Bockhammar Bruksort med historik från 1500-talet.

Bockhammar Bruksort med historik från 1500-talet. Ebba Brahes lusthus Ebba Brahe Karta från 1678 Bergsmansgården i Bockhammar

Några betydelsfulla år i Bockhammars historia. 1600 Bönderna i Naddbo bygger en sågkvarn i en fallhöjd, som sedan byggs ut med en smedja. (hypotes) Ebba 1633. Ebba Brahe ärver Bockhammar efter sin far drotsen Magnus Brahe Under början av 1600-talet byggs en hytta i Bockhammar. Den är tidvis Ebba obrukad, bl.a på grund av brist på skog (kol). 1700 1667. Måns Christersson köper Bockhammar. Sonen Adolf Christernin Ebba tar senare över bruket. 1739. Adolf Samuel Edman förvärvar bruket. Han var son till Adolf Ebba Christernins svärson, Erik Edman. 1757 förvärvas Bockhammar av greve Fredrik Gyllenborg som ägde Ebba bruken i Skinnskatteberg, Baggå och Uttersberg. 1800 1771 övergår äganderätten till Bockhammar till brukspatron Jacob Ebba Ramsell på Ferna och fideikommisset Ferna Bockhammar. 1817 fanns på Bock- och Killingshammar samt Ferna 37 stångjärns-smeder och Ebba hyttarbetare, 8 manufakturarbetare, 90 kolare och dagkarlar, tillsammans 139 arbetare. 1900 1849 är Bockhammar ett järnbruk med 4 härdar om totalt 2 333 Ebba 3/10 skeppund stångjärnssmide. (Ca 348 ton à 149 kg/skp) På grund av den ringa vattentillgången och de långa transporterna till Ebba och från Bockhammar lades bruket ner på 1880-talet. 2000 Ebba Barbro och Carl-Erik Fredman förvärvar Bockhammar och öppnar kafé.

Bockhammar I Bockhammar anlades en hammare eller smedja med tre hamrar och fem härdar före 1607. Eftersom de innehade frälsefrihet finns inga noteringar i jordeböcker eller andra skattehandlingar om deras tillkomst. Enligt bruksägaren, patronen och riksdagsmannen Ludvig Lorichs, från Bernshammar, som skrivit böcker om bl.a. Hed socknen, kan bruket ursprungligen ha anlagts av bönder i Naddbo. Anläggningarna bestod av Bockhammar inkluderande Naddebohammaren samt Gethammar. Olika namn på de tre hamrarna har under de första århundradena förekommit; Naddebo-, Bock-, Get-, Killing-, Övre-, Nedre- och Mellanhammaren. Grevinnan Ebbe Brahe ärvde Bockhammar 1633, efter sin far, riksdrotsen Magnus Brahe. Hur han blev ägare av Bockhammar är oklart, men möjligtvis som förläning för ev. tjänster för riket. Ebba Brahe är mest känd för sin påstådda ungdomsromans med Gustaf II Adolf. Hon fick inte gifta sig med Gustaf då hans mor inte ansåg henne fin nog. Hon gifte sig med en yngling från en av rikets högst ansedda familjer, från ätten De la Gardie. Hennes make Jacob De la Gardie blev sedermera riksråd och fältherre. De ägde ett stort antal hyttor och bruk runt om i Bergslagen, bl.a. Svanå utanför Västerås. I Bockhammar hade man Christer Månsson som förvaltare. När hon blev änka 1652 fortsatte hon med verksamheten och fick 1663 tillstånd att reparera de fem härdarna. 1667 sålde hon Bockhammar till Måns Christersson, son till den tidigare förvaltaren. 1746, då anläggningarna ägdes av den senares son, Adolf Christiernin, bestod bruket av två hamrar och fem härdar. Tackjärnet fick man bl.a. från ägarens egna hyttor i Mattsbo, Norrbärke socken och Skrikbo, Västanfors socken, men även från andra hyttor i Västra Bergslagen. Adolf Christernin verkade i Bockhammar i 50 år, fram till 1739, då han flyttade till det av honom ägda bruket i Västanfors. Där avled han för övrigt 1743. Som vanligt flyttade ägarna sina smidesrättigheter, privilegier, mellan olika hamrar. Vid en sådan flytt 1738 fick man tillstånd att öka smidesvolymen med 300 skeppund, dock till högst 1 450 skeppund. För varje skeppund över detta skulle man få betala 8 daler i böter. Efter Adolf Christernin blev det Adolf Samuel Edman som skötte bruket. Han var son till Adolf Christernins svärson, Erik Edman, och landssekreterare i Västerås. Målning 1624 av Magnus Brahe Magnus Brahe, född 25 september 1564, död 4 mars 1633, greve till Visingsborg, riksråd, riksmarsk, riksdrots, hovrättspresident, Svea Hovrätts första president. Son till Per Brahe dä och Beata Gustavsdotter Stenbock. Svåger till kanslern Erik Larsson Sparre. Magnus Brahe gjorde som ung vidsträckta resor och var en tid kammarherre hos Sigismund. I samband med brytningen mellan Sigismund och hertig Karl ställde sig Brahe efter en tids tvekan på hertigens sida. Han var hans ombud i förhandlingarna med Sigismund och medlem av domstolen i Linköping 1600. Brahe belönades med det av hans äldre bröder Erik och Gustaf förverkade grevskapet och även med andra förbrutna släktgods, och blev 1602 riksråd och riksmarsk, dock utan att utöva någon egentlig ämbetsverksamhet. Han hjälpte 1612 till att organisera Smålands försvar mot danskarna. Brahe blev 1611 riksdrots och som sådan 1614 Svea hovrätts förste president. Brahe deltog föga i politiken, däremot ägnade han sig mycket åt godsförvaltning och utvidgade det grevliga residenset Visingsborg betydligt. Gift år 1594 med Britta Stensdotter Leijonhuvud (död 1611), dotter till Sten Eriksson Leijonhufvud och Ebba Månsdotter Lilliehöök. Omgift med Helena Bielke (- 1651) Barn: Ebba Brahe (1596 1674) gm Jacob De la Gardie (Från Wikipedia)

