KÄPPALAFÖRBUNDETS INDUSTRIRAPPORT

2011-07-08 KÄPPALAFÖRBUNDETS INDUSTRIRAPPORT Industriarbetet under 2010 Uppströmsavdelningen Peter Hugmark Merja Niemelä Christina Ohlson Sari Vienola Susann Wennmalm peter.hugmark@kappala.se merja.niemela@kappala.se christina.ohlson@kappala.se sari.vienola@kappala.se susann.wennmalm@kappala.se

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING AVSEENDE ÅR 2010... 6 1 INLEDNING... 8 2 GENERELLA INSATSER... 8 2.1 FORDONSTVÄTTAR... 8 2.2 RIKTLINJER FÖR UTSLÄPP TILL AVLOPP FRÅN TÅGTVÄTT... 8 2.3 RIKTLINJER FÖR RENGÖRING AV VERKSTADSGOLV OCH HANTERING AV GOLVSKURVATTEN... 9 2.4 KEMIKALIEINVENTERING... 9 2.5 SAMARBETE MED MEDLEMSKOMMUNERNA... 9 2.6 NYA REGLER FÖR REVAQ... 9 3 DANDERYDS KOMMUN... 10 3.1 A-VERKSAMHETER... 10 3.2 B-VERKSAMHETER... 10 3.2.1 Danderyds sjukhus, Panncentral... 10 3.3 C-VERKSAMHETER... 10 3.3.1 Danderyds sjukhus AB... 10 3.3.2 OKQ8 Mörby... 11 3.3.3 Statoil Danderyd... 11 4 JÄRFÄLLA KOMMUN... 12 4.1 A-VERKSAMHETER... 12 4.2 B-VERKSAMHETER... 12 4.2.1 Arla Foods, Stockholm mejeri... 12 4.2.2 VSM Last AB... 12 4.3 C-VERKSAMHETER... 13 4.3.1 Arla Foods, Stockholm Mejeri... 13 4.3.2 Scania-Bilar i Stockholm, Kallhäll... 13 5 LIDINGÖ KOMMUN... 14 5.1 A-VERKSAMHETER... 14 5.2 B-VERKSAMHETER... 14 5.2.1 Lidingö värmeverk (Fortum)... 14 5.3 C-VERKSAMHETER... 14 5.3.1 OKQ8 Drottningvägen... 14 5.3.2 OKQ8 Islinge Hamnväg 19... 15 5.3.3 Preem... 15 5.3.4 Statoil Torsvik... 15 5.3.5 Tågia AB, Lidingö... 16 6 NACKA KOMMUN... 16 6.1 A-VERKSAMHETER... 16 6.2 B-VERKSAMHETER... 16 6.2.1 CIJA Tank AB... 16 6.2.2 Fisksätra panncentral, Vattenfall AB... 17 6.2.3 Orminge Panncentral, Fortum Värme... 17 6.3 C-VERKSAMHETER... 18 6.3.1 BK-Industri AB... 18 6.3.2 Nobina Depå Björknäs (fd Swebus)... 18 6.3.3 OKQ8 Orminge... 19 6.3.4 Statoil, Saltsjöbaden... 19

6.3.5 Veolia AB, Saltsjöbaden... 19 7 SIGTUNA KOMMUN... 19 7.1 A-VERKSAMHETER... 20 7.1.1 Swedavia (fd LFV)... 20 7.2 B-VERKSAMHETER... 21 7.2.1 A Flygbränsledepå AB (AFAB)... 21 7.2.2 Becker Acroma KB... 21 7.2.3 Becker Industrial coatings AB... 22 7.2.4 Brista avfallsstation Ragn-Sells... 22 7.2.5 Brista bränslemottagning Fortum Värme... 23 7.2.6 Bristaverket Fortum Värne... 23 7.2.7 IL Recycling Returpapper AB... 24 7.2.8 J-KEM International AB... 25 7.2.9 SAS (Arlanda)... 25 7.2.10 Valsta Värmecentral Fortum... 26 7.3 C-VERKSAMHETER... 26 7.3.1 Arriva (fd SWEBUS AB)... 26 7.3.2 A-Train AB... 27 7.3.3 Avia Express Sweden AB (fd Skyways AB)... 27 7.3.4 BASF construction chemicals... 27 7.3.5 OKQ8 Arlandastad... 28 7.3.6 SkandRenting (Skandinavisk Fastighetsrenting AB)... 28 7.3.7 Statoil Arlanda Flygplats... 28 7.3.8 Statoil Arlandastad... 29 7.3.9 Statoil Märsta... 29 7.3.10 Taxiwash Remoten AB... 29 7.3.11 Trio bilservice... 30 8 SOLLENTUNA KOMMUN... 30 8.1 A-VERKSAMHETER... 30 8.2 B-VERKSAMHETER... 30 8.2.1 Jästbolaget AB... 30 8.2.2 Lantz Järn & Metall AB... 31 8.2.3 Rotebro hetvattencentral Fortum... 31 8.2.4 Silverdals krematorium... 31 8.2.5 Tankclean Sweden AB... 32 8.2.6 Ytcenter i Sollentuna HB... 32 8.3 C-VERKSAMHETER... 33 8.3.1 KG Knutsson AB... 33 8.3.2 OKQ8 Helenelund... 33 8.3.3 OKQ8 Häggvik... 34 8.3.4 OKQ8 Norrviken... 34 8.3.5 Shell Edsberg... 34 8.3.6 Shell Kanalvägen... 35 8.3.7 Sollentuna Bensin AB (fd Statoil Kanalvägen)... 35 8.3.8 Statoil Häggvik... 35 8.3.9 Upplands Motor Stockholm AB... 36 8.3.10 Volvo Truck Center Sweden AB... 36 9 SOLNA KOMMUN... 36 9.1 A-VERKSAMHETER... 36 9.1.1 Solnaverket... 36 9.2 B-VERKSAMHETER... 37 9.2.1 Crucell Sweden AB... 37 9.2.2 Fintlings Ytbehandlingsfabrik AB... 37 3

