FINLNDS FÖFTTNINGSSMLING 2005 Utgien i Helsingfors den 15 april 2005 Nr 218 220 INNHÅLL Nr Sidan 218 Statsrådets förordning om utförande a narkotikatester... 735 219 Social- och hälsoårdsministeriets förordning om ändring a social- och hälsoårdsministeriets förordning om grunderna för beräkning a pensionsansaret i fråga om pensionsstiftelser som bedrier erksamhet enligt 11 i lagen om pension för arbetstagare... 738 220 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om begränsning a trålfisket efter strömming och assbuk år 2005... 749 Nr 218 Statsrådets förordning om utförande a narkotikatester Gien i Helsingfors den 7 april 2005 I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från social- och hälsoårdsministeriet, föreskris med stöd a 19 3 mom. i lagen a den 21 december 2001 om företagshälsoård (1383/2001), sådant det lyder i lag 760/2004: 1 Syfte Syftet med denna förordning är att säkerställa att de narkotikatester som omfattas a tillämpningsområdet för förordningen genomförs i enlighet med god företagshälsoårdspraxis och laboratoriernas kalitetsstandarder samt med beaktande a den personliga integriteten skyddet för priatliet samt öriga grundläggande rättigheter för den som testas. 2 Tillämpningsområde Denna förordning tillämpas på tagande, analysering och tolkning a pro i anslutning till genomförande a narkotikatest som ases i 3 6 a punkten i lagen om företagshälsoård (1383/2001) samt på öerakning a narkotikatestets tillförlitlighet och kalitet. Bestämmelser om arbetsgiarens rätt att behandla uppgifter som ingår i ett intyg öer narkotikatest som utfärdats på grundal a ett narkotikatest finns i lagen om integritetsskydd i arbetsliet (759/2004). Bestämmelser om behandlingen a testresultaten a ett narkotikatest som ingår i hälsoundersökning som utförts med stöd a lagen om företagshälsoård finns i lagen om företagshälsoård. 3 Kalitetskra på laboratorierna Laboratorier som analyserar proer skall ha tillstånd att utöa laboratorieerksamhet på det sätt som därom särskilt bestäms i hälsooch sjukårdslagstiftningen. Laboratorierna skall dessutom ara ackrediterade a ackrediteringsenheten id mätteknikcentralen eller a något annat motsarande nationellt ackrediteringsorgan i någon medlemsstat i uropeiska Union eller inom uropeiska samarbetsområde och narkotikatesterna, inbegripet snabbtester som eentuellt anänds 41 2005 895002
736 Nr 218 id sådan första analys som ases i 6 2 mom., skall omfattas a det ackrediterade behörighetsområdet. Vid ackrediteringen skall standarden SFS-N 17025:2000 gällande allmänna kra på testnings- och kalibreringslaboratoriers kompetens eller någon annan motsarande standard tillämpas. 4 Undersökningsremiss, information till den som testas och hans eller hennes samtycke n undersökningsremiss för narkotikatest ges a en läkare eller a en hälsoårdare som är förtrogen med narkotikatestning. I undersökningsremissen bör antecknas ilken medicinering den som testats har. Den som har giit undersökningsremissen, skall i enlighet med lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992) lämna den som testas en utredning om narkotikatestets syfte och innehåll. Dessutom skall den som har giit undersökningsremissen upplysa den som testas om möjligheten att bestrida riktigheten a ett erifierat positit testresultat på det sätt som ases i 8. tt narkotikatest skall enligt lagen om patientens ställning och rättigheter grunda sig på samtycke a den som testas i fråga om arje testtillfälle. 5 Protagning och behandling a pro Den yrkesutbildade person inom hälso- och sjukården som tar ett pro skall före protagningen försäkra sig om identiteten hos den som testas. Protagningen skall ske i ändamålsenliga lokaliteter och under öerakade förhållanden och så att integritetsskyddet för den som testas kan garanteras. Protagningen och behandlingen a proet skall utföras på ett tekniskt tillförlitligt sätt så att 1) proerna från olika personer som testats inte kan blandas, 2) orenheter inte kan hamna i proet, och 3) proet inte kan förfalskas. tt pro som tagits a den som testas skall delas in i ett -pro och ett B-pro. Proerna skall förses med identifieringsuppgifter och sigill och sändas till ett laboratorium. 