Dokumentation av konferensen TRÄDGÅRDSMÄSTARENS SOM KUNSKAPBÄRARE 22 23 oktober 2013, Gunnebo Slott Mölndal
Titel: Dokumentation av konferensen Trädgårdsmästaren som kunskapsbärare, 22-23 oktober 2012. Gunnebo slott, Mölndal. Redigering: Jeanette Blom Utgivning: Hantverkslaboratoriet Göteborgs universitet Box 77 SE 542 21 MARIESTAD www.craftlab.gu.se
INNEHÅLL DOKUMENTATION AV KONFERENS 22-23 OKTOBER sid Förord Växtdynamik- gestaltning genom förvaltning Trädgårdsmästarens kunskaper under 1700- talet Bondens träd, och botanistens Gesäll och mästarordningen, ett nygammalt mästarbrev Drömmen om den historiskt korrekta gräsmattan Gruppdiskussioner En mästarordning för trädgårdsmästare 1 2 11 19 22 24 33 Inbjudan Deltagarlista
Förord Ännu en konferens för trädgårdsmästare som arbetar i och med historiska miljöer har arrangerats i regi av Hantverkslaboratoriet. Den här gången hölls konferensen på Gunnebo Slott i Mölndal och temat var Trädgårdsmästaren som kunskapsbärare. Ett 70- tal personer deltog och under två intressanta dagar fick vi lyssna till föredrag om trädgårdsmästarens kunskaper och arbete från 1700- talet och fram till idag. Hur arbetade trädgårdsmästaren under 1700- talet, vilka arbetsuppgifter ingick i tjänsten och vilka kunskaper krävdes? Hur ser arbetet ur för dagens trädgårdsmästare? Har vi samma kunskapskrav och vad händer när kunskap går förlorad? Vad betyder trädgårdsmästarens kunskaper för en anläggning? Konferensens föredrag har samlats och sparats i den här rapporten som en minnesanteckning. Gunnebo Slott var en utmärkt passande plats för konferensen med tanke på den vikt Gunnebo Slotts ledning lägger på kompetens och hantverkskunskaper. Särskilt intressant var det att ta del av Gunnebos nuvarande trädgårdsmästare Joakim Seilers undersökning om gräsmatteslåtter med lie. Undersökning är ett projekt inom Hantverkslaboratoriet och kommer att redovisas längre fram i en rapport. För konferensen arrangemang stod arbetsgruppen Nätverket Trädgårdsmästare i historisk miljö som bildades 2011 i Mariestad. I arbetsgruppen ingår Maria Nyman- Nilsson, Fredriksdals Friluftsmuseum i Helsingborg, Maria Löfgren, Vallby Friluftsmuseum i Västerås, Annelie Johansson, Rosendals trädgård i Stockholm, Johnny Mattsson, Trädgårdsform i Väst i Göteborg och Jeanette Blom, Hantverkslaboratoriet. Arbetsgruppen arbetar nu med höstens konferens och efter önskemål från deltagare vid tidigare konferenser kommer även praktiska inslag att ingå. Jeanette Blom Hantverkskoordinator trädgård, Hantverkslaboratoriet
Växtdynamik gestaltning genom förvaltning Tomas Lagerström, Landskapsarkitekt, forskare Sveriges lantbruksuniversitet 2
3
4
5
6
7
8
9
10
Trädgårdsmästarens kunskaper under 1700-talet Åsa Ahrland, avd för agrarhistoria, Institutionen för ekonomi, SLU 11
12
13
14
15
16
17
18
Bondens träd och botanistens Åke Carlsson, författare och fil hedersdoktor Göteborgs universitet Bönder kunde i viss utsträckning skapa de träd de behövde. Av krokiga enbuskar gjordes raka enstammiga enträd till störar eller som levande stöttor till trägärdsgårdar. 19
Lindar hölls ofta i trädform för att skaffa löv och bast, men utan skötsel blir de flerstammiga buskar. Ekar på böndernas marker tillhörde kronan sedan Gustav Vasas tid. De utsattes ofta för topphuggning och sidohamling, vilket kan ses än i dag på många gamla ekar. 20
