Studentlitteratur
Studentlitteratur
1 Innehållsförteckning 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 2 FÖRORD... 11 3 SPRÅKBRUK... 13 4 LÄSTIPS BOKENS UPPLÄGG... 16 5 REGISTRERADE VARUMÄRKEN... 18 6 REFERENSER... 19 7 ORDLISTA... 20 8 ÖVERSIKT... 36 8.1 BAKGRUND... 36 8.2 HISTORIA... 38 8.3 ARKITEKTUREN I WAP... 39 8.3.1 WWW-modellen... 39 8.3.2 WAP-modellen... 41 8.3.3 WAP-nätverk... 42 8.3.4 Komponenter i ett WAP-nätverk... 43 WAE Wireless Application Environment...43 WSP Wireless Session Protocol...44 WTP Wireless Transaction Protocol...44 WTLS Wireless Transport Layer Security...45 WDP Wireless Datagram Protocol...46 Bärare...46 8.3.5 Exempel på utnyttjande av WAP-stacken... 47 8.4 WAE WIRELESS APPLICATION ENVIRONMENT... 48 8.4.1 Komponenter i WAE... 51 Studentlitteratur 3
8.4.2 WML- och WMLScriptinteraktioner... 52 8.4.3 Internationalisering... 54 8.5 WTA WIRELESS TELEPHONY APPLICATION... 54 8.5.1 WTA-nätverkets arkitektur... 55 9 PROGRAMMERING... 57 9.1 WAP/WML SERVER... 57 9.2 WML WIRELESS MARKUP LANGUAGE... 58 9.2.1 Språket WML... 60 9.2.2 Händelser och navigation... 61 9.2.3 Bokstäver och tecken... 61 9.2.4 Variabler... 62 9.2.5 WML programmering... 63 Ett enkelt testprogram...64 Tangentnedtryckningar & flera kort...65 Timerfunktioner...66 Inmatningar av data...67 Skicka data till en server...69 Bilder i WML...70 Mallar och skuggning av mallar...71 9.2.6 Direktiv i WML... 73 Grupper av direktiv...74 <a>...74 <access>...75 <anchor>...76 <b>...76 <big>...78 <br>...78 <card>...79 <do>...80 <em>...81 <fieldset>...82 <go>...83 <head>...84 <i>...84 <img>...85 <input>...86 <meta>...87 <noop>...88 <onevent>...88 <optgroup>...89 <option>...90 <p>...91 <postfield>...92 <prev>...93 <refresh>...93 <select>...95 <setvar>...96 4 Studentlitteratur
<small>...97 <strong>...98 <table>...98 <td>...99 <template>...100 <timer>...101 <tr>...102 <u>...103 <wml>...104 9.3 WMLSCRIPT... 104 9.3.1 Interpretatorn... 106 9.3.2 Behörighetskontroll... 107 9.3.3 Anrop av WMLScript... 107 9.3.4 Kommentarer... 108 9.3.5 Speciella tecken... 108 9.3.6 Reserverade ord... 109 9.3.7 Variabler och datatyper... 110 Deklaration...110 Omfattning...111 Åtkomst...111 Variabeltyper...112 Numeriska värden...113 Strängar...113 Logiska värden...113 Konverteringar...114 Konvertering till sträng...114 Konvertering till heltal...114 Konvertering till flyttal...114 Konvertering till logisk variabel...115 Konvertering till invalid...115 9.3.8 Operatorer... 115 Tilldelningar...115 Aritmetiska operatorer...116 Logiska operatorer...117 Strängoperatorer...118 Jämförelser...119 Vektorer...119 Komma...119 9.3.9 Funktioner... 120 Lokala funktioner...121 Externa funktioner...121 Funktioner i bibliotek...121 9.3.10 Program direktiv... 122 If...122 While...123 For...123 Break...124 Continue...124 Return...124 Studentlitteratur 5
9.3.11 Metainformation... 125 Externa filer...125 Behörighetskontroll...125 Meta information...126 9.3.12 Felhantering... 126 9.3.13 WMLScript Standard Libraries... 127 9.3.14 WMLScript Crypto Library... 127 9.3.15 WTAI Library... 128 10 TEKNISK BESKRIVNING... 129 10.1 WBXML WAP BINARY XML... 129 10.2 WAP CACHING MODEL... 130 10.3 WAG UAPROF USER AGENT PROFILE... 131 10.3.1 Klient... 134 10.3.2 Trådlöst nät... 134 10.3.3 WAP Gateway... 134 10.3.4 Internet eller Intranet... 134 10.3.5 Origin Server... 135 10.3.6 RDF Resource Description Framework... 135 10.4 WAP PUSH ARCHITECTURE... 135 10.4.1 PPG Push Proxy Gateway... 136 10.4.2 PAP Push Access Protocol... 137 10.4.3 Push OTA Protocol... 140 10.4.4 Service Indication... 140 10.4.5 Service Loading... 142 10.5 WSP WIRELESS SESSION PROTOCOL... 143 10.5.1 Förhandling av parametrar... 145 10.6 WTP WIRELESS TRANSACTION PROTOCOL... 146 10.6.1 WTP Management Entity... 