6 nalysering a pro I laboratoriet kontrolleras integriteten i fråga om såäl - som B-proet. Därefter analyseras -proet. B-proet bearas oöppnat för det fall att den som testas bestrider riktigheten a ett erifierat positit testresultat på det sätt som ases i 8. Är tesresultatet a -proet negatit får tilläggsundersökningar inte göras, om inte sådana särskilda grunder som har samband med omständigheter som ases i 5 2 mom. påisas omedelbart efter att testresultatet bliit klart. tt positit testresultat a - proet skall erifieras genom en särskild kromatografisk-masspektrometrisk erifikationsanalys eller med någon annan lika tillförlitlig analysmetod. Öer ett erifierat positit testresultat skall uppgöras ett analysutlåtande, som skall innehålla 1) proets identifieringsuppgifter, 2) protagningstidpunkt, 3) rapporteringsdatum, 4) uppgifter om konstaterad narkotika och halten a ämnet, 5) underskrift a den som erifierat testresultatet, 6) den analysmetod som anänts, och 7) namnet på det laboratorium som utfört erifikationsanalysen. Det laboratorium som har utfört den i 2 mom. asedda analysen skall sända såäl analysutlåtandet som har uppgjorts öer ett erifierat positit testresultat som ett negatit testresultat till den erksamhetsenhet inom hälso- och sjukården som har gett undersökningsremissen för narkotikatest. 7 Tolkning a och information om testresultatet n läkare som är förtrogen med narkotikatestning tolkar det erifierade positia testresultatet. Den läkare som tolkar testresultatet skall bedöma huruida ett erifierat
Nr 218 737 positit testresultat beror på medicinering som ordinerats den som testats, någon annan godtagbar omständighet eller någon annan omständighet som den som testats själ fört fram. Den som testats skall ges möjlighet att lägga fram sin uppfattning om orsakerna till det erifierade positia testresultatet, om detta inte är uppenbart onödigt. Läkaren skall underrätta den som testats om det tolkade erifierade positia testresultatet och samtidigt skriftligen ge honom eller henne testresultatet. Den erksamhetsenhet inom hälso- och sjukården som gett undersökningsremissen för narkotikatest skall underrätta den som testats om ett negatit testresultat. 8 Bestridande Den som testats kan a skäl som hänför sig till riktigheten a testresultatet bestrida ett erifierat positit testresultat och inom 30 dagar från den dag då han eller hon har fått kännedom om ett erifierat positit testresultat kräa att B-proet analyseras. Bestridandet skall göras id den erksamhetsenhet inom hälso- och sjukården som har gett undersökningsremissen för narkotikatest. 9 Föraring a pro tt -pro som giit ett positit testresultat skall bearas ett år från det att proet togs. tt -pro som giit ett positit testresultat ars riktighet har bestridits på det sätt som anges i 8 skall likäl bearas så länge det tar att utreda saken till följd a bestridandet. tt -pro som giit ett negatit testresultat skall förstöras, om det inte a de särskilda grunder som ases i 6 2 mom. blir nödändigt att erifiera testresultatet genom en särskild kromatografisk-masspektrometrisk erifikationsanalys eller med någon annan lika tillförlitlig analysmetod. B-proet skall bearas lika länge som resterna a -proet. 10 nalysering a B-proet, tolkning a och information om testresultatet På analyseringen a B-proet och på tolkningen a det testresultat som erhållits på grundal a analysen samt på informationen om testresultatet tillämpas ad som i 6 och 7 bestäms om -proet. I analysutlåtandet i fråga om B-proet skall det utöer de uppgifter som anges i 6 3 mom. dessutom ges information om huruida testresultatet a B-proet till alla delar öerensstämmer med testresultatet a -proet. 11 Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den 1 maj 2005. Helsingfors den 7 april 2005 Omsorgsminister Liisa Hyssälä Medicinalråd Matti Lamberg
