Jordbrukarhushållens inkomster ökade 2004

Relevanta dokument
Jordbrukarhushållens inkomster ökade något Hushållsinkomster efter transfereringar

Jordbrukarhushållens inkomster 2014 och Jordbrukarhushållens inkomster ökade 2015

Jordbrukarhushållens inkomster ökade något Hushållsinkomster efter transfereringar

I korta drag. Jordbrukarhushållens inkomster 2002 JO 42 SM Jordbrukarhushållens inkomster fortsatte att öka 2002

Jordbrukarhushållens inkomster ökade under 2017

Jordbrukarhushållens inkomster ökade Tablå A. Hushållsinkomst efter transfereringar Kronor per hushåll

Jordbrukarhushållens inkomster ökade 2012

Jordbrukarhushållens inkomster ökade under 2016

I korta drag. Jordbrukarhushållens inkomster 2001 JO 42 SM Jordbrukarhushållens inkomster fortsatte att öka 2001

,NRUWDGUDJ. Jordbrukarhushållens inkomster 1999 JO 42 SM 0101

Jordbrukarhushållens inkomster ökade 2011

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar något. Var tredje jordbrukare 65 år eller äldre

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

Jordbruksreformen påverkar statistiken. Andelen arrenderade företag minskar. Var femte jordbrukare 65 år eller äldre

Antalet sysselsatta fortsätter att minska. Sysselsättningen utanför jordbruket ökar

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall,

Nettointäkter m.m. för jordbrukare 1998

Figur A. Antal nötkreatur i december

I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM 1101

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Figur A. Antal nötkreatur i december

Jordbrukarhushållens inkomster 2003 (t.o.m. inkomståret 1998 Jordbrukarnas nettointäkter m.m. )

Jordbrukarhushållens inkomster 1999 (t.o.m. inkomståret 1998 benämnd Jordbrukarnas nettointäkter m.m. )

Jordbruksföretag som kräver heltidsarbete minskar. Flest heltidsjordbruk inom husdjursskötsel. Sysselsättning på heltidsjordbruk

I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM Antalet svin ökade Livestock in June 2013 Final Statistics

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Antalet företag med mjölkkor minskar. Figur A. Antal nötkreatur i december

Antalet företag med mjölkkor fortsätter att minska. Figur A. Antal nötkreatur i december

Jordbrukarhushållens inkomster 2001

Stabil utveckling av antalet djur

Jordbrukarhushållens inkomster 2000 (t.o.m. inkomståret 1998 Jordbrukarnas nettointäkter m.m. )

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loans 2005

2 Företag och företagare

Figur A. Antal nötkreatur i december

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loans 2006

Jordbrukarhushållens inkomster 2004 JO0903

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loan 2008

2 Företag och företagare

Mindre arbetstid och färre sysselsatta. Andelen kvinnor ökar och männen blir färre. Jordbruksföretagare ofta äldre

2 Företag och företagare

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loan 2007

Jordbrukarhushållens inkomster 2002 (t.o.m. inkomståret 1998 Jordbrukarnas nettointäkter m.m. )

Studiestöd Återbetalning av studiestöd. Financial aid for students 2004 Repayment of student loans

KVALITETSDEKLARATION

Marginell minskning av antalet nötkreatur. Minskning av antalet suggor och slaktsvin. Antalet får fortsätter att öka

I korta drag. Skörd av trädgårdsväxter 2010 JO 37 SM 1101

Jordbrukarhushållens inkomster 2006 JO0903

2 Företag och företagare. Sammanfattning. Företag och brukningsförhållanden. Antal företag med husdjur. Grödor och arealer hos företag

Jordbrukarhushållens inkomster 2009 JO0903

Ökad andel kvinnor som företagare i enskild firma. Cecilia Branzén,

I korta drag. Antal nötkreatur i december 2018 JO 23 SM Antalet nötkreatur minskar. Number of cattle in December 2018

UF 70 SM Studiestöd Återbetalning av studiestöd. Financial aid for students 2001 Repayment of student loans

KVALITETSDEKLARATION

2 Företag och företagare. Sammanfattning. Grödor och arealer hos företag. Företag och brukningsförhållanden

Studiestöd Återbetalning av studiestöd. Financial aid for students 2003 Repayment of student loans

Den slutliga skatten ökade mest bland kvinnor. Allt färre medgavs skattereduktion under Minskad fastighetsskatt för kvinnor

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2016

Inne hållsförteckning. JORDBRUKSVERKET BESKRIVNING AV STATISTIKEN JO0204 Statistikenheten (11) Monica Eidstedt. Innehållsförteckning 1

Voluntary set-asides and area under forest management certification schemes

Fler sysselsatta inom heltidsjordbruket Heltidsjordbruken brukar majoriteten av åkermarken

32 De största genomsnittliga arealerna per företag noterades år 2005 för Södermanlands län med 59,0 hektar, Östergötlands län med 57,7 hektar, Uppsala

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2018

Aborter i Sverige 2008 januari juni

40 retag noterades år 2007 för Södermanlands län med 58,5 hektar, Västmanlands län med 58,3 hektar, Östergötlands län med 58,2 hektar samt Uppsala län

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2017

Färre mjölkkor men totalt fler nötkreatur. Marginell minskning av antalet svin

2 Företag och företagare 39 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper

2 Företag och företagare. Sammanfattning. Grödor och arealer hos företag. Företag och brukningsförhållanden

118 7 Arbetskraft inom jordbruket firma samt driftsledarna bland juridiska personer har en fjärdedel motsvarande heltid eller mer i sysselsättningsgra

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

Aborter i Sverige 1998 januari - december

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region

Minskat antal företag, främst inom husdjursskötsel. Minskat arbetsbehov i jordbruket

126 7 Arbetskraft inom jordbruket Om statistiken Förvärvsarbetande I tabell 7.1 redovisas uppgifter från den registerbaserade arbetsmarknadsstatistike

Kraftig ökning av antalet ekologiska värphöns. Liten ökning av antalet ekologiska nötkreatur. Oförändrat antal ekologiska får men antalet ekologiska

Markanvändningen i Sverige

Lika många sysselsatta, färre årsverken. Andelen kvinnor överstiger 40 % Företag drivna som juridisk person blir fler och större

I korta drag. Sysselsättning i jordbruket 2003 JO 30 SM 0401

2 Företag och företagare. Sammanfattning. Grödor och arealer hos företag. Företag och brukningsförhållanden

Samtliga Antal Procent Antal Procent Samtliga Antal Procent Antal Procent Samtliga Antal Procent Antal Procent

Minskade arealer för äpplen och päron. Cecilia Branzén,

7 Arbetskraft inom jordbruket

Markpriserna fortsätter stiga. Anders Grönvall,

Odling av trädgårdsväxter i Sverige

Kraftig ökning av antalet ekologiska slaktkycklingar. Värphönsen fortsätter att öka i antal. Statistiken visar på en ökning för samtliga djurslag

7 Arbetskraft inom jordbruket

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2015

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Fortsatt ökning av antalet ekologiskt hållna mjölkkor. Fler värphöns och grisar men färre slaktkycklingar

I korta drag Handelsnettot för september högre än väntat

12 Beräkning av skatten

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Vart femte nötkreatur är ekologiskt. Ekologiska kobesättningar större än genomsnittet

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Transkript:

JO 42 SM 0601 Jordbrukarhushållens inkomster 2004 Incomes of agricultural households 2004 I korta drag Jordbrukarhushållens inkomster ökade 2004 Jordbrukarhushållens genomsnittliga hushållsinkomst efter transfereringar, d.v.s. inkomsten sedan skattefria bidrag lagts till samt skatter, allmän egenavgift och övriga negativa transfereringar dragits av från inkomsterna av tjänst, näringsverksamhet och kapital, ökade år 2004 med 11 200 kr eller 5 %. Föregående år var ökningen 1 %. Inkomster och transfereringar m.m. för samtliga jordbrukarhushåll År Förändring 2004 2003-02- 01-00- 2004 03 02 01 Kronor % % % % Inkomst av tjänst 265 900 7 800 3 5 5 4 Allmänna avdrag 4 500 100 2 2 2 1 Nettoinkomst av näringsverksamhet 52 600 3 000 6-5 2 12 Nettoförändring av expansionsmedel 300 900.... -99-30 Nettoinkomst av kapital 23 100 4 900 27-8 -14-21 Hushållsinkomst före transfereringar 337 400 16 600 5 2 3 2 Skattefria positiva transfereringar 11 600-300 -3 0 4 6 Negativa transfereringar 110 900 5 000 5 6-1 -2 Hushållsinkomst efter transfereringar 238 000 11 200 5 1 4 5 Lars G Persson, SCB, tfn 019-17 65 45, fornamn.initial.efternamn@scb.se Statistiken har producerats av SCB på uppdrag av Jordbruksverket, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN 1404-5834 Serie JO Jordbruk, skogsbruk och fiske. Utkom den 18 oktober 2006. URN:NBN:SE:SCB-2006-JO42SM0601_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Kjell Jansson, SCB.

