Befolkning Gamla Norbergs socken 1539 Källa; Landskapshandlingarna
|
|
- Hanna Lundqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 Befolkning Gamla Norbergs socken 1539 Källa; Landskapshandlingarna 1539 års Bågaskattelängd för Norberg Skattelängden för Norbergs socken 1539 inleds med byarna; - Ingolsbenning - Tackegärdet - Djupkärra - Kallmora - Häste - Rabbensbenning. Totala antalet skattskyldiga bergsmän/bönder uppgick till 85 personer i socknen.
3 Befolkning Gamla Norbergs socken 1539 Källa; Landskapshandlingarna 1539 års Bågaskattelängd för Norberg Nedanstående kopior av längden för 1539 visar att i Onsjö fanns fyra bergsmän/bönder. I Hedkärra fanns bara en och i Aspebenning (numera Västanfors) fanns tre. Skatten var ½ öre per man som kunde spänna en båge
4 Befolkning Gamla Norbergs socken 1539 Källa; Landskapshandlingarna 1539 års Bågaskattelängd för Norberg Ett intressant namn på en bergsman är Englika i Stabeck, som ligger vid Ängelsberg. Efterföljande hytta är sannolikt Englikobenning (Ängelsberg) med Jöns som boende. Relativt många barn fick namnet Englika efter frihetskämpen Engelbrekt, på 1400-talet, som anges vara född i trakten. Hans far anges ha ägt och gett namn åt Englikobenning.
5 Hemman Dagz kor Hemman Dagz kor Befolkning Gamla Norbergs socken Källa; Landskapshandlingarna 1630 års skattelängd för Norbergs Socken Nedanstående kopior av längden för 1630 visar att i Onsjö fanns sex bergsmän/bönder. I Hedkärra fanns samma antal. Norbergs by hade 11 skattskyldiga, Åvestbo och Simbla hade sju. Den första kolumnen är storleken på hemmanets mantal och den andra antalet kor.
6 Befolkning Gamla Norbergs socken Källa; Landskapshandlingarna 1630 års skattelängd för Norbergs Socken Summa på Norabärgh Sochn Präst 1 Skattehemman 52 1/8 Cronohemman 1 3/8 Frälsehemman 2 3/4 * 1 finne i Hedkärra 1/4 53 1/2 Räntan Tape Penningar 8 Rdl mark Stonge Järne 1 1/2 skepp. Deggne Kor 606 Prästens Mantals Penningar löper efter Mantal Penninger 15 daler 28 1/2 öre Skatlagdh för 1 ½ Rd StongeJärn 1629.
7 Bonde Hustru Son Sonhustru Dotter Måg Dräng Piga Inhyses Befolkning Gamla Norbergs socken 1642 Källa; Mantalslängden 1642 var summan på mantalet 726 personer i Gambla Norbergs Socken Mantalslängden inleds med Arvid i Ugglebo, David i Davidsbo, Olof i Stutebo, Adolf i.. I Rosendal fanns Hans Närson, Jöns Narfinsson, Anders Holstensson och Hans Karmson.
8 Bonde Hustru Sohn Sonhustru Dotter Mågh Drängar Pigor Befolkning Gamla Norbergs socken 1662 Källa; Mantalslängden 1662 års skattelängd för Norbergs Socken
9 Befolkning Gamla Norbergs socken 1662 Källa; Mantalslängden 1662 års skattelängd för Norbergs Socken Antalet personer (över 15 år) i respektive socken/fjärding (Antal på nästa sida) Norbergs Sochn Västanfors fierding Fernebo fierding Wester Fernebo Sochn
10 Befolkning Gamla Norbergs socken 1662 Källa; Mantalslängden 1662 års skattelängd för Norbergs Socken Antalet personer (över 15 år) i respektive socken. Bonde Hustru Son Sonhustru Dotter Måg Dräng Pigor Totalt Norbergs Sochn Västanfors fierding Fernebo fierding Wester Fernebo Sochn Totalt
11 Befolkning Gamla Norbergs socken 1662 Källa; Mantalslängden 1662 års skattelängd för Norbergs Socken Bönder, Hustrur, Söner, Sonhustrur, Döttrar, Mågar, Drängar, Pigor, Totalt Wester Fernebo Sochn 787 Fernebo fierding 301 Västanfors fierding 337 Norbergs Sochn Bonde Hustru Son Sonhustru Dotter Måg Drängar Pigor
12 Källa; Bergskollegium, Riksarkivet Riksarkivets hemsida Bergskollegium Kammarkontorets arkiv innehåller bl.a. Huvudböcker med verifikationer där finns bl.a. ekonomisk redovisning från bergsmännen, från gruvor och tiondelängder. Nr 1 är från år 1638 och fram till Nr 216 som redovisar år I dessa finns även Tackjärnstiondelängderna där man kan se bl.a. - Bergsmannens namn, - Antal dagar man blåste, - Hur mycket man betalade i tiondet, dvs produktionen.
13 Källa; Bergskollegium, Riksarkivet Tackjärnstiondelängd 1647 Tackjärnstiondelängden från 1647 visar Norbergs socken olika bergsmäns skatt. Längst till vänster anges antalet dagar man blåst, Namnet på bergsmannen och orten. Skatten avser Osmundjärn i antal Fat och 1/5 dels fat. Den inleds med Mats Larsson i Härad med 5 dagar 1 fat 1/5 fat Hans Holstensson i Simbla blåste i 10 dagar och betalar 3 och 1/5 fat. Olof Gudmunsson i Lifdal blåste 18 dagar och betalar 6 och 2/5 fat.