Bockhammar 1757 förvärvades Bockhammar av greve Fredrik Gyllenborg som ägde bruken Skinnskatteberg, Baggå och Uttersberg. Han var medlem av Hattpartiet i Riksdagen och han utnyttjade sina kontakter och partivänners generösa gynnande av industri och handel. Vidlyftiga affärer förde honom eller hans sterbhus till ruin. 1768 fanns en direktör Sommer på herrgården, oklart som ägare eller representant för sterbhuset. Under 1770 är brukspatron Bedoire nämnd som boende på Bockhammar. Efter detta år övergår äganderätten till bruket till Ferna bruk och brukspatron Jacob Ramsell. Fortsättningsvis ingick det i fideikommisskomplexet Ferna Bockhammar. 1817 fanns på Bock- och Killingshammar samt Ferna 37 stångjärnssmeder och hyttarbetare, 8 manufakturarbetare, 90 kolare och dagkarlar, tillsammans 139 arbetare. År 1849 beskrivs Bockhammar som ett järnbruk med 4 härdar om totalt 2 333 3/10 skeppund stångjärnssmide. På grund av den ringa vattentillgången och de långa transporterna till och från Bockhammar lades bruket ner på 1880-talet. Hyttan i Bockhammar Från mitten till slutet av 1600-talet fanns även en hytta vid Bockhammar. Eftersom även hyttan ägdes av frälse finns få uppgifter om tillkomsten och verksamheten. Medan bergsmännen betalade tionde för sitt tackjärn betalade Ebba Brahe och andra som erhållit privilegier på sina hyttor en fast årlig summa. Bergskollegiets räkenskaper där tackjärnstiondelängderna ingår redovisas ofta för hyttan att ägaren betalar ex. 200 Riksdaler per år i skatt. Kvar idag finns i Bockhammar, förutom lusthuset från 1636, en timrad mangårdsbyggnad med locklistpanel från 1817. Inom det gamla bruksområdet finns en mängd lämningar efter smedjor, vattenrännor, kolhuset m.m. Nedan en hytta från Dalarna på 1700-talet. Bergsmannen står på masugnskransen och fyller på kol och malm. Hustrun trampar bälgen och spinner samtidigt. En dräng slår sönder malmen till mindre storlek. Längst till vänster rostas de krossade malmstyckena, för att kunna krossas ytterligare.