Jordbruksverket och SCB 2 JO 42 SM 0601 Hushållsinkomsten störst för hushåll med brukare i åldern 40 49 år Hushåll där brukaren var 40-49 år hade den högsta genomsnittliga hushållsinkomsten efter transfereringar med 261 800 kr, vilket var en ökning med 11 200 kr sedan föregående år. Vidare framgår att hushåll med brukare i åldern 65 år eller äldre hade den lägsta inkomsten med 184 100 kr. Hushållsinkomster efter transfereringar fördelade efter brukarens ålder Redovisningsgrupp År Förändring 2004 02-01- 00-2003-2004 03 02 01 Kronor % % % % Hela riket 238 000 11 200 5 1 4 5 Brukarens ålder 30-39 år 221 800 10 100 5 0 3 6 40-49 år 261 800 11 300 5-1 4 6 50-64 år 256 800 12 800 5 0 5 5 65- år 184 100 11 500 7 3 5 4 Skillnader i hushållsinkomster mellan länen Hushållsinkomsten efter transfereringar var 2004 högst i Jönköpings län med 258 600 kr följt av Västerbottens, Västmanlands och Kronobergs län med 248 500 kr, 247 200 kr respektive 246 000 kr. Det innebär att hushållsinkomsten efter transfereringar för Jönköpings län låg 9 % och för de övriga tre länen 4 %, 4 % respektive 3 % över riksgenomsnittet, som var 238 000 kr. Lägst var hushållsinkomsten i Gotlands län med 206 500 kr följt av Gävleborgs, Norrbottens och Hallands län med 225 600 kr, 228 000 kr respektive 228 100 kr. Dessa län låg därmed 13 %, 5 %, 4 % respektive 4 % under riksgenomsnittet.

Jordbruksverket och SCB 3 JO 42 SM 0601 Innehåll Statistiken med kommentarer 4 Resultatens jämförbarhet med tidigare år 4 Några resultat 4 Hushållsinkomst före och efter transfereringar ökade 4 Hushållsinkomst efter transfereringar för åldersgrupper 5 Skillnader i hushållsinkomster mellan länen 6 Kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst är fortfarande lägre än männens och ökade mindre än männens år 2004 6 Inverkan av underskott i näringsverksamhet 7 Tabeller 9 Teckenförklaring 9 A. Kalkylerade inkomster 10 1. Hushållsinkomst efter transfereringar 2001-2004 med uppdelning på inkomstkomponenter. Kronor per hushåll 10 2. Hushållsinkomst efter transfereringar 2001-2004. Kronor per hushåll 11 3. Hushållsinkomst med redovisning av transfereringar 2004. Kronor per hushåll 13 4. Hushållsinkomst före transfereringar 2004. Kronor per hushåll 14 5. Antal brukare och maka/make, hushållsmedlemmar och hushåll 2004 15 B. Taxerade inkomster m.m. 17 6. Taxerade förvärvsinkomster m.m. 2004. Kronor per hushåll 17 7. Taxerade förvärvsinkomster för brukare och maka/make 2004 med uppdelning på kvinnor och män. Kronor per hushåll 18 Fakta om statistiken 19 Detta omfattar statistiken 19 Definitioner och förklaringar 19 Så görs statistiken 21 Statistikens tillförlitlighet 21 Bra att veta 21 Annan statistik 23 In English 24 Summary 24 List of tables 24 List of terms 25

Jordbruksverket och SCB 4 JO 42 SM 0601 Statistiken med kommentarer Resultatens jämförbarhet med tidigare år Jämförbarheten bakåt i tiden försvåras på grund av ett antal förändringar som skett. Indelning av jordbruksföretag i driftsinriktningar baseras på grödarealer och antal husdjur av olika slag vid jordbruksföretagen. Dessa uppgifter finns för alla jordbruksföretag åren 1999, 2000 och 2003. För mellanliggande år finns uppgifter för ett urval av företag. Vid indelning i driftsinriktning för de företag där aktuella uppgifter saknas används senast tillgängliga uppgifter, vilket medför en viss eftersläpning i klassificeringen, som rättas till nästa gång en totalundersökning genomförs. Denna eftersläpning i klassificeringen under de mellanliggande åren kan förväntas ha en viss effekt även på de redovisade ekonomiska variablerna för dessa år. En följd av detta blir att en del av de förändringar som skett under de mellanliggande åren kommer till uttryck först det år då aktuella strukturuppgifter föreligger för samtliga jordbruksföretag. Det från och med år 2000 förändrade sättet att producera Lantbruksregistret (LBR) har medfört att antalet redovisade brukare per företag minskat något samtidigt som andelen äldre brukare minskat kraftigt. Det senare gäller framför allt brukare som är 65 år eller äldre. För överskott av kapital och nettoinkomst av kapital har inverkan haft en sänkande effekt på omkring 1 %. För pensionsinkomsten slutligen beräknas att inverkan haft en sänkande effekt med hela 8 %. Från och med inkomståret 1999 har dessutom familjebegreppet ändrats. Sedan detta år används den s.k. RTB-familjen som enhet, medan tidigare år endast brukaren och ev. maka/make ingick. RTB-familjen omfattar maximalt två generationer där personerna har relationer med varandra och är folkbokförda på samma fastighet. Beräkningarna av arbetsåtgångstalen i den svenska typologin ändrades fr.o.m. 1999, vilket påverkar indelningen i driftsinriktningar. Några resultat Hushållsinkomst före och efter transfereringar ökade Den för samtliga jordbrukarhushåll genomsnittliga inkomsten av tjänst ökade år 2004 med 7 800 kr (3 %) till 265 900 kr, medan nettoinkomsten av näringsverksamhet ökade med 3 000 kr (6 %) till 52 600 kr. Nettoinkomst av kapital ökade med 4 900 kr (27 %) till 23 100 kr på grund av att överskottet av kapital ökade medan underskottet av kapital minskade. Nettot av räntefördelning ökade med 1 100 kr (6 %). Den genomsnittliga hushållsinkomsten år 2004 före transfereringar var 337 400 kr, vilket är en ökning med 16 600 kr eller 5 % jämfört med år 2003. De positiva skattefria transfereringarna minskade med 300 kr medan de negativa transfereringarna ökade med 5 000 kr eller 5 %, viket medförde att hushållsinkomsten efter transfereringar ökade med 11 200 kr (5 %) till 238 000 kr. Att de negativa transfereringarna ökat beror främst på att den genomsnittliga skatten på förvärvsinkomster ökat med 3 400 kr.