Nästan alla trädslag har använts för lövtäkt. I genomsnitt kunde ett hamlat träd ge tio kärvar var femte år. Ett får gavs ca 200 kärvar per år. Hamlade träd blir tidigt rötade och bryts lätt sönder när grenarna får växa ut och bli grova. Vårdträd (vård = skyddsande) har troligen förekommit på de flesta gårdar och är fortfarande vanliga. Det mest kända vårdträdet är Avaeken på Fårö, som Linné besökte 1741. Kyrkogårdar har ibland intressanta träd. Många har utnyttjats för lövtäkt. Med början på 1600-talet planterade man trädkransar kring kyrkogårdarna. De blev vanliga först på 1800-talet. Trädkransen av ek kring Asklanda kyrka är unik i Sverige. Den planterades på 1600-talet. Åtskilliga av de ursprungliga träden finns fortfarande kvar. Igenväxningen är ett hot mot många intressanta gamla träd. Ovanstående bilder är tagna från samma plats 1991 och 2011. Litteratur Bondens träd - och botanistens: Svensk Botanisk Tidskrift 1994 s 159. Gamla ekar. 2002 Gastekar och väckefuror. 2007. Tipsa mig gärna om intressanta träd! Åke Carlsson 21
siene@tele2.se 0322-664138 070-5728255 Gesäll- och mästarordningen, ett nygammalt mästarbrev Börje Hagman, ansvarig hantverksfrågor, Sveriges hantverksråd, Leksand Hantverkare som förebilder B Hagman har arbetat med hantverksfrågor och utbildning inom de traditionella hantverksyrkena de senaste 25 åren. Förebilderna under studietiden var mycket yrkesskickliga hantverkare och lärare som gav inspiration och lusten till att satsa på läraryrket: slöjdlärare. Man skulle kunna säga att de var Mästare i sina yrken utan mästarbrev. Dessa personer talade alltid om kvallitet, det goda hantverket och att göra rätt och att satsa på en professionell utbildning. Så blev det! Begreppet Mästare - skråtiden När hörde ni begreppet mästare senast? Själv noterade jag t ex tågmästare på resan hit, en löpsedel handlade om mästaren som blir politiker i Ukraina. Ni kan er historia och det finns säkert mästare också bland era förebilder även om begreppet trädgårdsmästare är en vedertagen yrkesbeteckning utan att hantverkaren har ett mästarbrev. Det finns ett antal liknande yrkesbeteckningar, t ex: badmästare, salsmästare (pappersindustrin), byggmästare, tågmästare, där det generellt inte handlar om att personen i fråga har ett mästarbrev. Det var i Centraleuropa redan på 12-1300 talet, då olika hantverksskrån bildades, som begreppen lärling-gesällmästare började användas och som lever än i dag! Sverige påverkades av detta och genom t ex krig, religion(kyrkan) och kungahusens kontakter med Europa så influerades även vårt land av dessa hantverksskrån. Det äldsta dokumentet om ett skrå i vårt land är från 1350-talet: Skäddarämbetet i Stockholm. Hantverket har alltså mer än 650 år av erfarenhet och utveckling fram till vår tid: 2000 talet. Skråordningen Man kan generellt säga att skråordningen i Sverige omfatade perioden från 1350-tal fram till 1846 då skråordningen upphörde. Detta som ett resultat av bl. a industrialiseringen och utvecklingen av teknologi inom en rad olika sektorer. De fanns/finns de som menar att hantverket var industrins moder. Huruvida detta är en bra beskrivning finns det många som reflekterat över. Tydligt är att många av dåtidens hantverkare tog med sig värdefull