14 Källa; Bergskollegium, Riksarkivet Tackjärnstiondelängd 1647 Summarium uppå Norbärgh Wåhla och Färnebo Sochner medh Färnebo Fierdingh Anno /5 fatt Osmuns Järn Deraf Bethales Till Land Staten effter Ao 1636 Åhrs Lyande Järn /5 fat OsmunsJärn 5 : L B N fältherren Innehaf Alt Lyende Järn af Färnebo Fierding /5 fat OsmunsJärn -Till det Kongl: Bergsembetet betalas det föröfrade öfwer 636 åhrs Lyende Järn /5 fatt Osmuns Järn
15 Källa; Bergskollegium, Riksarkivet Tackjärnstiondelängd 1647 Utdraget från 1647 års Tackjärnstiondelängd visar; Blåsdygn Namn Fat 1/5 fat 12 Hans Larsson i Hedkärra Nils Larsson i Hedkärra Mattes i Skrikebo Hans Hansson i Sundbo Johan Hansson i Sundbo Olof Hansson i Sundbo 2 2 Matts i Skrikbo kan vara far till undertecknads mm mm mf fm mf f Per Mattsson som var bergsman i Skrikbo. Per Mattsson dör i Skrikbo Sonen Matts Persson, , var även han bergsman i Skrikbo, Västanfors (Fagersta kommun)
16 Källa; Bergskollegium, Riksarkivet Tackjärnstiondelängd 1647 Volymmåttet var Fat och 1/5 fat. Ett fat uppgick till 180 kg. Socken Blåsn. dygn Antal Bergsm Skatt Fat Skatt Kg Prod. Kg Skatt x 10 Prod. / dygn Prod. / Bergsm Norberg Västervåla Mest blåste bergsmannen Anders Hollstensson i Kallmora - under 22 dygn. Hans totala produktion uppgick till 14,4 ton dvs 655 kg per dygn. Hans kollega, bergsmannen Per Eriksson i Kallmora, blåste enbart under 2 dygn kg dvs 720 kg/dygn. Ett stort antal bergsmän blåste 720 kg/dygn, vilket var den högsta volym någon kom upp till. Största antalet dygn blåstes i Halvarsbenning av tre bergsmän tillsammans. I Västervåla blåste även fem bergsmän gemensamt under 26 dygn, varav en var Englika i Västanberg. Undertecknads anfader Mattes i Skrikbo blåste under 9 dygn 5,7 ton (640/dygn)
17 Källa; Bergskollegium, Riksarkivet Häradsekonomiska kartan Häradsekonomiska kartan från ca 1900 visar Västanfors (f.d. Aspbenning) Hedkärra samt längst ner på bilden Skrikbo. Hyttan i Skrikbo låg vid bäcken upp mot berget (utanför kartan)
18
19 Ett antal hyttor i Västanfors socken. Meling med två hyttor Hedkärra Skrikbo Åvestbo Onsjö
20 Meling Geographisk Delineation öfver Melinge belägit uti Wästmannaland Province, Nohrbergs Bärgslag, Nohrbärgs Sochn och Västanfors Fierfing Norhbärgs by på denna sijdan Lilla och Stora Örkärnen Symbla by på denna sidan Hyttdammen Tvistig tract mellan Hyppebänning och Melinge Hyppebänning på denna sidan Melingessjön Aspbänninge på denne sijdan
21 Meling 1689 Utdraget från förra bilden visar att det fanns minst två dammar i bäcken som mynnade i Melingsjön, längst ned i bilden. Ovanför Hyttdammen är inritat en hytta och två vattenhjul. Det kan vara en hytta men sannolikt sågoch mjölkvarnar. De ligger vid vägen mot Norberg. Nedanför dammen, vid den vänstra vägen ligger även en hytta. Av denna väg avviker den nedre delen mot Semla och övre mot Malmkärra.
22 Intressant iakttagelse 1651 Håkansbenning; Hytta, brukat i 70 dygn, Masmästare Mr Jordis Franson, och njuter Myntmästaren Marcus Råck Tiondejärnet fritt efter Bergzcollegi Privilegier. Nordansjö; Hytta, Är Hans Excell:s Riksmarsken tillhörigt och där brukat uti (antal dagar?) njuter tiondet fritt emot en viss gement för alla sina bruk, Nämligen 200 Riksdaler Silver Mynt.
23 Intressant iakttagelse 1653 års Tackjärnstiondelängd. Håkanbenning; Hytta är brukat af Myntmästare Marcus Råck uti 19 Veckor tid och är tillverkat ungefär Skeppund Tackjärn, njuter tionden fri efter Kongl. Bergs collegi brev daterat den 29 October År 1650.
24 Intressant iakttagelse 1653 års Tackjärnstiondelängd. Nordansjö Hytta; Är brukat av Sal. Herr Riksmarskens bruksföreståndare, Åtta månaders tid, och giver emot tionden uti en viss Genant, för alla Sal. Herrens bruk, Silvermynt 200 Daler Ibidem (lika) efter dess bruksföreståndares tillåtelse Erik i Husebo brukat i 5 dygn giver tionden.
25 Intressant iakttagelse 1653 års Tackjärnstiondelängd. Värlingsberg; Hytta Sal. Herr Riksmarskens hytta, där uti är brukat 7 veckor vid samma condition med den övriga. Fagersta; Hytta Välb:ne Översten Herr Hindrich Horns hytta och i några år obrukat.
26 Meling nedre kartbilden med Melingsjön i mitten. Aspbänning (Västanfors) ligger längst ner till höger. I Meling fanns två hyttor vilket man kan se i längder från 1640 talet. Meling ligger efter gamla vägen mellan Västanfors och Norberg.
27 Meling övre kardelen. Meling övre delen 1 hytta Meling nedre del med ytterligare 1 hytta
28
29 Åvestbo 1698 Längst upp i bilden syns sjön, Aspen. Utloppet ligger i Brandboviken. Längst ned på kartan möter Onsjö bys ägor. Kartans övre del visar en hytta samt flera kvarnar. Den nedre en hytta, en hammare och två kvarnar. Antagligen både sågkvarnar och mjölkvarnar.
30 Nedan en bergsman från Virsbo. Till höger lämningar från en hytta i Brahegård utanför Uttersberg. På andra sidan av bäcken finns lämningar från en damm.
31 Osmundsugn i Dalarna från 1700-talet. Bergsmannen fyller ugnen med kol eller malm, hustrun trampar blåsbälgen samtidigt som hon spinner. Medhjälparen längst till höger krossar malm. Längst ner till vänster rostas malm.