9.2.3 IL Recycling Partner AB... 38 9.2.4 Kées förnickling AB... 38 9.2.5 Trumlingsaktiebolaget... 39 9.3 C-VERKSAMHETER... 39 9.3.1 Bilia Personbilar AB... 39 9.3.2 Boréns biltillsyn... 39 9.3.3 Come in Scandinavia AB (LAVO Carwash)... 40 9.3.4 ISS TraffiCare AB... 40 9.3.5 OKQ8 Bergshamra... 40 9.3.6 OKQ8 Hagalund... 40 9.3.7 OKQ8 Vreten... 41 9.3.8 Shell Vosi AB, Solna... 41 9.3.9 Statoil Järva-Krog... 41 9.3.10 Statoil Solna Centrum... 42 10 TÄBY KOMMUN... 42 10.1 A-VERKSAMHETER... 42 10.1.1 Hagby Avfallsanläggning (SÖRAB)... 42 10.2 B-VERKSAMHETER... 43 10.2.1 Farmen panncentral... 43 10.2.2 Galten panncentral Fortum Värme... 43 10.2.3 Ullnatippen-återvinning... 44 10.2.4 WaterTech of Sweden AB... 44 10.3 C-VERKSAMHETER... 44 10.3.1 Busslink i Sverige AB (SL Bussdepå)... 45 10.3.2 OKQ8 Enhagsvägen... 45 10.3.3 OKQ8 Näsbydal... 45 10.3.4 Shell E18/Centralvägen... 45 10.3.5 Statoil Täby Galopp... 46 10.3.6 Statoil Täby Kyrkby... 46 10.3.7 Täby Galopp AB... 46 11 UPPLANDS BRO KOMMUN... 47 11.1 A-VERKSAMHETER... 47 11.1.1 Högbytorp Avfallsanläggning (Ragn-Sells)... 47 11.1.2 Ragn-Sells Specialavfall AB (Mellanlager FA)... 47 11.2 B-VERKSAMHETER... 48 11.2.1 Bro centrum HVC (Eon)... 48 11.2.2 Fresenius Kabi AB... 48 11.2.3 Högbytorp mellanlager för FA... 49 11.2.4 Kungsängens Skjut- och övningsfält... 49 11.3 C-VERKSAMHETER... 49 11.3.1 Akzo Nobel Inks AB... 49 11.3.2 Danica Foods AB... 49 11.3.3 Euromaint Rail AB (SL Pendeltågsdepå)... 50 11.3.4 OKQ8 Kungsängen... 50 12 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN... 50 12.1 A-VERKSAMHETER... 50 12.2 B-VERKSAMHETER... 51 12.2.1 Brunnby-Nibbletippen... 51 12.2.2 D.A.Mattsson AB... 51 12.2.3 Edstippen Eds Återvinning AB... 51 12.2.4 Smedby... 52 12.2.5 Smedby återvinningscentral (SÖRAB)... 52 12.2.6 Solna Pressgjuteri AB... 52 4

12.2.7 Vilunda verket... 53 12.2.8 Ytcenter i Upplands Väsby AB... 53 12.3 C-VERKSAMHETER... 54 12.3.1 Bra Bil i Väsby AB med TANKA... 54 12.3.2 Cederroth International AB... 54 12.3.3 Glädjens Auto Spa... 54 12.3.4 Kraft Foods Sverige AB... 55 12.3.5 Löwenströmska sjukhuset... 55 12.3.6 OKQ8 Upplands Väsby Syd (Glädjens trafikplats)... 56 12.3.7 Statoil Upplands Väsby... 56 13 VALLENTUNA KOMMUN... 56 13.1 A-VERKSAMHETER... 56 13.1.1 Löt Avfallsanläggning... 56 13.2 B-VERKSAMHETER... 57 13.2.1 Aerosol Scandinavia AB... 57 13.2.2 Högdala avfallsanläggning (SITA)... 57 13.3 C-VERKSAMHETER... 58 13.3.1 PTS... 58 13.3.2 Statoil Bällsta Biltvätt, Rocawi AB... 58 13.3.3 Statoil Industrivägen... 59 13.3.4 Statoil Vallentuna... 59 13.3.5 Vallentuna Motor... 59 13.3.6 Vallentuna värmeverk (EON)... 59 14 VÄRMDÖ KOMMUN... 60 14.1 A-VERKSAMHETER... 60 14.1.1 Koviks Återvinningsanläggning SITA Sverige AB... 60 14.2 B-VERKSAMHETER... 60 14.2.1 Björnö-Långvik Avloppsanläggning... 60 14.2.2 Djurhamn Avloppsanläggning... 61 14.2.3 Ekbackstippen... 61 14.2.4 Hemmesta Avloppsanläggning... 61 14.2.5 Myttinge skjut- och övningsfält... 61 14.2.6 Sandhamn Avloppsanläggning... 62 14.2.7 Skjutplats Korsö... 62 14.2.8 Villeroy & Boch Gustavsberg... 62 14.3 C-VERKSAMHETER... 63 14.3.1 Nobina Depå Mölnvik (fd Swebus)... 63 14.3.2 OKQ8 Gustavsberg... 63 14.3.3 Shell Värmdö... 64 14.3.4 Statoil Ingarö... 64 BILAGA 1. ANSLUTNA INDUSTRIER MED STÖRST UTSLÄPP AV BEHANDLINGSBARA ÄMNEN, UTSLÄPPSDATA 2010... 65 BILAGA 2. ANSLUTNA INDUSTRIER MED STÖRST UTSLÄPP AV METALLER, UTSLÄPPSDATA 2010... 66 BILAGA 3. A-, B- OCH C- VERKSAMHETER SORTERAT EFTER KOMMUN... 67 BILAGA 4. U- VERKSAMHETER SORTERAT EFTER KOMMUN... 80 5