Jordbruksverket och SCB 5 JO 42 SM 0601 Kronor per hushåll Förändring (%) 03-02- 01-2004 2003 04 03 02 Inkomst av tjänst 265 900 258 100 3 5 5 4 Allmänna avdrag 4 500 4 400 2 2 2 1 Näringsverksamhet Överskott 65 900 64 100 3 0 4 9 Underskott 13 400 14 600-8 26 10 0 Nettoinkomst 52 600 49 600 6-5 2 12 Nettoförändring av expansionsmedel 300-600.... -99-30 Nettoinkomst av kapital 23 100 18 200 27-8 -14-21 därav räntefördelning netto 19 100 18 000 6-9 0 6 Hushållsinkomst före transfereringar 337 400 320 800 5 2 3 2 Skattefria positiva transfereringar 11 600 11 900-2 0 4 6 Negativa transfereringar 110 900 105 900 5 6-1 -2 Därav allmän pensionsavgift 18 300 18 000 2 3 4 4 skatter 110 000 104 700 5 4 4 2 skattereduktioner 18 700 18 000 4-5 45 59 övriga negativa transfereringar 1 200 1 100 9 11 8 7 Hushållsinkomst efter transfereringar 238 000 226 800 5 1 4 5 Tablå 1. Inkomster och transfereringar m.m. per hushåll för samtliga jordbrukarhushåll 00-01 Hushållsinkomst efter transfereringar för åldersgrupper Av tablå 2 framgår att hushåll med brukare i åldern 40-49 år 2004 hade den högsta hushållsinkomsten efter transfereringar med 261 800 kr, vilket var en ökning med 5 % sedan föregående år. Vidare framgår att hushåll med brukare i åldern 65 år eller äldre hade den lägsta inkomsten med 184 100 kr. Uppgifterna till tablå 2 är hämtade från tabell 2, som utöver uppgifter för riksområden, storleksgrupper och driftsinriktningar också innehåller uppgifter för län. Tablå 2. Hushållsinkomster efter transfereringar Kronor per hushåll Förändring (%) 03-02- 01-2004 2003 04 03 02 Hela riket 238 000 226 800 5 1 4 5 Brukarens ålder 30-39 år 221 800 211 700 5 0 3 6 40-49 år 261 800 250 600 5-1 4 6 50-64 år 256 800 244 000 5 0 5 5 65- år 184 100 172 600 7 3 5 4 00-01

Jordbruksverket och SCB 6 JO 42 SM 0601 Skillnader i hushållsinkomster mellan länen Hushållsinkomsten efter transfereringar var 2004 högst i Jönköpings län med 258 600 kr följt av Västerbottens, Västmanlands och Kronobergs län med 248 500 kr, 247 200 kr respektive 246 000 kr. Det innebär att hushållsinkomsten efter transfereringar för Jönköpings län låg 9 % och för de övriga tre länen 4 %, 4 % respektive 3 % över riksgenomsnittet, som var 238 000 kr. Lägst var hushållsinkomsten i Gotlands län med 206 500 kr följt av Gävleborgs, Norrbottens och Hallands län med 225 600 kr, 228 000 kr respektive 228 100 kr. Dessa län låg därmed 13 %, 5 %, 4 % respektive 4 % under riksgenomsnittet. Se vidare tabell 2. Kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst är fortfarande lägre än männens och ökade mindre än männens år 2004 På grund av övergången från taxeringsfamiljen till RTB-familjen som hushållsbegrepp från och med inkomståret 1999 och därmed som redovisningsenhet i denna statistik är de flesta redovisade resultaten för inkomståren 1999-2004 inte helt jämförbara med resultat för 1998 och tidigare. Ett undantag utgör emellertid redovisningen i tabell 7, som innehåller resultat för brukare och maka/make med uppdelning på kvinnor och män. Sådana uppgifter har tagits fram från och med inkomståret 1996. Av tablå 3, som redovisar uppgifter för åren 1996 2004, framgår att den genomsnittliga inkomsten av näringsverksamhet år 2004 var i stort sett oförändrad (15 700 kr) för kvinnor som är brukare eller maka/make medan den ökade med 1 000 kr eller 2 % till 49 800 kr för män. Genom att kvinnornas inkomst av tjänst ökade med 5 200 kr (4 %) till 150 500 kr ökade deras sammanräknade förvärvsinkomst med 5 100 kr eller 3 % till 166 200 kr. Även för män ökade inkomst av tjänst med 5 200 kr till 143 600 kr och den sammanräknade förvärvsinkomsten med 6 200 kr eller 3 % till 193 400 kr. Det framgår också att kvinnornas inkomst av näringsverksamhet visar en relativt liten ökning sedan 1996 (3 400 kr) medan inkomst av tjänst ökat med 50 400 kr och sedan 1999 överstiger männens inkomst av tjänst. Genom männens större ökning av inkomst av näringsverksamhet sedan 1996 var skillnaden mellan kvinnor och män i sammanräknad förvärvsinkomst något större 2004 än 1996 (27 200 kr mot 24 800 kr). Om man uttrycker kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst som andel av männens så har denna andel endast ökat från 82 % år 1996 till 86 % år 2004. Andelen är högst för åldersklassen där brukaren är 50 64 år med 91 % inkomståret 2004 och lägst för åldersklassen 30-39 år med 76 %.

Jordbruksverket och SCB 7 JO 42 SM 0601 Tablå 3. Taxerade inkomster 1996-2004 per person för brukare och maka/make med uppdelning på kvinnor och män. Kronor resp. procent Redovisningsgrupp Näringsverksamhet Tjänst Sammanräknad förvärvsinkomst Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Hela riket 2004 15 700 49 800 150 500 143 600 166 200 193 400 2003 15 800 48 800 145 300 138 400 161 100 187 200 2002 15 900 47 800 136 700 133 000 152 600 180 800 2001 15 100 45 400 130 300 127 300 145 400 172 600 2000 14 300 41 500 124 200 123 000 138 500 164 400 1999 13 000 37 300 117 800 117 500 130 800 154 800 1998 13 500 36 000 110 100 112 100 123 600 148 100 1997 13 000 34 200 104 700 108 700 117 700 142 900 1996 12 300 31 400 100 100 105 700 112 300 137 100 Kvinnornas inkomst som andel av männens respektive år (%) 2004 31 105 86 2003 32 105 86 2002 33 103 84 2001 33 102 84 2000 33 101 84 1999 35 100 85 1998 37 98 83 1997 38 96 82 1996 39 95 82 Inverkan av underskott i näringsverksamhet Ett underskott av näringsverksamhet får inte kvittas mot andra förvärvskällor utan får tas upp som en avdragspost i näringsverksamheten följande år. Det aktuella årets underskott redovisas därför aldrig separat i deklarationerna. Genom att beräkna skillnaden mellan jordbrukarhushållens ackumulerade underskott mellan 2004 och 2003 har det varit möjligt att beräkna, dels hur stort överskott som år 2004 kvittats mot tidigare års underskott, dels hur stort underskott av näringsverksamhet som uppkommit under 2004. Resultaten av dessa beräkningar visas i tablå 4 dels för samtliga jordbrukarhushåll för de senaste åren dels för fyra åldersklasser det senare året. I uppställningen visas också den genomsnittliga nettoinkomsten av näringsverksamhet när samtliga under året uppkomna överskott och underskott beaktats. Denna beräknade nettoinkomst av näringsverksamhet har använts i stället för den taxerade inkomsten av näringsverksamhet då hushållsinkomsten beräknats eftersom nettoinkomsten innefattar alla överskott och underskott uppkomna under året. Det genomsnittliga underskottet för samtliga hushåll var år 2004 omkring 13 400 kronor. Eftersom de överskott som kvittats mot äldre underskott var betydligt lägre 6 600 kronor än de under år 2004 uppkomna underskotten var hushållens genomsnittliga nettoinkomst från näringsverksamhet 6 700 kronor lägre än den genomsnittliga taxerade inkomsten av näringsverksamhet. I genomsnitt för samtliga hushåll var det totala överskottet 65 900 kr, vilket var 1 800 kr högre än året innan. Det under året uppkomna genomsnittliga underskottet minskade däremot med 1 200 kr till 13 400 kr. Sammantaget innebar detta att nettoinkomsten av näringsverksamhet ökade med 3 000 kr eller 6% till 52 600 kr. Den taxerade inkomsten av näringsverksamhet ökade med 700 kr eller 1 % till 59 300 kr.