kunskap, kompetens on förtrogenhet in i sina nya yrkesroller som industriarbetare eller motsvarande. Näringsfrihet i Sverige Full näringsfrihet kom 1864 och då var det fritt fram för fri etablering av företag och hantverkare att etablera sig i hela landet (skråtiden innebar strängare regler om etablering och utanför stadsporten fans det relativt få skråhantverkare). Hantverksorganisationer bildas I slutet av 1800-tlet och början av 1900-talet bildades de första hantverksföreningarna i Sverige. Några av de tidigaste var Karlskrona, Stockholm, Kalmar, Göteborg m fl. Sveriges hantverksorga-nisation (SHO) bildades omkr. 1910. Detta var ett sätt att samla den kunskap och det engagemang som fanns i de äldre skråorganisationerna. I dag heter den största småföretagar- och hantverksorga-nisationen: företagarna och som har sin medlemsbas i de tidigare hantverksföreningarna runt om i landet. 22
Utbildningsfrågorna på agendan En av de viktiga frågorna som fanns med i de nybildade organisationerna var: utbildning och yrkesskicklighet. Hur bevarar viden och utvecklar den för våra nya generationers hantverkare? Det blev en viktig fråga att föra lärlings-gesäll- och mästartraditionen vidare in i 1900-talet. Hantverksutredningar och t ex lärlingsfrågor var ständigt återkommande på agendan. Mästarbrevsordning 1941 kom lag och förordning om Mästarbrev för hantverkare i Sverige. Det var då Sveriges Hantverksorganisation, SHO som drev denna fråga och fick också ansvaret att ta sig an hanteringen och organisationen av dessa kompetensbrev. Det blev också naturligt att även Gesällbrev fick sin plats inom SHO. Genom organisationsförändringar och namnbyten har mästarbrevsförordningen och lagen om mästarbrev för hantverkare ändrats under åren och den nuvarande ordningen gäller från 1995. Sveriges Hantverksråd Numera är det Sveriges Hantverksråd som är ansvarigt för hanteringen och utfärdandet av Gesäll- och Mästarbrev i vårt land. Det finns ca 100 olika yrken som har mästarbrevsstaus och lite färre yrken som har gesällbrevs-status. Det utdelas ca 80-100 mästarbrev och ca 1000 gesällbrev i Sverige per år. En låg siffra i förhållande till länder som Norge, Tyskland, Österrike m fl. Sveriges Hantverksråd har under 2012 igångsatt en nationell översyn av samtliga gesäll- och mästarbrevsbestämmelser, där varje bransch/yrkesorganisation uppmanas att se över sina regelverk och göra nödvändiga revideringara och justeringar av provbestämmelserna för sina yrken. Detta för att hitta ett tydligare och mer anpassat innehåll och krav som ska möta yrkets situation och utveckling i dag. En del yrken förvinner ut ur systemet och nya yrken, där det finns ett uttalat engagemang från bransch/yrkesorganisation att driva frågan om gesäll/mästarbrev i sitt yrke, tillkommer. För trädgårdsmästaryrket och branschen/er finns det nu möjlighet att aktivt delta i detta arbete och medverka till att yrket får gesäll/mästarbrev som tydliggör er professionella kompetens och yrkesskicklighet. Lycka till! 23
Drömmen om den historiskt korrekta gräsmattan Joakim Seiler, chefsträdgårdsmästare Gunnebo slott & trädgårdar 24
25
26
27
28
29
30
31
32