Sammanfattning avseende år 2010 Inom Käppalaverkets sområde fanns totalt ca 530 A-, B- eller C-er samt åtminstone drygt 1480 U-er. Dessa er finns redovisade kommunvis i bilagorna 3 och 4. Sannolikt finns ytterligare U-er. I flera av våra medlemskommuner pågår inventeringsarbeten från miljökontorens sida varvid en bättre uppfattning om verkligt antal U-er erhålls efter hand. Av ovan nämnda er bedöms ca 740 avleda processavloppsvatten av något slag till Käppalaverket. Med processavloppsvatten menas här annat avloppsvatten än sanitärt avloppsvatten. En mindre del av erna har inget avloppsvatten alls anslutet till Käppalaverket. Totalt fanns det sju A-er varav fem avledde processavloppsvatten till verket. Dessa fem var Swedavia vid Arlanda flygplats i Sigtuna, Norrenergi AB vid Solnaverket i Solna, SÖRAB:s Avfallsanläggning i Hagby i Täby samt Ragn-Sells Avfallsbehandling AB och Ragn- Sells Specialavfall AB vid Högbytorp i Upplands-Bro. Antalet B-er inom sområdet var 57 varav 24 var anslutna med processvatten. De 24 erna kan branschvis indelas i sju värmeproduktionsanläggningar, fyra ytbehandlare, tre avfalls/återvinningsanläggningar, tre kemisk industri, två livsmedelsindustrier samt fem övriga. Återstående er alstrade inte processvatten eller var inte anslutna till det kommunala spillvattennätet. Antalet C-er var ca 460 varav 168 var anslutna med processavloppsvatten och ytterligare ett 150-tal kan ha varit det. Detta är under utredning. Biltvättanläggningar med fler än 5000 tvättar/år är för Käppala prioriterade C-anläggningar. I Käppalas upptagningsområde finns drygt ett 60-tal sådana biltvättar. Det finns ca 120 U- klassade personbilstvättar samt 12 C-klassade och ca 14 U-klassade buss- och lastbilstvättar. Se även punkt 2.1 för årets arbete med fordonstvättar. Under året besvarades ett antal remisser enligt miljölagstiftningen samt genomfördes tillsynsbesök på olika industriella och andra kommersiella er. Särskilt intresse har därvid visats utsläpp av kadmiumhaltiga processavloppsvatten. Avloppsvattnet från Arlanda flygplatsområde innehåller förhöjda halter av kadmium. Redan 2009 stoppades en stor lokal utsläppskälla till kadmium och under 2010 togs ett avtal fram som innebär att avloppsvattnet från Arlandaområdet från senast 2020 inte får innehålla mer kadmium än normalt hushållsavloppsvatten. Avtalet togs fram i samarbete mellan Käppalaförbundet, Sigtuna kommun och Swedavia (f.d. Luftfartsverket). Swedavias vid Arlanda är f.n. under prövning vid Miljödomstolen. Av särskilt intresse från kadmiumsynpunkt är även processvattenutsläppen från Brista värmeverk. Vid den miljöprövning avseende Brista som avslutades under året beslutade Miljödomstolen i enlighet med Käppalaförbundets yttrande att inget kadmiumhaltigt processavloppsvatten framöver (senast från 2014) får avledas till Käppalaverket. Käppala uppmätte 2010-07-27, 130 mg krom/kg TS i en rötkammare vilket motsvarar ca 3 kg krom varje dygn i ca fjorton dagar. Normalt inkommer ca 0,5 kg per dygn. Källan spårades till en gatubrunn utanför Industriviaduktens industriområde i Solna. Där ligger ytbehandlaren Kées förnickling AB varför starka misstankar riktades mot dem. Vid besök på företaget upptäcktes bl a stora mängder förbrukade kromateringsbad som inte skulle inrymmas innanför den invallade golvbrunnen vid läckage. 6

Länsstyrelsen anmälde Kees förnickling AB för misstänkt brott mot Miljöbalken 29 kapitlet 4 2010-08-18. Anmälan berörde bl a att lagring och hantering av kemikalier, inklusive farligt avfall, skall ske på sådant sätt att spill eller läckage inte kan nå avlopp. Åtalet har ännu inte tagits upp till prövning. Länsstyrelsen utfärdade därefter, 2010-09-24, ett föreläggande om förbud att släppa ut processavloppsvatten till kommunens ledningsnät innan befintlig reningsanläggning återställts i fullgott skick. Föreläggandet omfattade även att området innanför invallningarna skall tömmas samt det farliga avfallet (restprodukter, metallhydroxidslam och förbrukade bad) som återfinns i och utanför bolagets lokaler skall bortskaffas. Bolaget har uppfyllt kraven i föreläggandet. Tre återvinningsanläggningar är anslutna till Käppalaverket, Hagby (SÖRAB) i Täby, Högbytorp (Ragn-Sells) i Upplands-Bro samt Högdala (SITA) i Vallentuna. Hagby: Lakvatten får tillföras Käppalaverket endast under förutsättning att Käppalaverket så medger och att de gränsvärden som gäller för utsläpp till recipient riskerar överskridas. Den karaktärisering av lakvattnet som SÖRAB tidigare låtit Toxicon genomföra tyder på att lakvattnet är relativt harmlöst och enligt Toxicons bedömning är lakvattnet möjligt att avleda till Käppalaverket. Dock kommer sådan eventuell avledning att prövas från fall till fall. Dagvatten och förbehandlat processvatten från sorteringsytorna avleds till Käppalaverket. Förbehandlingen består av en sedimentationsbassäng och ett torv/sandfilter. Totalt 34.800m3 dag- och processvatten samt 19.600m3 lakvatten avleddes till Käppalaverket 2010 innehållande bl.a. c:a 50g Cd (i huvudsak med processvattnet i december). Lakvattnet avleddes efter särskild prövning. Högbytorp: Processvatten och dagvatten från hårdgjorda ytor avleds efter intern behandling till Käppalaverket. I samband med den senaste miljöprövningen som avslutades 2008 krävde Käppalaförbundet skärpta krav avseende den metalltillförsel som sker med process- och dagvattnet, särskilt avseende kadmium. Under 2010 avleddes totalt c:a 71.800 m3 process- och dagvatten till Käppala. Detta vatten innehöll bl.a. 15 g Cd vilket är en halvering av Cd tillförseln 2009 och en ännu större minskning jämfört med 2008 då 140 g Cd tillfördes. Sedan februari 2007 har inte något lakvatten tillförts Käppalaverket från Högbytorp. Högdala: Enligt gällande villkor i miljödom ska lakvattnet från Högdala avledas till spillvattennätet och vidare till Käppalaverket. Enligt avtal med kommunen har SITA fått avleda lakvattnet till spillvattennätet. Detta avtal sades upp hösten 2008 för omförhandling och Käppalaförbundet har framfört att lakvatten får tillföras verket endast om detta kan godkännas enligt REVAQ:s villkor. Ny miljöprövning bör ske för avgörande av hur lakvattnet framöver ska omhändertas. SITA har låtit Toxicon genomföra en karakterisering av lakvattnet. Karakteriseringen tyder på att lakvattnet är relativt harmlöst. Totalt 9 400 m3 lakvatten avleddes efter sedimentering till Käppala 2010 vilket var en viss ökning jämfört med 2009. Avloppsvattnet innehöll <1 g Cd. Diskussioner pågår mellan SITA och Käppalaförbundet om den fortsatta hanteringen av lakvattnet. 7