738 Nr 219 Social- och hälsoårdsministeriets förordning om ändring a social- och hälsoårdsministeriets förordning om grunderna för beräkning a pensionsansaret i fråga om pensionsstiftelser som bedrier erksamhet enligt 11 i lagen om pension för arbetstagare Gien i Helsingfors den 6 april 2005 I enlighet med social- och hälsoårdsministeriets beslut upphäs i social- och hälsoårdsministeriets förordning a den 15 december 2004 om grunderna för beräkning a pensionsansaret i fråga om pensionsstiftelser som bedrier erksamhet enligt 11 i lagen om pension för arbetstagare (1137/2004) punkt 5 i bilaga 1, ändras punkterna 1, 3, 4.1, 4.2, 4.3, 6.1, 6.2.1, 6.4, 8.1, 8.2 och 9.2.2 i bilaga 1 som följer: Denna förordning träder i kraft den 20 april 2005 och den tillämpas första gången på pensionsstiftelsernas försäkringstekniska beräkningar för år 2005. Helsingfors den 6 april 2005 Social och hälsoårdsminister Sinikka Mönkäre Matematiker Pirjo Moilanen
Nr 219 739 BILG 1 BÄKNINGSGUNDN FÖ TILLÄGGSPNSIONSFÖSÄKING VID PNSIONSSTIFTLS NLIGT LGN OM PNSION FÖ BTSTG
740 Nr 219 1 GUNDNS TILLÄMPNINGSOMÅD Med tilläggsförsäkring enligt lagen om pension för arbetstagare (PL) ases här försäkring som innehåller en eller flera a pensionsförmånerna som ases i 11 PL: - ålders-, inalid- och arbetslöshetspension - familjepension - begraningsbidrag - tilläggsdel till ålderspensionen - kompletteringsdel till förtidspensionen, ilken ansluter sig till förtida ålderspension som ases i punkt VIII f i kartan öer registrerbara tilläggsförmåner enligt 11 PL. - ålderspension som köps id pensionsfallstidpunkten och som finansieras med engångspremie som ases i punkt XII i kartan öer registrerbara tilläggsförmåner enligt 11 PL. På tidigare år tillämpas grunderna enligt 11 PL för arje år. 3 BÄKNING V ÅLDN I dessa beräkningsgrunder aser x arbetstagarens ålder på födelsedagen det kalenderår till ilket årspremien hänför sig eller för ars sista dag ansaret beräknas. Som undantag från detta anänds id beräkning a engångspremien för pension som finansieras med engångspremie och därtill anknytande framtida pensionsförmån från den fonderade pensionens ökning som pensionstagarens ålder den ålder i år och hela månader som han eller hon uppnår under den månad som föregår den tidpunkt då pensionen börjar. 4.1 MÅLSTT PNSION SOM GUND FÖ ÅSPMIN I dessa beräkningsgrunder ases med pension id beräkning a den målsatta pensionen den årliga pensionen. Beloppet på den som grund för årspremien liggande målsatta pensionen, som dock uppgår till minst den intjänade pensionen, år fastställs i enlighet med pensionsstiftelsens stadgar. Med familjepensionens målsatta pension ases den efterleandepension som den efterleande maken som ensam förmånstagare ore berättigad till.
Nr 219 741 4.2 FONDD PNSION Följande beräkningssätt för den fonderade pensionen anänds för ålders- och inalidpension, för tilläggsdel till ålderspensionen och för familjepension. Den fonderade pensionen i slutet a år definieras enligt formeln = 1 (1) +, där den fonderade pensionens ökning räknas enligt formel (2). Om illkoren för pensionsskyddet ändras genom att pensionsåldern ändras, omräknas de fram till ändringstidpunkten fonderade pensionerna för fortgående anställningar så att deras kapitalärden beräknade enligt punkt 9.2 inte förändras. Den fonderade pensionens ökning år räknas enligt formel (2). Om år för arbetstagarens del fördelas på flera kalkylperioder till följd a ändringar i pensionsskyddet, räknas den fonderade pensionens ökning skilt för arje period under tillämpning a formel (2). 1 2 (2) = +, är den fonderade pensionens ökning beräknad för granskningsåret (kalkylperio- där och den) 1 är den fonderade pensionens ökning som hänför sig till den retroaktia perioden 2 (2a) 1 2 = d = t T k n I I 1 1 1 I I 1 + 1 + I dessa formler är d = koefficient med ärde mellan 0 d 1. Koefficientens ärde är noll, om inte pensionsstiftelsen har kommit öerens om annat med den arbetsgiare som ordnat tilläggspensionsskyddet. För den tid då arbetstagaren har rätt till inalid- eller arbetslöshetspension räknas med anändande a ärdet noll för d.