32 En översiktsbild av en del av Dis-Bergslagens område. Kartan visar några av de viktiga åar som avvattnas mot Mälaren och Saltsjön i Stockholm. De flesta har haft ett stort antal hyttor och hamrar i ån och/eller i anslutande vattendrag. Från vänster 1. Svartån i Örebro 2. Arbogaån 3. Hedströmmen 4. Kolbäcksån 5. Svartån i Västerås 6. Sagån 7. Eskilstunaån
33 Kävlingeborns bergsmansgård i Grythyttans Bergslag. En av många byar med hyttor och bergsmän i dessa trakter. Ca 9 km SÖ Grythyttan Koordinater: RT90: X: , Y:
34 Antal Hyttor under Medeltiden per Bergslag. Under Medeltiden ingick i Norbergs Bergslag socknarna; Norberg, Västanfors, Västervåla, Västerfärnebo och Fernebo fjärding
35 Nedre Bergsl; 16 Antal Hyttor under Medeltiden per Bergslag. Lerbäck; 19 Lekeberg; 20 Silverberget; 17 Vikaberg; 11 Norberg; 117 Skinnsberg; 23 Östra Silvberg; 27 Bispberg; 34 Lindesberg; 41 Noraskog; 50
Man producerade ca 42 ton på 43 ½ dygn dvs ca 980 kg per dygn eller 10 12 tackor.
Tiondejärnslängd 1651 Gl Norbergs socken Som framgår av längden så var Ödgärdshyttan öde. Livdal hade den största produktionen med en tillverkning av 42 ton. Mest stod Kjällfast Gudmundsson för med en
Läs merBergsmän 1650 Norbergs bergslag
Tackjärnet vägdes i Skeppund, Lispund och Skålpund 1 skp = 26 lisp 1 lisp = 20 skp Ödgiersboo var öde. Rosendahl hade varit i bruk 50 dygn. Masmästare var Daniel i Danielsboo. Bergsmän var Hans Persson
Läs merBiskop emeritus Claes-Bertil Ytterbergs anfäder, med inriktning mot bergsmännen i Västmanland.
Biskop emeritus Claes-Bertil Ytterbergs anfäder, med inriktning mot bergsmännen i Västmanland. 1 Bergsmän 2 Per Jonsson från Hökmora, Karbenning är morfars farfars far. Han var gift med Sara Andersdotter
Läs merNågra av Håkan Wåhlstedts anfäder. Bönder och länsman i Hovberga, Östervåla socken. Bönder och bergsmän i Karbennings socken.
Några av Håkan Wåhlstedts anfäder. Bönder och länsman i Hovberga, Östervåla socken. Bönder och bergsmän i Karbennings socken. 1 Per Olsson från Hovberga, Östervåla är farfars farfars far. Han var gift
Läs mer15 av 100 sidor från Christers släktbok. Antavlan i Disgen i tabellform var på ytterligare 75 sidor.
15 av 100 sidor från Christers släktbok. Antavlan i Disgen i tabellform var på ytterligare 75 sidor. Från Långby till Tibble - en resa på ca 500 år 1943 1400-talet Långby, Badelunda, en gård på ca 60 hektar
Läs merGränsjön med Mats Jönsson Lankinen och Lövåsen med Per Nilsson
Gränsjön med Mats Jönsson Lankinen och Lövåsen med Per Nilsson Gränsjön... 1 Gränsjöhöjden... 4 Norra Gränsjön... 6 Södra Gränsjön... 8 Gränsjö gård... 9 Anförluster via Mats Jönsson Lankinen... 10 Lövåsen...
Läs merHandling År Socken Svars Ident. nr Landskapshandl Badelunda A _00181 Landskapshandl Hedkärra A _00090 Landskapshandl.
Handling År Socken Svars Ident. nr Landskapshandl. 1539 Badelunda A0050463_00181 Landskapshandl. 1539 Hedkärra A0051307_00090 Landskapshandl. 1539 Irsta A0050463_00176 Landskapshandl. 1539 Skerike A0050463_00188
Läs merBergsmansbyn HALVARSBENNING. i Norberg. Några data om bergsmännen fram till 1700-talet. sammanställda av. Arne Sohlström.
Bergsmansbyn HALVARSBENNING i Norberg Några data om bergsmännen fram till 1700-talet sammanställda av Arne Sohlström Västerås 1979 2 rev utg. 1999, kompletterad med hjälp av efterlämnade anteckningar.
Läs merRackeby socken. Skattar för: Lars Jonsson i Västölet Lars Larsson Ibidem. Gertrud Andersa Peder Larsson. Peder Svensson
Förkortningar i längden är av mig utskriven och är markerad med kursiv text. Texten inom parentes är mina egna kommentarer. Namnen är normerade efter Släktforskarförbundets normeringslista från år 1999.
Läs merLAPPHYTTAN I NORBERGS BERGSLAG
LAPPHYTTAN I NORBERGS BERGSLAG En medeltida plats för framställning av järn Rekonstruktionen av Lapphyttan, Nya Lapphyttan i Norberg. Foto Kenneth Sundh. Medeltida hyttplats Hela det öppna området på Lapphyttan
Läs merKällby. Här ingår också Hangelösa, Broby och Skeby socken
Förkortningar i längden är av mig utskriven och är markerad med kursiv text. Texten inom parentes är mina egna kommentarer. Namnen är normerade efter släktforskarförbundets normeringslistor. Källby 1688
Läs merI FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN
I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Källmaterial... 3 ff ff ff ff f - Johan Johansson... 4 ff ff ff ff Olof Johansson... 5 ff ff ff
Läs merKinne Kleva
Förkortningar i längden är av mig utskriven och är markerad med kursiv text. Texten inom parentes är mina egna kommentarer. Namnen är normerade efter släktforskarförbundets normeringslistor. Kinne Kleva
Läs merHedkarlsbo, (Sandvreten)
Hedkarlsbo 1. Torpgrund. Nybyggare Lars Larsson Hedberg f 1830 och Lena f Olsdotter f 1834, dom hade fem barn, Viktor var yngst, blev indelt soldat i Buckarby, med namnet Norgren. Lars mor bodde också
Läs merSpår i marken. av gruvans drift i Sala tätort
Spår i marken av gruvans drift i Sala tätort En informationsfolder om vad den historiska gruvbrytningen lämnat efter sig i vår närmiljö och vad vi bör och måste tänka på att göra för att minimera skadlig
Läs merLägga in en karta i DG 8.2!