1 Inledning I denna rapport redovisas samtliga kända er inom Käppalaförbundets upptagningsområde. Särskilt redogörs för alla A-, B- samt prioriterade C-anläggningar och de mer generella åtgärder/insatser som vidtagits under året för att minska utsläppen av oönskade ämnen från dessa. För respektive anläggning kommenteras frågor av särskilt intresse som t.ex. genomförda prövningar och besiktningar, redovisade utsläpp till avloppsnätet, inkomna kemikalieförteckningar etc. Redovisningen sker kommunvis. I bilagor redovisas samtliga A-, B- och C-er inom sområdet med namn, klassning, samt om anslutning finns till kommunalt spillvattennät eller ej. Redovisningen sker kommunvis, se bilaga 3. I några fall är det inte helt klart om erna avleder processavloppsvatten eller ej. Detta är under utredning. I förekommande fall (för de kommuner som inventerat dessa) listas även U-er. Dock saknas fortfarande många U-er för en del av de kommuner som redovisat sådana samtidigt som många av de redovisade U-erna inte har något processavloppsvatten eller inte är anslutna till spillvattennätet. U-erna redovisas i bilaga 4 utan några kommentarer. 2 Generella insatser 2.1 Fordonstvättar Arbetet med att ställa ökade krav på provtagning av utgående tvättvatten från de större fordonstvättarna har under året fortskridits. Numera följer ca 85 % av fordonstvättarna de utökade provtagningskraven. Generellt sett ser provtagningsresultaten bra ut, dvs mätningarna visar på låga metallhalter med undantag från zink som i vissa fall kan vara förhöjt. Käppalaförbundet anser att provtagningarna fortsatt behöver genomföras för att en rimlig uppfattning ska erhållas om fordonstvättarnas utsläpp till avloppsnätet samt om gällande riktvärden för utsläpp uppfylls. En uppdatering av riktlinjerna genomfördes i samarbete med Stockholm Vatten AB. De nya riktlinjerna gäller från våren 2009. Uppdateringen innebär bl.a. att för de större tvättarna (> 5000 tvättar/år) ett utsläppskrav avseende koppar införs, att minst en veckoprovtagning (av sammanlagt två) ska genomföras under perioden januari-februari samt att en kemikalieförteckning varje år ska upprättas och skickas in till Käppalaförbundet. I förekommande fall ska även en handlingsplan för minskning/utfasning av PRIOämnen tas fram. 2.2 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvätt Riktlinjer för tågtvätt togs fram i samarbete med bl.a. Stockholm Vatten AB och gäller från våren 2009. Riktlinjerna innebär bl.a. att krav ställs på utsläpp av olika metaller till avlopp, på provtagningar på utgående tvättvatten samt på årlig kemikalieredovisning. Under 2011 kommer riktlinjerna att arbetas om ytterligare. I upptagningsområdet finns 5 st C-klassade tågtvättar och en U-klassad. 8

2.3 Riktlinjer för rengöring av verkstadsgolv och hantering av golvskurvatten Riktlinjer för rengöring av verkstadsgolv och hantering av golvskurvatten togs fram i samarbete med Stockholm Vatten AB och gäller från hösten 2009. Riktlinjerna innebär dels att golv i första hand ska rengöras enbart med torr metod, i andra hand först torr metod och därefter vatten och först i tredje hand även med hjälp av rengöringsmedel, dels att eventuellt tvättvatten måste renas innan det får släppas till avlopp. Flera av medlemskommunerna har nu börjat ställa krav enligt riktlinjerna och flera er renar sitt golvskurvatten. 2.4 Kemikalieinventering Från de större sutövarna (A- och B-er) samt vissa prioriterade mindre er (C-er) begärdes förteckningar över vilka kemikalier de använder och i vilken omfattning kemikalierna kan hamna i avloppet. Särskilt begärdes att erna skulle utreda i vad mån de använder s.k. PRIO-ämnen. Samtliga tillfrågade anläggningar med utsläpp av processavloppsvatten till spillvattennätet har inkommit med förteckningar. De företag som använder sig av PRIO-ämnen fick under hösten ett krav/önskemål från förbundet på att ta fram handlingsplaner för hur de ska fasa ut/minska användningen av PRIO-ämnen. 2.5 Samarbete med medlemskommunerna Årligen sker möten där Käppala och miljö- och hälsoskyddskontoret, och ibland även tekniska kontoret, i varje kommun träffas. Mötena sker dels på hösten enskilt med varje kommun, så kallade kommunmöten, och dels på våren då samtliga miljö- och hälsoskyddskontor träffas samtidigt tillsammans med Käppala, så kallat Lill-ÅFRE möte. Vid mötena presenteras bland annat sådant som för Käppala är aktuellt, olika arbeten som genomförts och eventuella framtida samarbeten diskuteras. 2010 hölls dels ett Lill-ÅFRE möte i april, dels 11 enskilda kommunmöten under hösten. Vid flertalet av dessa möten deltog även personal från kommunernas tekniska kontor. 2.6 Nya regler för REVAQ Nya certifieringsregler gäller sedan årsskiftet. 2025 ska ökningstakten av tillåtna halter spårämnen i jordbruksmark vara < 0,2 % per år vid full gödselgiva. Om halterna överskrids får slammet inte spridas alls. Man får dock minska uppmätta halter i slammet med gällande analysosäkerhet (15-20 %). Om 50 % av slammet inte klarar kraven får verket inte längre vara Revaq-certifierat. Vidare ska Revaq-verk kartlägga anslutna tillverkare av aktiva läkemedelssubstanser och utforma handlingsplaner för minskning av dessa utsläpp till avlopp. En handlingsplan för minskning av hushållens kemikalieanvändning skall utformas fr. o. m. 2012. Förbättringstakten för slamkvaliteten den senaste 36-månadersperioden ska redovisas. Om inte förbättring sker ska en utredning om orsaken samt en revidering av handlingsplanen utformas. 9