742 Nr 219 n = den karstående tiden till pensionsåldern i början a kalkylperioden i hela månader; tiden före arbetstagarens 23-årsdag eller innan arbetstagaren börjar omfattas a tilläggspensionsskyddets erksamhetskrets beaktas inte. T = hela den tjänstgöringstid som berättigar till pension i månader, både retroaktia delen och framtida delen; tiden före arbetstagarens 23-årsdag beaktas inte. t = den retroaktia tjänstgöringstid som berättigar till pension i månader, m.a.o. den del a den till pension berättigande tjänstgöringstiden som gäller tiden innan kalkylperioden börjar; tiden före arbetstagarens 23-årsdag beaktas inte. k = kalkylperiodens längd i månader; den tid för ilken arbetstagaren har rätt till inalid- eller arbetslöshetspension beaktas inte id beräkning a k, och inte heller tiden före arbetstagarens 23-årsdag och inte den tid då arbetstagaren under kalkylperioden inte har omfattats a det registrerade tilläggsskyddets erksamhetskrets. I = före år 2005 indextal enligt 9 PL år och från år 2005 den i 7 b PL asedda lönekoefficienten år. = intjänad pension fastställd i punkt 4.3. Begraningsbidraget blir en fonderad förmån i samband med att pensionsåldern uppnås, arid den uppgår till det begraningsbidrag som gäller det år då pensionsåldern uppnås. På motsarande sätt förfar man när det är fråga om uttag a förtida ålderspension eller a deltidspension. Om arbetstagaren då han uppnår pensionsåldern får inalid- eller arbetslöshetspension enligt illkoren för tilläggsskydd, uppkommer ingen fonderad förmån för begraningsbidraget. 4.3 INTJÄND PNSION Den intjänade pensionen i slutet a år är den intjänade pensionen fram till slutet a föregående år uppräknad med löneindex till niån för år med tillägg a ökningen i den intjänade pensionen intjänad enligt formlerna (2) och (4): I M (3) = 1 + ( + ). I 1 Om tid a premiebefrielse inte ansluter sig till år, är M = 0.
Nr 219 743 Om inalidpensionen upphör i.o.m. att pensionstagaren tillfrisknar och pension inte heller M senare beiljas på tidigare grunder i enlighet med 7 e 2 mom. PL, är i formeln ökningen i den intjänade pensionen för tiden a premiebefrielse år M M k I (4) = 1 n I 1 där, M k = inaliditets- eller arbetslöshetstiden under år i månader; tiden före arbetstagarens 23-årsdag beaktas inte. Om pensionsskyddets illkor ändras medan tilläggspensionsskyddet är gällande på sätt som nämns i samband med formel (1) i punkt 4.2, ändras också de pensioner som tjänats in fram till ändringstidpunkten på det sätt som nämns i ifrågaarande punkt. 6.1 NGÅNGSPMIN FÖ DN FONDD PNSIONNS ÖKNING år räknas skilt för arje ifrå- ngångspremien för den fonderade pensionens ökning gaarande pensionsförmån från formeln k (9) P = x, där x är nettoengångspremien enligt bilaga 2 för den ifrågaarande pensionen per förmån, för inalidpensionen dock multiplicerad med koefficienten 1,012. När arbetstagarens ålder x > 62, är engångspremien för inalidpensionen noll. För familjepension fastställs engångspremien x enligt minimiillkoren i PL, ds. utan utidgning a förmånerna. På den fonderade pensionen beräknas ingen engångspremie, om familjepension har försäkrats endast för barnen. Om år är uppdelat i flera kalkylperioder, beräknas engångspremien som motsarar den ökning a den fonderade pensionen som uppkommer för arje period separat under tillämpning a formel (9).