Gruppdiskussioner En mästarordning för trädgårdsmästare Frågeställningar - Vilka kompetenskrav ska ställas på en trädgårdsmästare och hur ska ett gesäll och/eller mästarprov se ut och utföras? - Finns det en branschorganisation för trädgårdsmästare i historiska anläggningar eller behöver det skapas en ny? - Masterclasses för trädgårdsmästare, vad ska de innehålla? Anteckningar grupp 1 Allmänt Det är en röra, svårt för folk att veta vad som är vad. Det finns så många utbildningsformer. Därför behövs det någon form av tydliggörande. Masterclass kan man ta efterhand, när man har behov. Vilka ska fastställa kriterierna? Det måste vara en bransch som ställer kraven och bestämmer vilka prov som ska göras. Vilka kompetenskrav ska ställas på en trädgårdsmästare? Hur ska ett gesäll respektive mästarprov se ut och utföras? Det praktiska kunnandet är viktigt. Perspektiv, förhållningssätt är viktigt. Hantverksmetoder. Hur var det förr, vilka krav hade man då på trädgårdsmästarens kunskap? Och hur ser det ut internationellt? Det kan kanske vara bra att kolla upp det. Vilka är de vanligast förekommande momenten en trädgårdsmästare gör. Skicka ut en enkät till nätverket med frågor. Vad är lägsta nivå? Fokus på mästarnivå i första hand. Ska det vara en historisk inriktning, krav på historisk kunskap för att ta gesäll och mästarbrev? Kanske ska man ha delmoment, delprov inom vissa områden. Förmedlingen av den egna kunskapen och kompetensen är en viktig del av mästarkompetensen. Om man har spetskompetens inom ett område ska man kunna förmedla den vidare. Det kan vara en del i det teoretiska provet. Gesällbrevet bör vara en grundläggande nivå. Kanske räcker med grundutbildningen. Mästarbrevet visar på en breddning. Man ska ha gränsöverskridande kompetens vad gäller gestaltning, skötsel, anläggning. Gunnar redogjorde för en modell som vi skissat på i HL Prov Det ska finnas en bruttolista över vilka moment det är man ska kunna och som man får innan provtillfället. Vid provet kommer några av dessa moment att testas. Eget arbete man ska visa upp ett eget arbete. Frågor Det ska finnas en lång lista av frågor som man får i förväg så att man vet vilka kunskaper det är man ska ha. Finns det en branschorganisation för trädgårdsmästare i historiska trädgårdsanläggningar? Behövs det skapas en ny branschorganisation? Branschen är splittrad. Många som är anställda, inte egna företagare. 33
Det finns olika nätverk. Forum för trädgårdshistorisk forskning, Swedish society of public parcs and gardens, nätverket för trädgårdspraktiker. Det finns inget nätverk som träffar mitt i prick. Swedish gardens efterfrågar kompetens till att sköta parker och trädgårdar men de har inte fokus på trädgårdsmästaren, det är mer landskapsarkitektens perspektiv. STAF, trädgårdsanläggarnas förbund, inte rätt. Mycket nyanläggning. Viktigt att lyfta kompetens som trädgårdsmästaren har. Vore väldigt bra att skapa en egen bransch. Ska beställarna tas in i branschen? Masterclasses för trädgårdsmästare, vad ska de innehålla? Flera förslag på masterclasses. Skötsel av spaljéodling, skötsel av gångar, stenmurar, terassmurar, beskärning, rosor. Olika kompetenser på olika ställen i Sverige. Det kan finnas kurser på olika ställen. Utnyttja de trädgårdar, anläggningar som finns i utformandet av masterclasses. Inte krav på att ta alla masterclasses som finns. Bra att ha kurser på engelska. Anteckningar grupp 2 Behövs gesäll och mästarnivåer? Sverige