3 Danderyds kommun I Danderyds kommun finns ingen A-, en B- samt 15 C-er, se bilaga 3. B-en samt tre av C-erna är processvattenanslutna. 3.1 A-Verksamheter Inga A-er förekommer i Danderyds kommun. 3.2 B-Verksamheter 3.2.1 Danderyds sjukhus, Panncentral Danderyds sjukhus, Panncentral Energi- och värmeanläggningar Sanitärtvatten till Käppala: Ja Panncentralen är belägen vid Danderyds Sjukhusområde. På panncentralen finns 4 st oljeeldade hetvattenpannor med en total installerad effekt om 30 MW. Anläggningen är ansluten till Norrenergis fjärrvärmenät som försörjs via anläggningar i Solna och Sundbyberg och fungerar som reservanläggning vid bortfall av ordinarie fjärrvärmeleverans. Sedan våren 1998 har pannorna endast körts i provdrift inför eldningssäsong samt enstaka dygn då fjärrvärmen stängts av. Pannorna vattensotas vid stillestånd och vattnet avleds till en sedimenteringsbassäng, renat vatten avleds till spillvattennätet. Avskiljt sotslam transporteras till auktoriserad deponi. Periodisk besiktning utfördes under 2010 och planeras att ske nästa gång under 2013. Inga kemiska produkter har förbrukats eller hanterats vid anläggningen under 2010 och inget avfall har transporterats bort från anläggningen under 2010 (Miljörapport 2010). Då anläggningen endast är i drift vid provdrift uppstår väldigt lite vatten i en. Samtliga brunnar i anläggningen är anslutna till sedimenteringsbassängen. I sedimenteringsbassängen finns en oljemätare som larmar visuellt samt med ljud vid olja. Ett problem har varit att det är svårt att testa mätaren på grund av att vattnet i bassängen dunstar snabbare än vad det rinner till nytt vatten. För att förhindra att olja kommer ut i avloppet finns gummimattor på nästa alla brunnar i anläggningen. ÅF rekommenderar att brunnstätning skaffas till samtliga brunnar (Periodisk besiktning 2010). 3.3 C-Verksamheter 3.3.1 Danderyds sjukhus AB Danderyds sjukhus AB Sjukhus och sjukhem mm Sanitärtvatten till Käppala: Ja Danderyds Sjukhus AB bedriver planerad och akut sjukvård dygnet runt, främst för invånarna i norra Storstockholm, samt även forskning och utbildning med nära anknytning till sjukvården. 10

Sjukhuset har tidigare haft tillstånd att bedriva sk miljöfarlig enligt Miljöbalken, inklusive villkor hur en ska bedrivas och rapporteras. I samband med lagändring har tillståndet upphört och övergått till anmälningsplikt hos kommunen. En skillnad jämfört med tidigare är att ansvaret nu begränsas till att omfatta endast DSAB. Tidigare tillstånd har omfattat all på den geografiska platsen Danderyds sjukhus dvs även de delar som drivs av SLSO, Folktandvården osv (Miljörapport 2010). Förbrukningen vid DSAB av vätskebaserade kemiska produkter uppgick under året till ca 50.000 liter, huvudsakligen desinfektionsmedel vars användning fortsatt att öka under året. Bildframställningen är sedan 2008 helt digitaliserad dvs den kemiska röntgenframställan är helt avvecklad. Ca 20.000 liter rengöringsprodukter användes under 2010. Stockholms läns landsting har tagit fram en lista över kemiska ämnen som ska avvecklas senast 2011. Vid DSAB har alla produkter med dessa ämnen avvecklats, förutom två ämnen som återstår att avveckla under 2011 (Miljörapport 2010). Avloppsvattnet från Danderyds Sjukhus AB har tidigare visats innehålla lätt nedbrytbara föroreningar, låga halter kvicksilver men något förhöjda halter bly. Halterna av bly och AOX har vid tidigare mättillfällen varit höga i avloppsvattnet till Käppala, men vid upprepad provtagning befanns halterna vara acceptabelt låga (Anmälan av miljöfarlig 2009-10-28). 3.3.2 OKQ8 Mörby OKQ8 Mörby Personbilstvätt, Bensinstation, Mekanisk verkstad Senaste provtagning: 2008-12-22 Antal tvättade fordon/år: 12 000 Har ej genomfört provtagning 2009 eller 2010. Bygger ny station. Genomförde provtagning 2008. 3.3.3 Statoil Danderyd Statoil Danderyd Personbilstvätt, Bensinstation Senaste provtagning: 2010-08-03 Antal tvättade fordon/år: 15 000 Har genomfört provtagning 2007, 2009 och 2010. För 2010 har inga riktvärden överskridits. 11

4 Järfälla kommun I Järfälla kommun finns ingen A-, två B-er samt åtta C-er, se bilaga 3. Den ena B-en samt fem av C-erna är processvattenanslutna. 4.1 A-Verksamheter Inga A-er förekommer i Järfälla kommun. 4.2 B-Verksamheter 4.2.1 Arla Foods, Stockholm mejeri Arla Foods, Stockholm mejeri Livsmedelsindustri Sanitärtvatten till Käppala: Ja 2010-09-07 Verksamheten är belägen på Slammertorpsvägen 1 i Järfälla kommun och utgörs av en mejeri. Under 2010 tog mejeriet emot 255 573 ton mjölk och av mjölken producerades olika söta och syrade mjölkprodukter. På anläggningen finns en fordonstvätt med kompletterande rening, där tankbilar och distributionsbilar tvättas, samt en underhållsverkstad. Inom mejeriet finns tre avloppsvattensystem; dagvatten, sanitärt spillvatten samt processavloppsvatten. Allt avloppsvatten från golvytor i bilverkstaden samlas upp i en sluten tank. Processavloppsvattnet utgörs av produktspill (mjölk) och tvättvatten från rengöring av kärl. Alla golvbrunnar i produktionslokalerna är kopplade till processavloppsvattennätet. Vissa utvalda brunnar utomhus där risk finns för mjölkspill är också kopplade till processavlopp. Dessa brunnar är täckta med skärmtak för att minimera mängderna regnvatten (Miljörapport 2010). ph-värdet i samlat utgående processavloppsvatten får som riktvärde variera inom intervallet 6,5-12. Vid 7 tillfällen har ph-intervallet underskridits med värden mellan 5,3 och 5,9. Totalt släpptes 224 m3 processavloppsvatten ut som underskred riktvärdet. Utsläpp av organiskt material ska som riktvärde begränsas till 2400 kg COD cr per dygn som årsmedelvärde. Vid risk för föroreningsmängd över 5000 kg/dygn skall rapportering snarast ske till Käppalaverket. Vid 3 tillfällen har riktvärdet överskridits. Total mängd: 15 283 kg COD varav ett överskred 5000 kg/dygn (Miljörapport 2010). Under 2010 utfördes en periodisk besiktning. Vid besiktningen föreslogs frekvensen för kalibrering av ph-elektroderna i mätstationen för samlat utgående processavlopp att ökas från en gång per månad till minst en gång per vecka (Periodisk besiktning 2010). 4.2.2 VSM Last AB VSM Last AB Kemisk industri, Personbilstvätt Processvatten till Käppala: Nej Sanitärtvatten till Käppala: Ja Kemikalieförteckning: Nej 2003-10-08 Verksamheten håller till på Galgbacken 2 i Järfälla. Verksamheten utgörs av massivfyllning av 12