Jordbruksverket och SCB 8 JO 42 SM 0601 Tablå 4. Nettoinkomst av näringsverksamhet 2004 Redovisningsgrupp Redo- Totalt Överskott uppkommet under året visat 1) Kvittat mot äldre underskott Underskott uppkommet under året Årets nettoinkomst Brukarens ålder 30-39 år 63 600 6 700 70 300 14 500 55 800 40-49 år 77 600 7 000 84 600 14 100 70 600 50-64 år 69 800 6 800 76 600 13 700 62 800 65- år 13 900 5 900 19 800 10 800 9 000 Hela riket 2004 59 300 6 600 65 900 13 400 52 600 2003 58 600 5 500 64 100 14 600 49 600 2002 57 600 6 300 63 900 11 500 52 400 2001 54 700 6 900 61 600 10 500 51 200 2000 50 400 5 900 56 300 10 400 45 900 1999 45 300 5 500 50 800 10 300 40 600 1) Taxerad inkomst av näringsverksamhet för år 2004. En inte obetydlig del av jordbrukarnas inkomst från näringsverksamhet får enligt reglerna om räntefördelning föras över till beskattning enligt de regler som gäller kapitalinkomster och ingår alltså inte i den taxerade inkomsten av näringsverksamhet. I tablå 5 har samtliga inkomster samlats som har sitt ursprung i näringsverksamhet. I genomsnitt för samtliga hushåll var räntefördelning netto 19 100 kr år 2004 en ökning med 1 100 kr eller 6 % sedan 2003 medan den samlade inkomsten totalt ökat med 4 200 kr eller 6 % till 71 700 kr. Tablå 5. De samlade inkomsterna från näringsverksamhet 2004 Redovisningsgrupp Samlad inkomst av näringsverksamhet Nettoinkomst Positiv Negativ Räntefördelning Totalt Netto Brukarens ålder 30-39 år 55 800 14 500 1 400 13 100 68 900 40-49 år 70 600 20 400 1 900 18 500 89 100 50-64 år 62 800 22 300 1 600 20 700 83 500 65- år 9 000 21 600 300 21 300 30 300 Hela riket 2004 52 600 20 500 1 400 19 100 71 700 2003 49 600 19 300 1 300 18 000 67 500 2002 52 400 20 800 1 100 19 700 72 100 2001 51 200 20 700 1 000 19 700 70 800 2000 45 900 19 600 1 000 18 600 64 500 1999 40 600 16 900 700 16 300 56 900

Jordbruksverket och SCB 9 JO 42 SM 0601 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure

Jordbruksverket och SCB 10 JO 42 SM 0601 A. Kalkylerade inkomster A. Calculated incomes 1. Hushållsinkomst efter transfereringar 2001-2004 med uppdelning på inkomstkomponenter. Kronor per hushåll 1. Household incomes after transfers 2001-2004. SEK per household Rad År Förändring (%) 2004 2003 2002 2001 Inkomst av tjänst 1 265 900 258 100 246 100 235 200 3 5 5 4 Allmänna avdrag 2 4 500 4 400 4 300 4 300 2 2 2 1 Näringsverksamhet Överskott 3 65 900 64 100 63 900 61 600 3 0 4 9 Underskott 4 13 400 14 600 11 500 10 500-8 26 10 0 Nettoinkomst (3-4) 5 52 600 49 600 52 400 51 200 6-5 2 12 Nettoförändring av expansionsmedel 6 300-600 20 1 200.... -99-30 Överskott av kapital 7 34 800 31 000 33 000 35 100 12-6 -6-11 Underskott av kapital 8 11 700 12 800 13 300 12 200-9 -4 9 19 Nettoinkomst av kapital (7-8) 9 23 100 18 200 19 700 22 900 27-8 -14-21 Därav räntefördelning netto 10 19 100 18 000 19 700 19 700 6-9 0 6 Hushållsinkomst före transfereringar (1-2+5+6+9) 11 337 400 320 800 313 900 306 200 5 2 3 2 Skattefria positiva transfereringar 12 11 600 11 900 11 900 11 400-3 0 4 6 Negativa transfereringar 13 110 900 105 900 100 300 101 600 5 6-1 -2 Därav allmän pensionsavgift 14 18 300 18 000 17 500 16 800 2 3 4 4 skatt på förvärvsinkomster 15 93 100 89 700 85 400 80 400 4 5 6 7 skatt på kapitalinkomster 16 10 400 9 300 9 900 10 500 12-6 -6-11 övriga skatter 17 6 600 5 800 5 600 6 000 14 3-6 -24 skattereduktioner 18 18 700 18 000 19 100 13 100 4-5 45 59 övriga negativa transfereringar 19 1 200 1 100 1 000 900 9 11 8 7 Hushållsinkomst efter transfereringar (11+12-13) 20 238 000 226 800 225 400 216 000 5 1 4 5 03-04 02-03 01-02 00-01

Jordbruksverket och SCB 11 JO 42 SM 0601 2. Hushållsinkomst efter transfereringar 2001-2004. Kronor per hushåll 2. Household income after transfers 2001-2004. SEK per household Redovisningsgrupp År Förändring (%) 2004 2003 2002 2001 Hela riket 238 000 226 800 225 400 216 000 5 1 4 5 Riksområden RO 1 239 100 227 200 226 000 220 500 5 1 3 6 RO 2 238 300 226 600 225 000 211 300 5 1 6 4 RO 3 234 200 226 300 225 000 216 100 3 1 4 5 Åker, hektar 2,1-5,0 241 200 228 500 221 200 208 300 6 3 6 4 5,1-10,0 231 900 222 500 217 700 206 000 4 2 6 4 10,1-20,0 225 400 216 100 214 800 203 000 4 1 6 4 20,1-30,0 227 500 215 100 219 100 208 900 6-2 5 7 30,1-50,0 231 700 223 300 224 400 218 500 4 0 3 6 50,1-100,0 252 700 240 600 243 500 239 100 5-1 2 5 100,1-200,0 274 100 258 300 265 000 263 300 6-3 1 8 200,1-303 200 278 900 261 200 296 300 9 7-12 11 Driftsinriktning Jordbruksväxter 246 600 235 400 232 900 225 800 5 1 3 6 Trädgårdsväxter 222 700 233 600 213 800 218 000-5 9-2 8 Jordbruks- och trädgårdsväxter 242 800 236 800 227 500 220 500 3 4 3 14 Mjölkkor 237 500 224 100 222 200 215 300 6 1 3 3 Köttdjur 229 700 224 100 225 600 210 800 3-1 7 6 Nötkreatur, blandat 230 400 224 200 211 600 202 700 3 6 4 4 Andra husdjur 245 500 225 100 235 000 227 400 9-4 3 4 Blandad husdjursskötsel 218 000 210 800 213 900 208 800 3-1 2 10 Blandat jordbruk - mest växtodling 237 200 216 700 230 200 221 500 9-6 4 6 - mest husdjur 228 900 215 300 218 500 213 800 6-1 2 8 Brukarens ålder 30-39 år 221 800 211 700 211 300 204 800 5 0 3 6 40-49 år 261 800 250 600 252 200 242 300 5-1 4 6 50-64 år 256 800 244 000 242 800 231 400 5 0 5 5 65- år 184 100 172 600 168 300 160 000 7 3 5 4 03-04 02-03 01-02 00-01

Jordbruksverket och SCB 12 JO 42 SM 0601 2. Forts Redovisningsgrupp År Förändring (%) 03-02- 01-00- 2004 2003 2002 2001 04 03 02 01 Län Stockholms 230 700 215 800 218 600 216 100 7-1 1 4 Uppsala 242 100 235 500 232 200 222 700 3 1 4 5 Södermanlands 238 600 218 600 217 900 220 300 9 0-1 6 Östergötlands 242 900 227 000 225 500 221 600 7 1 2 7 Jönköpings 258 600 248 000 247 400 230 000 4 0 8 4 Kronobergs 246 000 231 600 231 600 215 200 6 0 8 3 Kalmar 242 600 225 600 228 100 213 100 8-1 7 3 Gotlands 206 500 196 600 199 500 192 500 5-1 4 8 Blekinge 236 600 221 100 212 700 205 400 7 4 4 7 Skåne 240 100 232 900 228 600 226 700 3 2 1 7 Hallands 228 100 217 600 215 000 211 600 5 1 2 7 Västra Götalands 235 900 224 700 224 800 210 300 5 0 7 5 Värmlands 236 100 220 400 218 500 208 200 7 1 5 4 Örebro 239 500 228 800 227 500 215 800 5 1 5 5 Västmanlands 247 200 232 900 233 600 223 300 6 0 5 4 Dalarnas 232 300 226 100 223 400 214 000 3 1 4 7 Gävleborgs 225 600 219 600 215 400 208 500 3 2 3 7 Västernorrlands 235 100 229 800 226 100 221 600 2 2 2 5 Jämtlands 232 400 219 000 219 700 210 200 6 0 5 5 Västerbottens 248 500 240 500 237 300 226 600 3 1 5 4 Norrbottens 228 000 217 200 218 000 208 000 5 0 5 0 Hela riket 238 000 226 800 225 400 216 000 5 1 4 5

