En stor del av dem som var arbetslösa i slutet av år 2009 var arbetslösa även ett år tidigare

Relevanta dokument
Över hälften av dem som var arbetslösa i slutet av år 2010 var arbetslösa även ett år tidigare

Nya och nedlagda företag

Nya och nedlagda företag

Befolkningens utbildningsstruktur 2013

Antalet skuldsaneringar för privatpersoner visade en ökning under januari december 2011

Nya och nedlagda företag

Antalet konkurser minskade under januari november med 6,4 procent från året innan

Antalet konkurser minskade under januari september med 6,4 procent från året innan

Sökande till utbildning 2009

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher

Antalet skuldsaneringar för privatpersoner visade en svag ökning under januari december 2012

Näringsgrenarna inom tillverkning tappade jobb under åren

Nya och nedlagda företag

Antalet konkurser ökade med 7,3 procent från året innan

Antalet skuldsaneringar för privatpersoner ökade något år 2013 från året innan

Lönestrukturstatistik 2010

Sysselsättning bland studerande 2009

Arbetslöshetsrisken för sysselsatta understiger befolkningens genomsnittliga nivå

Finländarnas fritidsresor med övernattning i mars 2011 och förändring på årsnivå, förhandsuppgifter 3/2011-3/2010

Universitetsutbildning 2013

Förhandsstatistik över befolkningen

Förhandsstatistik över befolkningen

Utsökningsärenden 2011

Förhandsstatistik över befolkningen

Utländska dotterbolag i Finland 2007

Förhandsstatistik över befolkningen

Förhandsstatistik över befolkningen

Placering efter utbildning 2010

Förhandsuppgifter om befolkningen

Regionalräkenskaper 2010

Huvudsaklig verksamhet och yrkesställning, preliminära uppgifter. Arbetslösheten bland högutbildade ökade med omkring 30 procent från år 2012

Andelen specialister och experter störst i Nyland

Förhandsuppgifter om befolkningen

Förhandsuppgifter om befolkningen

I juni 2011 åkte finländarna på kryssning till Estland eller reste till Medelhavet

Förhandsuppgifter om befolkningen

Statistik över regional företagsverksamhet 2016

Förhandsuppgifter om befolkningen

Nettokostnaderna för kommunernas social- och hälsovård var 17,9 miljarder euro år Socialoch

Resorna till Spanien och dagsresorna till grannländerna ökade under september-december 2014

Risken för arbetslöshet störst bland personer med främmande språk som modersmål

Nya och nedlagda företag

Under den svala sommaren 2015 reste finländarna i Finland och till Centraleuropa

Finländarna reste flitigt under januari april 2012

År 2013 ökade antalet slutbehandlade konkursansökningar med 3,6 procent från året innan

Utländska dotterbolag i Finland 2008

Fritidsresorna till Kanarieöarna och kryssningarna till Sverige ökade under september december 2016

Universitetsutbildning 2013

Finländarna reste flitigt inom landet under januari-april 2013

Bostäder och boendeförhållanden

Utländska dotterbolag i Finland 2009

Slutbehandlade konkursansökningar under år 2009

Utlandsresor populära bland finländarna i december 2011

Under januari-april 2014 reste finländarna till Lappland, Estland och Spanien

Bostäder och boendeförhållanden 2008, allmän översikt

Andelen arbetsplatser inom informationssektorn störst i Salo ekonomiska region

Finländarnas resor till Kanarieöarna och Mellaneuropa ökade under januari-april 2017

Inkvarteringsstatistik

Åklagarens avgöranden 2010

Yrkeshögskoleutbildning 2014

Finländarna reste till Medelhavet, Estland och Lappland under september december 2012

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik

Finländarna reste sommaren 2017 inom landet och till Sydeuropa

Kryssningar till Estland och Sverige populära bland finländare under september-december 2013

År 2016 var kommunernas nettokostnader för social- och hälsovård nästan på samma nivå som året innan

Inrikesresor och dagsresor till utlandet populära bland finländarna under maj-augusti 2013

Yrkeshögskoleutbildning 2013

Inkvarteringsstatistik

Regionalräkenskaper 2011

Andelen kvinnliga utsökningsgäldenärer har ökat stadigt

Finländarnas resor inom landet ökade under maj augusti 2012

Bostäder och boendeförhållanden

Finländarna reste sommaren 2016 inom landet och till grannländerna

Det ombytliga sommarvädret fick finländarna att resa till Medelhavsländerna under maj-augusti 2014

Nya och nedlagda företag

Nya och nedlagda företag

Två av tre mammor till barn under tre år har sysselsättning

Lönestrukturstatistik 2012

Sysselsättning bland studerande 2012

Finländarnas resor. Fritidsresorna till utlandet minskade under september-december , hösten ( )