Jakob Pontusson De la Gardie, född 20 juni 1583 i Reval, död 12 augusti 1652 i Stockholm, var en svensk fältherre, från 10 maj 1615 greve av Läckö. Han föddes i Reval, nuvarande Tallinn i Estland. Han var son till Pontus De la Gardie och hans hustru Sofia Johansdotter, Gyllenhielm, illegitim dotter till Johan III. Modern avled i barnsäng när Jakob föddes som tredje barn i syskonskaran. Fadern Pontus De la Gardie drunknade 1585 i närheten av Narva. Därefter hade Jakob kvar sin syster Brita samt brodern Johan. Den 24 juni 1618 ingick De la Gardie äktenskap med Ebba Brahe. Paret kom att bosätta sig på Svanå herrgård i Harakers socken i Västmanland. Ebba Brahe Året var 1611 och Ebba Brahe var femton år gammal. I maj hade hon förlorat sin mor Brita Leijonhufvud och kort därpå kom hon till hovet för att bli hovdam hos Karl IX:s drottning, Kristina av Holstein. Förmodligen bidrog moderns död till att Ebbas far Magnus Brahe gärna såg att Ebba fick sin fortsatta fostran och utbildning vid hovet. För flickor i Ebbas samhällsställning var det inte ovanligt att tillbringa några år i ungdomen i kunga familjens närhet. Syftet var att lära känna rätt människor, knyta viktiga framtida kontakter och tränas i vett och etikett. Det svenska hovet utgjorde i internationell jämförelse en liten skara och lyxen och flärden var jämförelsevis generande enkel. Kungafamiljen och dess uppvaktning till vilken Ebba nu anslöt sig förde en ambulerande tillvaro mellan olika slott och borgar i främst Mälardalen, men Nyköpingshus och slottet Tre Kronor i Stockholm utgjorde de fastare punkterna. Ebbas ankomst till hovet sammanföll nära i tid med dels Karl IX:s frånfälle, dels en dansk krigsförklaring och attack mot västra och södra Sverige. Läget var politiskt pro blematiskt med en ung, oerfaren, tillika omyndig kung änkedrottning Kristina var i praktiken kunga familjens ledande person. Lägg därtill en relativt försvagad adel efter 1590-talets inbördeskrig och en dansk armé på offensiven. Vad den svenska statsledningen sökte var stabilitet och en väg att uppnå detta var att knyta allianser med starka makter i Europa. I denna turbulens kom Ebba Brahe att spela en långt större roll än hon nog hade kunnat föreställa sig. Orsaken var den kärleksrelation hon snart inledde med den unge kungen och som gjort henne berömd för eftervärlden. Exakt när Ebba och Gustav II Adolf förälskade sig i varandra går inte att säga men av bevarade brev att döma var de ett par redan 1612, möjligen till och med något tidigare. Hon var sexton år och han två år äldre. För Gustav Adolfs mor var affären politiskt olämplig och den skulle snart bli ett stort problem för henne. I mars 1613 skrev kungen ivrigt från Väsby kungsgård och ville ha nyheter om ett möte som Ebba då hade haft med sin far. Gustav Adolf kunde knappt bärga sig innan han fått höra vilket svar Magnus Brahe hade gett. Redan här är det uppenbart att det förekom diskussioner om Ebbas och Gustav Adolfs framtid. Från Populär Historia. Publicerad 2 februari, 2008 Text: Svante Norrhem

Ex. på undantag som gällde för personer med särskilda privilegier. Tackjärnstiondelängden 1656, ovan, anger under rubriken Frälse Masungnar Nordansiö Maasugn brukas af högwälborne Grefwinna, fru Ebba Brahe och är der uthi brukat. dygn, niuter tionden frij emot en wiss Genant Nembl. -, 200 daler Sölfwer Mynt, af alle dess bruck. Nedan Nordansjö hytta, vid Olsbenning, innan rivningen 1887

En av eller kanske den äldsta förteckningen på hyttor i Skinnskattebergs socken är från 1538. Den har Svars beteckning och bildnummer: A0050462_00065 Från 1538 upprättades skattehandlingar som benämns Landskapshandlingarna. Dessa finns fram till ca 1620. Mellan 1642 och fram till våra dagar finns de skattehandlingar som benämns Mantalslängder. Mellan dessa tidpunkter finns Boskapsskattelängder. För Gunnilbo socken, dit Bockhammar kom att höra efter utbrytning från Odensvi fjärding och Skinnskatteberg, finns födelse- och dödböcker från 1660 och husförhörsböcker från 1680-talet. Hyttaskatten åff Skijnsäckebergh Främshyttan Gerhe jern? Långviken Nyhyttan Uggleforsen Yttre Uggleforsen Lindshyttan Glyfsen Skilån Riddarhyttan Lerkulan Emthyttan Skärshyttan Högfors Skärviken Gunilleboden Zidinge hytta Totalt 17 hyttor