Jordbruksverket och SCB 13 JO 42 SM 0601 3. Hushållsinkomst med redovisning av transfereringar 2004. Kronor per hushåll 3. Household income after transfers in 2004. SEK per household Redovisningsgrupp Hushållsinkomst före transfereringar Skattefria positiva transfereringar Transfereringar Skatter och allmän pensionsavgift Övriga negativa transfereringar Hushållsinkomst efter transfereringar Hela riket 337 374 11 615 109 714 1 234 238 041 Riksområden RO 1 339 503 11 746 110 888 1 268 239 093 RO 2 336 955 11 436 108 962 1 154 238 275 RO 3 332 138 11 724 108 293 1 358 234 211 Åker, hektar 2,1-5,0 346 546 10 611 114 466 1 473 241 218 5,1-10,0 333 187 10 624 110 563 1 394 231 854 10,1-20,0 321 612 10 263 105 396 1 089 225 390 20,1-30,0 321 437 10 620 103 524 1 055 227 477 30,1-50,0 324 273 11 568 103 156 1 015 231 669 50,1-100,0 351 414 14 111 111 566 1 218 252 742 100,1-200,0 383 292 15 959 123 762 1 403 274 086 200,1-434 760 17 571 147 329 1 764 303 239 Driftsinriktning Jordbruksväxter 352 667 10 511 115 359 1 238 246 581 Trädgårdsväxter 320 523 11 823 108 201 1 410 222 735 Jordbruks- och trädgårdsväxter 345 082 13 284 114 432 1 148 242 786 Mjölkkor 324 954 13 794 100 307 894 237 546 Köttdjur 322 249 12 040 103 571 1 026 229 691 Nötkreatur, blandat 318 896 12 433 99 956 970 230 404 Andra husdjur 348 031 14 029 114 738 1 844 245 479 Blandad husdjursskötsel 307 471 13 820 101 818 1 466 218 007 Blandat jordbruk - mest växtodling 333 644 12 520 107 770 1 170 237 224 - mest husdjur 320 342 12 726 103 063 1 074 228 932 Brukarens ålder 30-39 år 303 362 20 323 99 385 2 550 221 750 40-49 år 359 757 22 250 117 900 2 269 261 838 50-64 år 371 878 7 943 122 274 787 256 760 65- år 264 441 1 467 81 726 61 184 121

Jordbruksverket och SCB 14 JO 42 SM 0601 4. Hushållsinkomst före transfereringar 2004. Kronor per hushåll 4. Household income before transfers in 2004. SEK per household Redovisningsgrupp Inkomst av tjänst Nettoförändring av expansionsmedel Allmänna avdrag Nettoinkomst av näringsverksamhet Nettoinkomst av kapital Totalt Hela riket 265 914 311 52 561 4 469 23 058 337 374 Riksområden RO 1 253 488 198 64 540 4 720 25 997 339 503 RO 2 273 397 911 44 166 4 304 22 785 336 955 RO 3 282 305-1 036 40 076 4 176 14 969 332 138 Åker, hektar 2,1-5,0 335 325 902 9 268 5 213 6 265 346 546 5,1-10,0 319 965 609 9 434 4 995 8 174 333 187 10,1-20,0 292 482 66 17 332 4 430 16 162 321 612 20,1-30,0 259 230-222 41 356 3 956 25 030 321 437 30,1-50,0 221 711-709 73 412 3 875 33 734 324 273 50,1-100,0 187 807-203 126 845 4 023 40 988 351 414 100,1-200,0 174 457 701 163 327 4 599 49 405 383 292 200,1-171 606 13 086 189 268 4 708 65 508 434 760 Driftsinriktning Jordbruksväxter 278 086 214 50 244 4 928 29 052 352 667 Trädgårdsväxter 241 804-196 63 671 3 753 18 995 320 523 Jordbruks- och trädgårdsväxter 202 564 2 855 102 724 3 735 40 674 345 082 Mjölkkor 132 609-507 154 786 2 985 41 051 324 954 Köttdjur 263 457 178 37 760 3 895 24 749 322 249 Nötkreatur, blandat 139 214-1 762 138 077 2 539 45 906 318 896 Andra husdjur 307 528 1 779 33 070 5 153 10 807 348 031 Blandad husdjursskötsel 256 963 97 37 919 4 489 16 981 307 471 Blandat jordbruk - mest växtodling 240 033 779 68 013 4 638 29 458 333 644 - mest husdjur 231 456-776 66 688 3 978 26 952 320 342 Brukarens ålder 30-39 år 247 631 1 866 55 816 5 726 3 774 303 362 40-49 år 277 107 658 70 591 5 111 16 512 359 757 50-64 år 287 543-186 62 848 5 307 26 980 371 878 65- år 219 859-100 8 973 942 36 651 264 441

Jordbruksverket och SCB 15 JO 42 SM 0601 5. Antal brukare och maka/make, hushållsmedlemmar och hushåll 2004 5. Number of farmers and spouses, household members and households 2004 Redovisningsgrupp Totalt antal Brukare och Hushållsmedlemmar maka/make Kvinnor Män Hushåll Medlemmar per hushåll Hela riket 47 357 62 149 165 153 65 547 2,52 Riksområden RO 1 20 851 27 619 73 035 28 935 2,52 RO 2 19 622 25 547 68 124 27 008 2,52 RO 3 6 884 8 983 23 994 9 604 2,50 Åker, hektar 2,1-5,0 7 237 8 815 23 094 9 736 2,37 5,1-10,0 8 233 10 588 27 281 11 478 2,38 10,1-20,0 9 270 12 423 31 434 13 157 2,39 20,1-30,0 5 174 7 190 18 225 7 453 2,45 30,1-50,0 6 479 8 808 23 236 9 083 2,56 50,1-100,0 7 145 9 484 27 169 9 702 2,80 100,1-200,0 3 072 3 930 11 846 3 999 2,96 200,1-670 818 2 598 840 3,09 Jordbruksväxter 12 450 16 974 42 973 17 663 2,43 Trädgårdsväxter 360 452 1 183 465 2,54 Jordbruks- och trädgårdsväxter 373 469 1 321 488 2,71 Mjölkkor 5 884 7 895 22 701 8 140 2,79 Köttdjur 7 910 10 719 28 588 11 118 2,57 Nötkreatur, blandat 492 685 1 890 704 2,68 Andra husdjur 2 786 3 237 9 451 3 469 2,72 Blandad husdjursskötsel 1 475 1 833 5 270 1 933 2,73 Blandat jordbruk - mest växtodling 1 417 1 857 5 097 1 924 2,65 - mest husdjur 2 455 3 208 8 750 3 341 2,62 Brukarens ålder 30-39 år 5 387 7 543 24 134 7 956 3,03 40-49 år 11 671 14 988 52 557 15 807 3,32 50-64 år 20 472 26 111 63 380 27 279 2,32 65- år 9 313 12 344 22 156 13 225 1,68

Jordbruksverket och SCB 16 JO 42 SM 0601 5. Forts Redovisningsgrupp Totalt antal Brukare och maka/make Hushållsmedlemmar Kvinnor Män Hushåll Medlemmar per hushåll Län Stockholms 1 024 1 345 3 492 1 441 2,42 Uppsala 1 752 2 276 6 093 2 392 2,55 Södermanlands 1 335 1 739 4 620 1 838 2,51 Östergötlands 2 319 3 039 8 071 3 174 2,54 Jönköpings 2 842 3 589 10 179 3 746 2,72 Kronobergs 1 752 2 330 6 150 2 444 2,52 Kalmar 2 372 3 086 8 240 3 258 2,53 Gotlands 1 075 1 455 3 977 1 533 2,59 Blekinge 884 1 219 3 159 1 258 2,51 Skåne 5 843 7 644 20 280 8 028 2,53 Hallands 2 259 3 019 8 016 3 148 2,55 Västra Götalands 9 906 13 144 34 653 13 847 2,50 Värmlands 2 504 3 308 8 631 3 553 2,43 Örebro 1 702 2 200 5 763 2 321 2,48 Västmanlands 1 452 1 908 5 011 1 997 2,51 Dalarnas 1 516 1 925 5 117 2 048 2,50 Gävleborgs 1 799 2 335 6 153 2 479 2,48 Västernorrlands 1 455 1 848 4 924 1 986 2,48 Jämtlands 1 091 1 444 3 989 1 553 2,57 Västerbottens 1 594 2 086 5 594 2 211 2,53 Norrbottens 881 1 210 3 041 1 292 2,35 Hela riket 47 357 62 149 165 153 65 547 2,52

