Andrée Löfholm Catrine Kaunitz Råd för framtiden Norrköping 26 okt 2012 1
Normbrytande beteende Beteende som bryter mot rådande normer och regler i den miljö individen befinner sig i. Många andra benämningar - antisocialt beteende, utagerande beteende, beteendeproblem
Normbrytande beteende Förekomst av normbrytande beteende (jmf Andershed & Andershed, 2005) 70 % 10 Pojkar Flickor 12 17 22 Barndom Ungdom Vuxenålder Ålder
De flesta ungdomar begår någon gång brott med de slutar med det, för en mindre grupp blir beteendet varaktigt och fortsätter upp i vuxen ålder. Tidig start predicerar varaktiga problem som är svåra att förändra, sen debut mer positiv prognos. En viktig uppgift är att skilja ut de ungdomarna som riskerar att fastna i ett långvarigt normbrytande beteende. 4
Det svenska rättssystemet när det gäller unga som begår brott Ungdomar behandlas inte som vuxna (gäller även internationellt). Bygger på tankar om både behandling (welfare) och straff (justice). Utgångspunkt: barn och unga som begår brott är ofta socialt utsatta och behöver stöd och hjälp. Det är socialtjänstens ansvar att utreda, bedöma och verkställa insatser till unga som begår brott. Rättsvårdande myndigheterna ska markera samhällets avståndstagande från brottet. 5
Balans mellan brott och samhällets reaktion? Två centrala synsätt ska förenas: brottets art och svårighetsgrad kontra den unges behov av sociala insatser. Gärningens straffvärde har fått större betydelse. Behandlingstanken har dock inte övergivits. Förutsättningarna för att överlämnas till vård inom socialtjänsten skärpts. Socialtjänsten ska skilja ut de unga som har ett vårdbehov från de som inte har det och som därför bara ska straffas för själva brottet. Tidigare lagstiftning utgick ifrån att alla unga som begår brott behöver vård.
Socialtjänstens utredning och bedömning Socialtjänstens har ansvar för alla barn och unga som riskerar att utvecklas ogynnsamt. Socialtjänsten ska underrättas om alla unga som inte fyllt 18 år som är skäligen misstänkta för brott. Alla anmälningar leder inte till utredning. (Yttrande till åklagare eller domstol). Hur benägna är socialtjänsten att starta utredning efter anmälan från polisen?
Yttrande till åklagare eller domstol Åklagare ska innan beslut i åtalsfrågan inhämta yttrande från socialtjänsten om den som är skäligen misstänkt för brott och under 18 år. Socialtjänsten är skyldig att inleda utredning oavsett vad föräldrar och den unge tycker. Bedöma om den unge har ett särskilt behov av åtgärder som syftar till att motverka till att hon/han utvecklas ogynnsamt. Ska innehålla uppgifter om den unges vårdbehov och vilka insatser socialtjänsten avser att vidta.
Utredningen bör präglas av: Helhetssyn: barns och ungas behov, föräldrars förmåga och faktorer i familj och miljö. Bedömning av vilka insatser den unge har behov av Information bör hämtas på ett strukturerat sätt och utifrån kunskap och beprövad erfarenhet 9
Att identifiera risk- och skyddsfaktorer Riskfaktorer ökar risken för problem Skyddsfaktorer minskar risken Ökad / minskad sannolikhet Enstaka risk-/skyddsfaktorer har begränsad effekt Kumulativ riskfaktorsmodellen är avgörande
Riskfaktorer av föränderlig karaktär Den unge: Trotsighet, ilska eller oräddhet Överaktivitet, impulsivitet eller koncentrationssvårigheter. Bristande medkänsla, skuld eller ånger Bristfälliga språkliga förmågor eller Skolprestationer Negativ problemlösning och attityd Nedstämdhet eller självskadebeteende. Problematiska kamratrelationer Familjen: Föräldrarnas egna svårigheter Svårigheter i förälderbarnrelationen Föräldrarnas svårigheter med uppfostringsstrategier
Skyddsfaktorer av föränderlig karaktär Den unge: Positiv skolanknytning och prestationer Positiva förhållningssätt eller problemlösningar Positiva umgängen och aktiviteter Den unges medvetenhet och motivation Familjen: Föräldrarnas ork, engagemang och stöd Föräldrarnas positiva attityder och uppfostringsstrategier Föräldrarnas medvetenhet och motivation
Hur använda kunskap om risk och skydd i en bedömning Enskild bedömning är alltid nödvändig Prognos Försiktighet krävs! Kan inte ersätta en väl underbyggd professionell bedömning
Strukturerade bedömningsmetoder Ett enhetligt bedömningssätt oberoende av vem som gör bedömningen (frågeformulär, checklista). Fastställda frågor som valts ut därför att de visat sig vara viktiga för det som ska mätas. Större träffsäkerhet. Öppenhet/tydlighet Dokumentation Rättsäkert Ex: SAVRY (Structured Assessment of Violence Risk in Youth), ESTER (evidensbaserad strukturerad bedömning av risk och skyddsfaktorer)
Ungdomsvård Den som är under 21 år kan dömas till ungdomsvård om han eller hon har ett särskilt vårdbehov och sådan vård kan beredas. Planerade åtgärderna bör vara tillräckligt ingripande med hänsyn till brottets straffvärde och den unges tidigare brottslighet. Ju yngre desto större är benägenheten att överlämna till vård. 15
Ungdomstjänst Den unge måste samtycka till ungdomstjänst. Inte ha ett särskilt vårdbehov Oavlönat arbete i lägst 20 timmar och högst 150. Vanligaste påföljden 16