744 Nr 219 6.2.1 iskpremien för inalidpension iskpremien för inalidpension är (10) r P ( ) x ( S), om x < 63 =, 0, i öriga fall där x (S) = nettoriskpremien per förmån enligt bilaga 2. 6.4 UTJÄMNINGSDLN Utjämningsdelen är T 1 1 2 2 (13) P = c P + c P, där 1 P och Koefficienten 2 P är premier enligt formel (7). 1 c gäller öriga förmåner utom tilläggsdel till ålderspensionen. Om den försäkrade är född före år 1945 eller efter år 1949, räknas koefficienten formeln 0,07 + 0,008 ( w 55), 0,03 (64 max{ x;55}) 1 c = + för personer i anställning / 9, för öriga. Om den försäkrade är född tidigast år 1945 men senast år 1949, räknas koefficienten enligt formeln 1 c enligt 1 c
Nr 219 745 1 c 0,07 + 0,008 (max{ w;58} 55), för personer i anställning, när w 60, 0,15 0,008 (65 w) + (0,02 0,0041 (65 w)) (max{ x;50} 50), för personer i anställning, när w > 60 och x 60, = 0,14+ 0,049 ( w 55), för personer i anställning, när w > 60 och x > 60, + 0,03 (64 max{ x;55}) / 9, för öriga. Dock beträffande engångspremien för begraningsbidrag ( 64 max{ ;55}) / 9 c = 0,03 x. 1 + Koefficienten 2 c gäller tilläggsdel till ålderspensionen. c 2 = 0,03 (64 max{ x;55}) + / 9. I formlerna är x personens ålder på födelsedagen det kalenderår som årspremien hänför sig till. 8.1 PNSION SOM BTLS BÄKND FÖ DN TIDPUNKT DÅ PNSIONSFLLT INTÄFF Den tilläggspension som beräknas för den tidpunkt då pensionsfallet inträffar och som betalas ut på annan grund än på basis a fribre fastställs på följande sätt: Ålders-, inalid- eller arbetslöshetspensionen är M (16) = (Y ), där är tilläggspensionen beräknad i enlighet med pensionsstiftelsens stadgar utan samordning, dock minst den intjänade pensionen. Storheten (Y ) är det belopp med ilket samordning med förmåner enligt 8 1 mom. PL minskar tilläggspensionen. Familjepensionen är
746 Nr 219 M (17) = (Y ), där är förmånstagarnas gemensamma tilläggsfamiljepension beräknad i enlighet med pensionsstiftelsens stadgar utan samordning, dock minst den intjänade pension som motsarar sammansättningen a förmånstagare, och (Y ) har fastställts på motsarande sätt som i formel (16). Pension som betalas på basis a fribre fastställs enligt de a social- och hälsoårdsministeriet fastställda illkoren och grunderna för fribre id friilliga tilläggsförmåner. 8.2 DN PNSION SOM PNSIONSSTIFTLSN NSV FÖ 8.2.1 Pension som betalas på basis a fribre Den del a ålders-, inalid- eller familjepension utbetalad på basis a fribre ilken pensionsstiftelsen ansarar för uppgår till fribreets fonderade del fastställd enligt beräkningsgrunderna då fribreet bildas. Den fonderade pensionen skall omandlas att motsara förmånstagarna i enlighet med 7 i 2 och 3 mom. PL. Vad gäller inalidpension utbetald som delpension är den del som pensionsstiftelsen ansarar för hälften a den fulla inalidpensionens fonderade del. rbetslöshetspensionen innehåller inte någon del som pensionsstiftelsen ansarar för. Om samordning har minskat pensionen som betalas år, hänförs minskningen i första hand till den pensionsdel som finansieras gemensamt och i andra hand till den del som pensionsstiftelsen ansarar för. Om ansaret för pensionen fördelar sig på flera pensionsanstalter, minskas den del som arje enskild pensionsanstalt ansarar för i samma proportion. 8.2.2 Pension som betalas på annan grund än på basis a fribre M uppgår till den fonde- Den del a ålderspensionen som pensionsstiftelsen ansarar för rade pension som fastställs enligt punkt 4.2. Den del a inalidpensionen som pensionsstiftelsen ansarar för består a den andel som fonderats under den aktia perioden och den andel som fonderas i samband med pensionsfallet och den fås från formeln (18) M = + ( ) +, där = den fonderade pensionen fram till pensionsfallstidpunkten och fastställd enligt punkt 4.2