147 10.6.2 Funktioner i WTP... 147 Anropsmeddelande / Invoke message...149 Verifikation / Verification...149 Fortsätt vänta erkännande / Hold on acknowledgement...150 Resultat meddelande / Result message...150 Sista erkännande / Last acknowledgement...150 10.7 WTLS WIRELESS TRANSPORT LAYER SECURITY... 151 10.7.1 Algoritmer som används för nyckelutbyte... 154 10.7.2 Algoritmer som använda för kryptering av data... 156 10.7.3 Algoritmer som används för MAC... 156 10.7.4 WIM Wireless Identity Module... 158 10.8 WDP WIRELESS DATAGRAM PROTOCOL... 161 10.8.1 WDP Management Entity... 163 10.8.2 WDP över GSM... 163 GSM SMS profile...164 GSM USSD profile...164 GSM Circuit-Switched Data profile...165 6 Studentlitteratur
GSM GPRS profile...166 GSM Cell Broadcast profile...168 10.8.3 WDP över CDMA... 168 CDMA Circuit Switched Data profile...168 CDMA Packet Data profile...169 CDMA SMS profile...170 10.8.4 WDP över DECT... 170 DECT SMS profile...171 DECT Connection Oriented Services...171 DECT Packet Switched Services...172 10.8.5 WDP över andra protokoll... 172 10.8.6 Portnummer i WDP/WAP... 173 10.9 WCMP WIRELESS CONTROL MESSAGE PROTOCOL... 174 10.9.1 Funktioner som måste finnas i WCMP... 175 10.10 WIRELESS DATA GATEWAY ADAPTION... 176 10.10.1 SMPP-anpassning... 177 10.11 WTA WIRELESS TELEPHONY APPLICATION... 178 10.11.1 Säkerhet i WTA... 180 10.11.2 Tjänster i WTA... 181 Inkommande samtal...182 Voice Mail...183 10.11.3 Kanaler / programmering av Repository... 185 <channel>...186 <title>...187 <abstract>...187 <resource>...187 10.11.4 Exempel på WTAI... 188 11 WAP OCH FRAMTIDEN... 189 APPENDIX 1 WMLSCRIPT STANDARD LIBRARIES... 191 LANG GENERELLA FUNKTIONER... 191 abs... 191 min... 191 max... 192 parseint... 192 parsefloat... 193 isint... 193 isfloat... 193 maxint... 194 minint... 194 float... 194 exit... 194 abort... 195 random... 195 seed... 195 Studentlitteratur 7
characterset... 196 FLOAT FLYTTAL... 196 int... 196 floor... 196 ceil... 197 pow... 197 round... 197 sqrt... 198 maxfloat... 198 minfloat... 198 STRING STRÄNGAR... 199 length... 199 isempty... 199 charat... 199 substring... 200 find... 200 replace... 201 elements... 201 elementat... 202 removeat... 202 replaceat... 203 insertat... 203 squeeze... 204 trim... 204 compare... 204 tostring... 205 format... 205 URL... 207 isvalid... 207 getscheme... 207 gethost... 208 getport... 208 getpath... 208 getparameters... 209 getquery... 209 getfragment... 209 getbase... 209 getreferer... 210 resolve... 210 escapestring... 210 unescapestring... 211 loadstring... 211 WMLBROWSER... 212 getvar... 212 setvar... 212 8 Studentlitteratur
go... 213 prev... 213 newcontext... 213 getcurrentcard... 214 refresh... 214 DIALOGS... 214 prompt... 214 confirm... 215 alert... 215 APPENDIX 2 WMLSCRIPT KRYPTERINGSFUNKTIONER... 216 Crypto.signText... 216 APPENDIX 3 WMLSCRIPT WTAI FUNKTIONER... 218 PUBLIC WTAI... 219 Make Call... 219 Send DTMF Tones... 219 Add Phonebook Entry... 220 NETWORK COMMON WTAI... 220 Voice Call Control... 220 Accept Call... 221 Release Call... 222 Send DTMF Tones... 222 Call Status... 222 List Call... 224 NETWORK TEXT... 224 Send Text... 224 Read Text... 225 Remove Text... 225 GetFieldValue... 225 PHONEBOOK TELEFONBOKEN... 227 Write Phonebook Entry... 227 Read Phonebook Entry... 227 Remove Phonebook Entry... 228 GetFieldValue... 228 Change Phonebook Entry... 229 SAMTALSLOGGAR CALL LOGS... 229 Last Dialled Numbers... 229 Missed Calls... 230 Received Calls... 230 GetFieldValue... 231 MISCELLANEOUS ÖVRIGA FUNKTIONER... 231 Indication... 231 Terminate WTA User Agent... 232 Protect WTA User Agent Context... 232 Studentlitteratur 9