Det finns två grundläggande förutsättningar för att använda funktionen Visa kartan (F11). 1. De personer som det på kartan ska visas var de var/är födda, flyttade till, levde, avled och/eller begravdes
Läs merGösslunda socken. Skattar för. Lars Persson i Led. Håkan i Ungegården Kerstin Håkans Erik Svensson i Erikstorp. Jöns Bengtsson.
Förkortningar i längden är av mig utskriven och är markerad med kursiv text. Texten inom parentes är mina egna kommentarer. Namnen är normerade efter släktforskarförbundets normeringslistor. Gösslunda
Läs merMEDELTIDA BERGSMANSBRUK Åtvidabergs bergslag fram till 1500 Svante Kolsgård
MEDELTIDA BERGSMANSBRUK Åtvidabergs bergslag fram till 1500 Svante Kolsgård Brukskultur Åtvidaberg 2002 Medeltida bergsmansbruk Åtvidabergs bergslag fram till 1500 Svante Kolsgård Det är med bergsbruket
Läs merÅrsuppgift Närkes Skogskarlar 2015
Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Må nu icke Talmannen och hans Karlar ångra sitt beslut att Eder dubba till Skogskarlar. Bevisa för Karlarna att de fattat rätt beslut genom att under kommande årsrunda
Läs merSkatte och kronohemman
Förkortningar i längden är av mig utskriven och är markerad med kursiv text. Texten inom parentes är mina egna kommentarer. Namnen är normerade efter Släktforskarförbundets normeringslista från år 1999.
Läs merOlof Larsson Myckelä, f. 1701, d och Aili Pehrsdotter f. 1691, d Magdalena Olofsdotter Myckeläs föräldrar
Olof Larsson Myckelä, f. 1701, d. 1755 och Aili Pehrsdotter f. 1691, d. 1769 Magdalena Olofsdotter Myckeläs föräldrar Olof Larsson Myckelä f. 1701, d. 10/12 1755 Aili Pehrsdotter, f. 1691, d. 1769 Vigsel
Läs merMarit Bengtsdotter 1 hustru Anna Pärsdotter Sigrid Olofsdotter i Hasslösa 1 hustru Anna i samma gård
Förkortningar i längden är av mig utskriven och är markerad med kursiv text. Texten inom parentes är mina egna kommentarer. Namnen är normerade efter släktforskarförbundets normeringslista från 1999. Hasslösa
Läs merAsas befolkning
Asas befolkning 1850-1870 Sammanställning av Lage Pettersson 1850: 1876 personer 875 män 1001kvinnor 1860: 1913 personer 888 män 1023 kvinnor 1870: 1902 personer 885 män 1017 kvinnor 1880: 1673 personer
Läs merDalby 11:5. Historia: Dalby 11:5 finns ute på fäladsmarken öster om Dalby.
Dalby 11:5 Dalby 11:5 finns ute på fäladsmarken öster om Dalby. Historia: Före de stora skiftena runt år 1810, låg gården Dalby 11 inne i Dalby by. Den fanns mitt inne i kvarteret, som begränsas av nuvarande
Läs merKvarnby by på 1700 talet
Kvarnby by på 1700 talet Kvarnbys lycka är dess jord Jag är släktforskare sedan cirka 5 år tillbaka. Jag har kartlagt den egna och makens släkt, men är intresserad också av att hitta historierna bakom
Läs merNyheter från SVAR! Boskapslängder och andra längder.
Nr 2-2011 Nyheter från SVAR! Boskapslängder och andra längder. Boskapslängder som täcker åren 1630 till 1642 är ett kompletterande skattematerial som täcker perioden mellan Landskapshandlingarna (1530-1630)
Läs mermed gårdsnamnet "Mårs".(Mårsch)
1 Bensbyn no 4:9 Bomärke: med gårdsnamnet "Mårs".(Mårsch) Det här är en av gårdarna som finns med i 1645 års Jordabok, ett hus fanns i alla fall på samma tomt som det hus som finns där idag. Ägarna har
Läs merNystrand kom arb. Manne Larsson och Hanna Karlsson hit. Efter dom sonen Erik Larsson med hustru Anna-Lisa. Idag fritidsstuga.
Nystrand 2. Stuga bebodd av arb. Lars Petter Berggren f 1861 och Brita Olsdotter f 1853, dom flyttade till Öster Färnebo 1900. Dom hade en son och en dotter. 1901 byggdes stugan om, arb. Johan Larsson
Läs merHändelser i Spjuthult Nedtecknade av Gunnel Cunei. Med hänvisning till källor. Både förstahands- och andrahandskällor.
Händelser i Spjuthult Nedtecknade av Gunnel Cunei. Med hänvisning till källor. Både förstahands- och andrahandskällor. 1635 Nybygge Jordebok Östergötland 1640 Nybygge Jordebok Örebro län 1643 Hustru Elin
Läs merHagstad - Gubbalyckan/Kilen/Granelund
Hagstad - Gubbalyckan/Kilen/Granelund Av Ingolf Berg, Lidingö oktober 2018 Hagstad Granelund. Bild 2008 av Ingolf Berg Gubbalyckan Gubbalyckan är den första torpbebyggelsen i Hagstad, från mitten av 1600-talet
Läs merMantalslängder i Skåne,
talslängder i Skåne, 1658-1805 Efter freden i Roskilde 1658-02-26 så infördes redan samma år mantalslängder i Skåne, Blekinge och Halland, vilket övriga Sverige haft sedan 1625 i olika former. De beslut,
Läs merAnfäder Eric Nilsson Åstrand
Anfäder Eric Nilsson Åstrand Eric Nilsson Åstrand. Klockare. Född 1742-09-20 Hägerstad, Ånestad (E) 1). Döpt 1742-09-26 Hägerstad (E) 1). Bosatt 1764 Hycklinge (E) 2). från Hägerstad (E). Död 1815-03-26
Läs merUtdrag ur föredrag om SENNEBY mellan åren 1640-1858 1
1 Utdrag ur föredrag om SENNEBY mellan åren 1640-1858 1 Laga skifte infördes i Sverige 1827 med förordning om hur uppdelning av jorden skulle ske. Redan då frågade lantmätaren Sennebybönderna, om man ville
Läs merKol 14-daterade hyttor i Örebro län. Generaliserad bild.