är ett litet land, tänk vidare än bara historiska trädgårdar! Storskaligt jmf med småskaligt, t ex stadsnära odling. I Norge stort behov, finns mästarbrev för trädgårdsmästare men ej för den som arbetar i historisk trädgård. Idag saknas relevant utbildning för att arbeta i historisk anläggning, t ex metoder, växtkännedom, odlingskunskaper. De historiska lagren finns även i städerna, t ex man glömmer ofta 1950 och 1960-talen Få trädgårdsmästare som har trädgårdshistoriskt intresse, hur många måste utbildas per år för att det ska finnas jobb åt dem. Ett mästarbrev för historisk trädgårdsmästare kan bli för smal nisch. När blir saker historia? Viktigt med allmän hantverkskunskap. På Vea historisk grön=påbyggnadskurs Framtida trädgårdsmästare kommer i framtiden att förmedla kunskap om yrket, t ex Joakim på Gunnebo som också måste förmedla, rollen kräver en gemensam grund. Vad är den gemensamma grunden? Vad innebär hantverket? På Gunnebo krävs bred kompetens, många olika hantverk Inte bra med alla olika Ky/Yh-utbildningar för gyttrigt, ej bra för statushöjningen I den här diskussionen borde alla utbanordnare vara med, det måste till en tydlighet Pga gyttrigheten behövs mästarutbildningen. Måste bestämma kriterierna för vad är en trädgårdsmästare är. I norge, 2 år basår, läroår 2-3 år, avlägger fagpröve, (gesäll) efter fagbreve kan du ta mästarbrev på kvällsutbildning Bestämma en lägstanivå på trädgårdsmästarkunskapen Vilka kunskaper är viktiga? 34
Beställa anläggningsjobb, kvalitetsäkring. Dokumenterad kunskap om historisk kunskap, hantverkskunskap, kunskap om olika ståndorter mm, kunna/vilja kommunicera med besökare. Trädgårdsmästare måste ha hög status! Viktigt med både praktisk och teoretisk kunskap. Samarbete, utgångspunkt i en anläggning. Tvärvetenskapligt utbyte ger mycket, i England samma problem, alla kan göra trädgård. Ett studium i Norge pågår där två anläggningar ska lyftas, undervisning sker där. Viktiga kunskaper: - Växtkännedom - Konsthistoria - Dokumentation - Tolka källor - Odla Branschorganisation? SSPPG Movium + Helsingborgs stad tittade på behovet av marknadsföring av parker, 36 parker är idag medlemmar, utbyte marknadsföring, kommunikation mm, tittar på hur National trust är organiserat, jobbar med att bestämman vad deras uppdrag är, bara marknadsföring eller statushöjning viktigt med trädgårdsmästarkunskaper annars ingen bra marknadsföring Vill ha nätverk för att kunna fortbilda sig inom ämnen som brister i utbildningen. Vea skickar utbildningsplan. Anteckningar grupp 3 Kompetenskrav Historisk eller allmän trädgårdsmästare? - ja, historisk trädgårdsmästare mer hantverk, trädgårdshistoria, känsla för materialet Gesäll - växter, jord, natur - trädgård är så brett, odling är brett, varje arbetsplats är ny - test på den dolda kunskapen - grunderna? Ympning, okulering, hamling Input från både gamla trädgårdsmästare + de nya, unga eller ska de nya sätta reglerna? - Permakultur t ex Möter efterfrågan, kulturhistoriska värdet, spaljering Mästarbrevet - Brett eller specificerat - Antikvariskt tänk - En mästare ska alltid ha historiska kunskaper Branschorganisationen 35