FELKODER I WTAI... 233 APPENDIX 4 GSM SPECIFIKA DELAR I WTAI... 234 Call Reject... 234 Call Hold... 234 Explicit Call Transfer... 235 Call Deflection... 235 Join Multiparty... 235 Retrieve from Multiparty... 236 Provide Location Information... 236 Send USSD... 237 FELKODER I WTAI GSM... 238 APPENDIX 5 WMLSCRIPT FELKODER... 239 FATALA FEL... 239 Bytecode fel... 239 Programmerat avbrott... 241 Minnesfel... 242 Externa händelser... 242 ICKE FATALA FEL... 243 Beräkningsfel... 243 Referenser till konstanter... 245 Konverteringar... 246 INDEX... 247 10 Studentlitteratur
2 Förord Att skriva en bok kan vara både lätt och roligt, speciellt om den handlar om ett intressant ämne och ännu roligare är det om man lyckas utforma den så att någon begriper vad man skrivit. En fråga jag ställt mig för att kunna utforma den här boken på ett bra sätt är vad vill alla som läser den här boken ha reda på? Min uppfattning är att de flesta vill få en inblick i vad WAP är, några vill se hur man programmerar i WAP-miljö och några vill använda boken som referenslitteratur. Däremot är jag inte säker på att det är så många som vill ha reda på hela den tekniska specifikationen eller läsa om alla små oväsentliga detaljer. Därför har jag låtit boken omfatta i stort sett allting som rör WAP, men utelämnat de allra djupaste bitarna. En lite lustig sak med WAP är just benämningen, som inte följer det vanliga mönstret. Ni har säkert hört talas om WAP-applikationer eller WAPprogram, men varför heter det så...? Är det någon som hört talas om HTTP-applikationer eller TCP/IP-applikationer...? WAP är ju ändå bara det protokoll man använder som ett medel för att distribuera data till och från en applikation, applikationen har ju i sig ingenting med WAP att göra. När det gäller HTTP så säger man ju istället webapplikationer, onlineapplikationer, eller möjligtvis HTML-program. Vilket är mer korrekt eftersom det anger den miljö programmet ska användas i. Många WAPapplikationer ska ju också användas i en Webmiljö, borde det då inte kallas för trådlösa webapplikationer..? eller kanske WAE-applikationer..? Att man sedan egentligen borde säga webapplikationer för en trådlös miljö istället för trådlösa webapplikationer låter jag bli att vidareutveckla här... När det gäller språkbruket i denna bok, så har jag infört ett avsnitt som behandlar just denna bit. Det är inte alldeles lätt att använda korrekt svenska när man skriver om ett sådant område där många av orden inte har någon entydig svensk motsvarighet. Studentlitteratur 11
Och för att glädja alla som älskar ny teknik, kan jag ju bara tillägga att en hel del av det som är nytt och modernt idag, faktiskt utvecklades under andra världskriget Magnus Ewert E-mail: wireless@telia.com datakom@hotmail.com 12 Studentlitteratur
3 Språkbruk Jag har i boken försökt använda en så korrekt svenska som möjligt, men inte låtit detta gå ut över innehållet. Det vill säga, detta är i första hand en bok som beskriver WAP, inte hur man skriver hundraprocentigt korrekt svensk teknisk litteratur. Det kan ju låta självklart att man ska använda korrekt svenska, men hur är det då när detta går ut över innebörden och då det inför oklarheter och tvetydigheter? Därför har jag valt att till använda engelska när minsta risk för missförstånd annars föreligger. En av anledningarna till detta är att jag en gång satt på ett tåg och läste en artikel, som handlade om en minnesbytare... och det tog ganska lång tid innan jag entydigt förstod att det som avsågs var en swapper... Dessutom skulle det innebära ytterligare ett problem ifall jag använde ord som minnesbytare. Arbete i den här branschen innebär många internationella kontakter och om jag använder ord typ minnesbytare, så lär man inte få många av sina internationella kunder/kollegor att förstå vad en memorychanger är Det vill säga, översätter man ett engelskt ord till ett svenskt och sedan tillbaka igen, så hamnar man ofta någon helt annanstans än där man var från början. Det är inte så