1-8 Kol 14-daterade hyttor i Örebro län. Generaliserad bild. Totala antalet medeltida hyttor enligt Atlas är 217 stycken.. Före 1200 Moshyttan, Järnboås Ekershyttan, Hammar Västerby hytta, Hammar Björnsjön,
Läs merNYNÄS Backstuga under Moboda, FoF
NYNÄS Backstuga under Moboda, FoF Information av Doris Fransson, Björkelund, vid torpvandringen 20180930. Nyanäs under Moboda Torpet låg på Norra Mobodas mark, längst bort i norra delen av Moboda, på
Läs merTorpet Stora Dalen under Elvesta Dess geografiska placering var mellan Elvesta gård och Dalens begravningsplats.
Sida 1 av 10 Botvidsbygdens Släktforskarförening Torpprojektet Torpet Stora Dalen under Elvesta Dess geografiska placering var mellan Elvesta gård och Dalens begravningsplats. Torpet Stora Dalen återfinns
Läs merRAPPORT ÖVER FINNSHYTTANS KULTURHISTORIA ÅR 2018
RAPPORT ÖVER FINNSHYTTANS KULTURHISTORIA ÅR 2018 SAMMANSTÄLLNING AV FINNSHYTTANS KULTURHISTORIA MED DESS BYGGNADER OCH LÄMNINGAR ÅR 2018 MED ANLEDNING AV EN NY DETALJPLAN FÖR FINNSHYTTAN Per Brattén RAPPORT
Läs merErik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare
Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare 1830-05-10 Född i Frykerud, Lene, Mörkerud 1846 16 år Flyttar till Boda 1848 18 år Flyttar till Köla 1858-12-21 28 år Flyttar till Stavnäs 1859 29 år Flyttar
Läs merRamnäs Virsbo Hembygdsförening. http://nya.hembygd.se/ramnas-virsbo. Ramnäs
Ramnäs Vid Kolbäcksån, i sydöstra änden av sjön Nadden, ligger Ramnäs, en ort med gamla anor. Redan 1590 anlades den första hammaren av Katarina Stenbock, som fått området i livgeding (änkepension), efter
Läs merNÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet.
1(6) NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. LÄGE Koordinater: (RT90) S/N 6462879 V/Ö 1498219 För Whbf 2014-10-17/ HH Utsnitt ur
Läs mermen inga Katseställen 6) efter der befinnes vara mehrendehls
1 Jan Jakobsson Tomt 98 2011-12-09 Ändrad 2015-09-11 Detta dokument ersätter Ringsöhistorik 2 från 2011. Ändringarna består i nya länkar till Lantmäteriet, som direkt öppnar de två kartorna jag hänvisar
Läs merKronan behållit 29 / 128 mtl 3. mtl H: Herr Landshöfdingen anslagit 4 -
Extract af Jorde Boken i hvad det rörer Byns by i Piteå Socken af Westerbottens Läns Andra Fögderi För År 176 Nummer å Byn Mantal Behållit Summa Sifvermt Byn 1 7 / 6 7/ 6 H. Sigrid Andersd tr 5.19 1 6.8
Läs merLyckeby, hemman under Vendelsö
Lyckeby, hemman under Vendelsö Ännu en artikel om gamla Vendelsö, Henry Halls inlägg om hemmanet Lyckeby, från hans bok om Vendelsö från 1995. Tänk på att alla fakta i artikeln är från detta år. Huvudbyggnaden
Läs mergranskades under vilken titel Sylta, Hamra, Kölsvik och Raskeboda i Näs socken, Bro Härad, Uppland skulle införas.
1685-11-21 granskades under vilken titel Sylta, Hamra, Kölsvik och Raskeboda i Näs socken, Bro Härad, Uppland skulle införas. Efter Kammarkollegiets skriftliga order och befallning 1685-11-07 har i dess
Läs merSvege Bengtsa. Torp nr 305. Foto från Foto från tidigt 1900 tal.
Svege Bengtsa. Torp nr 305 Foto från 2010. Foto från tidigt 1900 tal. 1 Torpet Svege Bengtsa var från början en backstuga utan namn som har tillhört Håkankila Skattegård. Torpets historia börjar egentligen
Läs merJösses, Jöns Futes Torp på Karta från 1700-talet. Notera hyttan vid Claesbäcken mot Hällsjön.
Lars Lindberg 2015-03-14 Jösses, Jöns Futes, Futens 1 Kartbilder Jösses, Jöns Futes Torp på Karta från 1700-talet. Notera hyttan vid Claesbäcken mot Hällsjön. Jösses, Jöns Futes Torp på Karta från 1750-talet.
Läs merNorrbo kom landbonden Erik Isaksson f 1848 och Maria Olsdotter f 1851, hade fyra döttrar, familjen flyttade 1902 till Bro.
Norrbo 1. En gård på gränsen mot Hedesunda socken. I början på 1800:talet, brukades gården av landbonden Nils Olsson f 1784 och Stina Olsdotter f 1782, hade tre söner och två döttrar, flyttade till Sälja
Läs merJordebok för hela Bro härad
Jordebok för hela Bro härad Kopierat från SVENNG.dbf fälten ANTECK och DOKU B. Sandén 2017. Här lämnas en förteckning främst över gårdarna - jmf med 1719, som är mycket lik 1720 Märkligt är att dessa förteckningar
Läs merProband Olga Strömberg. Född 1898-05-16 i Prästbordet, Resele (Y). Död 1991-04-12 i Resele (Y). (Far I:1, Mor I:2)
2013-02-18 Sammanställt av: Gunnar Ekman, nga.ekman@telia.com Sida 1 Proband Olga Strömberg. Född 1898-05-16 i Prästbordet, Resele (Y). Död 1991-04-12 i Resele (Y). (Far I:1, Mor I:2) Gift 1935-07-03 med
Läs merGårdsjötorp ett skogshemman Närke, Kils socken, Örebro kommun, Kil 127:1
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:26 ANTIKVARISK KONTROLL/FÖRUNDERSÖKNING Gårdsjötorp ett skogshemman Närke, Kils socken, Örebro kommun, Kil 127:1 Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:26 ANTIKVARISK
Läs merÖver Aspa/Aspa gård/aspa Rusthåll.
