Folkhälsan i Twincities - Utvecklingen över tid Erik Gjessing Forskningsarbete under praoperiod Handledare: Professor Tomas Faresjö Höstterminen
Sammanfattning Om man jämför olika indikatorer på folkhälsa i de två tvillingstäderna och framkommer betydande skillnader trotts att städerna endast ligger mil ifrån varandra och är en del av samma landsting. I denna undersökning har vi jämfört de nuvarande skillnaderna mellan städerna och skillnaderna ca å tillbaka i tiden för att få en bild av hur utvecklingen går. Det förefaller att skillnaderna i folkhälsa mellan städerna fortfarande är tydliga och inte förefaller att minska, utan snarare att öka. Pga. av städernas likheter får vi en unik samhällsmedicinsk forskningsdesign, som ökar våra kunskaper om folkhälsan och dess bestämningsfaktorer.
Innehållsförteckning. Bakgrund..... Syfte..... Materiel och Metoder....... Resultat.... -. Diskussion....... Referenser...
. Bakgrund Begreppet Twincities syftar på de båda östgötskastäderna och. Städerna är relativt jämnstora befolkningsmässigt och ligger bara mil ifrån varandra. brukar beskrivas som»den stora småstaden«och som»den lilla storstaden«. Utifrån geografiskt läge och storlek skulle städerna kunna betraktas som tvillingstäder. Eftersom de ligger inom samma landstingsområde så har de också en likartad hälso- och sjukvårdsstruktur. Det finns dock betydande skillnader. De viktigaste skillnaderna mellan städerna är socialhistorien och folkhälsan. Vi har således två städer som har många stora yttre likheter, men som för med sig olika traditioner och erfarenheter in i nutiden och framtiden. Trotts att städernas invånare bor i samma geografiska område och att en klar majoritet av respektive befolkning sannorlikt delar samma genetiska sammansättningar finns det ändå betydande folkhälso-skillnader. Detta gör studier av tvillingstäderna ytterst intressanta och spännande. Att jämföra tvillingstädernas folkhälsa liknar många klassiska experiment med en försöks- och en kontrollgrupp. På grund av städernas likheter kan man hålla många faktorer under kontroll så att man på så sätt får resultat som främst påverkas av olika sociala förhållanden. Det gör att man kan få en bild av hur olika sociala faktorer påverkar en hel befolkning. Det är sannorlikt att framför allt socialhistorien, livsstilen och de socioekonomiska förhållandena varierar mellan städerna. Tidigare studier på twincities har visat många skillnader i folkhälsan. Bland annat att antalet fall av olika hjärt- och kärlsjukdomar är betydligt fler i än i. Det hr även funnits skillnader när det gäller förkommandet av mag-tarmsjukdomar. En utav de tänkbara förklaringarna till detta skulle kunna vara skillnader i utbildningsnivå mellan städerna.
. Syfte Att uppdatera data om folkhälsan i twincities och beskriva utvecklingen över tid.. Materiel och Metoder All data om folkhälsan i twincities är hämtade från Folkhälsomyndighetens öppna databas som främst bygger på data från statistiska centralbyrån (SCB) och socialstyrelsen. Länk till Folkhälsomyndighetens öppna databas: http://app.fhi.se/pxwebfhi/database/folkhalsodata/databasetree.asp Data redovisas dels som procentandelar och antal men i vissa figurer har den Relativa Risken (RR) beräknats.