svårt för en normalbegåvad person att inse att man med en swapper menar något som byter ut innehållet i minnet, men det är betydligt svårare att inse att en minnesbytare heter swapper på engelska Överdriven språklig purism innebär i allmänhet fler nackdelar än fördelar. Kan man kalla WAP för WAP på svenska? Nja WAP är ju en förkortning, så kanske men Wireless Application Protocol är det ju inte och då borde det väl heta Trådlöst Applikations Protokoll (TAP) på svenska men Applikation är ju ett låneord, som egentligen betyder Tillämpning och då blev det ju istället TTP och förresten, protokoll är ju ett lån från grekiskan (proto=först, kolla=lim), som egentligen betyder att på första sidan av en bok insidan av pärmen, limmade man en innehållsförteckning och Studentlitteratur 13
då blev det ju inte längre WAP och inte TTP utan TTI Trådlös Tillämpnings Innehållsförteckning och hur många är det som skulle förstå vad man menar då..? och hur många skulle översätta det på ett korrekt sätt till engelska när man pratar med folk ute i världen..? Börjar man sedan fundera på vad som egentligen är korrekt svenska så kan man komma ännu längre. Är korrekt svenska den ursprungliga svenska som talades av de första människorna som flyttade hit efter senaste istiden, under äldre stenåldern, för ungefär 9900 år sedan? Vad hade de för ord för trådlös och bredband? och vad kallade de en protokollstack för? Eller är det språk som vikingarna talade för 1000 år sedan en korrekt svenska, som: Vits er þörf þeim er víða ratar; dælt er heima hvað. Að augabragði verður sá er ekki kann og með snotrum situr. eller ser samma sak mer riktigt ut som: Vett behöver, den som vida färdas; lätt är hemma vadhelst. Mång ögonkast får, den som intet förstår och sitter med kloka tillsammans. fast här är ju förstås låneord från andra språk Stycket är förresten en vers ur Hávamál Den höges sång. Eller är det bättre med medeltidssvenskan, som är lite modernare? Tak pors ok malörth ok läg j ätikio ok twaa hoffuidith ther wthi Jtem äther man mokin mora tha ffar man lwsta tiil quinnor Kanske inte det mest optimala valet det heller men gammal svenska från början av 1900-talet då? Den ser ju ut ungefär som det språk vi talar idag, ehuru med fler ehuru, enär och emedan, ity detta var vanligare då visst skulle jag kunna skriva en bok med sådant språk och det vore inte ens sär- 14 Studentlitteratur
skilt svårt men jag tror ju inte direkt att det skulle tillföra något, eller för den delen heller uppskattas Språklig utveckling måste man ju tillåta för att hålla språket levande, men däremot ska man försöka förhindra språklig degeneration. Ibland kan det dock vara svårt att avgöra vad degeneration är. Slarvig stavning och dålig grammatik är ju helt klart degeneration, men ibland blir jag tveksam: Är det degeneration att skall numera oftast stavas ska..? Eller att de och dem ofta stavas dom..? Eller att han är och de äro har blivit han är och de är, eller rent utav dom är..? Ett gammalmodigt språk i en bok gör ju ingen lycklig, åtminstone inte när boken handlar om högteknologi, men samtidigt måste man försöka hålla sig till ett språk som är så korrekt som möjligt. Men som sagt, det problem man ställs inför när man skriver en bok som denna är att det ofta saknas entydigt definierade svenska ord. Om man då ändå använder dessa så ökar risken för missförstånd. En korrekt mening där betydelsen gått förlorad eller är tvetydig, uppfyller inte de krav jag ställt när jag skrivit boken. På några ställen i boken har jag använt engelska istället för svenska, i huvudsak i tekniska tabeller och liknande, där vartannat ord varit en engelsk fackterm som saknar entydig svensk motsvarighet. Här har jag då ansett att det ser snyggare ut och blir lättare att läsa om man använder engelska än om man byter ut vartannat ord mot ett svenskt och låter resten vara engelska. Legere et non intelligere neglegere est att läsa och inte förstå är inte att läsa... Studentlitteratur 15