Sluten ungdomsvård Ersätter fängelse för 15 17 åringar. Kombinera frihetsberövande (skydda andra och samhällsreaktion) och hjälp till positiv utveckling. Brottet och inte behandlingsbehovet avgör straffet och vårdtidens längd. Måste finnas en vårdplan Minst 14 dagar och max 4 år. Statens institutionsstyrelse är huvudman. Samarbete med socialtjänsten i den unges hemkommun. 17
Socialtjänstens behandlingsinsatser till unga som begår brott Som en påföljd utdömd i domstol Efter egen bedömning av den unges behov Både insatser i öppenvård och placeringar Både enligt SoL och LVU 18
Vanligaste behandlingsinsatserna till unga som begår brott Stödsamtal Kontaktperson Påverkansprogram Familjebehandling Placering utom hemmet 19
Fungerar socialtjänstens arbete med unga som begår brott? Hur görs behovsbedömningen? Vad innehåller insatserna? Vilken effekt har insatserna? 20
Internationell forskning om insatser till unga som begår brott Bästa effekter: Insatser med behandlingsinriktning som fokuserar på att förändra den unges beteende och tankemönster KBT-behandling till den unge Familjebehandling Multifokuserade behandlingsprogram
Internationell forskning om insatser till unga som begår brott Liten eller negativ effekt: Icke-terapeutiska insatser som bl a bygger på övervakning, avskräckning eller disciplinering övervakning insatser som arbetar med grupper av unga äventyrsprogram scared straight -program boot camps
Vad innebär en effektiv metod Målet är att uppnå varaktig förändring för de som får behandling Även den mest effektiva metoden har begränsad effekt 23
En studie av 156 ungdomar med allvarliga beteendeproblem Efter två år: En tredjedel fortfarande aktuella för insatser Totalt omkring 400 olika insatser Vanligast: samtalsstöd, kontaktperson, familjebehandling och placering utom hemmet Två femtedelar någon gång placerade utom hemmet 24
Förväntat återfall inom ett år (Lipsey, 1999) 100 90 80 Kontroll 70 procent 60 50 40 30 20 10 0 EJ återfall inom ett år
Förväntat återfall inom ett år (Lipsey, 1999) 100 90 80 70 Bästa behandling Bra behandling Kontroll procent 60 50 40 30 20 10 0 EJ återfall inom ett år
Forskningsresultaten bygger på Väldefinierade behandlingsmetoder utvecklade i USA Resultat från amerikanska effektutvärderingar Metaanalyser som sammanställer ett stort antal av dessa effektutvärderingar 27
Är resultaten överförbara? Teoretiskt grundade metoder: Risk och skyddsfaktorer Social inlärningsteori Inslag av KBT Socialekologi/nätverks tänkande Effektutvärderingar bygger på jämförelser: Situationen före och efter insatsen minst två mättillfällen Vad hade hänt om inte insatsen givits - jämförelsegrupp 28
Multisystemisk terapi Målgrupp: ungdomar med allvarliga beteendeproblem (kriminalitet, missbruk, aggressivitet, skolproblem) En strukturerad familje- och närmiljöbaserad intervention (familj, skola, kompisar) Teoretisk grund i kunskap om risk- och skyddsfaktorer, socialekologi och systemteori Utvecklats under mer än 30 år i USA Utvärderad i stort antal effektutvärderingar
Svenska effektutvärderingen av MST Randomiserad studie där MST jämförs med socialtjänstens traditionella insatser 156 unga ingår i studien och de följdes upp efter 7 respektive 24 månader I studien samlades information om flera områden: kriminalitet, beteendeproblematik, alkohol/droger, psykisk ohälsa, familj, kompisar, skola, sociodemografisk bakgrund
Huvudresultat Vilket är utfallet av MST-behandling jämfört med socialtjänstens traditionella insatser (TAU)? Förbättringar för båda grupperna Lika stor förbättring för dem som fått MST och för dem som fått traditionella insatser
Ja, det var väl det jag visste de där amerikanska metoderna funkar ju ändå inte!
Ja, det var väl det jag visste de där amerikanska metoderna funkar ju ändå inte! Är svensk MST sämre än MST i USA? Är svenska traditionella insatser bättre än traditionella insatser i USA? Finns det kontextuella skillnader mellan länderna som påverkat resultatet?
12 Förändring av beteendeproblem i tre utvärderingar av MST MST TRAD 8 4 0 Sverige Norge Henggeler mfl, 2006
Är resultaten överförbara? Resultat av teoretiskt grundade metoder: Risk och skyddsfaktorer Social inlärningsteori Inslag av KBT Socialekologi/nätverks tänkande Resultat av effektutvärderingar: Situationen före och efter insatsen minst två mättillfällen Vad hade hänt om inte insatsen givits - jämförelsegrupp 35
På väg mot större kunskap om bedömningar och insatser Socialt arbetes innehåll och konsekvenser är ett växande kunskapsområde Gäller särskilt unga med normbrytande beteende I väntan på svenska studier - internationella forskningsresultat fungerar som vägledning Viktigt att både fortsätta utveckla nationell forskningskunskap och skapa bättre möjligheter för att följa upp effekter på lokal nivå
Effektutvärderingar i Sverige Behandlingsinsatser i öppenvård Aggression Replacement Training (ART) Funktionell Familjeterapi (FFT) Multisystemisk terapi (MST) Placeringar utom hemmet Multidimensional Treatment Foster Care (MTFC) ART inom institutionsvård MultifunC 37
Risk, behov och responsivitet Risk att bedöma den individuella risken för återfall i kriminalitet Behov att identifiera förändringsbara faktorer som har med den unges kriminalitet att göra Responsivitet att välja insatser som passar den unges inlärningsstil