Över Aspa/Aspa gård/aspa Rusthåll. (Rusthåll är ett hemman inom Indelningsverket som underhöll en ryttare med häst) Enligt bygdeforskaren Bianchini skall Aspa en gång ha tillhört Ludgonäs men köpts loss
Läs merGamla Industrier längs Svartån i Karbenning Sören Bååth, Västerås
Gamla Industrier längs Svartån i Karbenning Sören Bååth, Västerås Svartån i Västmanland har sina källflöden i några små sjöar strax nordost om Norberg, vid vägen mellan Norberg och Avesta. En är Svarttjärnen
Läs merEnligt ägobeskrifningen utgöra uppskattningssummerna
Summarisk beräkning och fördelning till grund för det förestående laga skiftet å alla ägorna till Jernäs by uti Nordmalings Socken, Nordmalings och Bjurholms Tingslag af Westerbottens län, upprättad år
Läs merSläkten Kråka från Sunderbyn
Släkten Kråka från Sunderbyn Personer Elisabet Olovsdotter Kråka född mars 1686 i Sunderbyn, död 30 mars 1741 på Gäddvik no 5, var min fm mf fm ff m. Hon var gift med Henrik Hermansson från Gäddvik. Elisabet
Läs merSLÄKTEN MIKONHEIKKI PARAKKA
SLÄKTEN MIKONHEIKKI PARAKKA Familj 1 Henrik Mickelsson, Nybyggare i Mikonheikki, Jukkasjärvi sn., nämnd 1684-1717 [dombok, mtl]. Henrik Mickelssons ursprung är obekant, men enligt domboken för Jukkasjärvi
Läs merKullhult, Håknaböke och Älmås
Kullhult, Håknaböke och Älmås Dessa byar ligger alla i socknens södra del. I området ligger också Knallalt men något kort därifrån har inte identifierats. Knalleberg och Torsaberga tillhörde på Joels tid
Läs merVästervåla Hembygdsförening 1
Västervåla Hembygdsförening 1 Ennoras historia Hans Philip och Marie Spennare Namnet Ennora skrevs tidigare Enenoret, men under 1600-talet och tidigare även Endenoret. Namnet är känt sedan 1399 (enligt
Läs merSVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN
SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN EN BILDBERÄTTELSE OM SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SJÖN SOMMEN EIJE FASTH Kapitel 1 Från Säbysjön till Vriggebo En bildberättelse om Svartån från Säbysjön till sjön Sommen
Läs merNär husförhörslängderna tar slut! - mantalslängder och andra källor
När husförhörslängderna tar slut! - mantalslängder och andra källor 2016-12- 02 Tsff Kerstin Carlborg 2016 1 Mantalslängder och andra källor Varför fördes mantalslängder? Hur man hittar mantalslängder
Läs merSattes nu andra till Gästgivare nämligen i Tåby socken, alla i Tåby by, Ljunga bönder alla och Blinnestad och Olof i Ljunga vara förman.
1609-10-09 Sattes nu andra till Gästgivare nämligen i Tåby socken, alla i Tåby by, Ljunga bönder alla och Blinnestad och Olof i Ljunga vara förman. 1625-02-07 Per i Fristad beklagade sig inte vara nöjd
Läs merI dödsböckerna står det 1790: 1790 Elin Johansdotter på Dammen, en gift hustru död den 8 maj av bröstfeber, begravdes den 16 ejusdem. 41 år gammal.
Torpet Dammen Torpskylt finns: Koordinater: N / Ö. Ligger på fastighet: Torpet Dammen ligger under Ramsås. Det finns med redan 1757, det första året som prästerna i Bredaryds församling började att skriva
Läs merMariedammsleden. Vandringsled i lätt kuperad terräng 4 km eller 9 km
Mariedammsleden Vandringsled i lätt kuperad terräng 4 km eller 9 km Trehörnings masugn Foto: Peter Lundquist 1. Två fornlämningar Förhistoriska bränngravar från brons- eller järnåldern. Askan ströddes
Läs merTorp och torpgrunder i Kila socken
Kilabygden nr 17 Torp 67, Abo Torp och torpgrunder i Kila socken ABO, torp pa Virlangshult Nr 67 i Torpparmen Torpet Abo Idg mellan B^tsmanskarret och en vik av Virldngen se kartan). Endast nigra grundrester
Läs merHyttområde i Snytsbo. Hyttbacke med färskningsslagg och bokad malm. Arkeologisk förundersökning
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:97 Hyttområde i Snytsbo Hyttbacke med färskningsslagg och bokad malm Arkeologisk förundersökning Fornlämning Karbenning 66:1 Högfors 1:20 Karbennings socken Norbergs
Läs merAv Christina Norlander. Publisert på fennia.nu 20030829. Inledning
Av Christina Norlander Publisert på fennia.nu 20030829. Inledning Anledningen till att jag valt att skriva om Slogberget/Sporberget är att här finns koppling till min make, Kenneth s förfäder i Enkullen.
Läs merÄngelsberg RAPPORT 2014:23 ARKEOLOGGRUPPEN AB ARKEOLOGISK ANTIKVARISK KONTROLL
RAPPORT 2014:23 ARKEOLOGGRUPPEN AB ARKEOLOGISK ANTIKVARISK KONTROLL Ängelsberg Arkeologisk antikvarisk kontroll av fornlämning 20:1, fastigheten Ängelsberg 1:21, Västervåla socken, Fagersta kommun, Västmanland
Läs merOlerums Frälsehemman 1/6 mantal Sammanlagt minst 273 År i släktens ägo
1 Olerums Frälsehemman 1/6 mantal Sammanlagt minst 273 År i släktens ägo Släktforskningen har inte kommit längre bak i tiden uppgifter saknas. Lars Eriksson Bonde i Olerum 1.sta generationen Bonde 1736-1800
Läs merRamnäs bruk och dess skogshistoria
121 Ramnäs bruk och dess skogshistoria Tina Sundqvist jk 91/95 Rall/lids {lfllk 1792. l~/icr ah,!r,,/! al' Per Nord'll'ist Or(~illtll i KIIl/gl. 13iblit1/('kct 122 Inledning Ramnäs ligger cirka 3 mil NV
Läs merBeskrivning SVERIGE: Kristina, Säter, V* öre 1640 (1 ex), Avesta, 1644 (1 ex), (1633-54) (1 ex).