4 Lästips bokens upplägg Boken börjar med en enkel översikt av vad WAP är, vilka komponenter det har och hur det ingår i en helhet. Därefter följer en fördjupning inom varje delområde. Jag har lagt upp det på detta sättet för att jag tror att det är lättare att förstå de olika delarna om man först vet hur helheten ser ut och hur var i detta de olika delarna befinner sig. Om man vill använda boken som referenslitteratur kan det vara idé att man först läser det första avsnittet (Översikt på sid 36) så att man lär sig grunderna, sedan kan man slå upp och läsa valda delar beroende på vad man vill ha reda på. Detta har medfört att varje avsnitt i boken har utformats så att det i möjligaste mån kan läsas separat, viss redundans kan såsom ett resultat härav förekomma i boken, men detta förstärker också sambanden. Det generella upplägget av boken är: 1. Översikt (börjar på sidan 36) Dessa avsnitt ger en god översikt över vad WAP är och vilka komponenter som ingår. I denna del ingår Bakgrund på sidan 36, Historia på sidan 38, Arkitekturen i WAP på sidan 39, WAE Wireless Application Environment på sidan 48 och WTA Wireless Telephony Application på sidan 54. Dessa avsnitt bör läsas som en grund oavsett hur man sedan vill fortsätta att läsa boken. 2. Programmering (börjar på sidan 58) Här finns beskrivet hur man programmerar i WAP-miljö med WML och WMLScript, hur det hela är uppbyggt och vilka möjligheter som finns. Här ingår avsnitt 9.2 WML Wireless Markup Language på sidan 58 och avsnitt 9.3 WMLScript på sidan 104. 3. Teknisk beskrivning av komponenter (börjar på sidan 129) Dessa avsnitt beskriver enskilda, komponenter i WAP lite djupare. Avsikten med dessa avsnitt är att skapa en insikt i hur WAP är konstruerat 16 Studentlitteratur
och vad som ingår. Det är lättare att skriva bra program för något man vet hur det fungerar och vilka mekanismer och funktioner som finns, respektive inte finns. Boken följer specifikationerna från WAP Forum, eftersom det är dessa som styr och utformar utvecklingen av WAP, men formatet och upplägget avviker en del från dessa. Bland annat har jag lagt stor vikt vid att boken ska bli lättillgänglig och att varje avsnitt ska kunna läsas separat. Dessutom har jag utelämnat delar som endast är intressanta för de som ska bygga hårdvaran eller skriva de drivers som ligger i botten. Däremot har jag tagit med de fakta som ligger till grund för att saker är som de är. Man kan ju inte förstå varför man ska hälla glykol i kylsystemet på en bil om man inte får reda på att det är för att inte vattnet ska frysa och motorn frysa sönder. Studentlitteratur 17
5 Registrerade varumärken Varumärke/produkt AIX, MVS, OS/2, SNA, LU6.2 HP-UX Kerberos Macintosh MS-DOS, Windows Open VMS, DECnet SunOS, Solaris, NFS UNIX Företag/ägare IBM Hewlett Packard Company MIT Apple Computer Inc. Microsoft Corporation Digital Equipment Sun Microsystems UNIX System Laboratories Fler registrerade varumärken/produkter finns omnämnda i boken, men jag ber om respektive företags överseende med att jag inte skrivit in dem här pga. att det ibland inte varit fullständigt klart vem som äger rätten. Vid påpekande skriver jag givetvis in detta. 18 Studentlitteratur