Jordbruksverket och SCB 17 JO 42 SM 0601 B. Taxerade inkomster m.m. B. Assessed incomes etc 6. Taxerade förvärvsinkomster m.m. 2004. Kronor per hushåll 6. Assessed incomes from business and employment etc. in 2004. SEK per household Redovisningsgrupp Tjänst Därav pension m.m. Näringsverksamhet Sammanräknad förvärvsinkomst Taxerad förvärvsinkomst Beskattningsbar förvärvsinkomst Hela riket 59 297 265 914 46 826 325 210 320 741 281 713 Riksområden RO 1 70 685 253 488 45 171 324 173 319 453 280 468 RO 2 50 582 273 397 48 328 323 979 319 675 280 468 RO 3 49 492 282 305 47 590 331 797 327 621 288 965 Åker, hektar 2,1-5,0 17 465 335 325 65 799 352 789 347 576 310 447 5,1-10,0 19 285 319 965 59 607 339 250 334 256 297 295 10,1-20,0 26 449 292 482 54 049 318 931 314 501 276 916 20,1-30,0 47 519 259 230 45 072 306 749 302 793 263 902 30,1-50,0 78 454 221 711 36 072 300 165 296 290 255 829 50,1-100,0 129 320 187 807 26 868 317 127 313 104 270 827 100,1-200,0 165 803 174 457 21 368 340 260 335 661 292 962 200,1-191 706 171 606 22 420 363 312 358 604 316 003 Driftsinriktning Jordbruksväxter 55 338 278 086 49 826 333 424 328 495 290 249 Trädgårdsväxter 76 894 241 804 51 660 318 699 314 946 274 313 Jordbruks- och trädgårdsväxter 113 702 202 564 34 858 316 267 312 531 271 636 Mjölkkor 156 092 132 609 19 542 288 701 285 715 242 658 Köttdjur 46 446 263 457 41 650 309 903 306 007 266 467 Nötkreatur, blandat 141 325 139 214 26 460 280 539 278 000 236 602 Andra husdjur 41 893 307 528 48 231 349 421 344 268 304 411 Blandad husdjursskötsel 52 277 256 963 39 784 309 240 304 751 264 520 Blandat jordbruk - mest växtodling 73 671 240 033 38 357 313 704 309 066 268 758 - mest husdjur 73 259 231 456 42 491 304 715 300 738 260 554 Brukarens ålder 30-39 år 63 623 247 631 1 787 311 254 305 529 271 249 40-49 år 77 620 277 107 3 666 354 727 349 616 308 871 50-64 år 69 766 287 543 21 922 357 309 352 002 311 029 65- år 13 887 219 859 179 719 233 746 232 805 196 741

Jordbruksverket och SCB 18 JO 42 SM 0601 7. Taxerade förvärvsinkomster för brukare och maka/make 2004 med uppdelning på kvinnor och män. Kronor per hushåll 7. Assessed incomes from business and employment for farmers and spouses in 2004 distributed on women and men. SEK per household Redovisningsgrupp Inkomst per person för brukare och maka/make Näringsverksamhet Tjänst Sammanräknad förvärvsinkomst Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Hela riket 15 652 49 817 150 536 143 569 166 187 193 386 Riksområden RO 1 18 140 59 536 148 777 131 968 166 916 191 504 RO 2 12 603 42 984 150 781 150 471 163 384 193 455 RO 3 16 806 39 365 155 165 159 613 171 972 198 978 Åker, hektar 2,1-5,0 5 180 14 564 170 412 213 154 175 592 227 718 5,1-10,0 4 704 16 873 164 166 200 978 168 870 217 852 10,1-20,0 6 321 22 969 156 480 172 595 162 802 195 564 20,1-30,0 11 400 40 474 148 958 139 484 160 358 179 958 30,1-50,0 20 618 64 890 138 378 101 901 158 996 166 791 50,1-100,0 34 479 104 645 129 765 66 565 164 245 171 210 100,1-200,0 42 798 133 637 130 820 46 910 173 619 180 547 200,1-53 669 148 784 125 822 43 804 179 491 192 588 Driftsinriktning Jordbruksväxter 10 889 48 741 160 123 151 665 171 012 200 406 Trädgårdsväxter 23 674 59 236 134 945 118 047 158 619 177 283 Jordbruks- och trädgårdsväxter 31 957 91 451 132 137 84 183 164 094 175 634 Mjölkkor 51 274 121 244 100 063 32 361 151 337 153 605 Köttdjur 10 842 39 581 148 022 140 567 158 864 180 147 Nötkreatur, blandat 42 390 113 608 110 110 34 217 152 500 147 825 Andra husdjur 11 887 33 835 158 258 170 584 170 146 204 419 Blandad husdjursskötsel 15 649 41 926 142 550 129 712 158 199 171 638 Blandat jordbruk - mest växtodling 16 310 62 531 148 542 110 597 164 853 173 128 - mest husdjur 17 641 61 962 143 797 106 561 161 438 168 523 Brukarens ålder 30-39 år 13 280 57 621 147 672 154 724 160 953 212 345 40-49 år 18 928 66 704 159 781 145 917 178 709 212 621 50-64 år 18 906 56 903 160 975 139 932 179 880 196 835 65- år 6 085 10 010 118 470 141 781 124 555 151 792

Jordbruksverket och SCB 19 JO 42 SM 0601 Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken Uppgifterna i detta statistiska meddelande - Jordbrukarhushållens inkomster 2004 bygger på en sambearbetning mellan lantbrukregistret (LBR) och den totalräknade inkomststatistiken (IoT). Från LBR hämtas uppgifter om vilka som var brukare vid lantbruksföretagen samt de uppgifter som behövs för att fördela brukarna på olika redovisningsgrupper. Från IoT, som innehåller uppgifter om hela Sveriges befolkning, hämtas uppgifter om inkomster, avdrag, skatter och sociala ersättningar. Redovisningen i detta statistiska meddelande omfattar brukaren och i princip samtliga personer i dennes hushåll (se nedan). Definitioner och förklaringar Hushåll och hushållsmedlemmar I redovisningar avseende inkomståren till och med 1998 ingick endast brukaren och dennes maka/make. Från och med inkomståret 1999 redovisas uppgifterna per hushåll med i princip samma definition av hushållet som i registret över totalbefolkningen (RTB). I RTB-hushållet ingår personer som är gifta med varandra (även registrerat partnerskap), barn oavsett ålder som bor på samma fastighet som föräldrarna samt sammanboende, som har gemensamt barn. RTBhushållet kan bestå av maximalt två generationer. För sammanboende par utan gemensamma barn finns inget underlag för att skapa korrekta hushåll, vilket leder till att andelen ensamståendehushåll överskattas. För jordbrukarna blir antalet vuxna barn som förs till samma hushåll som föräldrarna överdrivet stort, eftersom det ofta finns mer än en bostad på jordbruksfastigheterna. Vid bearbetningen för jordbrukarhushållens inkomster har därför en schablon införts som innebär att barn i jordbrukarfamiljer anses ha eget hushåll från och med det år de fyllt 30 år. Detta är naturligtvis inte alltid fallet lika väl som en del barn under 30 år har eget hushåll på samma fastighet som föräldrarna. Denna schablonbehandling bedöms ändå komma närmare de faktiska förhållandena än att enbart gå på uppgiften i RTB. Förvärvsinkomster m.m. Inkomst av yrkesmässigt bedriven förvärvsverksamhet (jordbruk, rörelse och fastighetsförvaltning) anses som Inkomst av näringsverksamhet om inkomsten inte räknas in under inkomstslagen tjänst eller kapital. Innehav av näringsfastighet, dvs. fastighet som inte utgör privatbostad, hänförs till näringsverksamhet. De flesta intäkter och kostnader som har direkt samband med verksamheten är skattepliktiga respektive avdragsgilla. Ett visst års inkomst av näringsverksamhet kan utgöras av det aktuella årets överskott minskat med det underskott i näringsverksamhet som redovisades föregående år (se nedan). Den redovisade inkomsten av näringsverksamhet benämns därför också Redovisat överskott av näringsverksamhet. Inkomst av tjänst omfattar lön, förmåner (inkl. pensioner) och andra skattepliktiga ersättningar minskat med avdrag för kostnader för inkomsternas förvärvande. Sammanräknad förvärvsinkomst omfattar summan av inkomst av näringsverksamhet och inkomst av tjänst. Allmänna avdrag omfattar avdrag för pensionsförsäkringspremier samt periodiskt understöd enligt dom eller avtal samt under vissa förutsättningar underskott av nystartad aktiv näringsverksamhet.