1647 års Tackjärnstiondelängd Hytta Bergsmän Fat 1/5 Darebo Hyttan 5 15 - Bagge Hyttan 5 9 3 Aspebo Hyttan 4 9 3 Sunnenfors Hyttan 5 11 1 Jerån Hyttan 2 3 1 Gotierna Hyttan 2 4 4 Forsen Hyttan 3 6 2 Öfwer Ugelforsen 3 8 - Longwijk Hytta 2 4 4 Höghforsen Hytta 3 8 - Ny Hyttan 3 6 2 Almeningbo Hyttan 3 4 4 Embt Hyttan 3 9 1 Främs Hyttan 2 4 1 Fantebo Hyttan 2 3 1 Summa 47 109 3 Summarum oppå Skinskattebärgz Sochn Anno 1647-109 3/5 fat Osmund Järnn Den afbetalas Till Landz Staten effter 636 åhrs Tijonde Järn - 36 9/40 fat Osmund Järnn Till det Kongl. Bergembetet betalas det föröknade sedan 636-73 3/8 fat Osmund Järn

1651 års tackjärnstiondelängd Bockhammars Hyttan Ähr intet brukat uti detta åhret Siärwijk Hyttan Ähr intet brukat uthi detta åhret Skillåhns Kopparbruck Det så sant ähr witna Sochnenes Säxmän medh sina nambn och boomärcken Christoher i Erichboo Hans Glarinsson i Sund Lars Erichsson i Larssboo Jacob i Aspeboo Swän i Aspeboo Pädher i Lerkullan Sigillums Stephani Lis Olaj Pastoris loviut Supra Bockhammar Skärvik Skilåns kopparbruk 636 Åhrs Tijondeiärn eller Ordinarie Summa belöper sig til - 36 9/40 faat Ossmund som til Landz Staten á - 32 ½ lispund Tackiärn för fatet lefwererat ähr 45: 7: 6 1/4 Blitwer föröfvadt och bärgz Staten til Upbörd 25: 18: 13 3/4

1663 års tackjärnstiondelängd Efterskrefne Hyttor stå Ödhe Uthi Skouglösne, Nembl. Sillebohyttan, Öfre Kylefors, Apebo, Leerkulehyttan, Empthyttan, Krabohyttan, Nyhyttan, Giäsiebohyttan, Fånthyttan, Kyrkiebyhyttan, Stiärvijken, Boch Hammar

1664 års tackjärnstiondelängd Kiörkewijk hyttan påblåst den 23 juni och brukat uti 8 dygn Anders Wi Ibidem 2: 10 Kyrkiebyenshyttan Stierwijken Bockhammar öde öde öde Summa 354: 6:10 Anders Hindersson

1665 års tackjärnstiondelängd Efterskrefne Hyttor stå Ödhe Uthi Skouglösa, Nembl. Sillebodan gaml., Öfre Kylefors, Leerkullehyttan, Emthyttan, Krabo, Nyhyttan, Giäsge hyttan, Fanthyttan, Biörkewijken, Cronohyttan i Kyrkebyn, Stiervijken, Bockhammar. Summa till Cronan behållet Tack Järn 316:19 (avser hela socknen)

Mantalslängd 1657 Bildid: A0006392_00070 Bockhammars bruks folk Peder Andersson skriffare, Mäst. Johan Persson Hammarsmed, Mäst. Oloph Andersson Hammarsmed, Hans Ersson Masmästare, Henrich Kholare, Anders Olsson Körare Mantalslängd 1659 Svar Bildid: A0006394_00085 Smeder och Bruksfolk i Gunnilbo socken Anders Hindersson uti Gisslarbo Smedja med hustru och 1 dräng 3 Lars Hansson widh Flena Smedia med hustru och 1 dräng 3 Lars Mattsson widh öster smedjan ibid med 1 dräng 2 Per Andersson widh Bockhammar med 11 drängar 5 pigor 17 Mantalslängden 1659 anger att det fanns i Gunnilbo fjärding 306 personer Skinnskatteberg socken 438 personer Hed fjärding 215 personer Totalt 959 pers. över 15 år