6 Referenser Förutom egna erfarenheter bygger boken givetvis på de specifikationer som framtagits av WAP Forum. WAP Forum www.wapforum.org The WAP Forum is the industry association comprising more than 200 members that has developed the de-facto world standard for wireless information and telephony services on digital mobile phones and other wireless terminals. The primary goal of the WAP Forum is to bring together companies from all segments of the wireless industry value chain to ensure product interoperability and growth of wireless market. WAP Forum members represent over 95% of the global handset market, carriers with more than 100 million subscribers, leading infrastructure providers, software developers and other organisations providing solutions to the wireless industry. Dessutom har material från Ericsson Nokia Phone.com (f.d. Unwired Planet) på ett eller annat sätt bidragit till att boken blivit till. www.ericsson.com www.nokia.com www.phone.com Studentlitteratur 19
7 Ordlista Ordlistan på de närmaste sidorna är utformad för att omfatta de ord och termer som är vanligt förekommande inom datakommunikation, telekommunikation, kryptering samt i viss mån systemutveckling och hårdvara. A A ACD ACTS AMPS APCO AuC Automatic Call Distributor En term som används för CTI-programvara som automatiskt distribuerar samtal till olika anknytningar. Denna teknik används till exempel ofta i Callcenters. Advanced Communications Technology Satellite Advanced Mobile Phone Service (USA) Teknologi för analog mobiltelefoni som används i Nordamerika, Latinamerika, Australien och delar av Ryssland och Asien, motsvarar NMT i Norden. Association of Public Communications Officers (USA) Authentication Center Detta är en skyddad databas som innehåller den hemliga kod som finns lagrad i varje abonnents SIM-kort. Denna kod används för säkerhet och kryptering på radiokanalen. 20 Studentlitteratur
B B BS BSS C Base Station Den radiomottagare/sändare som hanterar kommunikation mellan mobiltelefoner och telenätet. Varje basstation arbetar på en viss angiven frekvens, som till exempel 900 och 1800 MHz i GSM. Base Station System C CAMEL CBC CBC-IF Customised Application for Mobile Enhanced Logic Utveckling av GSM för att utöka funktionaliteten. Cell Broadcast Centre Cell Broadcast Centre Interface CCITT Consultant Committee on International Telephone and Telegraph En internationell organisation som utvecklar standarder och som definierar gränssnitt för telekommunikation (heter numera ITU-T). CDG CDPC CDPD CDMA CDMA Development Group En grupp företag (för närvarande över 44 st.) som driver utvecklingen av CDMA. Cellular Digital Packet Data Paketdata för AMPS. Cellular Digital Packet Data En teknik för överföring av paketdata på D-AMPS. Code Division Multiple Access En bärartjänst som särskiljer olika paket/sändare med koder, Studentlitteratur 21
CSD CSD-RF D istället för med tidsdluckor som i TDMA eller frekvens som i FDMA. Circuit Switched Data En punkt till punkt förbindelse mellan apparat och nätverket. Denna typ av tjänst används till exempel i cellulära mobilnät. Circuit Switched Data Radio Frequency D D-AMPS Digital Advanced Mobile Phone Service (USA) Bärartjänst för mobiltelefoni i Nordamerika, Latinamerika, Australien och delar av Ryssland och Asien. Motsvarar GSM här i Europa. Se även IS-136 och TDMA. DataTAC Motorola standard för digitala paketdatanät. DPCS DECT Digital Personal Communication Service Digital Enhanced Cordless Telecommunications Standard för trådlösa telefoner i hem och på kontor som använder sig av TDMA. DECT är digital i motsats till sina föregångare CT2 och CT3. DECT-FP DECT Fixed Part DMT DPRS DQSPK DSP DTMF Discrete MultiTone En teknik för multicarrier system som använder diskreta Fourier-Transformationer för att skapa och demodulera individuella carriers. DMT använder ofta TDMA eller FDM som multiplexing. DMT används t.ex. av xdsl. DECT Packet Radio Service Möjlighet att skicka paketdata över DECT. Direct Sequence Spread Spectrum Technique Data Service Profile Dual Tone Multi Frequency Den typ av signalering som används av tonvalstelefoner. 22 Studentlitteratur