däck till olika typer av arbetsmaskiner. Även viss försäljning av däck och fälgar, och tillhörande servicearbeten förekommer. Ingen förbrukning av vatten förkommer vid tillverkningen och det finns inget avlopp i tillverkningslokalen. Inga utsläpp av kemikalier till vatten eller mark förekommer. Vid ett eventuellt haveri under tillverkningsprocessen begränsas utsläppet till tillverkningslokalen. Både tillverkningslokal och lagerlokal kan saneras utan risk för utsläpp till mark eller vatten (Miljörapport 2010). Periodisk besiktning utfördes 2006. 4.3 C-Verksamheter 4.3.1 Arla Foods, Stockholm Mejeri Arla Foods, Stockholm Mejeri Buss/Lastbilstvätt Senaste provtagning: 2011-04-05 Antal tvättade fordon/år: 16 541 2010-09-07 2010 utfördes 16 541 fordonstvättar. I genomsnitt under året har utsläppsmängden varit ca 212 liter vatten per fordon. Vattenförbrukningen var 262 liter per fordon, varav 112 liter är återvunnet vatten från mjölkbehandlingen. Biltvätten kompletterades med ny reningsanläggning 2006. Tekniskt innebär reningen av avloppsvattnet från biltvätten en inledande ph-justering med natriumhydroxid och tillsats av fällningskemikalier. Fällningen sedimenterar i befintlig oljeavskiljare. Fällningen avlägsnas genom slamsugning. Provtagning genomförs på processvattnet från fordonstvätten och sker som ett dygnsprov månadsvis. Provtagningsresultaten för 2010 visar att Zn överskreds vid tre tillfällen och oljeindex överskreds vid 6 tillfällen. (Miljörapport 2010). Under 2010 utfördes en periodisk besiktning. Vid besiktningen föreslogs provuppsamlingskärlet placeras i ett kylskåp (Periodisk besiktning 2010). 4.3.2 Scania-Bilar i Stockholm, Kallhäll Scania-Bilar i Stockholm, Kallhäll Mekanisk verkstad, Buss/Lastbilstvätt Senaste provtagning: 2010-02-15 Antal tvättade fordon/år: 5 800 2009-05-26 Har genomfört provtagning 2008, 2009 och 2010. För 2010 har riktvärden överskridits för Zn och Pb+Cr+Ni. Zn-värdet uppmättes till 283 mg/fordon (riktvärde: 150 mg/fordon). Värdet för Pb+Cr+Ni uppmättes till 29 mg/fordon (riktvärde: 15 mg/fordon). 13

5 Lidingö kommun I Lidingö kommun finns ingen A-, två B-er samt 32 C-er, se bilaga 3. Den ena B-en samt 20 av C-erna är processvattenanslutna. 5.1 A-Verksamheter Inga A-er förekommer i Lidingö kommun. 5.2 B-Verksamheter 5.2.1 Lidingö värmeverk (Fortum) Lidingö värmeverk (Fortum) Energi- och värmeanläggningar Sanitärtvatten till Käppala: Ja Lidingö värmeverk är beläget på södra Lidingö vid lilla Värtan. Värmeverket fungerar som spetsoch reservanläggning för Lidingödelen av det centrala fjärrvärmenätet. På panncentralen finns 3 st hetvattenpannor (eldas med eldningsolja 5) samt 2 st elpannor (hetvatten). Pannorna vattensotas regelbundet där stoftet sedimenteras och sotvattnet leds sedan in i anläggningen för återanvändning. Efter avslutad eldningssäsong sotas alla oljepannor i konvektionsdel, eldstad och rökgaskanaler varefter sotvattnet ph-justeras och sedimenteras och det stoftfria sotvattnet pumpas till spillvattennätet. Stoftslammet sugs upp och transporteras av Ragn-Sells till Högbytorp. Spillvatten från anläggningen där oljespill kan befaras förekomma passerar via oljeavskiljare innan det leds till spillvattennätet. Övrigt spillvatten går direkt till spillvattennätet. Avlopp från fjärrvärmepumprum pumpas via pumpgrop till spillvattennätet (Miljörapport 2010). Periodisk besiktning utfördes under 2010. Besiktningen visade att en bedrivs i enlighet med gällande tillstånd. Nästa besiktning planeras ske under 2013. Under 2003 har en utsläppsmätning utförts för samtliga pannor. Emissionsmätning för år 2010 är beställd och kommer att utföras under 2011 (Miljörapport 2010). 5.3 C-Verksamheter 5.3.1 OKQ8 Drottningvägen OKQ8 Drottningvägen Personbilstvätt, Bensinstation Senaste provtagning: 2010-03-25 Antal tvättade fordon/år: 7 800 Har genomfört provtagning 2009 och 2010. För 2010 har inga riktvärden överskridits. 14

5.3.2 OKQ8 Islinge Hamnväg 19 OKQ8 Islinge Hamnväg 19 Personbilstvätt, Bensinstation Senaste provtagning: 2010-03-25 Antal tvättade fordon/år: 49 000 Genomförde provtagning 2009 och 2010. Riktvärdet för Zn överskreds vid en av två provtagningar 2010. Riktvärdet för Pb+Cr+Ni överskreds vid de två provtagningarna som gjordes 2010. Zn-värdet uppmättes till 83 mg/fordon (riktvärde: 50 mg/fordon). Värdet för Pb+Cr+Ni uppmättes till 5,2 resp 7,4 mg/fordon (riktvärde: 5,0 mg/fordon). 5.3.3 Preem Preem Personbilstvätt, Bensinstation Senaste provtagning: 2010-04-26 Antal tvättade fordon/år: 6 000 Genomförde provtagning 2009 och 2010. Riktvärdet för Zn överskreds vid ett av två provtagningar under 2010. Zn-värdet uppmättes till 54,5 mg/fordon (riktvärde: 50 mg/fordon). 5.3.4 Statoil Torsvik Statoil Torsvik Personbilstvätt, Bensinstation Senaste provtagning: 2010-03-25 Antal tvättade fordon/år: Genomförde provtagning 2008, 2009 och 2010. Riktvärden för Cu, Zn och Pb+Cr+Ni överskreds 2010. Cu-värdet uppmättes till 135 mg/fordon (riktvärde: 30 mg/fordon). Zn-värdet uppmättes till 385 mg/fordon (riktvärde: 50 mg/fordon). Värdet för Pb+Cr+Ni uppmättes till 15 mg/fordon (riktvärde: 5 mg/fordon). 15