Mantalslängd 1664 Bildid: A0006399_00066 Bockhammars Bruksfolk (ovan) Christer Christiersson hustru, 6 pigor, 6 dr. Killingehammar: Nils Profos, Lars Olofsson, Carl Lar Mästaren Anders Hindersson hustru,? Flena: Måns Olofsson hammarsmed, Kohldrängen Jacob Mästaren Lars Larsson, hustru Bockhammar: Arend. Christier Christersson, Mäst. Anders Hendriksson Pehr Swänsson, hustru Kohldrängen Nilsson Smeder Mäst. Påfwel Swensson Mäst. Johan Skånberger Lars Persson Kohlare Hans Jacob i Fantebo Mantalslängd 1665 Bildid: A0006400_00087

Mantalslängd 1679 Bildid: A0006413_00094 1679 hade Färna Bruk 130 mantalsskrivna, Sillbo bruk 44, Kedjebo?, Bockhammar 19, Killinghammaren tillsammans med Nedre Flena 18 mantalsskrivna. Nedan framgår att Bockhammar hade 31 mantalsskrivna dvs över 15 år. Brukspatronen Christernin hade hustru samt 2 pigor och 5 drängar. I övrigt bestod alla 9 hushåll av mannen och hustrun och i två fanns i vardera två söner. Nederst i längden redovisas två personer som anges vara gamla tiggare. Mantalslängd 1699 Bildid: A0006432_00142

Husförhörslängden för Gunnilbo AI:1 (1688-1724) Bild 34 / sid 30 Utdraget ovan från den äldsta husförhörslängden för Gunnilbo från 1688 visar att Herr Måns Christersson bodde på Bockhammar och där han tog nattvard 1688. Det var året innan han dör. Under honom finns sonen Herr Adolph Christernin antecknad. Framför hans namn står 1703 som sannolikt betyder att han tog nattvard där det året. På samma sida, längre ner, finns Måns hustru Anna Pedersdotter antecknad. Måns Christernin var född 1628 och dör 1689. Hans hustru Anna Pedersdotter var född 1628 och dör 1698. Deras son Adolf Christernin var född 1669 och dör 1743. Utdraget nedan från Husförhörslängden (Gunnilbo AI:2 (1726-1744) sid 435) visar att brukspatronen Adolf Samuel Edman med sin fru Helena Uhr och två söner bor på Bockhammar.

Husförhörslängden Gunnilbo AI:2 (1726-1744) Bild 229 / sid 448 Husförhörslängden för Bockhammar visar att undertecknads (Brage Lundström) mormors mormors morfars farfar, Anders Nilsson (Flodström) född 1725 i Hedkärra, Västanfors, var koldräng i Bockhammar. Där började han sin utbildning till hammarsmed hos mästaren Daniel Mattsson. (Gunnilbo AI:2 (1726-1744) Bild 229 / sid 448) I december 1752 gifter han sig med Catharina Andersdotter från Skrikbo, Västanfors. Hon var dotter till Ryttaren Anders Eriksson, soldat i Kunglig Maj:t Livregemente till häst och Kungsörs kompani. Hennes mor var bergsmansdottern Carin Mattsdotter från Skrikbo, vars anfäder varit bergsmän där och i Hedkärra ändå bakåt till 1500-talets början. (1539) 1753 flyttar Anders, som framgår av husförhörslängden ovan, hem till Västanfors när han blir mästersven. Han arbetade vid de olika bruken, Semla, Fagersta och Västanfors, och slutar som hammarsmedsmästare. Hans ättlingar blir även hammarsmeder och mästare.

Husförhörslängden Gunnilbo AI:4 (1765-1775) Bild 25 / sid 18 Husförhörslängden för Bockhammar visar att Anders Nilssons son, Nils Andersson Flodström, född 1756 i Fagersta kom till Bockhammar 1773. Där började han sin utbildning till hammarsmed genom att vara koldräng hos mästaren Jonas Svensson Gevert, vid nedre hammaren. 1775 när ha blir mästersven, flyttar han till Skinnskatteberg. 1779 gifter han sig med Johanna Reisman, vars anfäder kom från Sachsen, Tyskland och flyttar därefter till Baggå ovanför Skinnskatteberg. Han var då hammarsmedsmästare. 1793 flyttar han till Nyhammars bruk i Ramsbergs socken. Ca 1801 flyttar han till Selets bruk utanför Luleå. 1811 flyttar han till Degerfors bruk i Jävrebyn söder om Piteå. 1842 dör han och begravs vid sockenkyrkan i Hortlax, utanför Piteå.