DWMT E Discrete Wavelet MultiTone En moduleringsteknik för multicarrier system, liknar DMT men använder en annan moduleringsteknik. E EBU ECMA EDGE EIR EPOC Erlang ERMES ETACS ETSI European Broadcasting Union European Computer Manufacturers Association En teknologi som ger GSM och TDMA möjlighet att hantera större datamängder. Kapaciteten ligger på 384 kbps. Equipment Identity Register Innehåller information om alla mobiltelefoner som har rätt att koppla upp sig (registrera sig). En mobiltelefon identifieras av sin IMEI International Mobile Equipment Identity. På så sätt kan man förhindra att telefoner som är stulna eller inte fullt utprovade kopplar upp sig. Ett operativsystem för mobila terminaler, utvecklat av Symbian som är ett företag där Ericsson, Nokia, Motorola och Psion samarbetar. 1) En trafikenhet (1 Erlang = 3600 CS = 36 CCS) 2) Programmeringsspråk utvecklat av Ericsson/Telia. Enhanced Radio Message System eller European Radio Messaging System Ett Europeiskt system för anrop typ MiniCall, som fungerar i Europa, mellanöstern och Asien. Extended Total Access Communications System En analog teknologi för mobiltelefoni utvecklad i England och tillgänglig i Europa och Asien. European Telecommunication Standardisation Institute Hanterar Europeisk standard för telekommunikation. Studentlitteratur 23
F F FCC FDMA FPLMTS G Federal Communications Commission (USA) Frequency Division Multiple Access En bärartjänst som särskiljer olika paket/sändare med hjälp av frekvenser, istället för med tidsdluckor som i TDMA eller koder som i CDMA. Future Personal Land Mobile Telecommunications Service G GGSN GMPCS GPRS GPS GSM GSM-RF GUTS Gateway GPRS Support Node Global Mobile Personal Communications by Satellite General Packet Radio Services (GSM) En paketdatatjänst som kan erbjuda en bandbredd på upp emot 144 kbps för trådlös dataöverföring över GSM. Global Positioning System Ett system med vars hjälp man kan få reda på exakt var på jorden man befinner sig, med några centimeters precision. Utvecklat av militären för navigation och spaning. I systemet ingår både satelliter och markstationer. Global System for Mobile communication Arbetar i Europa på 900 och 1800 MHz, men i Nordamerika på 1900 MHz. GSM Radio Frequency General UDP Transport Service En generell tjänst för att transportera data. 24 Studentlitteratur
H H HDML HLR HML HSCSD HTML HTTP I Hendheld Markup Language Home Location Register Innehåller information om alla abonnenter som finns registrerade i det aktuella mobiltelenätet och dessutom information om var i nätverket en viss mobiltelefon för tillfället befinner sig. Informationen om var en mobiltelefon befinner sig är i form av adressen till den basstation där det VLR som innehåller telefonen finns. Multiline Hunt Group Innebär inom telefoni att om den första linjen är upptagen, fortsätter man till nästa inom samma grupp. High Speed Circuit Switched Data (GSM) En kretskopplingsorienterad tjänst som kan erbjuda en bandbredd på 57 eller 64 kbps för GSM. HyperText Markup Language HyperText Transfer Protocol [RFC2068] I iden IF Integrated Digital Enhanced Network Interface IMT-2000 En benämning som används av ITU för att beteckna tredje generationens mobiltelefoni (jämför UMTS). IS-54 Den ursprungliga standarden för TDMA, framtagen 1992. 1995 uppgraderades den till den senaste digitala standarden IS-136. Studentlitteratur 25