. Resultat I detta avsnitt redovisas olika folkhälsoskillnader mellan twincities. En jämförelse av demografiska data från twincities. Tabell Folkmängd (totalt) 79 9 Antalet utlandsfödda 7 9 Valdeltagande; Riksdagsval (%),,, Andel arbetslösa,,,9 Andel låginkomsttagare,,7, Förgymnasial utbildning, 7,7, Eftergymnasial utbildning 9,,9,7 Sociala förhållanden. Tabell Andel med lågt socialt deltagande 7,,, Andel som saknar tillit till andra 7,, 7, Andel barn totalt i ekonomiskt utsatta hushåll,,, Anmälda brott per inv. 7
Risker Andel rökande blivande mödrar 7 Andel (%) rökande blivande mödrar Andel som använder tobak dagligen Andel som använder tobak dagligen Andel rökande spädbarnsföräldrar Mamma Pappa Någon i hushållet 7
Total alkoholförsäljning omräknat 9ll % alkohol 7 Total försäljning omräknat Vll % alkohol. Antal liter per invånare + år. Alkohol försäljning på resturanger,,,, Försäljning från restauranger, antal liter % alkohol per invånare år och äldre., Antal serverings9llstånd per invånare + år Antal serveringsvllstånd per invånare +
Andel övervik9ga Övervikt, BMI - 9.9 Andel med s9lla siaande fri9d Andel med svlla si[ande frivd Frukt- och grönsaksintag Andel med e[ för lågt frukt- och grönsaksintag 9
Dödlighet Tabell Medellivslängd Män (9- ) Medellivslängd Män (- 9) Medellivsläng Kvinnor (9- ) Medellivslängd kvinnor (- 9),,,, 79, 7,,, 79,7 7,9,, Dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom (hjär9nfarkt) per inv. - - 7 - - 7 Kvinnor Män Totalt - åldersstandardiserad 7 Dödlighet i lungcancer per inv. - - 7 - - 7 Kvinnor Män Totalt - åldersstandardiserad
,,,,, Dödlighet i kol per inv. - - 7 - - 7 Kvinnor Män Totalt - åldersstandardiserad,,,, Dödlighet enligt alkoholindex per inv. - - 7 - - 7 Kvinnor Män Totalt åldersstandardiserad Självmord per inv.,,, - - 7 - - 7 Kvinnor Män Totalt - åldersstandardiserad
Hälsa Anmälda arbetsskador, arbetssjukdomar och arbetsolyckor per förvärvdsarbetande 7 7 Kvinnor Män - år Arbetsskador Andel långvarigt sjuka med nedsaa arbetsförmåga Kvinnor Män Kvinnor Män - - Andel Ohälsotal (ohälsodagar per person och år) Kvinnor Män - år
Aborter per kvinnor Aborter per kvinnor e]er region, ålder och år. - år - Aborter per kvinnor e]er region, ålder och år. - år - 7 Långvarig sjukdom Kvinnor Män Kvinnor Män - - Andel 7 Svåra besvär av ängslan, oro eller ångest Andel med svåra besvär av ängslan, oro eller ångest Totalt Andel - Andel med svåra besvär av ängslan, oro eller ångest Totalt Andel -
Undomars psykiska ohälsa 9 7 PsykosomaVska besvär Nedstämdhet KoncentraVonssv. Bristande välbefinnande Åk 9 9 9 7 Problemens påverkan i vardagslivet Mobbning Tobaksbruk Alkoholbruk Åk 9 9
. Diskussion I den här uppföljningen har vi tagit fram de senaste tillgängliga folkhälsodata om twincities. Skillnaderna i folkhälsa mellan städerna är fortfarande tydliga och förefaller inte att minska, utan i flera avseenden snarare att öka. Folkhälsoskillnaderna mellan befolkningen i de båda städerna kan återspegla deras olika socialhistoria. Trots att dessa skillnader nu varit kända för både politiker och hälso- och sjukvården verkar inte mycket hända för försöka åtgärda skillnaderna. Rimligen borde särskilt s kommun ta dessa data på yttersta allvar och initiera åtgärder för att långsiktigt försöka förbättra folkhälsan.
. Referenser. Faresjö T, Söderquist J, Ludvigsson J, Grodzinsky E, Nilsson H: Tvillingstäder med stora sociala skillnader i folkhälsa. Ett samhällsmedicinskt experiment inleds i och. Läkartidningen 7;:7-9.. Wennerholm C, Grip B, Johansson A, Nilsson A, Honkasalo M-L, Faresjö T: Cardiovascular diseases in two social environments the Twincities. International Journal of Health Geographics, :.. Grodzinsky E, Hallert C, Faresjö T, Bergfors E, Faresjö Å: Could gastrointestinal disorders differ in two close but divergent social environments? International Journal of Health Geographics, Febr ;():.. Faresjö T, Rahmqvist M. Educational level is a crucial factor for good perceived health in the local community. Scandinavian Journal of Public Health ; :-.. http://app.fhi.se/pxwebfhi/database/folkhalsodata/databasetree.asp