Jordbruksverket och SCB 20 JO 42 SM 0601 Taxerad förvärvsinkomst utgörs av sammanräknad förvärvsinkomst minskad med allmänna avdrag. Allmän pensionsavgift utgår på förvärvsinkomster och var 7 % inkomståret 2004. Den som vid 2004 års ingång var minst 65 år eller hade en taxerad förvärvsinkomst under 16 700 kronor betalade inte allmän pensionsavgift. På inkomster över 341 361 kronor betalade man inte heller allmän pensionsavgift. Den allmänna pensionsavgiften var för inkomståret 2004 avdragsgill till 25 % från den taxerade förvärvsinkomsten medan resterande 75 % av den allmänna pensionsavgiften reducerade summa skatter och avgifter. Beskattningsbar förvärvsinkomst utgörs av den taxerade förvärvsinkomsten minskad med de allmänna egenavgifterna och grundavdraget. Underskott som uppkommit i näringsverksamhet får inte kvittas mot överskott av tjänst eller kapital. Kvittning får däremot ske genom att tidigare års underskott får tas upp som en avdragspost påföljande år i den aktuella förvärvskällan. Om även detta år ger upphov till ett underskott adderas underskotten. Är överskottet mindre än föregående års underskott uppkommer åter ett underskott (föregående års underskott minus årets överskott) som får tas upp påföljande år. Är överskottet större än föregående års underskott uppkommer överskott (årets överskott minus föregående års underskott). Det underskott av näringsverksamhet som redovisas i deklarationen ett visst år har därför ofta helt eller delvis uppkommit under tidigare år och kan därför benämnas Ackumulerat underskott av näringsverksamhet. För att bättre belysa inkomsten av näringsverksamhet för t.ex. år 2004 har (för de aktuella personerna år 2004) det ackumulerade underskottet för 2004 jämförts med motsvarande belopp för 2003. En ökning av beloppet utgör Underskott (av näringsverksamhet) för år 2004. En minskning av beloppet svarar mot ett överskott som kvittats mot underskott från tidigare år. Redovisat överskott (av näringsverksamhet) bildar tillsammans med variabeln Överskott kvittat mot tidigare års underskott överskottet före kvittning och benämns Totalt överskott (av näringsverksamhet). Skillnaden mellan Totalt överskott och Underskott bildar årets Nettoinkomst av näringsverksamhet. Kapitalinkomster m.m. Nettoinkomst av kapital utgör summan av inkomsträntor och utdelningar, inkomst av uthyrning av privatbostad, positiv räntefördelning och reavinster minskat med utgiftsräntor, avdragsgilla förvaltningskostnader, negativ räntefördelning samt reaförluster. Skatter och övriga transfereringar Från och med år 2000 ingår inte den tidigare församlingsskatten i kommunalskatten. Däremot har begravningsavgiften inräknats i kommunalskatten. Nettoförändring av expansionsmedel avser skillnaden mellan de avsättningar till expansionsmedel och de återföringar av expansionsmedel som skett under inkomståret. På de avsatta beloppen uttas en skatt på 28 procent av det avsatta beloppet. När belopp återförs tillgodoräknas denna skatt. Expansionsmedelsskatt netto utgörs av skillnaden mellan skatt på avsatta belopp och tillgodoräknad skatt på återförda belopp. Om det uppstår underskott i inkomstslaget kapital kan detta underskott inte sparas till följande år. Däremot medges skattereduktion för underskott av kapital. Övriga reduktioner som år 2004 ingår i Skattereduktioner är särskild skattereduktion, skattereduktion för begränsning av fastighetsskatt, skattereduktion för bredbandsanslutning, skattereduktion för miljöförbättrande åtgärder, skattereduktion för byggnadsarbeten, skattereduktion för fackförenings-

Jordbruksverket och SCB 21 JO 42 SM 0601 avgifter, skattereduktion för avgift till arbetslöshetskassa, skattereduktion för sjöinkomst, skattereduktion för allmän pensionsavgift (75 procent av avgiften) samt skattereduktion för förmögenhetsskatt. Återbetalade studiemedel och givet bidragsförskott bildar tillsammans Övriga negativa transfereringar. Hushållsinkomster Hushållsinkomst före skattefria positiva transfereringar och skatter m.m. har bildats genom att nettoförändring i expansionsmedel, nettoinkomst av näringsverksamhet, inkomst av tjänst och nettoinkomst av kapital har summerats och de allmänna avdragen har subtraherats. Skattefria positiva transfereringar utgörs av summan av barnbidrag, bostadsbidrag, kommunalt bostadstillägg, socialbidrag, studiebidrag och studiepenning, skattefritt vårdbidrag och merkostnadsersättning till värnpliktiga, handikappersättning och bidragsförskott med flera ej skattepliktiga transfereringar. Skattepliktiga transfereringar såsom allmän pension, sjukpenning etc. ingår i den taxerade inkomsten. Hushållsinkomst efter transfereringar skiljer sig från hushållsinkomsten före skattefria positiva transfereringar och skatter genom att alla positiva och negativa transfereringar har beaktats. Så görs statistiken Uppgifterna till tabellerna i Jordbrukarhushållens inkomster 2004 har erhållits genom en sambearbetning mellan Lantbruksregistret (LBR) 2004 och den totalräknade inkomststatistiken (IoT) för inkomståret 2004. Statistikens tillförlitlighet Eftersom LBR 2004 i princip är en totalundersökning och IoT bygger på administrativa register och är totalräknad blir precisionen i beloppsberäkningarna mycket hög. Bra att veta Under de senaste åren har bland annat nedan beskrivna förändringar av skatteregler m.m. påverkat inkomststatistiken. Förändringar av skatteregler för åren 1995 1999 finns i korthet beskrivna i statistiska meddelandet JO 42 SM 0101, som finns publicerad på Jordbruksverkets och SCB:s webbplatser. Uppgifter om regelförändringar för åren 1991 1998 återfinns i JO 42 SM 0001, som endast är publicerat som tryckt SM. Inkomståret 2004 Särskild skattereduktion (200 kr) infördes. Dämpningsregeln för fastighetsskatt vid höjda taxeringsvärden utsträcktes till att gälla även hyreshus. Skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer i småhus infördes. Skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus (ROT-avdrag) infördes. Inkomståret 2003 En dämpningsregel för fastighetsskatt vid höjda taxeringsvärden infördes för småhus.