IP IP adress IS-95 IS-136 ISP ITSI ITU IVR IWF M Internet Protocol Grunden i TCP/IP, ett protokoll som arbetar i lager 3 (nätverk). Den typ av adresser som används inom TCP/IP och därmed Internet. Adressen är en 32 bitars adress som består av fyra komponenter, ofta ser man adressen i textform - aa.bb.cc.dd, där aa, bb, cc och dd är siffror. Adressen består av två delar, där den ena delen är en nätverks -del som adresserar rätt nätverk och den andra delen är en host -del som adresserar rätt dator inom nätverket. En digital mobiltelefonistandard, baserad på CDMA. En digital mobiltelefonistandard, baserad på TDMA. Internet Service Provider En teleoperatör eller annat företag som kan erbjuda anslutning till Internet. Individual TETRA Subscriber Identity International Telecommunications Union (f.d. CCITT) Interactive Voice Response system InterWorking Function En funktion som finns mellan två kommunicerande enheter och som tillför extra funktionalitet. Ofta är detta en gateway som översätter mellan två olika protokoll. M MDBS MDG MDLP MISDN Mobile Data Base Station Mobile Data Gateway Mobile Data Link Protocol Mobile Station International Subscriber Device Number 26 Studentlitteratur
MMI Mobitex MoU MSC N Man-Machine Interface Ericsson (ERV) standard för trådlösa paketdatanät. Memorandum of Understanding Beteckning för en överenskommelse. Används bl.a. som beteckning av överenskommelser inom specifikationen av ISDN. Mobile Switching Center N NICS NMT O NATO Integrated Communications System Nordic Mobile Telephone En gemensam nordisk standard för mobiltelefoni, skapad i början av 1980-talet. Administrerad i Sverige, Norge, Finland och Danmark. System har också sålts till andra Europeiska länder, samt till Ryssland, mellanöstern och Asien. O OAM&P P Operations Administration Maintenance and Provisioning P PABX PAMR Private Automatic Branch Exchange En ofta använd beteckning för telefonväxlar, se även PBX. Public Access Mobile Radio Studentlitteratur 27
PBX PCN PCS PDA PDC PDLP PDU PHS PICS PIN PKCS PLMN Private Branch Exchange En ofta använd beteckning för telefonväxlar, se även PABX. Personal Communications Networks (Europa) Också känt som DCS-1800 eller GSM-1800, används i Europa och delar av Asien. Personal Communications Services En gemensam benämning på amerikansk mobiltelefoni som arbetar på 1900 MHz. Personal Digital Assistant Bärbar apparat med mer funktionalitet än en mobiltelefon. En PDA har ofta en skärm på 160x100 pixlar och någon form av pekdon. Personal Digital Cellular En Japansk standard för digital mobiltelefoni som arbetar med 800 MHz och 1500 MHz. Packet Data Link Protocol Protocol Data Unit PDU är den data som skickas mellan olika lager i en protokollmodell, t.ex. OSI. När ett lager är färdigt med sina uppgifter, skickar det vidare en PDU till lagret under. En PDU innehåller dels data och dessutom en header från det förra lagret, i det mottagande lagret (protokollet) betraktas dock hela PDU:n som data. Personal Handyphone System En Japansk standard för mobiltelefoni som arbetar med 1900 MHz. Protocol Implementation Conformance Statement Personal Identification Number En kod som används av mobiltelefoner i GSM för att skydda telefonen och data i den så att endast ägaren kan använda den. Koden lagras i SIM-kortet, vilket gör att man kan använda samma information i olika telefoner. Public Key Cryptography Standards Public Land Mobile Network 28 Studentlitteratur
PMR POTS PPP PSTN PTN PTT Q Private Mobile Radio Används som beteckning på trådlös förbindelse mellan slutna grupper, till exempel larmtjänster. Plain Old Telephone Service Gammal vanlig telefoni, används till exempel som beteckning på analog utrustning. Point to Point Protocol Public Switched Telephone Network Den gamla vanliga typen av analogt telenät. Data som skall skickas över ett sådant nät måste analogiseras med ett modem. Public Telephone Network Postal, Telegraph and Telephone Q QPSK R Quadrature Phase-Shift Keying En moduleringsteknik. R RAS RCC RF RFC Remote Access Server Radio Common Carrier Radio Frequency Request For Comments Dokument utgivet av IETF (www.ietf.org) som specificerar protokoll och andra detaljer, till exempel säkerhet och network management. Dessa dokument finns fritt tillgängliga på Studentlitteratur 29