- Hantverkslaboratoriets nätverk förslår vi, vi vill ha en egen organisation och mästarbrev för trädgårdsmästare i historiska miljöer Masterclasses - Gamla tekniker - Gesällvandringar, se/arbeta i olika anläggningar - Arbetsutbyte Anteckningar grupp 4 Grunden till trädgårdsyrket, minsta gemensamma kunskapsbas, hur ser den ut? Trädet med alla utbildningsgrenar och fördjupningar, hur ser det ut? Kravspecifikation för gesällbrev inom trädgård växtkunskap växtskyddskunskap att ha verkat inom olika verksamheter och (i olika länder) Mästarbrev för trädgårdsmästare arbetsledning ekonomi företagande historia pedagogik mer formaliserad vistelse i andra länder, särskilt när det gäller historiska anläggningar Olika grenar ska ha olika mästarbrev? plantskolister trädgårdsdesigner trädgårdsmästare i historiska miljöer Hur utformar man ett praktiskt prov, när det är så beroende av att ett resultat av ens verk inte syns förrän efter ett antal år kanske? Tidens problem: Profilering/särdrag i nya utbildningar - för att locka studenter - dränerar den egna yrkesrollens bas! Vi förstör för oss själva när vi bygger upp utbildningarna på detta sätt? 36
Deltagare "Trädgårdsmästaren som kunskapsbärare", Gunnebo Slott 2012 Namn Organisation e- post 22- okt 23- okt Agneta Gardsby gardsby5@hotmail.com 1 1 Ahmet Becarevic Malmö stad, Fastighetskontoret ahmet.becarevic@malmo.se Anders Ryberg Länsstyrelsen Gbg anders.ryberg@lansstyrelsen.se 1 1 Anna Johansson anna_u_johansson@yahoo.se 1 1 Anna- Lena Johansson Malmö stad, Fastighetskontoret, Torup Slott anna- lena.johansson@malmo.se 1 1 Anna- Lena Sonesson Mårbacka Minnesgård info@marbacka.com 1 1 Annelie Johansson annelie_ed@yahoo.se 1 1 Astrid Matland Damsgård hovedgård, Bymuseet i Bergen astrid.matland@bymuseet.no 1 1 Aud Jovall Urtehagen, Domkirkeodden, Hedmark Fylkesmuseum aud.jovall@domkirkeodden.no 1 1 Bruno Pedoux Staberg barockträdgård, Staberg 81, 791 96 FALUN brunopedoux@gmail.com 1 1 Börje Hagman Sveriges Hantverksråd, Leksand borje.hagman@hantverk- utbildning.se 1 Camilla Wihlander Gunnebo slott och trädgårdar 1 1 Cecilia Wånge Fredriksdals Museer och trädgårdar cecilia.wange@helsingborg.se 1 1 Cecilie Godager Statens Fagskole for gartnere og blomsterdekartörer cecilie.godager@vea- fs.no 1 1 Charlotte Brännström Sundsby Säteri, Tjörns kommun 1 1 Christina Persson Göteborgs universitet, Hantverkslaboratoriet christina.persson@conservation.gu.se 1 1 Claudia Schutte Sv skogsplantor AB och Capellagården schutteclaudia@yahoo.com 1 1 Dagmar Nilsson Arvika Fastighets AB dagmar.nilsson@sunne.se 1 1 Daniel Lundberg Gunnebo slott och trädgårdar 1 1 David Ekelund david.m.ekelund@gmail.com 1 1 Eli Bentzen Statens Fagskole for gartnere og blomsterdekartörer eli.bentzen@vea- fs.no 1 1 Elin Starck Wij Trädgårdar info@wij.se 1 1 Emma Falk falkemma@hotmail.com 1 1 Emma Nordström Stiftelsen Läckö slott freyasister@gmail.com 1 1 Engla Ragnarsson Karlstad kommun engla.ragnarsson@gmail.com 1 1 Eva Blixt Karlstad kommun 1 1 Evalena Öman Institutionen för Kulturvård, GU evalena.oman@conservation.gu.se 1 1 Eva Rosén Tjolöholms Slott eva.rosen@tjoloholm.se 1 1 Fabian Mebus Riksantikvarieämbetet fabian.mebus@raa.se 1 1 Gitte Kidmose Rön Den Gamle By, Århus gkr@dengamleby.dk 1 1 Gunnar Almevik Göteborgs universitet, Hantverkslaboratoriet gunnar.almevik@conservation.gu.se 1