5.3.5 Tågia AB, Lidingö Tågia AB, Lidingö Tågtvätt, Buss/Lastbilstvätt Kemikalieförteckning: Nej Tågtvätt/verkstad klassas som busstvätt, gemensam med Busslink på Lidingö, se analysdata för Busslink. 6 Nacka kommun I Nacka kommun finns ingen A-, tre B-er samt 30 C-er, se bilaga 3. Två av B-erna samt 13 av C-erna är processvattenanslutna. 6.1 A-Verksamheter Inga A-er förekommer i Nacka kommun. 6.2 B-Verksamheter 6.2.1 CIJA Tank AB CIJA Tank AB Avfallshantering, Buss/Lastbilstvätt Sanitärtvatten till Käppala: Ja Cija tank AB är beläget på Timmermansvägen 2 i Saltsjö-Boo och där en i huvudsak utgörs av mellanlagring av farligt avfall. Cija Tank tillhandahåller tjänster som slamsugning, högtrycksspolning, klottertvätt, is- och tjältining, cisternrengöring, skade- och industrisanering, tv-inspektion och torrsugning, sortering och transport samt mellanlagring av farligt avfall. Processavloppsvatten uppkommer vid spolning och tvättning av fordon, varav ca 700 lastbilar tvättas per år, och sedan avleds tvättvattnet via en oljeavskiljare till spillvattennätet. Dessutom är golvbrunnar i verkstad/garage anslutna till oljeavskiljaren. Någon ytterligare reningsutrustning eller system för recirkulation av tvättvattnet finns inte. Invändig tvätt av tankar eller fordon sker inte på en. Genererat tvättvatten från verkstadsgolvet skickas som farligt avfall till SRV Återvinning AB (Miljörapport 2010). 2008, 2009 och 2010 genomfördes provtagning av processavloppsvattnet. För 2010 överskreds inga riktvärden. 16

6.2.2 Fisksätra panncentral, Vattenfall AB Fisksätra panncentral, Vattenfall AB Energi- och värmeanläggningar Processvatten till Käppala: Nej Kemikalieförteckning: Nej Panncentralen är belägen Fisksätravägen 30 och levererar fjärrvärme till Fisksätra. På anläggningen finns tre oljepannor, varav en eldas med eldningsolja (E04/E01) och två med bioolja. Oljepannorna torrsotas (Miljörapport 2009). Enligt Lennarth Bäckstrand på Vattenfall avleds inget processvatten till Käppala (mejlkontakt 2010). Vattenfall driver ett kemikalieprojekt som innebär att man undviker att köpa in kemikalier som efter användning blir till farligt avfall. Även kemikalier och produkter, som bedöms olämpliga ur hälso- och miljösynpunkt, har i hög grad fasats ut. Sedan 2007 finns en kemikalieansvarig för panncentralen. Panncentralen producerade 2010 fjärrvärme med olja (Eo4, Eo1) och bioolja. Den totala fjärrvärmeproduktionen under 2010 uppgick till 34,3 GWh. Oljepannorna sotas manuellt och torrt. Avloppsvatten som uppstår i produktionen leds till kommunalt VA. Dagvattenavlopp runt oljecistern och oljelossning avleds, via oljeavskiljare till dagvattennätet inom Nacka kommun. Periodisk besiktning utfördes senast 2009 och görs vartannat år (Miljörapport 2010). 6.2.3 Orminge Panncentral, Fortum Värme Orminge Panncentral, Fortum Värme Energi- och värmeanläggningar Sanitärtvatten till Käppala: Ja Orminge panncentral är belägen på Utövägen 1 i Nacka Kommun. På panncentralen finns oljepannor som eldas med bioolja (restprodukt av palmolja), en biobränslepanna som eldas med pellets, dock är denna i dagsläget inte i bruk, samt elpannor. Samtliga pannor är påkopplade fjärrvärmenätet. Under driftsäsongen har oljepannorna körts i första hand (Miljörapport 2009). Vid rengöring av biobränslepannan nyttjas endast torrsotning, medan oljepannorna våtsotas (manuellt). Vatten från sotning går via sedimenteringsbassäng och oljeavskiljare till Käppala reningsverk. Samtliga golvbrunnar samt dagvattnet på gården är anslutna till samma oljeavskiljare. Det är oklart om det larm som finns i oljeavskiljaren är kontrollerat så att det indikerar för bioolja. Detta bör utredas. Prov på utgående vatten till Käppala reningsverk togs hösten 2009. Då provet visade på förhöjda halter av Cd togs ett nytt prov i februari 2010. Provet togs dock på fel ställe och är inte ett representativt prov. Ett nytt prov bör tas vid nästa sotning som ska analyseras med avseende på oljeindex, susp och metaller. Efter provtagningen har sedimenteringsbassängen tömts och rengjorts. Totalt släpps ca 10-25 m3 vatten till Käppala reningsverk per sotning vilket görs ca 2 gånger per år. Vid besiktningstillfället kom frågan upp ifall oljeavskiljare måste besiktigas. Fortum bör kontrollera om besiktning ska utföras (Periodisk besiktning 2010). Tömning av oljeavskiljare samt tömning av bottenslam från sedimenteringsbassängen utförs sällan och det finns inga rutiner för hur ofta detta ska göras (Käppalaförbundet och miljökontoret i Nacka kommun påpekade vid den periodiska besiktningen 2008 att det bör införas). 17