Bergsmannen Per Olsson är undertecknads mormors mormors morfars mormors farfars farfars farfar, nämnd i 1538 års jordebok som skattskyldig i Hedkärra. Hammarsmederna Anders Nilsson och sonen Nils Andersson som började som koldrängar i Bockhammar. Nils Andersson Flodström är undertecknads mormors mormors morfar.

t.v. Gunnilbo kyrka. t.h. Måns Christerssons grav i Gunnilbo kyrka. Bockhammar. (från Nordisk familjebok) Äldre författare, såsom Grau, säga, att bruket i konung Carl IX:s tid blifvit uppbygdt 1603 med 3 stångjernshamrar och 5 härdar på frälse grund, hvilken sedermera blifvit skatte; men derefter nämner han ingen egare förr än riksmarsken grefve Jakob De la Gardies enkefru, Ebba Brahe. Sednare författare uppgifva, att en O. Bock först anlagt bruket mellan åren 1627 och 1632 på Söder Naddebo och Erlandsbo bolbyar och upptagit 1/16 hemman Hellefors; men huru det kommit i Jakob De la Gardies och hans greiffinna vinnas ego, är okändt. Grau säger, att Ebba Brahe som enka redan 1 633 egde bruket, och att hon d. 30 Oktober s. å. fått Bergskollegii tillstånd att reparera detsamma. Detta måste han tagit ur luften, ty Ebba Brahe blef ej enka förän många år derefter. Säkert tyckes dock vara, att hon och hennes man egde bruket före 1647, ty i brukets handlingar för detta år förekomma bägge såsom egare af Bockhammar; men i dessa nämnes i synnerhet Ebba Brahe, som här hade bruksförvaltare, bland hvilka nämnes Måns Christiersson, till hvilken hon år 1673 försålde bruket med underlydande landtegendom för 12,000 daler kopparmynt. Efter Christierssons död 1691 (1689) ärfdes Bockhammar af hans son, M. Christiernin, (Adolph) och tillföll sedan hans måg, Ad. Sam. Edman. Derefter tillhörde det presidenten grefve Gyllenborg och inropades sedan på Banko-auktion af brukspatronen J. Betloire, som sålde det åter till brukspatronen J. Ramsell 1776 för 705,000 daler kopparmynt. Till B:s afkomlingar har det sedan öfvergått, och egaren af Ferna bruk, J. Ramsell Dahlsson, egde det 1828. Det tillhör nu de s. k. Fernaverken och eges af grefve Carl Johan von Hermanson, gift med Carolina Fredrika Dahlsson. Måns Christersson, född den 21/12 1628. Gift 1651 med Anna Pederdotter. Barn: 1652 Christiern, 1653 Christiern, 1655 Petter, 1662 Christina, 1664 Daniel, 1667 Margareta, 1669 Adolph Död 13/9 1689 i Bockhammar. Begravd 20/10 1689 i Gunnilbo kyrka av biskop Carl Larsson (Gunnilbo C:2 (1684-1706) Bild 49/sid 46) Han var handelsman i Västerås, brukspatron (arrendator) på Bockhammar och Ljusne, brukspatron på Ramnäs(U), Bockhammar(U), Ljusna(X) och Sunnäs(X) Gunnilbo kyrka byggdes 1612. Innan dess hade man begravt sockenborna i Skinnskatteberg. Brukspatronerna betalade ofta ombyggnader och andra investeringar. Nuvarande kyrka invigdes 1835 efter att greven och ägaren av fideikomisset Ferna Bockhammar, Carl von Hermansson, bekostat denna med 3.500 riksdaler banco. Ett orgelverk med fyra stämmor bekostade brukspatron Ramsell på Ferna. Omgjutningen av kyrkklockorna bekostade von Hermansson. Måns Christiersson på Bockhammar skänkte en vinkanna av silver. Ramsell på Ferna skänkte en mässhake, och så vidare. Av Brage Lundström, DIS-Bergslagen