Finländarna reste sommaren 2018 inom landet och till Medelhavet

Nya och nedlagda företag

Nya och nedlagda företag

Inkvarteringsstatistik

Nya och nedlagda företag

Inkvarteringsstatistik

Specialundervisning 2009

Fritidsresorna till utlandet ökade under september-december 2017

Placering efter utbildning 2012

Inkvarteringsstatistik

Resorna till Medelhavet och Estland ökade under september december 2015

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik

Finländarnas resor 2018

Finländarnas resor 2017

Finländarnas resor till spanska fastlandet ökade under januari-april 2016

Nya och nedlagda företag

Finländarnas resor 2016

Bostäder och boendeförhållanden

Transkript:

Befolkning 2010 Sysselsättning 2009 Bagrundsinformation om arbetslösa En stor del av dem som var arbetslösa i slutet av år 2009 var arbetslösa även ett år tidigare Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik hade 40 procent av dem som var arbetslösa i slutet av år 2009 jobb ett år tidigare, och nästan lika många var arbetslösa. Under 10 procent av de arbetslösa studerade ett år tidigare. Uppgiften om arbetslösheten baserar sig på arbetsoch näringsministeriets register över arbetslösa arbetssökande. Verksamhet i slutet av åren 2007 och 2008 för dem som var arbetslösa 2009 I slutet av år 2009 var antalet arbetslösa arbetssökande 299 863, av vilka 179 979 var män och 119 884 kvinnor. Från slutet av år 2008 ökade antalet arbetslösa med 66 000, dvs. 28 procent. Arbetslösheten bland män ökade med 3 procent och bland kvinnor med 19,1 procent. Mest ökade arbetslösheten bland unga i åldersgrupperna under 30 år: antalet arbetslösa unga män ökade med nästan 50 procent och antalet arbetslösa unga kvinnor med en tredjedel. Den totala arbetslöshetsgraden steg med 2,5 procentenheter från 8,9 till 11,5 procent och var ännu större bland unga. Det relativa arbetslöshetstalet bland under 25-åringar steg med 4,5 procentenheter och bland 25 29-åringar med 3,6 procentenheter. Risken för arbetslöshet störst bland unga män Helsingfors 29.06.2010 Uppgifterna får lånas med uppgivande av Statistikcentralen som källa.

Med risken för arbetslöshet beskrivs andelen sysselsatta som blivit arbetslösa. Risken kan beräknas efter kön och ålder eller t.ex. för olika näringsgrenar. Risken för en sysselsatt man att bli arbetslös år 2009 var procent och för en kvinna procent. Risken bland män var 58 procent högre än bland kvinnor. I åldersgruppen 18 24-åringar är risken bland män över dubbelt så stor som bland kvinnor. I alla andra åldersgrupper är den omkring 50 procent högre. Jämfört med året innan ökade risken för arbetslöshet bland män med 48 procent och bland kvinnor med 37 procent. Risken bland 18 24-åriga män ökade med 47 procent och bland lika gamla kvinnor med 43 procent. Ökningen var nästan densamma även i övriga åldersgrupper. Män lider av arbetslöshet mer än kvinnor i alla åldersgrupper och risken för arbetslöshet ökar snabbare bland män än bland kvinnor. Risken för arbetslöshet bland sysselsatta efter kön och ålder år 2009 Av dem som var arbetslösa i slutet av år 2009 var 144 601 personer sysselsatta i slutet av år 2007. Kvantitativt sett blev människor mest arbetslösa inom industrin, 43 000 personer. Näst mest blev människor arbetslösa inom fastighets-, uthyrnings- och forskningsverksamhet samt inom företagstjänster (20 000), byggverksamhet (19 000) och parti- och detaljhandel (15 000). I synnerhet tillverkning och byggverksamhet är kraftigt mansdominerade näringsgrenar. Minst blev däremot människor arbetslösa inom gruvdrift (440), inom el-, gas- och vattenförsörjning (270) samt inom finansiell verksamhet (1100). Av dessa är särskilt gruvdrift och el-, gas- och vattenförsörjning relativt små näringsgrensgrupper. Risken för arbetslöshet var störst inom byggverksamhet, 12,1 procent, inom tillverkning, 10,4 procent, och inom gruvdrift, 9,1 procent. Minst var risken däremot inom el-, gas- och vattenförsörjning, 1,7 procent, inom finansiell verksamhet, 2,4 procent, och inom offentlig förvaltning och försvar, 2,5 procent. Risken för arbetslöshet skiljer sig mellan könen: inom nästan alla näringsgrenar är risken för arbetslöshet betydligt större bland män. Även inom mansdominerade branscher som byggverksamhet och tillverkning är risken för arbetslöshet 2 3 procentenheter större bland män. Därmed är antalet män som blivit arbetslösa från dessa näringsgrenar betydande. Inom näringsgrenarna transport, utbildning, offentlig förvaltning samt finansiell verksamhet är risken för arbetslöshet bland kvinnor större eller nästan lika stor som bland män. 2