GAGNEF 38. BROGÅRDEN inv.nr 395-97 Fyndår: 1932? Fyndtyp: Depåfynd Antal: 3 mynt Slutmynt: Sverige, Kristina, Avesta, l A öre 1644 Mynten hittades i Mas Ers Pers åker nära Brogården öster om landsvägen.
Läs merLAHOLMS LANDSFÖRSAMLING
LAHOLMS LANDSFÖRSAMLING I77. ALA Alanr2 SHM/KMK 1621 Nyare tid Fyndår: 1850 Fyndtyp: Depåfynd Antal: 79 mynt Slutmynt: Okänt "Dessa 6 mynt utvaldes ur ett fynd, innehållande 79 små svenska silfvermynt
Läs merChristina Andersdotter. Generation I. Generation II
Anfäder [Nedanstående uppgifter grundas inte på en fullständig genomgång av alla relevanta källor - kontrollera därför även mot andra än de nedan angivna källorna, särskilt födelse- och dödböcker!] Christina
Läs merfödd 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen
Hans Andersson Pernilla Mårtensdotter Född 1736 född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen Begr 25/11 1791 i Reng (55 år) Död 10/2
Läs merKälldalen ligger på skogen mellan Usträngsbo och Ulvsbomuren SV sjön Granramen.
Källdalen C7:1, ek G 82 KG 82 SO Torpkomitténs noteringar från 90-talet Torp under Ramnäs bruk, SV sjön Granramen. Här skall finnas en riktig källa, därav namnet på torpet. Gustav Andersson, Mur-Gustav,
Läs merKällmaterial. Sveriges befolkning 1900. Gravvård: 40
Källmaterial Gravvård: 40 Jonas Holmgren, nämndeman, Signhildsbäck, f. 1841 d. 1911 Gift 1870 med Matilda Charlotta Nilsdotter, f. 1849 d. 1917 Barn Sofia Nikolina f. 1871 d. 1960 Jonas Oskar f. 1873 (Gravvård
Läs merSLÄKTEN BRÖMS BRATTLÖF FRÅN NORDMARKS SOCKEN
SLÄKTEN BRÖMS BRATTLÖF FRÅN NORDMARKS SOCKEN Av Erik Kuoksu 2003-2004 Familj 1 Per (Bröms). Han omnämns inte samtida källor, men bör ha tillhört någon av de smedsläkter som bar namnet Bröms. Gift med Marit
Läs mer* Bottenberget tycks vara en (dåtida?) lokal benämning på ett område i trakten.
KVILLE 76. BRÄCKE Bottenberget* SHM/KMK 6346 Fyndår: Före 1879 Fyndtyp: Depåfynd Antal: 85 mynt Slutmynt: Norge, Fredrik III, 2 mark 1663 Mynten hittades av en A. Tilländer under ett större stenblock på
Läs merLåg under Hamra Knutsgård. Fanns med redan det året som prästerna började skriva ned husförhörslängderna.
Torpet Klippan Torpskylt finns: Koordinater: N / Ö. Ligger på fastighet: Låg under Hamra Knutsgård. Fanns med redan det året som prästerna började skriva ned husförhörslängderna. 1757-59: Soldattorpet
Läs merNamn Yrke Född Föd.ort Vigd Flyttat från Flyttat till. A.L:s änka h.stina Jansdotter BM-änka Fornbohyttan Död
Sid.1 A.L:s änka h.stina Jansdotter BM-änka 1716-05-11 Fornbohyttan Död 1805-09-10 Petter Andersson BM 1751-05-10 Fornbohyttan fr. t.nb.sid.271 h.anna Abdersdotter 1755 Ramsberg fr. t.nb.sid.271 måg Olof
Läs merPå klockans dörr finns denna vers eller tänkespråk:
Gallerydaklockan 2015 fick föreningen som gåva ett golvur, ett sådant som ibland kallas Gallerydaklocka, eftersom åtminstone urverken tillverkades av någon av urmakarna i Galleryda. En sådan klocka har
Läs merNu öppnar gruvorna igen!
Nu öppnar gruvorna igen! Stefan Sädbom Gruv och prospekteringsgeolog Projektledare Bergskraft 11 13 Bergskraft vill bidra till tillväxt och hållbar utveckling inom Bergsbruk och Bergsbruksrelaterade näringar
Läs merJönåker. Genline. Nikolai. D - län. Härad. Div. Län. Rulle,- Kort
Gårdens, torpets namn. Brannäs. ½ mantal frälse under Stjärnholm. 1883 - Självständig egendom 1810 83 Under Stjärnholm 1753-1810 Genline Pag Nr. Socken. Nikolai Län. D - län Härad. Jönåker. Div. Ägare
Läs merSTORA SOLÖ. 1 mantal frälse.