Nr 219 747 = den målsatta pensionen enligt punkt 4.1 ilken årspremien baserar sig på och som motsarar pensionsfallstidpunkten = den intjänade pensionen fram till pensionsfallstidpunkten och fastställd enligt punkt 4.3. I formel (18) räknas den målsatta pensionen, den intjänade pensionen och den fonderade pensionen enligt de beräkningsgrunder som gällde id pensionsfallstidpunkten. Vad gäller inalidpension som betalas som delpension är den del som pensionsstiftelsen ansarar för hälften a beloppet beräknat enligt formel (18). Om inalidpension beiljas som fortsättning på arbetslöshetspension, är den andel som pensionsstiftelsen ansarar för lika stor som den skulle ha arit om inalidpensionen hade beiljats från den dag då fonderingen för den aktia perioden upphörde. I arbetslöshetspensionen ingår inte någon del som pensionsstiftelsen ansarar för. Familjepensionens fonderade del är den fonderade pensionen enligt punkt 4.2, om förmånslåtaren dog medan han eller hon fick ålderspension. Om den efterleande maken inte är förmånstagare eller om det förutom den efterleande maken också finns barn som förmånstagare, skall den fonderade pensionen omandlas att motsara förmånstagarna i enlighet med 7 i 2 och 3 mom. PL. Om förmånslåtaren inte får ålderspension, är den del a familjepensionen som pensionsstiftelsen ansarar för (19) M = ( + ) +, där = den fonderade pensionen fram till pensionsfallstidpunkten och fastställd enligt punkt 4.2 = den målsatta pensionen enligt punkt 4.1 ilken årspremien baserar sig på och som motsarar pensionsfallstidpunkten = den intjänade pensionen fram till pensionsfallstidpunkten och fastställd enligt punkt 4.3. Om förmånslåtaren alider medan han eller hon får inalidpension, anses som pensionsfallsdag för familjepensionen pensionsfallsdagen för inalidpensionen. Om förmånslåtaren alider medan han eller hon får arbetslöshetspension, anses som pensionsfallsdag den dag
748 Nr 219 då tilläggspensionens fondering för den aktia perioden upphör. Den målsatta pensionen, den intjänade pensionen och den fonderade pensionen i formel (19) räknas enligt de beräkningsgrunder som gällde id pensionsfallstidpunkten. Om den efterleande maken inte är förmånstagare eller om det förutom den efterleande maken finns barn som förmånstagare, skall den pensionsdel som pensionsstiftelsen ansarar för i familjepensionen omandlas att motsara förmånstagarna i enlighet med 7 i 2 och 3 mom. PL. Om samordning har minskat den pension som betalas år u M u, hänförs minskningen i första hand till den pensionsdel som finansieras gemensamt och i andra hand till den del som pensionsstiftelsen ansarar för. Om ansaret för pensionen fördelar sig på flera pensionsanstalter, minskas den del som arje enskild pensionsanstalt ansarar för i samma proportion. Den del a begraningsbidraget som pensionsstiftelsen ansarar för är det fonderade begraningsbidraget enligt punkt 4.2, om ett sådant har uppkommit. I annat fall är den del a begraningsbidraget som pensionsstiftelsen ansarar för begraningsbidragets målsatta förmån beräknad för pensionsfallstidpunkten. Om förmånslåtaren alider medan han eller hon får inalidpension, anses som pensionsfallstidpunkt pensionsfallstidpunkten för förmånslåtarens pension. Om förmånslåtaren alider medan han eller hon får arbetslöshetspension, anses som pensionsfallstidpunkt den dag då tilläggspensionens fondering för den aktia perioden upphör. 9.2.2 Pensionsansaret för framtida inalidpensioner Pensionsansaret för framtida inalidpensioner per 31.12. räknas enligt formeln (23) V 1,01 < = x+ ½ ( S), när x 63 0, när x 63 I.