Jordbruksverket och SCB 22 JO 42 SM 0601 Skattereduktion för förmögenhetsskatt infördes och gäller för de hushåll som får skattereduktion för fastighetsskatt och som också betalar förmögenhetsskatt som avser det småhus som är hushållets permanenta bostad. Skattereduktion på förvärvsinkomster slopades och i stället höjdes grundavdraget. Ett nytt pensionssystem infördes 2003. Det särskilda grundavdraget för folkpensionärer togs bort. I stället höjdes pensionen för de pensionärer som tidigare fått särskilt grundavdrag. Som följd av detta ska från och med 2004 års taxering även pensionärer som tidigare inte behövt deklarera lämna deklaration och pensionärer betalar numera skatt enligt samma regler som gäller för löntagare. Den nedre skiktgränsen för statlig skatt 20 procent höjdes till 284 300 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Skiktgränsen för statlig skatt 25 procent höjdes till 430 000 kr. Inkomståret 2002 Skattereduktion för fackföreningsavgifter infördes. Reduktion medges med 25 procent av fackföreningsavgift om den uppgår till minst 400 kronor. Skattereduktion för avgift till arbetslöshetskassa infördes och medges med 40 procent av den erlagda avgiften till arbetslöshetskassa. 75 % av den allmänna pensionsavgiften fick dras av som skattereduktion. Samtidigt reducerades avdraget för den allmänna pensionsavgiften till 25 % av avgiften. Den nedre skiktgränsen för statlig skatt 20 procent höjdes till 273 800 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Skiktgränsen för statlig skatt 25 procent höjdes till 414 200 kr. Gränsen för förmögenhetsskatt höjdes till 1 500 000 kr för ensamstående och 2 000 000 kr för sambeskattade. Inkomståret 2001 Procentsatsen för fastighetsskatt sänktes. Dessutom infördes en begränsningsregel för fastighetsskatten för fastigheter med ett taxeringsvärde mellan 280 000 och 3 miljoner kr, som innebär att fastighetsägare med en hushållsinkomst upp till 600 000 kr inte behöver betala fastighetsskatt med mer än 5 %av hushållsinkomsten. Eventuell överskjutande fastighetsskatt dras av som en skattereduktion. Skattereduktion för anslutning till bredband infördes. Kyrkoavgift får från och med 2001 utöver till Svenska kyrka även betalas till något av sju andra trossamfund av den som lämnat sitt medgivande därtill. 50 % av den allmänna pensionsavgiften fick dras av som skattereduktion. Samtidigt reducerades avdraget för den allmänna pensionsavgiften till 50 % av avgiften. Den nedre skiktgränsen för statlig skatt 20 procent höjdes till 252 000 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Skiktgränsen för statlig skatt 25 procent höjdes till 390 400 kr. Gränsen för förmögenhetsskatt höjdes från 900 000 kr till 1 000 000 kr för ensamstående och 1 500 000 kr för sambeskattade.

Jordbruksverket och SCB 23 JO 42 SM 0601 Inkomståret 2000 Församlingsskatten, som tidigare räknades in i den kommunala inkomstskatten, ersattes av begravningsavgift och kyrkoavgift. 25 % av den allmänna pensionsavgiften fick dras av som skattereduktion. Samtidigt reducerades avdraget för den allmänna pensionsavgiften till 75 % av avgiften. Den nedre skiktgränsen för statlig skatt 20 procent höjdes från 219 300 kr till 232 600 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Skiktgränsen för statlig skatt 25 procent höjdes från 360 000 kr till 374 000 kr. Annan statistik Uppgifter med den tidigare tillämpade definitionen av familjen (brukaren inklusive maka/make) har för inkomståret 1998 redovisats i statistiska meddelandet JO 42 SM 0001 och uppgifter för inkomståren 1996 och 1997 återfinns i J 42 SM 9901. Uppgifter för inkomståren 1999-2003 med den nya definitionen av hushållet har redovisats i statistiska meddelanden JO42 senast för inkomståret 2003 i JO 42 SM 0501. Uppgifter om utvecklingen för lantbruksföretagens inkomst- och lönsamhetsförhållanden enligt företagsekonomiska principer redovisas i Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU). Vid SCB finns också två statistikprodukter som belyser inkomstförhållanden för individer och familjer för hela befolkningen. Den ena är den totalräknade inkomststatistiken vars uppgifter denna publikation till stor del bygger på. Den andra är inkomstfördelningsundersökningen (HINK), som baseras på ett urval av befolkningen. Elektronisk publicering Detta statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på Jordbruksverkets webbplats http://www.sjv.se under Statistik samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se under Jord- och skogsbruk, fiske. De som kostnadsfritt önskar erhålla statistiska meddelanden med jordbruksstatistik i pdf-format per e- post, kan anmäla detta till statistik@sjv.se. Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken.

Jordbruksverket och SCB 24 JO 42 SM 0601 In English Summary The results provided in this report are not directly comparable with results from 1998 and earlier on Net receipts etc. for farmers. The main reason for that is that from 1999 a wider household concept is used. Between 1999 and 2000 a change in the way of collecting the information to the Farm Register (LBR) has caused a considerable decrease in the number of older farmers. That has led to a higher increase between the years of about two per cent for the averages for the whole population than it would have been if the old method for collection had been used. For a few variables like Pensions, Surplus from capital and Net income from capital this has led to lower results. The impact is supposed to vary between different subgroups. The average household income before tax-free positive transfers and taxes was for all agricultural households SEK 337 400 in year 2004, an increase with SEK 16 600 or 5 per cent. As the tax-free positive transfers were almost unchanged and the negative transfers increased SEK 5 000 or 5 per cent the household income after transfers increased less SEK 11 200 or 5 per cent - than income before transfers and amounted to SEK 238 000. For farmers and spouses the income from business and employment has been calculated for women and men since 1996. For women income from business decreased SEK 100 in year 2004 and income from employment increased SEK 5 200 so that total income from employment and business increased SEK 5 100 or 3 per cent to SEK 166 200. For men the corresponding changes were increases with SEK 1 000 and 5 200 so that total income from employment and business increased SEK 6 200 or 3 per cent to SEK 193 400. For farmers and spouses the income from business in 2004 for women as share of income for men was 31 per cent. This share was 39 per cent in 1996. On the other hand the corresponding share for income from employment has increased from 95 per cent in 1996 to 105 per cent in 2004. Although women on average since year 2000 earn more money from employment than men, their total income from business and employment was still 14 per cent lower in 2004. Since 1996 the difference has to some extent been reduced as the corresponding figure that year was 18 per cent. List of tables Explanation of symbols 9 A. Calculated incomes 10 1. Household incomes after transfers 2001-2004. SEK per household 10 2. Household income after transfers 2001-2004. SEK per household 11 3. Household income after transfers in 2004. SEK per household 13 4. Household income before transfers in 2004. SEK per household 14 5. Number of farmers and spouses, household members and households 2004 15 B. Assessed incomes etc 17 6. Assessed incomes from business and employment etc. in 2004. SEK per household 17 7. Assessed incomes from business and employment for farmers and spouses in 2004 distributed on women and men. SEK per household 18

Jordbruksverket och SCB 25 JO 42 SM 0601 List of terms ackumulerad allmänna avdrag allmän pensionsavgift andra husdjur antal avdrag avdragsgill belopp beskattningsbar blandat bostad brukare djur driftsinriktning egenavgifter expansionsmedel familjeinkomst fastighet fastighetsskatt fördela företag förmögenhet förmögenhetsskatt förvärvsinkomst förändring gifta grundavdrag hektar (ha) hela riket husdjur husdjursskötsel hushåll hushållsmedlem inkomst inkomstskatt accumulated general deductions compulsory pension contribution paid by the employees other animals number deduction deductible amount taxable mixed dwelling farmer, holder animal type of farming the holders duties for social insurance expansion funds family income real estate real estate tax distribute holding, business enterprise wealth, property property tax income from employment and business change married tax free allowance hectare the whole country domestic animal animal husbandry household household member income income tax

Jordbruksverket och SCB 26 JO 42 SM 0601 inkomst av kapital inkomst av näringsverksamhet inkomst av tjänst inkomstslag inkomstår jordbruk jordbruksväxter kalkylerad kapital kapitalinkomst kapitalutgift kronor, (kr) kvinnor köttdjur län maka, make minskning mjölkko män negativ netto nettoförändring nettoinkomst näringsverksamhet nötkreatur pension pensionsavgift pensionsförsäkring person positiva procent, (%) reaförlust reavinst riket riksområde räntefördelning samtliga sammanräknad förvärvsinkomst skatt income from capital income from business income from employment type of income income year agriculture field crops calculated capital income from capital capital expenditure SEK women beef cattle county spouse decrease dairy cow men negative net net change net income business cattle pension pension contribution pension insurance person positive per cent capital loss capital gain the whole country major region interest adjustment for self-employed all total income from employment tax

Jordbruksverket och SCB 27 JO 42 SM 0601 skattefri skattereduktion socialbidrag storleksgrupp summa tabell taxerad tjänst totalt transfereringar trädgårdsväxter underskott utdelning växtodling åker ålder år ökning överskott övrig non taxable tax reduction social assistance size group total table assessed employment totally transfers horticultural plants deficit dividend cropping arable land age year increase surplus other