6.3 C-Verksamheter 6.3.1 BK-Industri AB BK-Industri AB Kemisk industri Sanitärtvatten till Käppala: Ja BK-Industri är belägen på Snickarvägen 1E i Saltsjö-Boo och tillverkar olika rengörings- och avfettningsmedel. Vid tillverkningen blandas råvaror i tankar och den färdiga produkten säljs sedan vidare till olika företag. Processavloppsvattnet utgörs av spolvatten från golv och mindre spill av råvaror och framställda produkter. Processavloppsvattnet avleds via en pumpgrop innan det når spillvattennätet. Vid händelser av större spill av råvaror och produkter kan pumpen stängas av manuellt och pumpgropen kan tömmas för separat omhändertagande (Periodisk besiktning 2008). Tankar för organiska lösningsmedel är invallade. Verksamheten ska enligt kontrollprogram provta på sitt utgående processavloppsvatten en gång per år. Samtliga utsläppsvillkor innehölls under 2009. Nästa periodiska besiktning genomförs 2011. (Miljörapport 2009) Den totala vattenförbrukningen uppgick under 2010 till totalt 449 m3, varav 300 m3 ingick i tillverkade produkter. Utgående processavloppsvattenflöde, som via kommunens spillvattennät avleds till Käppalaverket, uppgick under 2010 till 55,2 m3. Provtagning av utgående processavloppsvatten utfördes under vecka 45, 2010. Analysresultaten visar att samtliga analyserade halter för parametrarna BODS, CODcr, fosfor-total och totalt extraherbara organiska ämnen (analyserat som oljeindex) samt den totala mängden utgående processavloppsvatten var låga. Beräknade totalvärden för hela året visar att samtliga rikt- och gränsvärden kunnat innehållas med mycket god marginal. (Miljörapport 2010) 6.3.2 Nobina Depå Björknäs (fd Swebus) Nobina Depå Björknäs (fd Swebus) Buss/Lastbilstvätt Senaste provtagning: 2010-03-15 Antal tvättade fordon/år: Tidigare Swebus. Genomförde provtagning 2009 och 2010. Riktvärdet för Zn och oljeindex överskreds för 2010. Zn-värdet uppmättes till 410 mg/fordon (riktvärde: 150 mg/fordon). Värdet för oljeindex uppmättes till 14,7 g/fordon (riktvärde: 7,5 g/fordon). 18

6.3.3 OKQ8 Orminge OKQ8 Orminge Personbilstvätt, Bensinstation Senaste provtagning: 2010-04-22 Antal tvättade fordon/år: 10 000 Genomförde provtagning 2009 och 2010. Riktvärdet för Zn och Pb+Cr+Ni överskreds vid en av de två provtagningarna 2010. Zn-värdet uppmättes till 86 mg/fordon (riktvärde: 50 mg/fordon). Värdet för Pb+Cr+Ni uppmättes till 5,5 mg/fordon (riktvärde: 5 mg/fordon). 6.3.4 Statoil, Saltsjöbaden Statoil, Saltsjöbaden Personbilstvätt, Bensinstation Senaste provtagning: 2010-04-15 Antal tvättade fordon/år: 15 000 Genomförde provtagning 2009 och 2010. Riktvärden för Pb+Cr+Ni överskreds 2010. Värdet för Pb+Cr+Ni uppmättes till 9,2 mg/fordon (riktvärde: 5 mg/fordon). 6.3.5 Veolia AB, Saltsjöbaden Veolia AB, Saltsjöbaden Tågtvätt Kemikalieförteckning: Nej Senaste provtagning: 2009-04-21 Antal tvättade fordon/år: Genomförde provtagning 2009 men saknar analysresultat för 2010. 7 Sigtuna kommun I Sigtuna kommun finns en A-, tio B-er samt 52 C-er, se bilaga 3. A-en och tre av B-erna samt 19 av C-erna är processvattenanslutna. 19

7.1 A-Verksamheter 7.1.1 Swedavia (fd LFV) Swedavia (fd LFV) Flygindustri Sanitärtvatten till Käppala: Ja Stockholm Arlanda Airport är Sveriges största flygplats med nästan 50 000 resenärer varje dag. Flygplatsen är också en arbetsplats för omkring 16 700 personer som arbetar i något av de runt 150 olika företag som är etablerade på flygplatsen. Arlanda har tre start- och landningsbanor. Dessa trafikeras av cirka 81 flygbolag som flyger till totalt cirka 176 olika destinationer. Swedavia, tidigare LFV, är ett statligt ägt aktiebolag som äger, driver och utvecklar Arlanda och 12 andra flygplatser i Sverige. Flygplatsen överfördes 1 april 2010 till Swedavia AB, nedan kallat Swedavia, medan flygtrafiktjänsten fortsatte bedrivas i affärsverket LFV. Cirka 1000 personer är anställda inom Swedavia på Stockholm Arlanda Airport. Stockholm Arlanda Airport hade ca 190 855 flygrörelser (starter och landningar) och 17 miljoner passagerare 2010. Länsstyrelsen i Stockholms län är tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Tre tillsynsmöten har hållits på Stockholm Arlanda flygplats under 2010 (Stockholm Arlanda Airport, 2010). Till Arlandas spillvattennät leds vatten från de tre reningsverken B457, B508 och B529 samt från terminalbyggnader, verkstäder, hangarer, övriga flygplatsanknutna byggnader och glykoluppsamlingssystem. Kontinuerlig flödesmätning med flödesproportionell provtagning sker på spillvattnet i en punkt lokaliserad i Måby. Proven analyseras som månadssamlingsprov. Arlandas spillvatten leds via det kommunala spillvattennätet vidare till Käppala reningsverk. Spillvattenflödet uppgick till 515 400 m3 vilket är något lägre än 2009 (559 400 m3). I april och maj var zinkhalten 330 respektive 230 μg/l, vilket var högre än Käppalas varningsvärdet (200 μg/l). Medelhalten var 144 μg/l och därmed lägre än varningsvärdet. Årsmedelhalten av kadmium var 0,59 μg/l och ungefär lika som år 2009. I juli och december förekom halter som var ungefär dubbelt så höga. Övriga metaller (bly, koppar, krom och nickel) låg under hela året under varningsvärdena. Årsmedelhalterna var generellt sett lika eller högre jämfört med 2009. Kadmiummängden i Arlandas spillvatten utgör ungefär 5 % av den totala mängden kadmium som tillförs Käppala reningsverk. Mängden av övriga metaller (bly, koppar, krom, nickel och zink) utgör ungefär 1-2 % av den totala mängden. Mängderna av kväve, fosfor och organiska ämnen (mätt som CODcr) i spillvattnet utgör ungefär 2 % av den totala mängden som kommer till Käppala. Arlandas spillvatten utgör cirka 1 % av det beräknade årsflödet till Käppala reningsverk. Under 2010 genomförde WSP en periodisk besiktning på flygplatsen (Sammanfattning av mark och vatten, 2010). Totalt användes under vintersäsongen 2009/2010 ca 1630 ton glykol, vilket är en ökning jämfört med ca 1190 ton och 880 ton säsongerna innan. När det gäller tillförsel av glykol till spillvattennätet har det i medeltal uppgått till ca 2400 kg COD/dygn. Utsläppet under enskilt dygn får inte överstiga 2,56 ton mätt som TOC. TOC mäts kontinuerligt i en TOC-mätare som styr hur mycket som vatten som får pumpas till spillvattennätet (Sammanfattning av mark och vatten, 2010). 20