749 Nr 220 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om begränsning a trålfisket efter strömming och assbuk år 2005 Gien i Helsingfors den 12 april 2005 Jord- och skogsbruksministeriet har med stöd a 2 och 10 lagen den 8 december 1994 om erkställighet a uropeiska gemenskapens gemensamma fiskeripolitik (1139/1994) beslutat: 1 Fiske för lismedel i Bottniska iken Fiskefartyg under finsk flagg eller fiskefartyg registrerade i Finland får inte bedria trålfiske efter strömming och assbuk i Bottniska iken norr om 60 30 N latitud (ICS delområdena 30 och 31) under följande tidsperioder: 1) 15.4 31.5 arje ecka från torsdag kl. 12.00 till lördag kl. 12.00; 2) 1.6 30.6; och 3) 1.7 31.12 arje ecka från torsdag kl. 12.00 till fredag kl. 18.00. 2 iktat foderfiske i Bottniska iken Med aikelse från 1 får fiskefartyg inte bedria riktat foderfiske efter strömming och assbuk med trålfiskeredskap under följande tidsperioder: 1) 15.4 14.5 arje ecka från torsdag kl. 12.00 till söndag kl. 18.00; 2) 15.5 30.6; och 3) 1.7 31.12 arje ecka från torsdag kl. 12.00 till lördag kl. 24.00. 3 Fiske i priata attenområden Med aikelse från 1 och 2 får fiskefartyg ars längd mellan perpendiklarna understiger 24 meter bedria trålfiske efter strömming och assbuk på priata attenområden i Bottenhaet norr om 60 30 N latitud (ICS delområdet 30) under perioden 1.6 30.6 arje ecka från söndag kl. 0.00 till följande torsdag kl. 12.00. 4 Fiske i Botteniken Med aikelse från 1 och 2 får fiskefartyg ars längd mellan perpendiklarna understiger 18 meter bedria trålfiske efter strömming och assbuk i Botteniken norr om 63 30 N latitud (ICS delområdet 31) under perioden 15.4 31.12. 5 Fiske i egentliga Östersjön Fiskefartyg under finsk flagg eller fiskefartyg registrerade i Finland får inte bedria trålfiske efter strömming och assbuk i
750 FÖFS/LKTONISK VSION Nr 220 egentliga Östersjön söder om 58 30 N latitud (ICS delområdena 25 28) under tidsperioden 15.4 31.12 arje ecka från torsdag kl. 12.00 till fredag kl. 24.00. 6 Definitioner I denna förordning ases med fiske för lismedel fiske där: 1) som bedris med trålfiskeredskap med minst 32 millimeters maskstorlek; 2) den fångst som har fåtts under en oabruten fångstfärd i sin helhet sorteras i storleksklasser enligt fastställda bestämmelser senast i hamnen eller a särskilda skäl som arbetskrafts- och näringscentralen godkänt i en förädlingsanläggning för lismedel; eller 3) den till lismedel sorterade fångstens del föraras och behandlas i fartyget och hamnen enligt de bestämmelser som utfärdats om fisk asedd till lismedel. 7 Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den 15 april 2005 och är i kraft till den 31 december 2005. Genom denna förordning upphäs jordoch skogsbruksministeriets förordning om begränsning a trålfiske efter strömming och assbuk år 2005 (1377/2004) som giits den 30 december 2004. Helsingfors den 12 april 2005 Jord- och skogsbruksminister Juha Korkeaoja Fiskeriöerinspektör Harry Kaasinen UTGIV: JUSTITIMINISTIT Nr 218 220, 2 ark DIT PIM B, HLSINGFOS 2005 DIT PUBLISHING B, HUVUDDKTÖ JI LINHL ISSN 1456-9663