Risken för arbetslöshet efter näringsgren Risken för arbetslöshet lägst bland högutbildade Sett till utbildningsnivån är risken för arbetslöshet störst bland dem som avlagt enbart grundutbildning. Av dem som var sysselsatta år 2008 och som hade enbart grundutbildning var 8 procent arbetslösa i slutet av år 2009. Av de sysselsatta med examen på högre nivå blev 3 procent arbetslösa. Risken för arbetslöshet var större bland män än kvinnor inom alla utbildningsnivåer, även om skillnaderna var mindre inom de högre utbildningsnivåerna. Risken för arbetslöshet efter utbildningsnivå Sett till landskap var risken för arbetslöshet störst i Päijänne-Tavastland, Norra Karelen och Kajanaland, där ungefär 7 procent av dem som var sysselsatta i slutet av år 2008 var arbetslösa ett år senare. Av de sysselsatta år 2008 råkade de som bodde på Åland, i Nyland, Östra Nyland och Österbotten minst ut för arbetslöshet. I dessa landskap varierade risken för arbetslöshet mellan 1,7 och 4,3 procent. I alla landskap var risken för arbetslöshet större bland män än bland kvinnor. I Norra och Södra Savolax, Kymmenedalen och Kajanaland var risken för arbetslöshet mer än 3 procentenheter större bland män. 3

Innehåll Tabeller Tabellbilagor Risken för arbetslöshet 2009 efter landskap, båda könen...5 Risken för arbetslöshet 2009 efter landskap, män...5 Risken för arbetslöshet 2009 efter landskap, kvinnor...6 4

Tabellbilagor Risken för arbetslöshet 2009 efter landskap, båda könen Landskap Hela landet 2 377 181 124 174 5,2 Nyland 713 247 27 468 3,9 Östra-Nyland 44 295 1 770 4,0 Egentliga Finland 210 161 11 368 5,4 Satakunta 96 168 5 367 5,6 Egentliga Tavastland 76 755 3 915 5,1 Birkaland 215 199 13 694 Päijänne-Tavastland 85 638 5 934 6,9 Kymmenedalen 75 270 4 719 6,3 Södra Karelen 54 596 3 507 Södra Savolax 61 755 3 574 5,8 Norra Savolax 100 472 6 174 6,1 Norra Karelen 63 556 4 265 Mellersta Finland 112 455 6 971 6,2 Södra Österbotten 81 366 4 449 Österbotten 80 511 3 477 4,3 Mellersta Österbotten 28 672 1 393 4,9 Norra Österbotten 160 045 9 294 5,8 Kajanaland 30 907 2 080 Lappland 72 153 4 520 6,3 Åland 13 960 235 1,7 Risken för arbetslöshet 2009 efter landskap, män Landskap Hela landet 1 198 379 76 381 Nyland 347 291 16 628 Östra-Nyland 22 437 1 033 4,6 Egentliga Finland 105 478 7 076 Satakunta 49 633 3 154 Egentliga Tavastland 38 753 2 373 6,1 Birkaland 109 733 8 581 7,8 Päijänne-Tavastland 43 132 3 609 8,4 Kymmenedalen 38 797 3 048 7,9 Södra Karelen 28 209 2 185 7,7 Södra Savolax 31 328 2 288 7,3 Norra Savolax 50 956 3 985 7,8 Norra Karelen 32 326 2 570 8,0 Mellersta Finland 57 944 4 143 7,2 Södra Österbotten 42 615 2 831 6,6 Österbotten 42 289 2 334 Mellersta Österbotten 14 983 827 Norra Österbotten 83 292 5 594 5

Landskap Kajanaland 15 666 1 283 8,2 Lappland 36 600 2 722 7,4 Åland 6 917 117 1,7 Risken för arbetslöshet 2009 efter landskap, kvinnor Landskap Hela landet 1 178 802 47 793 Nyland 365 956 10 840 3,0 Östra-Nyland 21 858 737 3,4 Egentliga Finland 104 683 4 292 Satakunta 46 535 2 213 Egentliga Tavastland 38 002 1 542 Birkaland 105 466 5 113 Päijänne-Tavastland 42 506 2 325 Kymmenedalen 36 473 1 671 4,6 Södra Karelen 26 387 1 322 5,0 Södra Savolax 30 427 1 286 4,2 Norra Savolax 49 516 2 189 4,4 Norra Karelen 31 230 1 695 5,4 Mellersta Finland 54 511 2 828 5,2 Södra Österbotten 38 751 1 618 4,2 Österbotten 38 222 1 143 3,0 Mellersta Österbotten 13 689 566 Norra Österbotten 76 753 3 700 Kajanaland 15 241 797 5,2 Lappland 35 553 1 798 5,1 Åland 7 043 118 1,7 6

Befolkning 2010 Förfrågningar Kaija Ruotsalainen (09) 1734 3599 Pekka Myrskylä (09) 1734 3555 Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma (09) 1734 3625 www.stat.fi Källa: Sysselsättningsstatistik 2009, Statistikcentralen Statistikcentralen, försäljning PB 2 C 00022 STATISTIKCENTRALEN tfn (09) 1734 2011 fax (09) 1734 2500 myynti@stat.fi www.stat.fi ISSN 1796-0479 = Finlands officiella statistik ISSN 1798-5536 (pdf)