1 STORA SOLÖ. 1 mantal frälse. NIKOLAI SOCKEN. 1734 1911. En gård från 1734-1833 GÅRD 1 och GÅRD 2 Från 1833 1940. ½ mantal vardera. 2 S:t Solö. 1734 1753. 1734 Pehr???-son h. Maria s. Pähr Pehrsson h
Läs merGården Mitjel i Ersnäs
Gården Mitjel i Ersnäs Till att börja med: Jag har själv inte forskat mycket om Mitjel, men jag har försökt skaffa uppgifter från olika håll. Det är framför allt tre personer som försett mig med nedanstående
Läs merAnfäder Stina Cathrina Jansdotter Grönberg
Anfäder Stina Cathrina Jansdotter Grönberg Stina Cathrina Jansdotter Grönberg. Född 1853-11-11 Sörhörende ägor, Västerfärnebo församling (Västmanland) 1). Far: I:1 Jan Olsson Grönberg. Mor: I:2 Anna Jansdotter
Läs merArkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10
Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 1 Rapport
Läs merA. 6 a Lilla Hålltorps Torp
A. 6 a Lilla Hålltorps Torp Klicka på bilden för att se den större! Flygfoto skänkt av Leif Crona, godkänt för publicering av Försvarsstaben, augusti 2014 Övre flygbilden del av den nedre. Lite vidare
Läs merTUNKARLSBO 8:1 vid schaktning inför uppförande av vägkamera inom RAÄ 4 i Söderbärke socken, Smedjebackens kommun, Dalarna 2016
Arkeologisk schaktningsövervakning TUNKARLSBO 8:1 vid schaktning inför uppförande av vägkamera inom RAÄ 4 i Söderbärke socken, Smedjebackens kommun, Dalarna 2016 Arkivrapport dnr 126/15 David Fahlberg
Läs merTorpvandring. Backstugan Ånstorp, Lilla Multna, Kina och Gammelbråten. Lördagen den 21 augusti 2010 kl. 13.00. Utsikt från Backstugan Ånstorp
Torpvandring Backstugan Ånstorp, Lilla Multna, Kina och Gammelbråten Lördagen den 21 augusti 2010 kl. 13.00 Utsikt från Backstugan Ånstorp Lerbäcks hembygdsförening Torpinventeringskommittén Bertil Engdahl
Läs merStorbrand i Runtorp... 2 Arvstvist halvt skattehemman i Runtorp... 4 Mantalslängdens underskrift... 5
1702 Innehåll 1702... 1 Storbrand i Runtorp... 2 Arvstvist halvt skattehemman i Runtorp... 4 Mantalslängdens underskrift... 5 Födda 2 Döda 1 Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kalmar län EVIIAABA:55 (1702-1702)
Läs merSoldater Kyrkby rote nr 73 Västmanlands regemente, Västerås kompani.
Soldater Kyrkby rote nr 73 Västmanlands regemente, Västerås kompani. 1683-1696 BJÖRK Per Släktnamn: Larsson Antagen: 1683 Avsked: 1696 XXXX-1704 Släktnamn: Olsson Död: 17040705 Antagen: - Avsked: 1704
Läs merSven Erik Österberg. Foton: Mälaren Färna herrgård Lapporten Storforsen i Piteälven Kluntarna i Luleå skärgård
Sven Erik Österberg En resa från: Munktorp vid Mälaren och dess jordbruksbygd. över Bergslagen med gamla järnbruk och skogsbygd. till Norrbotten med fjäll, de stora älvarna, gruvor och Bottenviken. Foton:
Läs merAnfäder Hildur Maria Jonsson
Anfäder Hildur Maria Jonsson Hildur Maria Jonsson. 1. Född 1895-03-04 Nordmaling (AC) 1). Död 1967-10-26 Vadstena (E). Far: I:1 Lars Daniel Jonsson. Mor: I:2 Augusta Eriksdotter. Äktenskap med Oskar Herman
Läs merLämningar efter smidesverksamhet vid Engelsbergs bruk i Västmanland
2010-01-18 Lämningar efter smidesverksamhet vid Engelsbergs bruk i Västmanland Under ett par vintriga och bitvis rejält snöiga dagar i slutet av 2008 gjorde UV Bergslagen en arkeologisk förundersökning
Läs merUtdrag ur Edvin Gustavsson. Väddö socken 1. Sammanställt av Margareta Eriksson 2012-09-30. Första delen. 1. Byar och bönder. Veda.
1 Utdrag ur Edvin Gustavsson. Väddö socken 1 Sammanställt av Margareta Eriksson 2012-09-30 Första delen. 1. Byar och bönder. Veda. Veda hade också i övrigt alltid beröring med gamla Grisslehamn och 1727
Läs merMantalslängd 1669 för Björlanda, Torslanda, Öckerö Längden upprättad den 12 april 1669
Mantalslängd 1669 för Björlanda, Torslanda, Öckerö Längden upprättad den 12 april 1669 pag. 912 v Biörlandh Sochn Behållne mantal Husarme 1 Biörn i Norwijk och Hust: 2 Rassmus och Hustrun 2 Inhyses Anna
Läs merLEINY SLÄKTUTREDNING (15) Dokument ID Familjenummer Författare Rev / Ver. UTRED911U.DOC Leif Nyström 0/5
LEINY SLÄKTUTREDNING 000911 2012-03-01 1 (15) ModerNamn: Hanna Persdotter Utred911U.doc 000911 000422 Barn: Anders (Anna, Per, Ola, Jöns, Johanna) FaderNamn: Nils Persson Orsak: Mitt, Leif Nyströms släktskap
Läs merJohannes Larsson. Torparsonen som blev timmerhandlare och den förste i släkten att äga Eklanda Ryttaregård. Skrivet av Christer Gustavii
Johannes Larsson Torparsonen som blev timmerhandlare och den förste i släkten att äga Eklanda Ryttaregård Skrivet av Christer Gustavii Johannes Larsson föddes den 31 mars 1801 på torpet Blomanskog djupt
Läs merKRÅKETORP. Torp nr Fast.bet. Torpets namn SB/SK Karta Karta Karta Karta ) Södergården 107 X BS X X 108 X BS X X
KRÅKETORP Torp nr Fast.bet. Torpets namn SB/SK Karta Karta Karta Karta 1826 1870 1879 2002 2) Södergården 107 X BS X X 108 X BS X X 109 Carlslyckan SK X BS X X BS = Backstuga 2) Utdrag från karta laga
Läs merRestaurering av överloppsbyggnad. Mål för åtgärderna. Natur- och kulturmiljövärden
Restaurering av överloppsbyggnad Projektplan 2009-06-10/Slutbesiktningsprotoll 2009-11-13 Antikvarie Per Lundgren 018-16 91 33/070-226 45 47 per.lundgren@upplandsmuseet.se Sökande Namn Sonny Pettersson
Läs merAnfäder Johanna Charlotta Eliasson
Anfäder Johanna Charlotta Eliasson Johanna Charlotta Eliasson. Född 1842-07-08 Risberga, Östuna församling (Uppland) 1). Far: I:1 Anders Eliaeson. Mor: I:2 Catharina Flygare. Familj med Johan Olof Sundberg
Läs mer