Henrik Morin Grön Morin henrik.morin@telia.com 1 Jeanette Blom Hantverkslaboratoriet/Trädgårdsmästare Blom jeanette.blom@conservation.gu.se/jeanette.blom@telia.com 1 1 Jenny Högberg Karlstads kommun jenny.hogberg@karlstad.se 1 1 Joachim Löfgren joalof1@gmail.com 1 1 Joakim Seiler Gunnebo slott och trädgårdar joakim.seiler@gunneboslott.se 1 1 Johnny Mattsson Trädgårdsform i Väst johnny@tradgardsformivast.se 1 1 Josephina Wesström Juhlin Lövstabruks trädgårdsmästeri info@lovstabrukstradgard.nu 1 1 Karin Bieltvedt Urtehagen, Domkirkeodden, Hedmark Fylkesmuseum 1 1 Karin Persson SLU, POM Lök- och knöluppropet karin.persson@slu.se 1 1 Kerstin Andersson Vivaldi AB kerstin.andersson@vivaldi.se 1 1 Klara Holmqvist Julita Gård, Nordiska museet klara.holmqvist@nordiskamuseet.se 1 1 Lars- Erik Olsson Tjörns kommun, Sundsby Säteri 1 1 Lauri Nyberg Gunnebo slott och trädgårdar laurinyberg@gmail.com 1 1 Lena Vikström Gunnebo slott och trädgårdar lena.vikstrom@gunneboslott.se 1 1 Linda Lindblad Göteborgs universitet, Hantverkslaboratoriet 1 Linnea Oskarsson SLU, POM Perennuppropet linnea.oskarsson@slu.se 1 1 Maja Stiernberg Millesgården maja.stjernberg@gmail.com 1 1 Mari Marstein Gamle Hvam museum mari.marstein@gamlehvam.no 1 1 Maria Löfgren Vallby friluftsmuseum maria.lofgren@vasteras.se 1 1 Maria Nyman Nilsson Fredriksdals Museer och trädgårdar maria.nyman- nilsson@helsingborg.se 1 1 Mattiaz Wiman Vivaldi AB mattiaz.wiman@vivaldi.se 2 2 Miriam Gustafsson Karlstads kommun ester_miriams@hotmail.com 1 1 Moa Michaelsson Linnés Råshult moamic@hotmail.com 1 1 Monica Christiansson Karlslunds Herrgård, Örebro kommun monica.christiansson@orebro.se 1 1 Nanna Bylund nanna.bylund@gamil.com 1 1 Paula Palm Göteborgs stad, fastighetskontorret paula.palm@fastighet.goteborg.se 1 1 Per Hellqvist Gunnebo slott och trädgårdar 1 1 Pia Scmidtbauer Göteborgs stad, fastighetskontorret pia.schmidtbauer@fastighet.goteborg.se 1 1 Pierre Nestlog Institutionen för kulturvård, GU pierre.nestlog@conservation.gu.se 1 1 Teresia Millberg teresiamillberg@gmail.com 1 1 Tobias Johansson Tjörns kommun tobias.jord@gmail.com/tobias.johansson@vagenut.coop 1 1 Tomas Lagerström Gröna Råd Växtkonsulter AB tomas@gronarad.se 1 Ulla Söderberg Arvika Fastighets AB ulla.soderberg@arvika.se 1 1 Ulrika Rydh Hus och Grönska ulrika@husochgronska.se 1 1
Veronica Bick Tjörns kommun, Sundsby Säteri veronica@bick.se 1 1 Åke Carlsson siene@tele2.se 1 1 Åsa Ahrland SLU asa.ahrland@slu.se 1 1 68 63
Trädgårdsmästaren som kunskapsbärare INBJUDAN Konferens 22-23 oktober på Gunnebo slott och trädgårdar HANTVERKSLABORATORIET Hantverkslaboratoriet är ett nybildat centrum för kulturmiljöns hantverk, med Göteborgs universitet som huvudman. Verksamheten har initierats i samarbete med bland andra Riksantikvarieämbetet, Svenska kyrkan, Sveriges Hembygdsförbund och Statens Fastighetsverk. Hantverkslaboratoriets uppdrag är dels att dokumentera och säkra hotade hantverkskunskaper inom områdena landskapsvård, historisk trädgård och bygghantverk, dels att initiera uppföljning, forskning och utvecklingsarbete i kulturmiljövårdens praktik med inriktning mot hantverkliga problem och frågeställningar. Vi vill bjuda in deltagare i nätverket för trädgårdshantverkare i historiska parker och trädgårdar till en konferens med temat trädgårdsmästaren som kunskapsbärare. Vad är det för kunskap och kompetens som en trädgårdsmästare har eller bör ha? Hur definierar vi kompetensområdet och hur förmedlar vi innehållet till vår omgivning? Välkommen! Läs mer om oss på www.craftlab.gu.se
PROGRAM Måndag 22 oktober 12.00 Samling och lunch i Gunnebo Kaffehus och Krog 13.00 Välkomna. Lena Vikström, VD Gunnebo slott & trädgårdar. Lokal Vagnboden Gunnar Almevik, Hantverkslaboratoriet, Göteborgs universitet 13.20 Växtdynamik - gestaltning genom förvaltning. Tomas Lagerström, landskapsarkitekt, forskare Sveriges lantbruksuniversitet 14.00 Trädgårdsmästarens kunskaper under 1700-talet. Åsa Ahrland, universitetslektor Sveriges lantbruksuniversitet 14.50 Fika 15.10 Bondens träd - och botanistens. Åke Carlsson, författare och fil hedersdoktor Göteborgs universitet 16.00 Gesäll- och mästarordningen, ett nygammalt mästarbrev. Börje Hagman, ansvarig hantverksfrågor på Sveriges Hantverksråd 16.30 Gruppdiskussioner på temat En mästarordning för trädgårdsmästare -Vilka kompetenskrav ska ställas på en trädgårdsmästare och hur ska ett gesäll och/eller mästarprov se ut och utföras? -Finns det en branschorganisation för trädgårdsmästare i historiska anläggningar eller behöver det skapas en ny? -Masterclasses för trädgårsmästare, vad ska de innehålla? ANMÄLAN Antalet deltagare på konferensen är av utrymmesskäl max 80 personer. Deltagandet i konferensens program och aktiviteter är kostnadsfritt, men du betalar en avgift på 500 kr för maten. I priset ingår två luncher, Dagens Cajsa Warg, och en tvårätters middag. Vi vill ha din anmälan senast den 4 oktober Anmäl dig via e-post till hantverkskoordinator Jeanette Blom E-post: jeanette.blom@conservation.gu.se Uppge namn, telefonnummer och gärna var och vad du jobbar med i anmälan. Kom också ihåg att berätta om du har någon matallergi eller andra önskemål. Du får sedan en bekräftelse på anmälan och uppgifter om hur du betalar. Har du frågor, kontakta Jeanette Blom på e-post eller tel. 0736-22 17 59 4 oktober 2012 17.30 Uppsamling och gemensam summering av eftermiddagen 18.00 Rundvandring på slottet. ca 19.30 Middag på Gunnebo Kaffehus och Krog Tisdag 23 oktober 9.00 Drömmen om den historiskt korrekta gräsmattan. Joakim Seiler, chefsträdgårdsmästare på Gunnebo berättar om sitt projekt om grässlåtter. 9.45 Rundvandring i Gunnebo slotts trädgård och park. Joakim Seiler 10.30 Fika 11.00 Gunnebo och hantverket, vikten av kompetens. Lena Vikström, VD Gunnebo 12.00 Samling och avslutning. Presentation av nätverkets arbetsgrupp och diskussion om framtida aktiviteter och 2013 års konferens. 12.30 Lunch på Gunnebo Kaffehus och Krog Plats Gunnebo slott ligger 12 km söder om Göteborg, nära Mölndal. Det tar ca 15-20 minuter från Göteborgs centrum. Med Västtrafik går det att åka spårvagn 2 eller 4 från Göteborg till Mölndal, eller ta pendeltåget mot Kungsbacka. Buss 752 går från Mölndals station till Gunnebo. Det finns tre hållplatser vid Gunnebo, stig av vid Runde sten så kommer du närmast slottet. Läs mer på slottets hemsida om hur du tar dig hit, www.gunneboslott.se. Tips på boende Närmaste hotell ligger i Mölndal och närmaste vandrarhem i Göteborg. I Mölndal finns t.ex. Scandic hotel och Hotel Mölndals bro. I Göteborg finns Göteborgs vandarhem, Stigbergsliden STF vandrarhem m.fl. Efter middagen kommer vi att ordna så att det går skjutsar till närmaste busshållplats.